Inträdet på arbetsmarknaden bland gymnasieavgångna 2006 UF0512

Transkript

1 BV/UA (35) Inträdet på arbetsmarnaden bland gymnasieavgångna 2006 UF0512 En besrivning av inträdet på arbetsmarnaden bland högsoleexaminerade återfinns längre ner i detta doument. I denna besrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersöningen samt dess syfte och histori. Därefter redovisas undersöningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs och hur man an ta del av resultaten. Genom att lica på en rubri i innehållsförtecningen ommer man diret till atuellt avsnitt. Innehållsförtecning A Administrativa uppgifter... 3 A.1 Ämnesområde... 3 A.2 Statistiområde... 3 A.3 SOS-lassificering... 3 A.4 Statistiansvarig... 3 A.5 Statistiproducent... 4 A.6 Uppgiftssyldighet... 4 A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter... 4 A.8 Gallringsföresrifter... 4 A.9 EU-reglering... 4 A.10 Syfte och histori... 4 A.11 Statistianvändning... 5 A.12 Uppläggning och genomförande... 5 A.13 Internationell rapportering... 6 A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar... 6 B Kvalitetsdelaration... 6 B.0 Inledning... 6 B.1 Innehåll Statistisa målstorheter Objet och population Variabler Statistisa mått Redovisningsgrupper Referenstider B.2 Tillförlitlighet... 11

2 BV/UA (35) 2.1 Tillförlitlighet totalt Osäerhetsällor Hantering av täcningsproblem Mätförfarandet Indiationer på mätproblem Effeter på statistien Redovisning av osäerhetsmått B.3 Atualitet Frevens Framställningstid Puntlighet B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Jämförbarhet mellan grupper Samanvändbarhet med annan statisti B.5 Tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Presentation Doumentation Tillgång till primärmaterial Upplysningstjänster A Administrativa uppgifter A.1 Ämnesområde A.2 Statistiområde A.3 SOS-lassificering A.4 Statistiansvarig A.5 Statistiproducent A.6 Uppgiftssyldighet A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter A.8 Gallringsföresrifter A.9 EU-reglering A.10 Syfte och histori A.11 Statistianvändning A.12 Uppläggning och genomförande A.13 Internationell rapportering A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar B Kvalitetsdelaration B.0 Inledning B.1 Innehåll Statistisa målstorheter Objet och population Variabler Statistisa mått Redovisningsgrupper Referenstider B.2 Tillförlitlighet... 26

3 BV/UA (35) 2.1 Tillförlitlighet totalt Osäerhetsällor Hantering av täcningsproblem Mätförfarandet Indiationer på mätproblem Effeter på statistien Redovisning av osäerhetsmått B.3 Atualitet Frevens Framställningstid Puntlighet B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Jämförbarhet mellan grupper Samanvändbarhet med annan statisti B.5 Tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Presentation Doumentation Tillgång till primärmaterial Upplysningstjänster A Administrativa uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Utbildning och forsning A.2 Statistiområde Statistiområde: Befolningens utbildning A.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100) A.4 Statistiansvarig Myndighet/organisation: SCB Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Telefon:

4 BV/UA (35) Telefax: E-post: A.5 Statistiproducent Myndighet/organisation: SCB Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Telefon: Telefax E-post: A.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99). A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 9 ap. 4 seretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien. A.8 Gallringsföresrifter Registret avidentifieras efter insamlingen och bevaras i SCB:s ariv. A.9 EU-reglering Statistien regleras inte av EU. A.10 Syfte och histori Inträdet på arbetsmarnaden bland gymnasieavgångna sa besriva inträdet på arbetsmarnaden för personer som avgått från gymnasiesolan. Vitigast i undersöningen är att mäta om de arbetar och om deras arbete är inom ett område som de har utbildat sig för. De två vitigaste målstorheterna är: Förvärvsarbete tre år efter avslutad utbildning Överensstämmelse mellan inritning på utbildningen och arbetet tre år efter avslutad gymnasieutbildning. De vitigaste redovisningsgrupperna är program, ön och födelseland. Histori Linande undersöningar, så allade gymnasie- och högsoleuppföljningar, har gjorts sedan slutet av 1960-talet. Inträdet på arbetsmarnaden har genomförts

5 BV/UA (35) sex gånger: 1996, 1998, 2000, 2002, 2004 och Ett gemensamt frågeformulär sicades ut till ett urval av dem som avgått från gymnasiesolan eller examinerats från högsolan. Nytt för årets undersöning är att vi har delat upp den i två delar dvs. vi har gjort två separata undersöningar. En undersöning för gymnasieavgångna och en för examinerade från högsolan. Den sist nämnda, högsoleexaminerade, publiceras samma dag, den 5 december A.11 Statistianvändning De vitigaste användarna av statistien är universitet och högsolor, ommuner, Högsoleveret, Solveret och andra myndigheter. Statistien används för besrivningar av de möjligheter som olia utbildningar ger för inträde och etablering på arbetsmarnaden. Myndigheterna och ommuner an beställa tilläggsurval. Genomförandet av undersöningen är beslutat i samråd med Programrådet för statisti och prognoser om utbildning och arbetsmarnad, där det finns representanter från Högsoleveret, Solveret, AMS, Stocholms universitet, Myndigheten för solutvecling, Myndigheten för valificerad yresutbildning, Integrationsveret och Utbildnings- och ulturdepartementet. För att få mer detaljerade önsemål om urval och frågor från användare inbjöds myndigheter, högsolor, gymnasiesolor och ommuner till onsumentmöte. 15-tal deltog i mötet. Ytterligare några som inte unde delta lämnade synpunter via e-post. Konsumentmötet resulterade i ett förslag på urval och enät. A.12 Uppläggning och genomförande Formulering av frågor SCB har formulerat frågorna i undersöningen i samråd med statistianvändarna. Merparten av frågorna är återanvända från tidigare år. Blanetten srivbordsgransades vid Mättenisa laboratoriet på SCB. Blanetten var åttasidig och innehöll 35 numrerade frågor, några av dem hade delfrågor vilet genererade totalt 75 frågor. Frågorna som mäter de två vitigaste målstorheterna har följande formuleringar: 1. Hade du något arbete under vecan mars 2006 (även om det bara avsåg en timme)? Besvara frågan med Ja om du hade anställning men var tjänstledig, föräldraledig, sju, på semester etc. Ja Nej 2. Hur överensstämde det arbete du hade under vecan mars 2006 med den gymnasieutbildning du avslutade 2002/03? Arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var inritad mot Arbetet var till viss del inom samma område

6 BV/UA (35) som utbildningen var inritad mot Arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var inritad mot Min utbildning var inte inritad mot något särsilt område Population och urval Undersöningens rampopulation består av personer som avgic från gymnasiesolan läsåret 2002/03. Rampopulationen hämtas från Solverets elevregister. Den omfattade personer. Rampopulationen stratifieras på gymnasieprogram, födelseland och ön. De tillgängliga eonomisa resurserna för undersöningen tillåter ungefär individer i urvalet, vilet bedöms ge tillräclig precision i sattningarna av de vitigaste målstorheterna. Det föreommer doc tillägg på uppdrag som gör att den slutliga urvalsstorleen blir större (t.ex i 2006 års undersöning). Datainsamling Inträdet på arbetsmarnaden är en postenät. Möjligheten ges att svara via webben. Den första omgången med frågeblanetter sicades ut den 24 mars. Tac- och påminnelseort sicades den 4 april, ett påminnelsebrev med ny blanett den 19 april, en påminnelse med ny blanett den 9 maj och den sista påminnelsen med ny blanett den 21 juni. Telefonintervjuerna gjordes under tiden 4 juli 15 augusti. Insamlingen avslutades i mitten av augusti A.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering ser. A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar Inga förändringar för de ommande undersöningarna är inplanerade. B Kvalitetsdelaration B.0 Inledning SCB delarerar valiteten i sina undersöningar enligt ett valitetsbegrepp som består av fem huvudomponenter: (1) Innehåll, som framför allt gäller statistiens målstorheter. (2) Tillförlitlighet, som avser osäerhetsällor och hur dessa påverar statistien. (3) Atualitet, som omfattar tidsaspeter som spelar roll för hur väl statistien besriver nuläget. (4) Jämförbarhet och samanvändbarhet, som avser möjligheter till jämförelser, över tiden och mellan grupper, samt till att använda statistien tillsammans med annan statisti. (5) Tillgänglighet och förståelighet, som avser statistiens fysisa tillgänglig-

7 BV/UA (35) het och dess förståelighet. I SCB:s MIS 2001:1 Kvalitetsbegrepp och ritlinjer för valitetsdelaration av officiell statisti ges generella besrivningar och definitioner av SCB:s valitetsbegrepp och de olia valitetsomponenterna. B.1 Innehåll 1.1 Statistisa målstorheter De vitigaste målstorheterna i undersöningen är: Andel förvärvsarbetande mars 2006 bland gymnasieavgångna läsåret 2002/03 Andel som hade ett arbete mars 2006 som överensstämde med inritningen på utbildningen bland gymnasieavgångna läsåret 2002/ Objet och population Objet Statistiens objet är individer (personer som avslutat gymnasieutbildning). Målpopulation Målpopulationen var elever som avgic från gymnasiesolan med slutbetyg läsåret 2002/ Variabler Variablerna i statistien är dels hämtade via frågor i postenät och dels från Solverets elevregister 2002/03 samt Registret över totalbefolningen februari Registervariabler Från Registret över totalbefolningen februari 2006 hämtas ön, personnummer och födelseland (inries/utries född). Definitionen på utries födda är att man själv är utries född. Med andra ord spelar inte föräldrarnas nationalitet någon roll. Gymnasieprogram utgörs av samtliga program inom gymnasiesolan läsåret 2002/03 och hämtas från Solverets Elevregister. Det görs en gruppering av programmen i yresinritade program och studieförberedande program. I yresinritade program ingår: Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetisa programmet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantversprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Livsmedelsprogrammet, Medieprogrammet, Naturbrusprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet. I studieförberedande program ingår: Naturvetensapsprogrammet, Samhällsvetensapsprogrammet, Teniprogrammet och International Baccalaurate.

8 BV/UA (35) Specialutformade program ligger under respetive nationellt program. Enätvariabler Nedan definieras de vitigaste enätvariablerna. Övriga variabler finns definierade i enäten som ligger som bilaga till det statistisa meddelandet. Huvudsalig sysselsättning under vecan mars 2006: Undersöningspersonen gör själv en bedömning utifrån fasta svarsalternativ vad han/hon gjorde mest under mars Endast ett alternativ får anges. Svarsalternativen är; Arbetade Egen företagare Arbetade inom arbetsmarnadspolitis åtgärd Studerade inom arbetsmarnadspolitisa åtgärder Studerade vid universitet/högsolan Studerade på omvux (ommunal vuxenutbildning) Studerade i valificerad yresutbildning (KY) Studerade på folhögsola Arbetslös/arbetssöande Militärtjänst Föräldraledig Annat, ange vad Arbete under vecan mars 2006: Minst en timmes arbete under en viss mätveca. Här ingår de personer som arbetade, var egen företagare eller arbetade inom arbetsmarnadspolitis åtgärd. Här ingår även personer som angivit studerade, var arbetslösa, värnplitiga eller föräldralediga som huvudsalig sysselsättning under mätvecan, om de har arbetat minst en timma. Överensstämmelse mellan arbete vecan mars 2006 och gymnasieutbildning som avslutades 2002/03: Undersöningspersonen gör själv en bedömning utifrån fasta svarsalternativ i hur hög grad arbete överensstämmer med den gymnasieutbildning som avslutades 3 år tidigare. Svarsalternativen är; Arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var inritad mot. Arbetet var till viss del inom samma område som utbildningen var inritad mot. Arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var inritad mot. Min utbildning var inte inritad mot något särsilt område. Krav som ställdes på arbetsuppgifterna under vecan mars 2006: Undersöningspersonen gör själv en bedömning av i hur hög grad hans/hennes arbete ställde rav på att utföra olia arbetsuppgifter. Salan som används är; Inte alls Till viss del Till stor del Helt Arbetsuppgifterna som bedöms är; Kunna matemati Kunna engelsa Följa unsapsutveclingen inom arbetsområdet

9 BV/UA (35) Använda dator för som arbetsvertyg Använda utrustning (vertyg, masiner, material etc.) Tala och framträda inför andra Lösa problem Ta egna initiativ Vara serviceinritad Arbeta sj älvständigt Argumentera och övertyga andra Arbeta i team / samarbeta med andra Lita på sig sj älv Vara flexibel Vara noggrann Vara stresstålig Vara omsorgsfull Vara puntlig Bedömning av färdighetsträningen i den gymnasieutbildning som avslutades 2002/03: Undersöningspersonen gör själv en bedömning av hur färdighetsträningen i utbildningen har varit i förhållande till olia arbetsuppgifter. Salan som används är; Mycet missnöj d Gansa missnöj d Gansa nöjd Mycet nöjd Föreom ej Arbetsuppgifterna som bedöms är; Kunna matemati Kunna engelsa Följa unsapsutveclingen inom arbetsområdet Använda dator för som arbetsvertyg Använda utrustning (vertyg, masiner, material etc.) Tala och framträda inför andra Lösa problem Ta egna initiativ Vara serviceinritad Arbeta sj älvständigt Argumentera och övertyga andra Arbeta i team / samarbeta med andra Lita på sig sj älv Vara flexibel Vara noggrann Vara stresstålig Vara omsorgsfull Vara puntlig Statistisa mått De statistisa storheterna (parametrarna) utgörs av totalt antal personer i populationen eller inom en viss redovisningsgrupp och andelen personer med en viss egensap i procent av populationen. Vi har en population U bestående av N personer. I denna undersöning har

10 BV/UA (35) populationen definierats som elever som avgic från läsåret 2002/03. De parametrar vi är intresserade av är främst voter av två totaler enligt följande; y U U z där y är värdet på variabel y för person och z värdet på en annan variabel för samma person. Vi an definiera y (och även z) enligt följande; 1 om person har studerade egensap y = ( ) 0 för övrigt Det finns givetvis ocså intresse av parametrar för olia redovisningsgrupper. Totalen för redovisningsgrupp, U d, an srivas Y = d U y ( ) d där y d = y för U 0 för övrigt. d Z d bildas på liartat sätt. En generell parameter för redovisningsgrupp d (d an ocså avse hela populationen) an srivas θ Yd d = C, där C är en onstant. Z d Den vanligaste parametern är en procentuell andel, som erhålles när C = 100 och z = 1 för alla i redovisningsgruppen, och y är definierad enligt ( ). Om vi låter N d vara antalet personer i redovisningsgrupp d, då an parametern srivas; P d U = 100 d ( ) N y d Redovisningsgrupper Statistien redovisas på alla nationella program, födelseland och ön. Indelningen av gymnasieprogram är besriven under registervariabler. Av seretessäl redovisas inte resultat som bygger på 3 observationer eller färre. Sattningar med för stor urvalsosäerhet redovisas inte Referenstider Versamhet i mars 2006 (20-26 mars 2006) för de personer som avslutade

11 BV/UA (35) gymnasieutbildning med slutbetyg läsåret 2002/ Fullständighet Användare har visat intresse för redovisning av resultaten på regional nivå (ommunnivå). Resultaten bygger på ett för litet urval för att detta sa unna tillgodoses. B.2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Ett statistivärdes tillförlitlighet/osäerhet beror på den totala avvielsen (totala felet) mellan sattningen och målstorheten. Denna totala avvielse sulle unna besrivas enligt följande: Totala felet = Urvalsfel + Täcningsfel + Bortfallsfel + Mätfel + Bearbetningsfel Den osäerhet som orsaas av att sattningarna baserar sig endast på ett urval och inte hela målpopulationen uppsattas med hjälp av 95%-iga onfidensintervall. Dessa anges i omedelbar anslutning till (punt-) sattningarna. I denna undersöning föreommer samtliga typer av fel. Det har doc inte genomförts några metodstudier för att unna redovisa vantitativa mått över storleen på andra osäerhetsällor än urvalsfelet. Under respetive avsnitt an endast bedömningar om de olia felens effet på sattningarna ges. Det är alltså vitigt att täna på att de redovisade onfidensintervallen endast innefattar storleen på urvalsfelet. 2.2 Osäerhetsällor Urval Urval Undersöningens rampopulation består av personer som avgic från gymnasiesolan med slutbetyg läsåret 2002/03. Rampopulationen hämtas från Solverets elevregister 2002/03. Den omfattade personer. Rampopulationen stratifierades efter gymnasieprogram, födelseland och ön - sammanlagt bildades 44 strata inlusive tilläggsstrata som tillom på uppdrag. I varje stratum drogs ett obundet slumpmässigt urval. Storleen på urvalet var sammanlagt personer. Vid bestämningen av urvalsstorleen har hänsyn tagits till förväntat bortfall. Urvalet fördelades så att felmarginalen för huvudfråga 1 (andelen förvärvsarbetande) var olia stor i olia stratum, baserat på ännedom om sattningarnas ungefärliga storle från tidigare undersöningar. Estimation

12 BV/UA (35) För att ompensera för bortfallet har en alibreringsestimator använts. I orthet består tenien i att utnyttja registervariabler (hjälpvariabler) till att vita upp underrepresenterade grupper. De bildade alibreringsviterna är sådana att uppräningen ger exata sattningar av de hjälptotaler som bildas av hjälpvariablerna. Om t.ex. män är underrepresenterade bland de svarande och ön används i alibreringen ommer männen att få större vit än vinnor och sattningarna ommer att överensstämma med antalet män och vinnor i rampopulationen. I det här fallet bildas antalen i populationen utifrån antalet avgångna personer enligt Solverets elevregister. Genom att utnyttja ett antal hjälpvariabler (registervariabler) som bedömts vara högt orrelerade med de vitigaste undersöningsvariablerna samt de oända svarssannoliheterna har målet varit att begränsa och förhoppningsvis reducera bortfallsfelen. När metoden används på rätt sätt an den ge minsad sticprovsvarians och minsade bortfallsfel hos sattningarna. Kalibreringen har ocså lett till att onsistenta sattningar har erhållits, d.v.s. sattningarna överensstämmer med de storheter som finns i Solverets Elevregister 2002/03. I alibreringen användes följande registervariabler (hjälpvariabler): - Kön, gymnasieprogram, födelseland, gymnasiebetyg, sysselsättningsstatus, invandringsår och föräldrarnas utbildningsnivå Urvalsosäerhet I en urvalsundersöning är alltid sattningarna behäftade med fel beroende på att endast en delmängd (ett urval) av populationen studeras. Detta fel, allas alltså urvalsfel. Denna slumpmässiga osäerhet vantifieras i form av onfidensintervall, som beränats med hjälp av ett av SCB egenutveclat estimationsprogram, CLAN97. Ett approximativt 95-procentigt onfidensintervall för en sattning bildas genom: sattning ± 1,96 * (medelfelet för sattningen) Talet 1,96 motsvarar onfidensgraden 95 procent. Med ett 95-procentigt onfidensintervall menas att det söta värdet med 95 procents sannolihet ligger inom intervallets gränser, om andra fel än urvalsfel är försumbara och urvalet är tillräcligt stort. Tabell 1. Sattning av andel förvärvsarbetande under mätvecan respetive andelen av de förvärvsarbetande vilas arbete helt eller till största delen var inom det område som utbildningen var inritad mot Avgångna från gymnasiesola/ Andel förvärvsarbetande Andel med hög överensstämmelse

13 BV/UA (35) Redovisningsgrupp mellan arbete och utbildning Kön Kvinnor 60 ± 3 22 ± 3 Män 63 ± 3 31 ± 3 Inritning Yresinritade program 73 ± 2 40 ± 3 Studieförberedande program 52 ± 3 4 ± 2 Födelseland Sverige 62 ± 2 27 ± 2 Övriga 56 ± 3 20 ± 4 Några gymnasieprogram Barn- och fritidsprogrammet 68 ± 7 45 ± 10 Fordonsprogrammet 93 ± 5 59 ± 12 Hantversprogrammet 77 ± 6 50 ± 9 Medieprogrammet 70 ± 6 9 ± 5 Naturvetensapsprogrammet 40 ± 5 1 ± 2 Samhällsvetensapsprog. 60 ± 4 2 ± 2 Teniprogrammet 57 ± 7 13 ± Ramtäcning Rampopulation Rampopulationen utgjordes av dem som enligt Solverets elevregister hade avslutat gymnasiesolan med slutbetyg läsåret 2002/03. Sillnad mellan mål- och rampopulation Det finns ingen sillnad i avgränsningen av mål- och rampopulation. I denna undersöning föreommer täcningsbrister i form av övertäcning och undertäcning. Nedanstående bild visar vad som menas med täcningsbrister. Storleen på täcningsbristerna är start överdrivna för att göra bilden mer översådlig. Urval (sticprov) Övertäcning Rampopulation (urvalsram) Målpopulation

14 BV/UA (35) Definition av undertäcning: element i målpopulationen som inte finns med i urvalsramen. Sådana element har givetvis sannoliheten noll att omma med i urvalet. Man har då inte längre ett sannolihetsurval från målpopulationen, utan endast från den del som inte utgör undertäcning, och det är endast till denna del som objetiva statistisa slutsatser an dras. (Undertäcning sall inte förväxlas med bortfall.) Definition av övertäcning: enheter i urvalsramen som inte tillhör målpopulationen. Ofta finns ingen information i urvalsramen som pear ut dessa enheter, och vi har då oänd övertäcning. Sådana enheter an inte rensas bort från ramen före urvalsdragningen, dvs man riserar att i urvalet få med element som inte tillhör målpopulationen, vilet ocså försämrar slutsatsmöjligheterna. Täcningsbrister i denna undersöning Rampopulationen antas inte silja sig så mycet från målpopulationen för avgångna från gymnasieutbildningen. Undertäcningen i statistien utgörs av personer som hade avslutat utbildning i gymnasiesola läsåret 2002/03 men som av någon anledning inte finns med i de register som ingic i ramen. Övertäcningen består av de personer som finns med i register som ingår i ramen men som inte har avslutat utbildning det år som avses. Viss övertäcning går att identifiera vid datainsamlingen. I denna undersöning utgjorde ända övertäcningen 2,3 procent av rampopulationen. Denna övertäcning har blivit änd genom att personer har ringt eller e-postat till oss och meddelat att de inte tillhör målpopulationen. Det är inte orimligt att det även finns övertäcning (oänd) bland de ej avhörda personerna. Hantering av täcningsproblem Effeterna på sattningarna är svåra att bedöma eftersom det inte har gjorts någon studie av täcningsfel. Effeterna siljer sig troligen åt mellan frågor. Vid beräningen av viter antas att övertäcning i rampopulationen är lia stor som den del av målpopulationen som urvalsramen inte täcer (undertäcning).

15 BV/UA (35) Mätning Mätförfarandet Undersöningen har genomförts som en postenät till personer som har avgått från gymnasiesolan tre år tidigare än mättillfället. Möjligheten fanns att svara på enäten via webben. Det finns enbart frågor med fasta svarsalternativ. För mer information om utseende och innehåll i enäten se Statistisa meddelanden, serie UF86. Den första undersöningen av linande aratär gjordes 1996, sedan har undersöningen gjorts löpande vartannat år. Erfarenheter från hur frågorna fungerat i de tidigare undersöningarna har tagits till vara och justeringar/förbättringar har gjorts vid behov. Inför 2004 års undersöningstillfället gjordes en del förändringar och tillägg i enäten. Då gjordes ingen test men inför årets undersöning gjordes en srivbordstest på Mättenisa laboratoriet på SCB. Indiationer på mätproblem Vissa av frågorna är av den typen att uppgiftslämnarna sall minnas saer några år tillbaa, vilet givetvis innebär en ris för minnesfel och på så vis mätfel. Det har inte gjorts några studier över eventuella mätfel, men enäten har utformats med syftet att minimera risen för mätfel. Några av frågorna är s.. attitydfrågor, för vila det är ett väl änt problem att definiera och uppsatta mätfel och dess inveran på resultaten. Det finns ingen fråga som har fått en nämnvärt stor andel svarande för alternativen annat eller övrigt. Detta alternativ finns med för att inte tvinga in respondenterna på svarsalternativ. Sulle någon fråga ha en hög andel svar för dessa alternativ sulle det unna innebära problem med att tola resultaten. Enäten innehåller inga frågor som an bedömas särsilt änsliga. Det finns doc frågor om månadslön och arbetsomfattning. Detta är frågor som erfarenhetsmässigt riserar att ge översattade sattningar. Inga särsilda studier över detta har doc gjorts utifrån resultaten i denna undersöning. Effeter på statistien Ingen mätfelsstudie har gjorts, därför är det svårt att göra en bedömning av effeterna på resultaten. Det finns doc inga indiationer på att det finns speciellt stora problem i någon grupp av populationen, exempelvis så verar partiella bortfallet fördela sig slumpmässigt över redovisningsgrupperna Svarsbortfall Svarsbortfall, vanligen förortat till bortfall, uppstår när värden på en eller flera observationsvariabler (ex. registervariabler eller enätfrågor) i en undersöning inte an inhämtas. Sanas alla värden för en individ är det fråga om objetsbortfall. Sanas enbart vissa värden, handlar det om partiellt bortfall.

16 BV/UA (35) Objetsbortfall Följande vägda bortfallsmått har använts vid beräning av objetbortfallets storle: Bortfallsandel = Sd, där d är designviten, dvs. en vit 1 Sd + Bd + u O d som tar hänsyn till urvalsdesignen och u är andelen med oänd status som tillhör målpopulationen. Här har u satts lia med ett, vilet innebär att bortfallsmåttet har beränats med antagandet att samtliga ej avhörda i bortfallet tillhör målpopulationen. Summeringarna i detta bortfallsmått har gjorts över följande delmängder: S: Element tillhörande målpopulationen för vila fullständiga eller partiella svar erhållits. B: Element tillhörande målpopulationen som utgör objetsbortfall. O: Element vars målpopulationsstatus är oänd (i detta fall ej avhörda). Tabell 2. Objetsbortfall för vitiga redovisningsgrupper Redovisningsgrupp Objetsbortfallets storle (%) Kön Kvinnor 34,3 Män 50,6 Födelseland Sverige 43,5 Övriga 29,9 Åtgärder för att reducera bortfallet SCB har använt en uppföljningsstrategi där målet varit att reducera bortfallet till så stor grad som möjligt. Den första omgången med frågeblanetter sicades ut den 24 mars. Tac- och påminnelseort sicades den 4 april, ett påminnelsebrev med ny blanett den 19 april och en påminnelse med ny blanett den 9 maj. Den sista påminnelsen med ny blanett sicades ut den 21 juni. Telefonintervjuerna gjordes under tiden 4 juli 15 augusti. Nästan hela objetsbortfallet utgjordes av ej avhörda personer. Partiellt bortfall Partiellt bortfall an bero på att frågan är svår att förstå, är änslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan, att lämpligt alternativ sanas eller att instrutionerna vid hoppfrågor misstolas. Till partiellt bortfall ränas även dubbelmareringar och svar som inte an tydas. I denna undersöning varierar det partiella bortfallet från 1 till 3 procent för de flesta frågor. Högt partiellt bortfallet finns t.ex. i fråga 2 (Efter hur många månader fic du ditt första arbete sedan du avslutade din gymnasieutbildning 2002/03?) och fråga

17 BV/UA (35) 31 (Nivå på utlandsstudier). Metoder för bortfallsompensation För att ompensera för objetsbortfallet har en alibreringsestimator använts (se avsnittet om urval och estimation). Om bortfallet siljer sig från de svarande med avseende på undersöningsvariablerna så an sattningarna som grundar sig på enbart de svarande bli seva. Om exempelvis de svarande till högre andel arbetar än de som inte svarat finns ris för översattning av andelen som arbetade under mätvecan. För att försöa reducera eventuella bortfallssevheter har viter beränats med hjälp av alibrering. Storleen på varstående sevheter orsaade av bortfallet är doc svåra att mäta Bearbetning Dataregistrering och odning Registrering av data ser genom att inomna enäter läses in masinellt (sanning). Sanningprogrammet ontrollerar så att valida värden registreras vid sanningen. De värden som faller ut som fel i dessa ontrollerar rättas upp manuellt med stöd av sanningprogrammet, s.. verifiering. Programvaran som används för sanning och verifiering är Eyes & Hands. Eftersom nästan alla variabler i undersöningen är ategorisa med slutna svarsalternativ bör inte sanningen ge upphov till några stora fel vid registrering av data. Givetvis uppstår doc fel, därför görs gransning av sannade data (se avsnitt gransning och rättning). Ingen odning görs numera i undersöningen. Detta har doc gjorts tidigare undersöningar. Gransning och rättning Efter verifieringen görs ytterligare ontroller av registrerade data. Logisa ontroller görs så att svar på olia frågor inte är orimliga i förhållande till varandra. I de fall där endast ett svarsalternativ är tillåtet ontrolleras så att inte dubbelmareringar finns. Rättning av dubbelmareringar för ategorisa variabler ser efter en viss prioritetsordning. I vissa fall ser rättningen utifrån svaren på andra frågor i enäten. Partiellt bortfall (sanade värden) redovisas i en egen ategori när statistien publiceras. Ingen imputering av sanade värden görs. Framställning av resultat Puntsattningar och onfidensintervall har beränats med hjälp av ett av SCB egenutveclat estimationsprogram, CLAN97. Sattningarna har förts över till Excel där ytterligare bearbetningar har gjorts för att sapa de tabeller som sedan har publicerats i form av ett Statistist Meddelande, serie UF 86.

18 BV/UA (35) Det är svårt att bedöma effeten av de fel som an uppstå vid bearbetningen. Ingen studie har gjorts för att försöa bedöma storleen på denna felälla Modellantaganden Statistien beror inte av andra modellantaganden än de som används i estimationen för bortfallsompensation (s.. alibrering). 2.3 Redovisning av osäerhetsmått 95-procentiga onfidensintervall anges som mått på urvalsfelet för samtliga sattningar i samtliga tabeller. Detta mått tar endast hänsyn till urvalsfelet och förutsätter att alla andra fel är försumbara. B.3 Atualitet 3.1 Frevens Undersöningen genomförs och publiceras vartannat år. 3.2 Framställningstid Referensperiod för huvudsaliga parametrar i undersöningen är mars Statistien publicerades den 5 december Puntlighet Statistien publicerades enligt tidsplanen. B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Undersöningen har genomförts enligt samma upplägg under åren 1996, 1998, 2000, 2002 och Dessa undersöningar är därför jämförbara med varandra. Till 2006 års undersöning genomfördes doc en del förändringar vila besrivs nedan. 1. Inträdet på arbetsmarnaden är delat i två delar dvs. vi har gjort två separata undersöningar. Den ena undersöningen var till de gymnasieavgångna och den andra till dem som examinerades från högsolan. Anledningen till att dessa två undersöningar genomfördes parallellt var att de sulle omplettera varandra, ge möjlighet till mer specifia frågor och därmed ge information om hur inträdet på arbetsmarnaden ser ut för personer med olia utbildningsbagrund. 2. Frågeformuläret gjordes om till både 2004 och 2006: Alla förändringar som gjorts medför att jämförbarheten med tidigare undersöningar bör göras med viss försitighet. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper Samtliga personer i urvalet har fått samma enät, vilet innebär att det råder full jämförbarhet mellan olia grupper i populationen. 4.3 Samanvändbarhet med annan statisti

19 BV/UA (35) Statistien är ett omplement till SCB:s registerstatisti om versamhet efter utbildning. Inträdet på arbetsmarnaden innehåller många variabler som är svåra att mäta med register. Det föreligger doc sillnader i mätmetod och referensperiod mellan undersöningarna som gör att resultaten inte är helt jämförbara. B.5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer Statistien publiceras vartannat år i Statistisa meddelanden, serie UF 86. På SCB:s hemsida finns ocså utgivna pressmeddelanden och en län till Sveriges statistisa databaser (SSD). Delar av statistien publiceras ocså i Utbildningsstatistis årsbo och Ficsolan. 5.2 Presentation Statistien presenteras i form av tabeller, diagram och text. 5.3 Doumentation Undersöningen doumenteras i SCB:s doumentationsvertyg SCBDOK. Årgången 2004 finns doumenterad medan doumentation för tidigare år ännu sanas. 5.4 Tillgång till primärmaterial Primärdata för ensilda individer finns sparade för samtliga undersöningsår. Specialbearbetningar an utföras på uppdragsbasis. Forsare, utredare m.fl. an få tillgång till avidentifierat material efter en särsild prövning. 5.5 Upplysningstjänster, enheten för statisti om utbildning och arbete vid SCB. Telefon: Fax: e-post: fornamn.efternamn@scb.se

20 BV/UA (35) Inträdet på arbetsmarnaden bland högsoleexaminerade 2006 UF0512 I denna besrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersöningen samt dess syfte och histori. Därefter redovisas undersöningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs och hur man an ta del av resultaten. Genom att lica på en rubri i innehållsförtecningen ommer man diret till atuellt avsnitt. A Administrativa uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Utbildning och forsning A.2 Statistiområde Statistiområde: Befolningens utbildning A.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100) A.4 Statistiansvarig Myndighet/organisation: SCB Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Daniel Samuelsson Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se A.5 Statistiproducent Myndighet/organisation: SCB Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23

21 BV/UA (35) Kontatperson: Daniel Samuelsson Telefon: Telefax E-post: A.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99). A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 9 ap. 4 seretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien. A.8 Gallringsföresrifter Registret avidentifieras efter insamlingen och bevaras i SCB:s ariv. A.9 EU-reglering Statistien regleras inte av EU. A.10 Syfte och histori Inträdet på arbetsmarnaden bland högsoleexaminerade sa besriva inträdet på arbetsmarnaden för personer som examinerats från högsolan (både grundoch forsarutbildning). Vitigast i undersöningen är att mäta om de arbetar och om deras arbete är inom ett område som de har utbildat sig för. De två vitigaste målstorheterna är: Förvärvsarbete tre år efter avslutad utbildning Överensstämmelse mellan inritning på utbildningen och arbetet tre år efter avslutad högsole- och forsarutbildning. De vitigaste redovisningsgrupperna är examina, vetensapsområde, ön och födelseland. Histori Linande undersöningar, så allade gymnasie- och högsoleuppföljningar, har gjorts sedan slutet av 1960-talet. Inträdet på arbetsmarnaden har genomförts sex gånger: 1996, 1998, 2000, 2002, 2004 och Ett gemensamt frågeformulär sicades ut till ett urval av dem som avgått från gymnasiesolan eller examinerats från högsolan. Nytt för årets undersöning är att vi har delat upp den i två delar dvs. vi har gjort två separata undersöningar. En undersöning för gymnasieavgångna och en för examinerade från högsolan. Den först nämnda, gymnasieavgångna, publiceras samma dag, den 5 december 2006.

22 BV/UA (35) A.11 Statistianvändning De vitigaste användarna av statistien är universitet och högsolor, ommuner, Högsoleveret, Solveret och andra myndigheter. Statistien används för besrivningar av de möjligheter som olia utbildningar ger för inträde och etablering på arbetsmarnaden. Myndigheterna och ommuner an beställa tilläggsurval. Genomförandet av undersöningen är beslutat i samråd med Programrådet för statisti och prognoser om utbildning och arbetsmarnad, där det finns representanter från Högsoleveret, Solveret, AMS, Stocholms universitet, Myndigheten för solutvecling, Myndigheten för valificerad yresutbildning, Integrationsveret och Utbildnings- och ulturdepartementet. För att få mer detaljerade önsemål om urval och frågor från användare inbjöds myndigheter, högsolor och ommuner till onsumentmöte. 15-tal deltog i mötet. Ytterligare några som inte unde delta lämnade synpunter via e-post. Konsumentmötet resulterade i ett förslag på urval och enät. A.12 Uppläggning och genomförande Formulering av frågor SCB har formulerat frågorna i undersöningen i samråd med statistianvändarna. Merparten av frågorna är återanvända från tidigare år. Blanetten srivbordsgransades vid Mättenisa laboratoriet på SCB. Blanetten var åttasidig och innehöll 35 numrerade frågor, några av dem hade delfrågor vilet genererade totalt 65 frågor. Frågorna som mäter de två vitigaste målstorheterna har följande formuleringar: 1. Hade du något arbete under vecan mars 2006 (även om det bara avsåg en timme)? Besvara frågan med Ja om du hade anställning men var tjänstledig, föräldraledig, sju, på semester etc. Ja Nej 2. Hur överensstämde det arbete du hade under vecan mars 2006 med den utbildning du avslutade 2002/03? Arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var inritad mot Arbetet var till viss del inom samma område som utbildningen var inritad mot Arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var inritad mot Min utbildning var inte inritad mot något särsilt område

23 BV/UA (35) Population och urval Undersöningens rampopulation består av personer som examinerades från högsolans grundutbildning eller högsolans forsarutbildning läsåret 2002/03. Rampopulationen hämtas från Universitets- och högsoleregistret. Den omfattade högsoleexaminerade respetive forsarexaminerade. Rampopulationen stratifieras på examina, vetensapsområde, födelseland och ön. De tillgängliga eonomisa resurserna för undersöningen tillåter ungefär individer i urvalet, vilet bedöms ge tillräclig precision i sattningarna av de vitigaste målstorheterna. Det föreommer doc tillägg på uppdrag som gör att den slutliga urvalsstorleen blir större (t.ex i 2006 års undersöning). Datainsamling Inträdet på arbetsmarnaden är en postenät. Möjligheten ges att svara via webben. Den första omgången med frågeblanetter sicades ut den 24 mars. Tac- och påminnelseort sicades den 4 april, ett påminnelsebrev med ny blanett den 19 april, en påminnelse med ny blanett den 9 maj och den sista påminnelsen med ny blanett den 21 juni. Telefonintervjuerna för en delgrupp (personer med utländs bagrund) gjordes under tiden 4 juli 15 augusti. Insamlingen avslutades i mitten av augusti A.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering ser. A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar Inga förändringar för de ommande undersöningarna är inplanerade. B Kvalitetsdelaration B.0 Inledning SCB delarerar valiteten i sina undersöningar enligt ett valitetsbegrepp som består av fem huvudomponenter: (1) Innehåll, som framför allt gäller statistiens målstorheter. (2) Tillförlitlighet, som avser osäerhetsällor och hur dessa påverar statistien. (3) Atualitet, som omfattar tidsaspeter som spelar roll för hur väl statistien besriver nuläget. (4) Jämförbarhet och samanvändbarhet, som avser möjligheter till jämförelser, över tiden och mellan grupper, samt till att använda statistien tillsammans med annan statisti. (5) Tillgänglighet och förståelighet, som avser statistiens fysisa tillgänglighet och dess förståelighet. I SCB:s MIS 2001:1 Kvalitetsbegrepp och ritlinjer för valitetsdelaration av

24 BV/UA (35) officiell statisti ges generella besrivningar och definitioner av SCB:s valitetsbegrepp och de olia valitetsomponenterna. B.1 Innehåll 1.1 Statistisa målstorheter De vitigaste målstorheterna i undersöningen är: Andel förvärvsarbetande mars 2006 bland högsoleexaminerade läsåret 2002/03 Andel som hade ett arbete mars 2006 som överensstämde med inritningen på utbildningen bland högsoleexaminerade läsåret 2002/ Objet och population Objet Statistiens objet är individer (personer som examinerats från en högsoleutbildning, både grundutbildning och forsarutbildning). Målpopulation Målpopulationen var studenter som examinerades från högsolan (både grundutbildning och forsarutbildning läsåret 2002/03) Variabler Variablerna i statistien är dels hämtade via frågor i postenät och dels från Universitets- och högsoleregistret samt Registret över totalbefolningen februari Registervariabler Från Registret över totalbefolningen februari 2006 hämtas ön, personnummer och födelseland (inries/utries född). Definitionen på utries födda är att man själv är utries född. Föräldrarnas nationalitet har ingen betydelse. Från Universitets- och högsoleregistret hämtas högsoleexamina, vetensapsområde, läsår och högsoleod. Enätvariabler Nedan definieras de vitigaste enätvariablerna. Övriga variabler finns definierade i enäten som ligger som bilaga till det statistisa meddelandet. Huvudsalig sysselsättning under vecan mars 2006: Undersöningspersonen gör själv en bedömning utifrån fasta svarsalternativ vad han/hon gjorde mest under mars Endast ett alternativ får anges. Svarsalternativen är; Arbetade Egen företagare Arbetade inom arbetsmarnadspolitis åtgärd Studerade inom arbetsmarnadspolitisa åtgärder Studerade vid universitet/högsolan

25 BV/UA (35) Studerade på omvux (ommunal vuxenutbildning) Studerade i valificerad yresutbildning (KY) Studerade på folhögsola Arbetslös/arbetssöande Militärtjänst Föräldraledig Annat, ange vad Arbete under vecan mars 2006: Minst en timmes arbete under en viss mätveca. Här ingår de personer som arbetade, var egen företagare eller arbetade inom arbetsmarnadspolitis åtgärd. Här ingår även personer som angivit studerade, var arbetslösa, värnplitiga eller föräldralediga som huvudsalig sysselsättning under mätvecan, om de har arbetat minst en timma. Överensstämmelse mellan arbete vecan mars 2006 och högsoleutbildning som avslutades 2002/03: Undersöningspersonen gör själv en bedömning utifrån fasta svarsalternativ i hur hög grad arbete överensstämmer med den högsoleutbildning som avslutades tre år tidigare. Svarsalternativen är; Arbetet var helt eller till största delen inom det område som utbildningen var inritad mot. Arbetet var till viss del inom samma område som utbildningen var inritad mot. Arbetet var inom ett annat område än det som utbildningen var inritad mot. Min utbildning var inte inritad mot något särsilt område. Krav som ställdes på arbetsuppgifterna under vecan mars 2006: Undersöningspersonen gör själv en bedömning av i hur hög grad hans/hennes arbete ställde rav på att utföra olia arbetsuppgifter. Salan som används är; Inte alls Till viss del Till stor del Helt Statistisa mått De statistisa storheterna (parametrarna) utgörs av totalt antal personer i populationen eller inom en viss redovisningsgrupp och andelen personer med en viss egensap i procent av populationen. Vi har en population U bestående av N personer. I denna undersöning har populationen definierats som studenter som examinerades från högsolan läsåret 2002/03. De parametrar vi är intresserade av är främst voter av två totaler enligt följande; y U U z där y är värdet på variabel y för person och z värdet på en annan variabel för samma person. Vi an definiera y (och även z) enligt följande; 1 om person har studerade egensap y = ( ) 0 för övrigt

26 BV/UA (35) Det finns givetvis ocså intresse av parametrar för olia redovisningsgrupper. Totalen för redovisningsgrupp, U d, an srivas Y = d U y ( ) d där y d y = 0 för U för övrigt. d Z d bildas på liartat sätt. En generell parameter för redovisningsgrupp d (d an ocså avse hela populationen) an srivas θ Yd d = C, där C är en onstant. Z d Den vanligaste parametern är en procentuell andel, som erhålles när C = 100 och z = 1 för alla i redovisningsgruppen, och y är definierad enligt ( ). Om vi låter N d vara antalet personer i redovisningsgrupp d, då an parametern srivas; P d U = 100 d ( ) N y d Redovisningsgrupper Statistien redovisas på alla högsoleexamina, vetensapsområde, födelseland och ön. Av seretessäl redovisas inte resultat som bygger på två observationer eller färre. Sattningar med för stor urvalsosäerhet redovisas inte Referenstider Versamhet i mars 2006 (20-26 mars 2006) för de personer som examinerades från högsolan läsåret 2002/ Fullständighet Användare har visat intresse för redovisning av resultaten på regional nivå (ommunnivå). Resultaten bygger på ett för litet urval för att detta sa unna tillgodoses. B.2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Ett statistivärdes tillförlitlighet/osäerhet beror på den totala avvielsen (totala felet) mellan sattningen och målstorheten. Denna totala avvielse sulle unna besrivas enligt följande:

27 BV/UA (35) Totala felet = Urvalsfel + Täcningsfel + Bortfallsfel + Mätfel + Bearbetningsfel Den osäerhet som orsaas av att sattningarna baserar sig endast på ett urval och inte hela målpopulationen uppsattas med hjälp av 95 % -iga onfidensintervall. Dessa anges i omedelbar anslutning till (punt-) sattningarna. I denna undersöning föreommer samtliga typer av fel. Det har doc inte genomförts några metodstudier för att unna redovisa vantitativa mått över storleen på andra osäerhetsällor än urvalsfelet. Under respetive avsnitt an endast bedömningar om de olia felens effet på sattningarna ges. Det är alltså vitigt att täna på att de redovisade onfidensintervallen endast innefattar storleen på urvalsfelet. 2.2 Osäerhetsällor Urval Urval Undersöningens rampopulation består av personer som examinerades från högsolans grundutbildning eller högsolans forsarutbildning läsåret 2002/03. Rampopulationen hämtas från Universitets- och högsoleregistret. Den omfattade högsoleexaminerade respetive forsarexaminerade. Rampopulationen stratifierades efter examina, vetensapsområde, födelseland och ön - sammanlagt bildades 72 strata för högsoleexaminerade och 22 strata för forsarexaminerade inlusive tilläggsstrata som tillom på uppdrag. I varje stratum drogs ett obundet slumpmässigt urval. Storleen på urvalet var högsoleexaminerade respetive forsarexaminerade. Vid bestämningen av urvalsstorleen har hänsyn tagits till förväntat bortfall. Urvalet fördelades så att felmarginalen för huvudfrågan (andelen förvärvsarbetande, fråga 11) var olia stor i olia stratum, baserat på ännedom om sattningarnas ungefärliga storle från tidigare undersöningar. Estimation För att ompensera för bortfallet har en alibreringsestimator använts. I orthet består tenien i att utnyttja registervariabler (hjälpvariabler) till att vita upp underrepresenterade grupper. De bildade alibreringsviterna är sådana att uppräningen ger exata sattningar av de hjälptotaler som bildas av hjälpvariablerna. Om t.ex. män är underrepresenterade bland de svarande och ön används i alibreringen ommer männen att få större vit än vinnor och sattningarna ommer att överensstämma med antalet män och vinnor i rampopulationen. I det här fallet bildas antalen i populationen utifrån antalet avgångna personer enligt Universitets- och högsoleregistret. Genom att utnyttja ett antal hjälpvariabler (registervariabler) som bedömts vara

28 BV/UA (35) högt orrelerade med de vitigaste undersöningsvariablerna samt de oända svarssannoliheterna har målet varit att begränsa och förhoppningsvis reducera bortfallsfelen. När metoden används på rätt sätt an den ge minsad sticprovsvarians och minsade bortfallsfel hos sattningarna. Kalibreringen har ocså lett till att onsistenta sattningar har erhållits, d.v.s. sattningarna överensstämmer med de storheter som finns i Universitets- och högsoleregistret. I alibreringen användes följande registervariabler (hjälpvariabler): - Kön, högsoleexamina, vetensapsområde, födelseland och sysselsättningsstatus. Urvalsosäerhet I en urvalsundersöning är alltid sattningarna behäftade med fel beroende på att endast en delmängd (ett urval) av populationen studeras. Detta fel, allas alltså urvalsfel. Denna slumpmässiga osäerhet vantifieras i form av onfidensintervall, som beränats med hjälp av ett av SCB egenutveclat estimationsprogram, CLAN97. Ett approximativt 95-procentigt onfidensintervall för en sattning bildas genom: sattning ± 1,96 * (medelfelet för sattningen) Talet 1,96 motsvarar onfidensgraden 95 procent. Med ett 95-procentigt onfidensintervall menas att det söta värdet med 95 procents sannolihet ligger inom intervallets gränser, om andra fel än urvalsfel är försumbara och urvalet är tillräcligt stort. Tabell 1. Sattning av andel förvärvsarbetande bland examinerade från högsolans grundutbildning under mätvecan respetive andelen av de förvärvsarbetande vilas arbete helt eller till största delen var inom det område som utbildningen var inritad mot Redovisningsgrupp Andel förvärvsarbetande Andel med hög överensstämmelse mellan arbete och utbildning Kön Kvinnor 94 ± 1 59 ± 3 Män 94 ± 1 70 ± 2 Födelseland Sverige 94 ± 1 66 ± 2 Övriga 89 ± 2 64 ± 3 Några högsoleexamina Eonomi, fil/mag. and. 94 ± 3 46 ± 7 Gymnasielärarexamen 94 ± 3 74 ± 6 Civilingenjörexamen 94 ± 3 59 ± 8