Inträdet på arbetsmarknaden bland gymnasieavgångna

Transkript

1 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Inträet på arbetsmarknaen blan gymnasieavgångna 2014 UF0512 Innehåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområe Statistikområe SOS-klassificering Statistikansvarig Statistikproucent Uppgiftsskylighet Sekretess och regler för behanling av personuppgifter Gallringsföreskrifter EU-reglering Syfte och historik Statistikanvänning Uppläggning och genomförane Internationell rapportering Planerae föränringar i kommane unersökningar Översikt Observationsstorheter Statistiska målstorheter Utflöen: statistik och mikroata Dokumentation och metaata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarane Urvalsförfarane Mätinstrument Insamlingsförfarane Databerening Statistisk bearbetning och reovisning Skattningar: antaganen och beräkningsformler Reovisningsförfaranen Slutliga observationsregister Prouktionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Bilaga 1: Introuktionsbrev Bilaga 2 Vykort Bilaga 3. Frågeformulär Bilaga 4 Påminnelsebrev... 22

2 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Utbilning och forskning 0.2 Statistikområe Statistikområe: Befolkningens utbilning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Ja För unersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskila regler när et gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förorningen om en officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Mynighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Therese Karlsson Telefon: Telefax: -- E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproucent Mynighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Therese Karlsson Telefon: Telefax: -- E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskylighet Uppgiftsskylighet föreligger inte enligt lagen om en officiella statistiken (SFS 2001: 99). 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter I mynigheternas särskila verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen

3 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) (2009:400). Vi automatisera behanling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområet finns essutom särskila regler för personuppgiftsbehanling i lagen (2001:99) och förorningen (2001:100) om en officiella statistiken. 0.8 Gallringsföreskrifter Registret avientifieras i enlighet me Lagen (2001:99) om en officiella statistiken 19. Bevaranebehovet är uner utrening. 0.9 EU-reglering Statistiken regleras inte av EU 0.10 Syfte och historik Inträet på arbetsmarknaen blan gymnasieavgångna ska beskriva inträet på arbetsmarknaen för personer som slutfört gymnasieskolan. Viktigast i unersökningen är att mäta om e arbetar och om eras arbete är inom ett områe som e har utbilat sig för. De två viktigaste målstorheterna är: Förvärvsarbete tre år efter avsluta utbilning Överensstämmelse mellan inriktning på utbilningen och arbetet tre år efter avsluta gymnasieutbilning. De viktigaste reovisningsgrupperna är program, kön och föelselan. Historik Liknane unersökningar, så kallae gymnasie- och högskoleuppföljningar, har gjorts sean slutet av 1960-talet. Inträet på arbetsmarknaen har genomförts vart annat år sean Ett gemensamt frågeformulär skickaes ut till ett urval av em som slutfört gymnasieskolan eller examinerats från högskolan. Från och me 2006 års unersökning elaes en i två separata unersökningar me olika frågor till respektive grupp. Unersökningen för 2014 genomföres enast blan ungomar som läst på gymnasiet. Unersökningen genomföres 2014 av SCB men elvis på upprag av Skolverket vilket innebar en utökning av populationen Statistikanvänning De viktigaste använarna av statistiken är universitet och högskolor, kommuner, Universitetskanslersämbetet, Skolverket och anra mynigheter. Statistiken använs för beskrivningar av e möjligheter som olika utbilningar ger för inträe och etablering på arbetsmarknaen. Mynigheter och kommuner kan beställa tilläggsurval Uppläggning och genomförane Unersökningens rampopulation består av personer som avgått från gymnasie-skolan me slutbetyg läsåret 2010/11 och personer som avgått

4 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) från gymnasiesko-lan me slutbetyg läsåret 2012/13. Därutöver ingår personer som läst på treje året men inte fått slutbetyg läsåret 2010/11 och 2012/13. Viare ingick även personer som läst ett fjäre år på teknikprogrammet samt personer som läst yrkesintrouktion. Rampopulationen hämtaes från Skolverkets elevregister och från enna rogs ett stratifierat urval om ca personer. Formulering av frågor SCB har formulerat frågorna i unersökningen i samrå me Skolverket. Enkäten är föränra jämfört me tiigare år, men e viktigaste frågorna är bevarae. Enkäten skrivborsgranskaes vi Mättekniska laboratoriet på SCB. Blanketten var fyrasiig och innehöll 20 numrerae frågor, en fråga hae en elfråga vilket genererae totalt 21 frågor. Frågorna som mäter e två viktigaste målstorheterna har följane formuleringar: Hae u minst en timmes arbete uner vecka 15 (vs april) 2014? Besvara frågan me "Ja" om u hae ett arbete men var tjänstleig, förälraleig, sjuk, på semester osv. Ja Nej Hur överensstäme et arbete u hae uner vecka 15 (vs april) 2014 me in gymnasieutbilning? Arbetet överensstämmer helt eller till största elen me utbilningen Arbetet överensstämmer till viss el me utbilningen Arbetet överensstämmer inte me utbilningen Min utbilning var inte inrikta mot något särskilt områe Datainsamling Årets unersökning av Inträet på arbetsmarknaen genomföres som pappers- och webbenkät. Det första brevet innehållane en enkät och inloggningsuppgifter till webbenkäten skickaes ut en 10 april Två stycken påminnelsebrev skickaes ut en 24 april respektive en 7 maj. På grun av låg svarsfrekvens gjores ärefter en kompletterane telefonintervju blan ett urval (8 000 personer) av e som inte hae svarat. Dessa fick svara på alla enkätfrågorna Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker Planerae föränringar i kommane unersökningar Inga föränringar för e kommane unersökningarna är inplanerae i agsläget. Beslut om kommane unersökningar väntas fattas uner 2015.

5 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Unersökningsobjektet är inivier som ingår i målpopulationen och omfattas av följane grupper: Ungomar som avgått från gymnasiet me slutbetyg läsåret 2010/11 Ungomar som läst på treje året men inte fått slutbetyg läsåret 2010/11. Här ingår e personer som läst hela gymnasiet men inte fått slutbetyg samt personer som hoppae av gymnasiet i årskurs 3 läsåret 2010/11. Ungomar som avgått från gymnasiet me slutbetyg läsåret 2012/13 Ungomar som läst på treje året men inte fått slutbetyg läsåret 2012/13. Här ingår e personer som läst hela gymnasiet men inte fått slutbetyg samt personer som hoppae av gymnasiet i årskurs 3 läsåret 2012/13 Ungomar som läst ett fjäre år på teknikprogrammen läsåret 2012/13 Ungomar som läst yrkesintrouktion som avslutaes läsåret 2011/12 eller 2012/ Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel (för samtliga populationer) Mått (för samtliga variabler) Populationer Inelning i reovisningsgrupper Ungomar som avgått från gymnasiet me slutbetyg läsåret 2010/11 Gymnasieprogram Föelselan Kön Avgångsår Huvusaklig sysselsättning Arbetae minst en timme uner mätveckan Antal Anel Ungomar som läst på treje året men inte fått slutbetyg läsåret 2010/11 Ungomar som avgått från gymnasiet me slutbetyg läsåret 2012/13 Yrke Arbetets överensstämmelse me utbilningen Utbilningsnivå som krävs för arbetet På vilket sätt fick man arbetet

6 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Ungomar som läst på treje året men inte fått slutbetyg läsåret 2012/13 Ungomar som läst ett fjäre år på teknikprogrammen läsåret 2012/13 Ungomar som läst yrkesintrouktion som avslutaes läsåret 2011/12 eller 2012/13. Tillfresställelsen me arbetet Arbetsti Viljan att arbeta mer Anställningsform Ti att lära sig e viktigaste arbetsuppgifterna Nöjhet me arbete Arbetslöshet efter gymnasieskolan Arbetslöshetens läng Något arbete som varat 6 månaer eller längre efter gymnasieskolan Antal månaer till första arbete efter gymnasiet Stuerat istället för arbetslöshet Arbetat eller stuerat utomlans Nöjhet me gymnasieutbilningen Planer för hösten Utflöen: statistik och mikroata Statistik Resultaten publiceras i form av en temarapport på SCB:s webbplats ( Temarapporten innehåller en sammanfattning av e viktigaste resultaten i form av text och iagram. På webbplatsen finns även pressmeelane samt efterfrågae tabeller och iagram. Ett urval av tabellerna publiceras också i Utbilningsstatistisk årsbok.

7 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Mikroata Primärata för enskila inivier finns sparae för samtliga unersökningsår. Specialbearbetningar kan utföras på uppragsbasis. Forskare, utreare m.fl. kan få tillgång till avientifierat material efter en särskil prövning. 1.4 Dokumentation och metaata Framställningen av statistikregistret och statistiken beskrivs i föreliggane okument, Dokumentation av statistiken (SCBDOK). Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av statistiken (BaS). Detaljera information om mikroata finns beskrivet i Dokumentation av mikroata (MetaPlus). Samtliga okumentationer finns på SCB:s webbplats,

8 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane De rampopulationer som använts för att nå målpopulationerna hämtaes enligt följane: 1. Från register över gymnasieavgångna våren 2011: Personer som avslutat sin utbilning på Iniviuella programmet (IV) uteslöts ur rampopulationen. 2. Från register över gymnasiestuerane 2010: Personer som gick i årskurs 3 hösten Personer som fanns me i register över gymnasieavgångna över gymnasieavgångna våren eller register över gymnasiestuerane hösten uteslöts ur rampopulationen. Därutöver uteslöts personer som gick på Iniviuella programmet (IV). 3. Från register över gymnasieavgångna våren 2013: Personer som avslutat sin utbilning på Iniviuella programmet (IV) uteslöts ur rampopulationen. 4. Från register över gymnasiestuerane 2012: Personer som gick i årskurs 3 hösten Personer som fanns me i register över gymnasieavgångna våren 2013 eller register över gymnasiestuerane hösten 2013 uteslöts ur rampopulationen. Därutöver uteslöts personer som gick på Iniviuella programmet (IV). 5. Från register över gymnasiestuerane 2012: Personer som gick Yrkesintrouktion (IMYRK) årskurs 1 eller 2 hösten Personer som fanns me i register över gymnasiestuerane hösten 2013 uteslöts ur rampopulationen. 6. Från register över examinerae från fjäre året på Teknikprogrammet våren 2012 och våren Rampopulationen besto totalt av ca personer. 2.2 Urvalsförfarane Rampopulationen stratifieras efter avgångsår, slutbetyg, gymnasieprogram och kön - sammanlagt bilaes 87 strata. I varje stratum rogs ett obunet slumpmässigt urval. Storleken på urvalet var sammanlagt ca personer. Vi bestämningen av urvalsstorleken har hänsyn tagits till förväntat bortfall. Urvalet förelaes så att en förväntae felmarginalen för anelen förvärvsarbetane var lika stor i olika stratum. Vi förelningen använes planeringsvären för anelen förvärvsarbetane. Planeringsvärena baseraes på beömningar eller på resultat från tiigare unersökningar.

9 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 2.3 Mätinstrument Data samlaes in me en pappers- och webbenkät samt via telefon. I bilaga 1-4 reovisas introuktionsbrev, vykort, frågeformulär och påminnelsebrev. 2.4 Insamlingsförfarane Unersökningen genomföres som en kombinera pappers- och webbenkät me telefonuppföljning till ett urval av em som inte svarat via papper eller webb. Pappersenkät och inloggningsuppgifter till webbenkäten skickaes ut en 10 april Två påminnelser skickaes ut en 24 april 2014 samt en 7 maj På grun av låg svarsfrekvens gjores ärefter en kompletterane telefonintervju blan ett urval (8 000 personer) av e som inte hae svarat. Dessa personer fick svara på samtliga frågor som ingått i pappers- och webbenkäten. 2.5 Databerening All bearbetning av atafiler har gjorts me hjälp av statistikprogrammet SPSS. Statistikvären har tagits fram me ett av SCB egenutvecklat program för tabellframställning i enkätunersökningar. Programmet är en Excellösning men beräkningar av skattningar sker i SAS. SCB kontrollerae och granskae e inkomna enkätsvaren genom att granska fullstänigheten, säkerställa valia vären och att rätt antal svar för varje fråga har lämnats. På en kontrollerae svarsfilen läggs sean ytterligare variabler på. Från Registret över totalbefolkningen mars 2012 hämtas kön, personnummer och föelselan (inrikes/utrikes fö). Definitionen på utrikes föa är att man själv är utrikes fö. Me anra or spelar inte förälrarnas nationalitet någon roll. Gymnasieprogram utgörs av samtliga program inom gymnasieskolan läsåret 2010/11 respektive 2012/13 och hämtas från Skolverkets Elevregister. Programmen grupperas i yrkesförbereane och stuieförbereane program. I yrkesinriktae program ingår: barn- och fritis-, bygg-, el-, energi-, forons-, hanels- och aministrations-, hantverks-, hotell- och restaurang-, inustri-, livsmeels-, meie-, naturbruks- samt omvårnasprogrammet. I stuieförbereane program ingår: estetiska -, naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps-, teknikprogrammet och international baccalaurate. Specialutformae program ligger uner respektive nationellt program.

10 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler Det vanligaste statistiska måttet i enna unersökning är anelar som reovisas me konfiensintervall: Punktskattning + 1,96*estimatorns skattae stanaravvikelse. Vikter har beräknats så att resultat kan reovisas för hela populationen och inte bara för e svarane. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för et partiella bortfallet. Om vikterna inte använs så kan resultaten bli helt missvisane, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma me i urvalet. Vikterna i enna unersökning kan beskrivas me formeln: w k = k v k är w k = en totala vikten för objekt k k =esignvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är en el av vikten som beror på urvalsesignen. Vi bortfall kan et vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och älre svara i högre gra än män och yngre. Om e grupper som svarat i högre gra har en annan förelning på unersökningsvariablerna än övriga kan etta ha en snevriane effekt på resultatet. För att kompensera för etta har kalibreringsvikter använts. Vikterna bygger på antaganet att ramen återspeglar populationen väl och ärme att över- och unertäckningen är försumbar. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lunström och Särnal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse an Frame Imperfections, Statistics Sween. För beräkning av skattningen av totaler använs följane formel: Yˆ = r w k yk är w k = en totala vikten för objekt k y k = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r) För beräkning av skattningen av meelvären använs följane formel: Yˆ = r w r k w y k k är wk = en totala vikten för objekt k

11 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) yk = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r) Teknisk beskrivning av urval och estimation Vi har en population U beståene av N personer. De parametrar vi är intresserae av är funktioner av två totaler Y = y och Z = U z, k U k är y k är väret på variabel y för person k och z k väret på en annan variabel för samma person. Vanligtvis är y (och även z) en ikotom variabel,.v.s. 1 om person k har en viss egenskap y k = (3.1) 0 för övrigt Vi är också intresserae av parametrar för reovisningsgrupper. Låt oss benämna essa U1,..., U,..., U D, är U = U. Totalen för reovisningsgrupp kan skrivas D =1 Y = U y (3.2) k är y k y = 0 k för k U för övrigt Z bilas på likartat sätt. En generell parameter för reovisningsgrupp ( kan också avse hela Y populationen) kan skrivas θ = C, är C är en konstant. Z Parametern är en procentuell anel, som erhålles när C = 100 och z k = 1 för alla k, och y är efiniera enligt (4.1). Om vi låter N vara antalet personer i reovisningsgrupp, å kan parametern skrivas

12 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) P U = 100 k (3.3) N y Vi rar ett obunet slumpmässigt urval s h av storleken n h från stratum h ( h = 1,..., H ), men p.g.a. övertäckning och bortfall har vi enast svarsmängen r h av storleken m h att utföra beräkningarna på. Storleken på stratum h ger vi beteckningen N. h Den konventionella estimatorn (för Y ), har följane form: H N h Yˆ = y r k (3.4) m h h= 1 h I estimator (3.4) använs ingen ytterligare hjälpinformation än stratifieringsinformationen. I syfte att erhålla en estimator me minre urvalsfel och bortfallsskevhet än estimator (3.4) utnyttjar vi hjälpinformation också i estimationen. Vi bilar en hjälpvektor xk, som anger till vilka kategorier av "stratum (utbilningsnivå/utbilningsinriktning*kön)", "föelselan" och "gymnasiebetyg" som person k hör. Från Skolverkets Elevregistret samt Registret över totalbefolkningen (RTB) framställer vi hjälptotalerna x U k. Vi utnyttjar enna hjälpinformation i en kalibreringsestimator. Kalibreringsestimatorn för totalen Y har följane utseene: Yˆ (3.5) w är = r k vk yk N / n k r k = h h för h och v k 1 ( k x k x ) x k = 1 + ( (3.6) x U k r k x k ) r k Y Vi skattning av en parameter av typen θ = C skattas respektive total Z me hjälp av kalibreringsvikterna k v. k

13 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Kalibreringen (punktskattningar och konfiensintervall) och e tabeller som publicerats har tagits fram enligt e formler som presenterats ovan me hjälp av SAS och ett av SCB egenutvecklat estimationsprogram, ETOS. 3.2 Reovisningsförfaranen På SCB:s webbplats finns en Temarapport (Inträet på arbetsmarknaen efter gymnasieskolan) samt efterfrågae tabeller och iagram tillgängliga i samban me publiceringstillfället. Där finns också utgivna pressmeelanen. Delar av statistiken publiceras också i Utbilningsstatistisk årsbok. Det går, efter speciell prövning, att på uppragsbasis få tillgång till en avientifiera version av observationsregistret.

14 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Prouktionsversioner I et här okumentet (SCBDOK) har framtagningen av neanståene slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Inträet på arbetsmarknaen Inträet på arbetsmarknaen blan gymnasieavgångna Registerversion April 2014 Fortsatt okumentation, av registrens etaljerae innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och väremänger m.m. Dokumentationen hittar u här: Klicka ig fram me hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanståene tabell. 4.2 Arkiveringsversioner Ej aktuellt ännu, se avsnitt 0.8 Gallringsföreskrifter. 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Unersökningen har genomförts i många år och är inarbeta. En ny fråga som ock flera responenter verkae ha svårt att svara på var frågan om anställningsform.

15 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Bilaga 1: Introuktionsbrev

16 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22)

17 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Bilaga 2 Vykort

18 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Bilaga 3. Frågeformulär 1. Har u haft något arbete som varat 6 månaer eller längre sean u avslutae/avbröt in gymnasieutbilning? Me arbete menas båe anställning och eget företagane. Ja Nej Gå till fråga 3 2. Hur många månaer efter att u avslutae/avbröt in gymnasieutbilning fick u itt första arbete? Räkna enast arbete som varat 6 månaer eller längre. 0-1 måna 2-3 månaer 4-6 månaer 7-12 månaer Mer än 12 månaer Hae rean arbetet när utbilningen avslutaes 3. Vilken var in huvusakliga sysselsättning uner vecka 15 (vs april) 2014? Markera enast ett alternativ! Vi tillfällig frånvaro minre än 3 månaer (t.ex. sjukom, semester, tjänstleighet, vår av sjukt barn), markera in normala sysselsättning. Anställ Gå till fråga 5 Egen företagare Gå till fråga 5 Arbetsmarknaspolitisk åtgär Stuerae vi universitet/högskola Stuerae vi yrkeshögskola Anra stuier, t.ex. Komvux, folkhögskola Arbetslös/arbetssökane Annat, skriv va: 4. Hae u minst en timmes arbete uner vecka 15 (vs april) 2014? Besvara frågan me "Ja" om u hae ett arbete men var tjänstleig, förälraleig, sjuk, på semester osv. Ja Nej Gå till fråga 14

19 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 5. a. Vilket arbete/yrke hae u uner vecka 15 (vs april) 2014? Exempel: Skriv inköpsassistent istället för assistent. Istället för chaufför skriv t.ex.: Var go texta! Ditt arbete/yrke: b. Vilka huvusakliga arbetsuppgifter hae u uner vecka 15 (vs april) 2014? Beskriv ina huvusakliga arbetsuppgifter. Om u t.ex. är projektleare eller liknane skriv å va u gör, exempelvis är ansvarig för att förbättra arbetsmiljön i ålringsvåren. Är u t.ex. fabriksarbetare skriv å va u gör/tillverkar. 6. Hur fick u arbetet u hae uner vecka 15 (vs april) 2014? Flera alternativ kan markeras! Via Arbetsförmelingen Via annons, t.ex. på internet eller i tining Via extrajobb/sommarjobb Via lärling-/praktikplats eller APU/APL Via kontakter, t.ex. familj, vänner eller bekanta Kontaktae själv arbetsgivaren Annat, skriv va: 7. Hur överensstäme et arbete u hae uner vecka 15 (vs april) 2014 me in gymnasieutbilning? Arbetet överensstämmer helt eller till största elen me utbilningen Arbetet överensstämmer till viss el me utbilningen Arbetet överensstämmer inte me utbilningen Min utbilning var inte inrikta mot något särskilt områe 8. Vilken utbilningsnivå beömer u vara tillräcklig för et arbete u hae uner vecka 15 (vs april) 2014? Grunskoleutbilning Gymnasieutbilning Eftergymnasial utbilning (universitet/högskola, yrkeshögskola etc.)

20 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 9. Hur lång ti tog et för ig att lära ig e viktigaste arbetsuppgifterna på et arbete som u hae uner vecka 15 (vs april) 2014? 0-1 vecka 2-4 veckor 1-6 månaer 7-12 månaer Mer än 12 månaer 10. Vilken anställningsform hae u uner vecka 15 (vs april) 2014? Om u är anställ av bemanningsföretag, ange en anställningsform u har är. Tillsviareanställning Tisbegränsa anställning, t.ex. projektanställning, vikariat eller kallas vi behov Egen företagare Annan, skriv va: 11. Hur nöj eller missnöj är u me et arbete u hae uner vecka 15 (vs april) 2014? Mycket nöj Ganska nöj Varken nöj eller missnöj Ganska missnöj Mycket missnöj 12. Hur många timmar arbetar u en normal arbetsvecka? Räkna me alla arbeten. Mer än 40 timmar per vecka timmar per vecka timmar per vecka 5-19 timmar per vecka Minre än 5 timmar per vecka 13. Skulle u vilja arbeta fler eller färre timmar? Fler timmar Jag tycker arbetstien är lagom Färre timmar 14. Har u varit arbetslös någon gång sean u avslutae/avbröt in gymnasieutbilning? Ja Nej Gå till fråga Hur många månaer har u sammanlagt varit arbetslös sean u avslutae/avbröt in gymnasieutbilning? Räkna inte me arbetsmarknaspolitiska åtgärer. 0-1 måna 2-3 månaer 4-6 månaer

21 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) 7-12 månaer Mer än 12 månaer 16. Har u arbetat eller stuerat utomlans någon gång sean u avslutae/avbröt in gymnasieutbilning? Ja, arbetat utomlans Ja, stuerat utomlans Ja, båe arbetat och stuerat utomlans Nej 17. Har u någon gång valt att stuera för att u inte har fått något arbete sean u avslutae/avbröt in gymnasieutbilning? Ja Nej 18. Hur nöj eller missnöj är u me in gymnasieutbilning? Mycket nöj Ganska nöj Varken nöj eller missnöj Ganska missnöj Mycket missnöj 19. Va planerar u att göra hösten 2014? Flera alternativ kan markeras! Fortsätta på mitt nuvarane jobb Skaffa ett nytt jobb Skaffa ett jobb Starta eget företag Stuera på universitet/högskola eller yrkeshögskola Anra stuier, t.ex. Komvux, folkhögskola Göra anra saker, t.ex. resa eller ägna mig åt mitt intresse Annat, skriv va: Vet inte 20. Har u något ytterligare som u vill framföra är u välkommen att skriva et här: Tack för att u svarae på enkäten!

22 Statistiska centralbyrån SCBDOK (22) Bilaga 4 Påminnelsebrev