Gymnasieungdomars studieintresse

Transkript

1 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) Gymnasieungomars stuieintresse Läsåret 2011/12 UF0513 Innehåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområe Statistikområe SOS-klassificering Statistikansvarig Statistikproucent Uppgiftsskylighet Sekretess och regler för behanling av personuppgifter Gallringsföreskrifter EU-reglering Syfte och historik Statistikanvänning Uppläggning och genomförane Internationell rapportering Planerae föränringar i kommane unersökningar Översikt Observationsstorheter Statistiska målstorheter Utflöen: statistik och mikroata Dokumentation och metaata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarane Urvalsförfarane Mätinstrument Insamlingsförfarane Databerening Statistisk bearbetning och reovisning Skattningar: antaganen och beräkningsformler Reovisningsförfaranen Slutliga observationsregister Prouktionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Bilagor Bilaga 1. Orinarie enkät Gymnasieungomars stuieintresse 2011/

2 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Utbilning och forskning 0.2 Statistikområe Statistikområe: Befolkningens utbilning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS): Ja För unersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskila regler när et gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förorningen om en officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Mynighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Therese Karlsson Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproucent Mynighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Therese Karlsson Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskylighet Uppgiftsskylighet föreligger inte enligt lagen om en officiella statistiken (SFS 2001: 99). 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter I mynigheternas särskila verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen

3 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) (2009:400). Vi automatisera behanling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområet finns essutom särskila regler för personuppgiftsbehanling i lagen (2001:99) och förorningen (2001:100) om en officiella statistiken. 0.8 Gallringsföreskrifter Bevaranebehovet är uner utrening. Uner tien sparas registret på SCB. 0.9 EU-reglering Unersökningen omfattas inte av någon EU-reglering Syfte och historik Syfte Gymnasieungomars stuieintresse skall belysa intresset för att börja på högskolan blan gymnasieelever och hur intresset föränras över tien. De viktigaste målstorheterna är: Planer på högskolestuier inom tre år Planera utbilningsinriktning på högskolestuierna De viktigaste reovisningsgrupperna är gymnasieprogram och kön. Historik SCB genomföre en första unersökningen om gymnasieungomars stuieintresse uner våren 1993 blan e elever som gick i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 1992/93. Nästa unersökning gjores på hösten samma år, blan elever i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 1993/94. Syftet me att änra referensperio från vårtermin till hösttermin var att kunna presentera statistiken tiigare. Mellan läsåren 1993/94 och 2003/04 genomföres unersökningen varje år. Därefter har en enast genomförts vartannat år Statistikanvänning De viktigaste använarna av statistiken är universitet och högskolor, Högskoleverket och Utbilningsepartementet. Statistiken använs som unerlag för information om samt planering av utbilningsprogram och kurser. Innehållet i unersökningen beslutaes i samrå me SCB:s Använarrået för befolkning, emografi och utbilning (åvarane Programrået för statistik och prognoser om utbilning och arbetsmarkna), som består av representanter från Högskoleverket, Skolverket, Arbetsförmelingen, Stockholms universitet, SOFI, IFAU, Skatteverket, Sveriges kommuner

4 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) och lansting, Socialepartementet, Finansepartementet samt Utbilningsepartementet Uppläggning och genomförane Gymnasieungomars stuieintresse är en enkät som väner sig till personer som läser sista året på gymnasiet. Formulering av frågor SCB har formulerat frågorna i unersökningen i samrå me statistikanvänarna. Merparten av frågorna är återanväna från tiigare år. Blanketten innehöll 20 numrerae frågor. Frågan som mäter en viktigaste målstorheten har följane formulering: 1. Har u planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom e närmaste tre åren? Ja Gå till fråga 4 Nej Gå till fråga 2 Vet inte Gå till fråga 20 Population och urval Unersökningens rampopulation besto av personer som gick årskurs 2 läsåret 2010/11. Rampopulationen hämtaes från Skolverkets elevregister. Eftersom registret över elever i årskurs 3 läsåret 2011/12 inte var färigt när unersökningen genomföres på hösten, använes registret över elever i årskurs 2 uner läsåret 2010/11 som urvalsram. Årskurs 3- registret var ock klart i samban me statistikframställningen. Detta register utnyttjaes för att korrigera för täckningsbristerna. Årskurs 2- registret omfattae personer. Årskurs 3-registret omfattae personer. Rampopulationen stratifieraes på län, programgrupp (naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och övriga program) samt kön. Urvalsstorleken i enna unersökning var vilket är ett större urval än va som normalt brukar använas. Normalt beöms urvalsstorlek på ca ge tillräcklig precision i skattningarna av e viktigaste målstorheterna. Att urvalet var större än normalt i enna insamlingsomgång beroe på att SCB planerar att göra uppföljningar på materialet i framtien och å beömes et som növänigt att försöka få in så många svar som möjligt. Datainsamling Gymnasieungomars stuieintresse genomföres som en post- och webbenkät. Den första omgången me frågeblanketter skickaes ut en 4 oktober Tack- och påminnelsekort skickaes en 13 oktober, ett påminnelsebrev me ny blankett en 28 oktober, 10 november samt en

5 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 16 ecember. Insamlingen avslutaes i slutet av januari I och me en sista påminnelsen förkortaes enkäten för att på så sätt få in fler svar. De frågor som fanns me i en korta enkäten var följane frågor: 1, 2, 3, 7, 11, 12, 15 och 16 (me numrering från en långa enkäten). Att skicka fyra påminnelser och vi sista påminnelsen en förkorta enkät har inte gjorts tiigare. Resultatet av etta kommer att utväreras inför nästa unersökningsomgång Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker Planerae föränringar i kommane unersökningar Inga föränringar för e kommane unersökningarna är inplanerae.

6 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Enkäten unersöker om inivierna planerar att stuera viare på universitet eller högskola inom tre år efter gymnasiet. För e personer som inte planerar att stuera viare unersöks anleningen till etta. De personer som svarar att e är intresserae av att läsa viare på universitet eller högskola inom tre år efter avslutae gymnasiestuier får svara på vilken typ av högskolestuier man är intressera av, hur många år man planerar att stuera, om et är viktigast att komma in på en utbilning man helst vill eller om et är lärosätet som är viktigast, vilket ämnesområe man vill stuera i första och anra han, va anleningen är till att man vill stuera viare, vilken högskola eller universitet man helst vill stuera vi och va anleningen till et valet är, om man kan tänka sig att stuera på istans eller utomlans samt hur mycket information man har fått om högskolestuier från ett antal informationskällor. Nean reovisas en sammanfattning av e variabler som samlas in i unersökningen på inivinivå. Betyg från årskurs 9 Föelseår Kön Årskurs Gymnasieprogram Län Attityer till fortsatta stuier efter gymnasiet Hela enkäten finns sist i etta okument som en bilaga är frågorna kan stueras i etalj. 1.2 Statistiska målstorheter Unersökningen syftar till att unersöka gymnasieungomars stuieintresse för att fortsätta me stuier på universitet eller högskola efter avsluta gymnasieutbilning och vilken utbilning som i så fall väljs. Objektgrupp Variabel Mått Population Inelning i reovisningsgrupper Avgångna från gymnasieskolan läsåret 2011/12 Gymnasieprogram Kön Stuieintresse Anel Antal Län Stuieintresse Anel

7 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) Kön Gymnasieprogram Kön Stuieintresse Anlening Avse läng på stuierna Stuieupplägg Ämnesområe Högskolestuier utomlans Antal Anel Antal (ingen reovisningsgrupp, enast totalt) Populäraste lärosätena Anlening till att inte läsa på högskola Anel 1.3 Utflöen: statistik och mikroata Resultaten publiceras av Statistiska centralbyrån i en temarapport, är en elektroniska versionen är fritt tillgänglig via SCB:s webbplats Där finns även pressmeelane samt tabeller och iagram. Ett urval av tabellerna publiceras också i Statistikatabasen på SCB:s webbplats. Statistiken publiceras även i Utbilningsstatistisk årsbok och Fickskolan. Bevaranebehovet är uner utrening, tillsviare sparas mikroata. 1.4 Dokumentation och metaata Statistiken är okumentera enligt SCB:s okumentationssystem. Framställningen av statistikregistret och statistiken beskrivs i Dokumentation av statistiken (SCBDOK, föreliggane okument). Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av statistiken (BaS). Detaljera information om mikroata finns beskrivet i Dokumentation av mikroata (MetaPlus). Samtliga okumentationer finns att tillgå på SCB:s webbplats

8 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane Målpopulationen är e elever som går i årskurs 3 läsåret 2011/12. Rampopulationen utgjores av e personer gick i årskurs 2 på gymnasieskolan läsåret 2010/11. Totalt omfattae ramen elever. Unersökningens rampopulation hämtaes från Skolverkets elevregister. Anleningen till att ett 1 år gammalt register använs för att skapa ramen är att et aktuella inte är klart när unersökningen genomförs. I och me att rampopulationen skile sig från målpopulationen förekommer täckningsbrister i enna unersökning. Övertäckningen i statistiken, vs. enheter i rampopulationen som inte tillhör målpopulationen, utgörs av elever som avbrutit eller gjort uppehåll i sina stuier uner eller efter årskurs 2. Unertäckningen i statistiken, vs. enheter i målpopulationen som inte finns me i rampopulationen, utgörs av elever som hae stuieuppehåll läsåret 2010/11, men som hae återupptagit sina gymnasiestuier ett år senare. För att minimera e täckningsbrister som finns i unersökningen använs årskurs 3-registret vi statistikframställningen. Det går ärme att ientifiera och ta hänsyn till övertäckningen me hjälp av et nya registret. Även unertäckningen ientifieras me årskurs 3-registret. En matchning mellan årskurs 2-registret och årskurs 3-registret visar följane: 8,9 procent av e elever som fanns i rampopulationen (årskurs 2- registret) fanns inte me i årskurs 3-registret. Dessa elever har efinierats som övertäckning. 3,3 procent av e elever som ingick i årskurs 3-registret fanns inte me i rampopulationen (årskurs 2-registret). Dessa elever har efinierats som unertäckning elever ingick i båe årskurs 2- och årskurs 3-registret 2.2 Urvalsförfarane Unersökningen är en urvalsunersökning. Rampopulationen stratifieraes me hjälp av variablerna gymnasieprogram (4), län (21) och kön (2), sammanlagt bilaes 168, för änamålet, särskila stratum. I varje stratum rogs ett slumpmässigt urval om personer. Totalt ingick et personer i urvalet. Urvalsstorleken i ett visst stratum beror till viss el av hur många personer som finns är (N), els va som ska mätas (p), och els hur stor felmarginalen tillåts vara (B). Parametern p är okän. Om p sätts till 0,5 fås et största urvalet me avseene på en parametern. Parametern B är approximativt felmarginalen kring ett skattat väre p för ett visst stratum. Urvalsstorleken n fås ur formeln: n = (Npq)/(N-1)D + pq; är q =1-p och D=B 2 /4

9 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) Stratumstorlekar och urvalsstorlekar sparas i programmen SPSS och Excel. Urvalet ras me hjälp av statistikprogrammet SAS. 2.3 Mätinstrument Statistiken samlas in me ett frågeformulär, se Bilaga Insamlingsförfarane Gymnasieungomars stuieintresse genomföres som en post- och webbenkät. Den första omgången me frågeblanketter skickaes ut en 4 oktober Tack- och påminnelsekort skickaes en 13 oktober, ett påminnelsebrev me ny blankett en 28 oktober, 10 november samt en 16 ecember. Insamlingen avslutaes i slutet av januari I och me en sista påminnelsen förkortaes enkäten för att på så sätt få in fler svar. De frågor som fanns me i en korta enkäten var följane frågor: 1, 2, 3, 7, 11, 12, 15 och 16 (me numrering från en långa enkäten). Att skicka fyra påminnelser och vi sista påminnelsen en förkorta enkät har inte gjorts tiigare. Resultatet av etta kommer att utväreras inför nästa unersökningsomgång. Databereningen genomföres av Enkätenheten vi SCB. Samtliga inkomna frågeblanketter prickaes av i Enkätenhetens avregistreringssystem. Frågeblanketterna skannaes me programvaran ReaSoft DOCUMENTS FORMS. 2.5 Databerening När insamlingen avslutats levereraes resultatet från Enkätenheten till Enheten för utbilning och arbete som ansvarae för unersökningen. Resultatet sparaes och sammanställes i programmet SPSS. I atafilen kan man följa uppgiftslämnarnas svar på enkäten. Kontroller gjore på materialet innan statistiken framställes. Då kontrolleraes bl.a. ubbelmarkeringar, att enast valia vären förekommer i materialet samt att hoppinstruktioner har efterföljts och att rätt antal svar för varje fråga har lämnats. På et sammanställa materialet laes sean bakgrunsvariabler på. Bakgrunsvariablerna kön, län, kommun, civilstån, föelseår och åler hämtaes från Registret över totalbefolkningen och gymnasieprogram hämtaes från Skolverkets Elevregister.

10 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler Det vanligaste statistiska måttet i enna unersökning är anel som reovisas me konfiensintervall: Punktskattning + 1,96*estimatorns skattae stanaravvikelse. Vikter har beräknats så att resultat kan reovisas för hela populationen och inte bara för e svarane. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för et partiella bortfallet. Om vikterna inte använs så kan resultaten bli helt missvisane, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma me i urvalet. Vikterna i enna unersökning kan beskrivas me formeln: w k = k v k är w k = en totala vikten för objekt k k =esignvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är en el av vikten som beror på urvalsesignen. Vi bortfall kan et vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och älre svara i högre gra än män och yngre. Om e grupper som svarat i högre gra har en annan förelning på unersökningsvariablerna än övriga kan etta ha en snevriane effekt på resultatet. För att kompensera för etta har kalibreringsvikter använts. För att reucera för en täckningsskevhet som uppstår till följ av en täckningsproblematik som föreligger, har e totaler som använs för att fastställa e kalibrerae vikterna hämtats från et uppaterae registret för årskurs 3. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lunström och Särnal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse an Frame Imperfections, Statistics Sween. För beräkning av skattningen av totaler använs följane formel: Yˆ = w r k y k är w k = en totala vikten för objekt k y k = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r)

11 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) För beräkning av skattningen av meelvären använs följane formel: Yˆ = r wk y w r k k är w k = en totala vikten för objekt k y k = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r) Teknisk beskrivning av urval och estimation Populationen U består av N personer. De parametrar som är intressanta är funktioner av två totaler Y = y och Z = U z, är y k U k k är väret på variabel y för person k och z k väret på en annan variabel för samma person. Vanligtvis är y (och även z) en ikotom variabel,.v.s. y k 1 om person k har en viss egenskap = 0 för övrigt (3.1) Parametrar för reovisningsgrupper är också intressant. Låt oss benämna D essa U1,..., U,..., U D, är U = U. Totalen för reovisningsgrupp kan skrivas =1 Y är = U y k yk för k U y k =. 0 för övrigt. Z bilas på likartat sätt. (3.2) En generell parameter för reovisningsgrupp ( kan också avse hela Y populationen) kan skrivas θ = C, är C är en konstant. Z Parametern är en procentuell anel, som erhålles när C = 100 och z k = 1 för alla k, och y är efiniera enligt (4.1). Om N är antalet personer i reovisningsgrupp, å kan parametern skrivas P = 100 y U N k (3.3)

12 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) Ett obunet slumpmässigt urval s h ras av storleken n h från stratum h ( h = 1,..., H ), men p.g.a. övertäckning och bortfall är svarsmängen r h enast av storleken m h att utföra beräkningarna på. Storleken på stratum h har beteckningen N. h Den konventionella estimatorn (för Y ), har å följane form: H N h Yˆ = y r k (3.4) m h h= 1 h I estimator (4.4) använs ingen ytterligare hjälpinformation än stratifieringsinformationen. I syfte att erhålla en estimator me minre urvalsfel och bortfallsskevhet än estimator (3.4) utnyttjas hjälpinformation också i estimationen. En hjälpvektor x k, bilas. Den anger till vilka kategorier av "gymnasieprogram*kön", "län*kön", "vårnashavarens föelselan", "vårnashavarens utbilningsnivå", " vårnashavarens civilstån" och "årskurs 9-betyget" som person k hör. Från Skolverkets Elevregister och Registret över totalbefolkningen (RTB) framställs hjälptotalerna x U k. Denna hjälpinformation utnyttjas i en kalibreringsestimator. Kalibreringsestimatorn för totalen Y har följane utseene: Yˆ w är = r k vk yk / k r k = N h nh för h och v k = 1 + ( 1 ( k x k x ) x k x U k r k x k ) r k (3.6) (3.5) Y Vi skattning av en parameter av typen θ = C skattas respektive Z total me hjälp av kalibreringsvikterna k v. k De kalibrerae vikterna har en egenskapen att e vi skattning av populationstotalen, för var och en av e registervariabler som använs för att fastställa e kalibrerae vikterna, resulterar i en skattning som överensstämmer exakt me en registertotal som använs för att fastställa e kalibrerae vikterna. Detta innebär bl.a. att alla antalsskattningar för kalibreringsvariablerna som baseras på e kalibrerae vikterna överensstämmer me e storheter som finns i Skolverkets elevregister läsåret 2011/12. Kalibreringen (punktskattningar och konfiensintervall) och e tabeller som presenteras i temarapporten och Statistikatabasen har tagits fram

13 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) enligt e formler som presenterats ovan me hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN Reovisningsförfaranen Statistiken publiceras i en temarapport som finns på SCB:s webbplats ( På webbplatsen finns också utgivna pressmeelanen och en länk till Statistikatabasen (SSD). Delar av statistiken publiceras också i Utbilningsstatistisk årsbok och Fickskolan. Specialbearbetningar kan utföras på uppragsbasis. Forskare, utreare m.fl. kan få tillgång till avientifierat material efter en särskil prövning.

14 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Prouktionsversioner I et här okumentet (SCBDOK) har framtagningen av neanståene slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Registerversion 2011/2012 Gymnasieungomars stuieintresse Gymnasieung. stuieintresse Fortsatt okumentation, av registrens etaljerae innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och väremänger m.m. Dokumentationen hittar u här: Klicka ig fram me hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanståene tabell. 4.2 Arkiveringsversioner Ej aktuellt ännu, se avsnitt 0.8 Gallringsföreskrifter. 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången I en senaste unersökningsomgången skickaes en fjäre påminnelse tillsammans me en förkorta enkät ut. Detta brukar normalt inte göras i unersökningen. Resultatet av enna fjäre påminnelse var ock ringa. Ungefär 700 svar inom vi en påminnelsen, et motsvarar 3 procent av hela urvalet.

15 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) Bilagor Bilaga 1. Orinarie enkät Gymnasieungomars stuieintresse 2011/ Har u planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom e närmaste tre åren? Ja Gå till fråga 4 Nej Gå till fråga 2 Vet inte Gå till fråga 20 2 Varför är u inte intressera av att läsa på universitet/högskola inom e närmaste tre åren? Flera svarsalternativ är möjliga. 01. Jag vill läsa på universitet/högskola någon gång i framtien men inte inom e tre närmaste åren 02. Det krävs ingen högskoleutbilning för et jag vill arbeta me 03. Jag ska gå en annan utbilning istället t.ex. komvux, Folkhögskola, YH eller Polishögskolan 04. Jag är skoltrött 05. Jag vill arbeta 06. Jag vill göra anra saker, t.ex. resa, ta et lugnt eller ägna mig åt mitt intresse 07. Jag tror inte att jag klarar av att stuera på universitet/högskola 08. Det är tråkigt att stuera 09. Jag har inte tagit rea på va et finns för olika högskolekurser/program att läsa 10. Det lönar sig inte ekonomiskt att stuera 11. Jag vill inte flytta till en annan ort för att stuera 12. Jag känner ingen som ska läsa på universitet/högskola 13. Annat, skriv i rutan 3 Vilket av alternativen i fråga 2 är en viktigaste orsaken? Alternativ nr Gå till fråga 20 4 Vilken typ av högskole- eller universitetsstuier är u mest intressera av? Ange enast ett alternativ. Ett program som leer till en examen Friståene kurser som leer till en examen Friståene kurser som inte leer till en examen Vet inte

16 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 5 Hur många år planerar u att stuera på universitet/högskola? Minre än 3 år 3-4 år Mer än 4 år Vet inte 6 Är et viktigast för ig att komma in på ett visst universitet/en viss högskola eller att få gå en viss utbilning? Ange enast ett alternativ. Att komma in på ett visst universitet/en viss högskola Att få gå en viss utbilning Vet inte 7 Vilket ämnesområe vill u stuera i första han? Ange enast ett alternativ. Språk (t.ex. svenska, engelska, franska, ryska) Teologi (t.ex. religionshistoria, religionsvetenskap) Humaniora (t.ex. historia, filosofi, arkeologi, litteraturvetenskap, konstvetenskap) Information/kommunikation (t.ex. journalistik, meie- och kommunikationsvetenskap) Samhällsvetenskap (t.ex. sociologi, peagogik, statistik, statskunskap) Ekonomi (t.ex. nationalekonomi, företagsekonomi) Juriik (t.ex. hanelsrätt, affärsrätt) Teknik (t.ex. byggteknik, elektroteknik) Naturvetenskap (t.ex. biologi, kemi, fysik, matematik, farmakologi, miljövetenskap) Vår/omsorg (t.ex. sjukgymnastik, sjuksköterska, hörselvår, social omsorg) Konstnärligt/praktiskt estetiskt (t.ex. ans, musik, konst, fotografi, teater, irott, slöj) Systemvetenskap/informatik/webbesign m.m. Datateknik/internetteknik m.m. Vet inte vilket ämnesområe, men ämnet jag vill stuera är Läkare/veterinär/tanläkare Lärarutbilning 8 Hur säker känner u ig på att et är inom etta ämnesområe som u i första han vill stuera? Mycket säker Ganska säker Inte alls säker

17 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 9 Vilket ämnesområe vill u stuera i anra han? Ange enast ett alternativ. Språk (t.ex. svenska, engelska, franska, ryska) Teologi (t.ex. religionshistoria, religionsvetenskap) Humaniora (t.ex. historia, filosofi, arkeologi, litteraturvetenskap, konstvetenskap) Information/kommunikation (t.ex. journalistik, meie- och kommunikationsvetenskap) Samhällsvetenskap (t.ex. sociologi, peagogik, statistik, statskunskap) Ekonomi (t.ex. nationalekonomi, företagsekonomi) Juriik (t.ex. hanelsrätt, affärsrätt) Teknik (t.ex. byggteknik, elektroteknik) Naturvetenskap (t.ex. biologi, kemi, fysik, matematik, farmakologi, miljövetenskap) Vår/omsorg (t.ex. sjukgymnastik, sjuksköterska, hörselvår, social omsorg Konstnärligt/praktiskt estetiskt (t.ex. ans, musik, konst, fotografi, teater, irott, slöj) Systemvetenskap/informatik/webbesign m.m. Datateknik/internetteknik m.m. Vet inte vilket ämnesområe, men ämnet jag vill stuera är Läkare/veterinär/tanläkare Lärarutbilning 10 Hur säker känner u ig på att et är inom etta ämnesområe som u i anra han vill stuera? Mycket säker Ganska säker Inte alls säker 11 Varför vill u läsa på universitet/högskola? Flera svarsalternativ är möjliga. 01. Det krävs för et yrke jag siktar på 02. Det gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaen 03. Det gör att jag kan få ett intressant jobb 04. Jag vill öka möjligheterna att få ett arbete utomlans 05. Det är svårt att få ett arbete och ärför kan jag lika gärna stuera viare 06. Jag vill ha ett arbete me hög lön 08. Jag tror att jag har talang för stuier 09. Det är roligt och intressant att stuera 10. Jag vill göra en akaemisk karriär och forska 11. Jag vill uppleva stuentlivet 12. I min familj är et självklart att läsa vi universitet/högskola 13. Jag känner många som ska läsa viare 14. Annan anlening, skriv i rutan 07. Jag vill öka mina kunskaper i vissa ämnen

18 Statistiska centralbyrån SCBDOK (18) 12 Vilket av alternativen i fråga 11 är en viktigaste orsaken? Alternativ nr 13 Är u intressera av heltisstuier eller eltisstuier? Ange enast ett alternativ. Heltisstuier Deltisstuier Vet inte 14 Om u kommer in på en utbilning som u tänkt söka till, kan u tänka ig att kombinera ina stuier me arbete? Ja Nej Vet inte 15 Kan u tänka ig att läsa på universitet/högskola på istans? Ja Nej Vet inte 16 Är u intressera av att genomföra en el av ina högskolestuier utomlans? Ja Nej Vet inte