Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan

Transkript

1 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) Tien mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan 2008/2009 UF0517 Innehåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområe Statistikområe SOS-klassificering Statistikansvarig Statistikproucent Uppgiftsskylighet Sekretess och regler för behanling av personuppgifter Gallringsföreskrifter EU-reglering Syfte och historik Statistikanvänning Uppläggning och genomförane Internationell rapportering Planerae föränringar i kommane unersökningar Översikt Observationsstorheter Statistiska målstorheter Utflöen: statistik och mikroata Dokumentation och metaata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarane Urvalsförfarane Mätinstrument Insamlingsförfarane Databerening Statistisk bearbetning och reovisning Skattningar: antaganen och beräkningsformler Reovisningsförfaranen Slutliga observationsregister Prouktionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Bilaga 1: Introuktionsbrev Bilaga 2: Enkät... 15

2 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: 0.2 Statistikområe Statistikområe: 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS): Utbilning och forskning Befolkningens utbilning Ja För unersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskila regler när et gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förorningen om en officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Mynighet/organisation: SCB Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Anreas Svenning Telefon: Telefax: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproucent Mynighet/organisation: SCB Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Anreas Svenning Telefon: Telefax E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskylighet Uppgiftsskylighet föreligger inte enligt lagen om en officiella statistiken (SFS 2001: 99) 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter I mynigheternas särskila verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vi automatisera behanling av personuppgifter gäller

3 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområet finns essutom särskila regler för personuppgiftsbehanling i lagen (2001:99) och förorningen (2001:100) om en officiella statistiken. 0.8 Gallringsföreskrifter Registret avientifieras efter insamlingen och bevaras i SCB:s arkiv. 0.9 EU-reglering Statistiken regleras inte av EU Syfte och historik Unersökningens syfte är att beskriva tien mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan för inivier me svensk gymnasieexamen som påbörjae stuier på högskolenivå för första gången höstterminen De som ingick hae haft minst ett års stuieuppehåll mellan gymnasieexamen och stuiestarten på högskolenivå. De viktigaste målstorheterna är: - Avsikt att läsa viare på universitet/högskola efter gymnasieskolan - Anleningar att inte börja stuier på högskolenivå tiigare - Anleningar till att börja stuera på högskolenivå - Avbrott av e påbörjae stuierna och anleningar - Stuieuppehållets betyelse - Huvusaklig sysselsättning tolvmånaersperioen före universitets-/högskolestarten hösten 2009 Unersökningen har tiigare inte genomförts. Innehållet i unersökningen är beslutat i samrå me Använarrået för befolkning, emografi och utbilning samt Utbilningsepartementet Statistikanvänning De viktigaste använarna av statistiken är universitet och högskolor, utbilningsepartementet och anra mynigheter. Statistiken använs för beskrivning av tien mellan gymnasieskolan och stuier på universitetet/högskolan Uppläggning och genomförane Unersökningens rampopulation består av inivier me svensk gymnasieexamen som påbörjae stuier på högskolenivå för första gången höstterminen De som ingick hae haft minst ett års stuieuppehåll efter gymnasieexamen, vs. gymnasieexamen 2008 eller tiigare. Populationen hämtaes från Universitets- och högskoleregistret och utgjores av inivier. Från populationen rogs ett urval om inivier. Av essa besvarae 7369 enkäten. 205 inivier utgjore övertäckning.

4 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) Formulering av frågor Frågorna i enkäten till tien mellan gymnasieskolan och stuier på universitet/högskola har formulerats av SCB. Därutöver har frågorna iskuterats vi ett flertal tillfällen uner våren 2011 me utbilningsepartementet. Blan annat hölls ett möte på utbilningsepartementet, är även Högskoleverket eltog hölls åter igen ett möte på utbilningsepartementet, är SCB:s enkätförslag iskuteraes. Blankett och missiv testaes av et mättekniska laboratoriet vi SCB uner juli Datainsamling Den första utsänningen skee , tack- och påminnelsekort skickaes ut , en första påminnelsen och en anra påminnelsen Utöver e orinarie påminnelserna, skickaes en extra, treje, påminnelse ut Samtliga utskick skee me B-post. Samtliga utskick, utom tack- och påminnelsekortet, innehöll frågeformulär samt inloggningsuppgifter för att lämna svar via Internet. Insamlingen avslutaes Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker Planerae föränringar i kommane unersökningar Inga kommane unersökningar är planerae.

5 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Genomgåene stueras inivier och eras egenskaper. 1.2 Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel Mått Population Inivier som börjae stuera på högskolenivå för första gången ht 2009 och hae svensk gymnasieexamen senast Inelning i reovisningsgrupper Åler Utbilningstyp Yrkesutbilning Åler Föelselan Förälrarnas högsta utbilningsnivå Yrkesutbilning Åler Föelselan Yrkesutbilning Åler Utbilningsområe Åler Förälrarnas högsta utbilningsnivå Åler Åler Föelselan Förälrarnas högsta utbilningsnivå Utbilningstyp Yrkesutbilning Utbilningsområe Åler Föelselan Förälrarnas högsta utbilningsnivå Utbilningstyp Yrkesutbilning Avsikt att stuera viare efter gymnasieskolan Sysselsättning året innan stuiestart Läst upp betyg på komvux Kompletterat utbilning Varit utomlans minst tre månaer Antagna till förstahansval Skäl att stuera viare på högskolan Skäl att inte stuera viare tiigare Anel Anel Anel Anel Anel Anel Anel

6 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) Åler Åler Åler Uppehållets innebör Avhopp från stuier Byte av stuier Anel Anel 1.3 Utflöen: statistik och mikroata Resultaten publiceras av Statistiska centralbyrån i en temarapport, är en elektroniska versionen är fritt tillgänglig via SCB:s webbplats, Där finns även pressmeelane samt tabeller och iagram. Ett urval av tabellerna publiceras också i Statistikatabasen (SSD) via SCB:s webbplats. 1.4 Dokumentation och metaata Statistiken är okumentera enligt SCB:s okumentationssystem. Framställningen av statistikregistret och statistiken beskrivs i innevarane okument, Dokumentation av statistiken (SCBDOK). Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av statistiken (BaS). Detaljera information om mikroata finns beskrivet i Dokumentation av mikroata (MetaPlus). Samtliga okumentationer finns på SCB:s webbplats,

7 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane Unersökningens rampopulation består av inivier som påbörjae stuier på högskolenivå första gången höstterminen 2009 och avslutae svenska gymnasiestuier 2008 eller tiigare. Rampopulationen hämtaes från Universitets- och högskoleregistret. Ramen omfattae inivier. 2.2 Urvalsförfarane Rampopulationen stratifieraes efter följane: -, två grupper - Åler, två grupper (högst 21 år och över 21 år) - Utbilningsområe, 10 grupper (Humaniora och teologi, Juriik och samhällsvetenskap, Konstnärligt områe, Lant- och skogsbruk, Meicin och oontologi, Naturvetenskap, Teknik, Unervisning, Vår och omsorg och Övrigt områe) - Utbilningstyp, tre grupper (friståene kurs, generellt program och yrkesprogram) Sammanlagt bilaes 96 strata. Anleningen till etta är att samtliga utbilningsområen inte fanns representerae inom samtliga utbilningstyper. Det fanns 8 utbilningsområen per utbilningstyp, även om et finns 10 totalt. I varje stratum rogs sean ett obunet slumpmässigt urval. Sammanlagt besto urvalet av inivier. Rampopulationen antas inte skilja sig så mycket från målpopulationen. Viss övertäckning förekom ock eftersom 205 inivier kontaktae SCB och meelae att e inte tillhöre populationen. Urvalsstorleken i ett visst stratum beror till viss el av hur många personer som finns är (N), els va som ska mätas (p), och els hur stor felmarginalen tillåts vara (B). Parametern p är okän. Om p sätts till 0,5 fås et största urvalet me avseene på en parametern. Parametern B är approximativt felmarginalen kring ett skattat väre p för ett visst stratum. Urvalsstorleken n fås ur formeln: n = (Npq)/(N-1)D + pq; är q =1-p och D=B 2 /4 Urvalet ras me hjälp av statistikprogrammet SAS. 2.3 Mätinstrument Statistiken samlaes in me ett frågeformulär, se bilaga sist i okumentet. Frågorna i enkäten till Tien mellan gymnasieskolan och stuier på universitet/högskola har formulerats av SCB. Därutöver har frågorna iskuterats vi ett flertal tillfällen uner våren 2011 me

8 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) utbilningsepartementet. Blan annat hölls ett möte på utbilningsepartementet, är även Högskoleverket eltog hölls åter igen ett möte på utbilningsepartementet, är SCB:s enkätförslag iskuteraes. Blankett och missiv testaes av et mättekniska laboratoriet vi SCB uner juli Insamlingsförfarane Den första utsänningen skee , tack- och påminnelsekort skickaes ut , en första påminnelsen och en anra påminnelsen Utöver e orinarie påminnelserna, skickaes en extra, treje, påminnelse ut Samtliga utskick, utom tack- och påminnelsekortet, innehöll frågeformulär samt inloggningsuppgifter till webbplatsen för unersökningen. Det var möjligt för responenterna att lämna svar antingen per post eller webb. Insamlingen avslutaes Databerening Samtliga inkomna frågeblanketter prickaes av i ett avregistreringssystem. Registrering av ata skee genom att inkomna enkäter lästes in maskinellt (skanning). Skanningsprogrammet kontrollerae så att valia vären registreraes vi skanningen. De vären som föll ut som fel vi essa kontrollerar rättaes upp manuellt me stö av skanningsprogrammet, s.k. verifiering. Kontroller gjores på materialet innan statistiken framställes. Blan annat kontrolleraes ubbelmarkeringar, att enast valia vären förekommer i materialet samt att s.k. hoppinstruktioner har efterföljts och att rätt antal svar för varje fråga har lämnats. I vissa fall gjores rättningen utifrån svaren på anra frågor i enkäten. Ingen imputering av saknae vären har gjorts. På et sammanställa materialet laes sean bakgrunsvariabler från Registret över totalbefolkningen, Universitets- och högskoleregistret och Utbilningsregistret.

9 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler Estimation För att kompensera för bortfallet har en kalibreringsestimator använts. I korthet består tekniken i att utnyttja registervariabler (hjälpvariabler) till att vikta upp unerrepresenterae grupper. De bilae kalibreringsvikterna är såana att uppräkningen ger exakta skattningar av e hjälptotaler som bilas av hjälpvariablerna. Om t.ex. män är unerrepresenterae blan e svarane och kön använs i kalibreringen kommer männen att få större vikt än kvinnor och skattningarna kommer att överensstämma me antalet män och kvinnor i rampopulationen. Genom att utnyttja ett antal hjälpvariabler (registervariabler) som beömts vara högt korrelerae me e viktigaste unersökningsvariablerna samt e okäna svarssannolikheterna har målet varit att begränsa och förhoppningsvis reucera bortfallsfelen. När metoen använs på rätt sätt kan en ge minska stickprovsvarians och minskae bortfallsfel hos skattningarna. I kalibreringen använes följane registervariabler (hjälpvariabler): kön, åler, utbilning (17 yrkesprogram, generellt program eller friståene kurs), utbilningsområe, registrerae poäng hösten 2009 och föelselan. Vikterna i enna unersökning kan beskrivas me formeln: w k = k v k är w k = en totala vikten för objekt k k = esignvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är en el av vikten som beror på urvalsesignen. Vi bortfall kan et vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och älre svara i högre gra än män och yngre. Om e grupper som svarat i högre gra har en annan förelning på unersökningsvariablerna än övriga kan etta ha en snevriane effekt på resultatet. För att kompensera för etta har kalibreringsvikter använts. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lunström och Särnal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse an Frame Imperfections, Statistics Sween.

10 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) För beräkning av skattningen av totaler använs följane formel: Yˆ = w r k y k är w k = en totala vikten för objekt k y k = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r) För beräkning av skattningen av meelvären använs följane formel: Yˆ = är r wk y w r k k summering sker av e svarane (r) w k = en totala vikten för objekt k y k = variabelväre för objekt k Teknisk beskrivning av estimation En population U består av N personer. De parametrar som är intressanta är funktioner av två totaler Y = y och Z = U z, är y k U k k är väret på variabel y för person k och z k väret på en annan variabel för samma person. Vanligtvis är y (och även z) en ikotom variabel,.v.s. 1 om person k har en viss egenskap y k = (3.1) 0 för övrigt Parametrar för reovisningsgrupper är i etta fall också intressanta. Låt oss benämna essa U1,..., U,..., U D, är U = U. Totalen för reovisningsgrupp kan skrivas Y = U y (3.2) k D =1 är yk för k U y k =. 0 för övrigt. Z bilas på likartat sätt. En generell parameter för reovisningsgrupp ( kan också avse hela Y populationen) kan skrivas θ = C, är C är en konstant. Z

11 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) Parametern är en procentuell anel, som erhålles när C = 100 och z k = 1 för alla k, och y är efiniera enligt (3.1). Om N är antalet personer i reovisningsgrupp, kan parametern skrivas P U = 100 k (3.3) N y Ett obunet slumpmässigt urval s h av storleken n h ras från stratum h ( h = 1,..., H ), men p.g.a. övertäckning och bortfall finns enast svarsmängen r h av storleken m h att utföra beräkningarna på. Storleken på stratum h ges beteckningen N. Den konventionella estimatorn (för Y ), har följane form: h H N h Yˆ = y r k (3.4) m h h= 1 h I estimator (3.4) använs ingen ytterligare hjälpinformation än stratifieringsinformationen. I syfte att erhålla en estimator me minre urvalsfel än estimator (3.4) utnyttjas hjälpinformation också i estimationen. En hjälpvektor x k bilas, som anger till vilka kategorier som person k hör. Från register framställs hjälptotalerna x U k. (se avsnitt estimation för att se en reogörelse för e specifika hjälptotalerna). Denna hjälpinformation utnyttjas i en kalibreringsestimator. Kalibreringsestimatorn för totalen Y har följane utseene: w = r k vk yk Yˆ (3.5) är / k r k = N h nh för h och v k 1 ( k x k x ) x k = 1 + ( (3.6) x U k r k x k ) r k Y Vi skattning av en parameter av typen θ = C skattas respektive total Z me hjälp av kalibreringsvikterna k v. k

12 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) De kalibrerae vikterna har en egenskapen att e vi skattning av populationstotalen, för var och en av e registervariabler som använs för att fastställa e kalibrerae vikterna, resulterar i en skattning som överensstämmer exakt me en registertotal som använs för att fastställa e kalibrerae vikterna. Kalibreringen (punktskattningar och konfiensintervall) och e tabeller som presenteras, har tagits fram enligt e formler som presenterats ovan me hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN Reovisningsförfaranen Statistiken publiceras i en temarapport som finns på SCB:s webbplats ( På webbplatsen finns också utgivna pressmeelanen och en länk till Statistikatabasen (SSD).

13 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Prouktionsversioner I et här okumentet (SCBDOK) har framtagningen av neanståene slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Stuieuppehåll Stuieuppehåll Registerversion Ht 2012 Fortsatt okumentation, av registrens etaljerae innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och väremänger m.m. Dokumentationen hittar u här: Klicka ig fram me hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanståene tabell. 4.2 Arkiveringsversioner Ej aktuellt ännu. 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Inga speciella erfarenheter finns att notera.

14 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) Bilaga 1: Introuktionsbrev

15 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19) Bilaga 2: Enkät

16 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19)

17 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19)

18 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19)

19 Statistiska centralbyrån SCBDOK (19)