Gymnasieungdomars studieintresse Läsåret 2007/08

Transkript

1 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Gymnasieungomars stuieintresse Läsåret 2007/08 UF0513 Innehåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområe Statistikområe SOS-klassificering Statistikansvarig Statistikproucent Uppgiftsskylighet Sekretess och regler för behanling av personuppgifter Gallringsföreskrifter EU-reglering Syfte och historik Statistikanvänning Uppläggning och genomförane Internationell rapportering Planerae föränringar i kommane unersökningar Översikt Observationsstorheter Statistiska målstorheter Utflöen: statistik och mikroata Dokumentation och metaata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarane Urvalsförfarane Mätinstrument Insamlingsförfarane Databerening Statistisk bearbetning och reovisning Skattningar: antaganen och beräkningsformler Reovisningsförfaranen Slutliga observationsregister Prouktionsversioner Arkiveringsversioner Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Bilagor Bilaga 1. Introuktionsbrev Bilaga 2. Frågeformulär... 17

2 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Utbilning och forskning 0.2 Statistikområe Statistikområe: Befolkningens utbilning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS): Ja För unersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskila regler när et gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förorningen om en officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Mynighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23, Örebro Kontaktperson: Sinisa Sauli Telefon: Telefax: -- E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproucent Mynighet/organisation: Statistiska centralbyrån Postaress: Örebro Besöksaress: Klostergatan 23, Örebro Kontaktperson: Sinisa Sauli Telefon: Telefax: -- E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskylighet Uppgiftsskylighet föreligger inte enligt lagen om en officiella statistiken (SFS 2001: 99).

3 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter I mynigheternas särskila verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vi automatisera behanling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområet finns essutom särskila regler för personuppgiftsbehanling i lagen (2001:99) och förorningen (2001:100) om en officiella statistiken. 0.8 Gallringsföreskrifter Enligt lagen (2001:99) om en officiella statistiken ska materialet gallras så snart statistiken har uppfyllt sitt syfte. Ett unantag från etta kan ges om et finns särskila behov för att spara grunmaterialet. För enna unersökning pågår en utrening om etta och ärme sparas grunmaterialet på SCB tills slutligt beslut om hantering är fattat. 0.9 EU-reglering Statistiken berörs inte av någon EU-reglering Syfte och historik Syfte Gymnasieungomars stuieintresse skall belysa intresset för att börja på högskolan blan gymnasieelever och hur intresset föränras över tien. De viktigaste målstorheterna är: Planer på högskolestuier inom tre år Planera utbilningsinriktning på högskolestuierna De viktigaste reovisningsgrupperna är gymnasieprogram och kön. Historik SCB genomföre en första unersökningen om gymnasieungomars stuieintresse uner våren 1993 blan e elever som gick i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 1992/93. Nästa unersökning gjores på hösten samma år, blan elever i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 1993/94. Syftet me att änra referensperio från vårtermin till hösttermin var att kunna presentera statistiken tiigare. Mellan läsåren 1993/94 och 2003/04 genomföres unersökningen varje år. Därefter har en enast genomförts vartannat år.

4 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 0.11 Statistikanvänning De viktigaste använarna av statistiken är universitet och högskolor, åvarane Högskoleverket och Utbilningsepartementet. Statistiken använs som unerlag för information om samt planering av utbilningsprogram och kurser. Innehållet i unersökningen beslutaes i samrå me SCB:s Använarrået för befolkning, emografi och utbilning (åvarane Programrået för statistik och prognoser om utbilning och arbetsmarkna), som består av representanter från Högskoleverket, Skolverket, Arbetsförmelingen, Stockholms universitet, SOFI, IFAU, Skatteverket, Sveriges kommuner och lansting, Socialepartementet, Finansepartementet samt Uppläggning och genomförane Gymnasieungomars stuieintresse är en enkät som väner sig till personer som läser sista året på gymnasiet. Formulering av frågor SCB har formulerat frågorna i unersökningen i samrå me statistikanvänarna. Merparten av frågorna är återanväna från tiigare år. Blanketten innehöll 14 numrerae frågor. Frågan som mäter en viktigaste målstorheten har följane formulering: 1. Har u planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom e närmaste tre åren? Ja Gå till fråga 3 Nej Gå till fråga 2 Vet inte Tack för itt svar! Population och urval Unersökningens rampopulation utgjores av e personer som gick årskurs 2 läsåret 2006/07 enligt Skolverkets elevregister. Iealt skulle rampopulationen ha hämtats från årskurs 3-registret för 2007/2008, men etta register var inte färigt när unersökningen påbörjaes. Årskurs 3- registret var ock klart i samban me statistikframställningen. Detta register utnyttjaes ärför för att korrigera för täckningsbristerna. Årskurs 2-registret omfattae personer. Årskurs 3-registret omfattar personer. Rampopulationen stratifieraes efter region (NUTS), programgrupp (NV, SP, TE och övriga program) samt kön. Urvalsstorleken uppgick till ca elever, vilket beömes ge tillräcklig precision i skattningarna av e

5 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) viktigaste målstorheterna. Det förekom ock regionala tillägg på upprag som gjore att en slutliga urvalsstorleken blev större (4 882). Datainsamling Gymnasieungomars stuieintresse genomföres som en post- och webbenkät. Den första omgången me frågeblanketter skickaes ut en 5 oktober Tack- och påminnelsekort skickaes en 16 oktober, ett påminnelsebrev me ny blankett en 26 oktober och en påminnelse me ny blankett en 6 november. Insamlingen avslutaes 26 november Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker Planerae föränringar i kommane unersökningar Inga föränringar för e kommane unersökningarna är inplanerae.

6 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Nean reovisas en sammanfattning av e variabler som samlas in i unersökningen på inivinivå. Betyg från årskurs 9 Föelseår Kön Årskurs Gymnasieprogram Riksområe Riksområen utgörs av inelningen NUTS2 och består av följane områen RIKS1 Stockholm som består av Stockholms län RIKS2 Östra Mellansverige som består av länen Uppsala, Söermanlan, Östergötlan, Örebro och Västmanlan RIKS3 Smålan me öarna Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotlan RIKS4 Sysverige som består av länen Blekinge och Skåne RIKS5 Västsverige som består av länen Hallan och Västra Götalan RIKS6 Norra Mellansverige som består av länen Värmlan, Dalarna och Gävleborg RIKS7 Mellersta Norrlan som består av länen Västernorrlan och Jämtlan RIKS8 Övre Norrlan som består av länen Västerbotten och Norrbotten Attityer till fortsatta stuier efter gymnasiet Enkäten unersöker om inivierna planerar att stuera viare på universitet eller högskola inom tre år efter gymnasiet. För e personer som inte planerar att stuera viare unersöks anleningen till etta. De personer som svarar att e är intresserae av att läsa viare på universitet eller högskola inom tre år efter avslutae gymnasiestuier får svara på vilken typ av högskolestuier man är intressera av, hur många år man planerar att stuera, om et är viktigast att komma in på en utbilning man helst vill eller om et är lärosätet som är viktigast, vilket ämnesområe man vill stuera i första och anra han, va anleningen är till att man vill stuera viare, vilken högskola eller universitet man helst vill stuera vi och va anleningen till et valet är, om man kan tänka sig att stuera på istans eller utomlans samt hur mycket information man har fått om högskolestuier från ett antal informationskällor. Hela enkäten finns sist i etta okument som en bilaga är frågorna kan stueras i etalj.

7 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 1.2 Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel Mått Population Inelning i reovisningsgrupper Avgångna från gymnasieskolan läsåret 2007/08 Gymnasieprogram Kön Riksområe Stuieintresse Anel Antal Gymnasieprogram Kön Stuieintresse Anlening Avse läng på stuierna Stuieupplägg Ämnesområe Högskolestuier utomlans Anlening till att inte läsa på högskola -- Populäraste lärosätena Anel 1.3 Utflöen: statistik och mikroata Resultaten publiceras av Statistiska centralbyrån i en temarapport, är en elektroniska versionen är fritt tillgänglig via SCB:s webbplats Där finns även pressmeelane samt tabeller och iagram. Ett urval av tabellerna publiceras också i SCB:s Statistikatabasen (SSD) via SCB:s webbplats. Statistiken publiceras även i Utbilningsstatistisk årsbok och Fickskolan. Primärata för enskila inivier finns sparae för samtliga unersökningsår. Specialbearbetningar kan utföras på uppragsbasis. Forskare, utreare m.fl. kan få tillgång till avientifierat material efter en särskil prövning. 1.4 Dokumentation och metaata Statistiken är okumentera enligt SCB:s okumentationssystem. Framställningen av statistikregistret och statistiken beskrivs i innevarane okument, Dokumentation av statistiken (SCBDOK). Statistikens kvalitet beskrivs i Beskrivning av statistiken (BaS). Detaljera information om mikroata finns beskrivet i Dokumentation av mikroata (MetaPlus). Samtliga okumentationer finns på SCB:s webbplats,

8 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane Målpopulationen var e elever som gick i årskurs 3 läsåret 2007/08. Rampopulationen utgjores av e personer gick i årskurs 2 på gymnasieskolan läsåret 2006/07. Totalt omfattae ramen elever. Unersökningens rampopulation hämtaes från Skolverkets elevregister. Anleningen till att ett 1 år gammalt register använs för att skapa ramen är att et aktuella inte är klart när unersökningen genomförs. I och me att rampopulationen skile sig från målpopulationen förekommer täckningsbrister i enna unersökning. Övertäckningen i statistiken, vs. enheter i rampopulationen som inte tillhör målpopulationen, utgörs av elever som avbrutit eller gjort uppehåll i sina stuier uner eller efter årskurs 2. Unertäckningen i statistiken, vs. enheter i målpopulationen som inte finns me i rampopulationen, utgörs av elever som hae stuieuppehåll läsåret 2006/07, men som hae återupptagit sina gymnasiestuier ett år senare. För att minimera e täckningsbrister som finns i unersökningen använs årskurs 3-registret vi statistikframställningen. Det går ärme att ientifiera och ta hänsyn till övertäckningen me hjälp av et nya registret. Även unertäckningen ientifieras me årskurs 3-registret. 2.2 Urvalsförfarane Unersökningen är en urvalsunersökning. Rampopulationen stratifieraes efter gymnasieprogram, kön och region. I huvusak utgjores en regionala stratifieringsvariabeln av NUTS 2, men inom vissa elar av riket använes en finare inelningsgrun. Anlening till etta är att ett antal uppragsunersökningar samornaes me en orinarie unersökningen. Uppragsunersökningarna genomföres i syfte att ge förstärkt information på lägre regional nivå än NUTS 2. Totalt bilaes 64 strata, från vilka ett urval om sammanlagt personer rogs. Vi bestämningen av urvalsstorleken togs hänsyn till et förväntae bortfallets. I varje stratum rogs ett obunet slumpmässigt urval. Baserat på känneom om skattningarnas ungefärliga storlek från tiigare unersökningar, förelaes urvalet så att felmarginalen vi skattning av storheten anel stuieintresserae förväntaes bli lika stor i alla stratum. Urvalsstorleken n fås ur formeln: n = (Npq)/(N-1)D + pq; är q =1-p och D=B 2 /4 Stratumstorlekar och urvalsstorlekar sparas i programmen SPSS och Excel. Urvalet ras me hjälp av statistikprogrammet SAS.

9 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 2.3 Mätinstrument Statistiken samlas in me hjälp av frågeformulär, se bilagor sist i etta okument. 2.4 Insamlingsförfarane Unersökningen har genomförts som en postenkät till utvala personer. Möjligheten fanns att svara på enkäten via webben. Gymnasieungomars stuieintresse genomföres som en post- och webbenkät. Den första omgången me frågeblanketter skickaes ut en 5 oktober Tackoch påminnelsekort skickaes en 16 oktober, ett påminnelsebrev me ny blankett en 26 oktober och en påminnelse me ny blankett en 6 november. Insamlingen avslutaes 26 november. Post- och webbsvar behanlaes på samma sätt i estimationen. 2.5 Databerening SCB kontrollerae och granskae e inkomna enkätsvaren genom att granska fullstänigheten, säkerställa valia vären och att rätt antal svar för varje fråga har lämnats. Samtliga inkomna frågeblanketter prickaes av i Enkätenhetens avregistreringssystem. Dataregistrering och koning Registrering av ata sker genom att inkomna enkäter läses in maskinellt (skanning). Skanningprogrammet kontrollerar så att valia vären registreras vi skanningen. De vären som faller ut som fel i essa kontrollerar rättas upp manuellt me stö av skanningprogrammet, s.k. verifiering. Frågeblanketterna skannaes me programvaran ReaSoft DOCUMENTS FORMS. Eftersom nästan alla variabler i unersökningen är kategoriska me slutna svarsalternativ bör inte skanningen ge upphov till några stora fel vi registrering av ata. Givetvis uppstår ock fel, ärför görs granskning av skannae ata. Granskning och rättning Efter verifieringen görs ytterligare kontroller av registrerae ata. Logiska kontroller görs så att svar på olika frågor inte är orimliga i förhållane till varanra. I e fall är enast ett svarsalternativ är tillåtet kontrolleras så att inte ubbelmarkeringar finns. Rättning av ubbelmarkeringar för kategoriska variabler sker efter en viss prioritetsorning. I vissa fall sker rättningen utifrån svaren på anra frågor i enkäten. Partiellt bortfall (saknae vären) reovisas i en egen kategori när statistiken publiceras. Ingen imputering av saknae vären görs. Hämtning av bakgrunvariabler På et sammanställa materialet laes sean bakgrunsvariabler från bl.a. Registret över totalbefolkningen och skolregistren på.

10 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler Framställning av resultat Punktskattningar och konfiensintervall har beräknats me hjälp av ett av SCB egenutvecklat estimationsprogram, ETOS. Det vanligaste statistiska måttet i enna unersökning är anelar som reovisas me konfiensintervall: Punktskattning + 1,96*estimatorns skattae stanaravvikelse. Vikter har beräknats så att resultat kan reovisas för hela populationen och inte bara för e svarane. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för et partiella bortfallet. Om vikterna inte använs så kan resultaten bli helt missvisane, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma me i urvalet. Vikterna i enna unersökning kan beskrivas me formeln: w k = k v k är w k = en totala vikten för objekt k k =esignvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är en el av vikten som beror på urvalsesignen. Vi bortfall kan et vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och älre svara i högre gra än män och yngre. Om e grupper som svarat i högre gra har en annan förelning på unersökningsvariablerna än övriga kan etta ha en snevriane effekt på resultatet. För att kompensera för etta har kalibreringsvikter använts. Vikterna bygger på antaganet att ramen återspeglar populationen väl och ärme att över- och unertäckningen är försumbar. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lunström och Särnal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse an Frame Imperfections, Statistics Sween. För beräkning av skattningen av totaler använs följane formel: Yˆ = w r k y k är w k = en totala vikten för objekt k y k = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r) För beräkning av skattningen av meelvären använs följane formel: Yˆ = r w r k w y k k

11 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) är wk = en totala vikten för objekt k yk = variabelväre för objekt k summering sker av e svarane (r) Teknisk beskrivning av estimationen Populationen U består av N personer. De parametrar som är av intresse är funktioner av två totaler Y = y och Z = U z, är y k U k k är väret på variabel y för person k och z k väret på en annan variabel för samma person. Vanligtvis är y (och även z) en ikotom variabel,.v.s. = 1 om person k har en viss egenskap y k (3.1) 0 för övrigt Parametrarna för reovisningsgrupperna benämns som U1,..., U,..., U D, är U = D U =1. Totalen för reovisningsgrupp kan skrivas Y = U y (3.2) k är yk för k U y k =. 0 för övrigt. Z bilas på likartat sätt. En generell parameter för reovisningsgrupp ( kan också avse hela Y populationen) kan skrivas θ = C, är C är en konstant. Z Parametern är en procentuell anel, som fås när C = 100 och z k = 1 för alla k, och y är efiniera enligt (3.1). Om man låter N vara antalet personer i reovisningsgrupp, å kan parametern skrivas P y U k = 100 (3.3) N Ett obunet slumpmässigt urval s h ras av storleken n h från stratum h ( h = 1,..., H ), men pga. övertäckning och bortfall har man enast svarsmängen r h av storleken m h att utföra beräkningarna på. Storleken på stratum h ges beteckningen N. Den konventionella estimatorn (för Y ), har följane form: h

12 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) H N h Yˆ = y r k (3.4) m h h= 1 h I estimator (3.4) använs ingen ytterligare hjälpinformation än stratifieringsinformationen. I syfte att få en estimator me minre urvalsfel och bortfallsskevhet än estimator (3.4) utnyttjas hjälpinformation också i estimationen. En hjälpvektor xk bilas som anger till vilka kategorier av "stratum (utbilningsnivå/utbilningsinriktning*kön)", "föelselan" och "gymnasiebetyg" som person k hör till. Från Skolverkets Elevregistret samt SCB:s Registret över totalbefolkningen (RTB) framställs hjälptotalerna x U k. Denna hjälpinformation utnyttjas i en kalibreringsestimator för totalen Y som har följane utseene: Yˆ (3.5) w = r k vk yk Där N / n k r k = h h för h 1 och v k k ( k k ) k = + ( k x ) x x x k 1 (3.6) U x r r k Y Vi skattning av en parameter av typen θ = C skattas respektive total Z me hjälp av kalibreringsvikterna k vk. Kalibreringen (punktskattningar och konfiensintervall) och e tabeller som publicerats har tagits fram enligt e formler som presenterats ovan me hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN Reovisningsförfaranen Statistiken publiceras i en temarapport som finns på SCB:s webbplats, Där finns också utgivna pressmeelanen och en länk till Statistikatabasen (SSD). Delar av statistiken publiceras också i Utbilningsstatistisk årsbok och Fickskolan. Primärata för enskila inivier finns sparae för samtliga unersökningsår. Specialbearbetningar kan utföras på uppragsbasis. Forskare, utreare m.fl. kan få tillgång till avientifierat material efter en särskil prövning.

13 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Prouktionsversioner I et här okumentet (SCBDOK) har framtagningen av neanståene slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Gymnasieungomars stuieintresse Gymnasieung. stuieintresse Registerversion Läsåret 2007/2008 Fortsatt okumentation, av registrens etaljerae innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och väremänger m.m. Dokumentationen hittar u här: Klicka ig fram me hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanståene tabell. 4.2 Arkiveringsversioner Ej aktuellt ännu, se viare avsnitt 0.8 Gallringsföreskrifter. 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Unersökningen har genomförts i flera år och är inarbeta. Inga speciella erfarenheter från senaste unersökningsomgången finns att notera.

14 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Bilagor Bilaga 1. Introuktionsbrev

15 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20)

16 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20)

17 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20) Bilaga 2. Frågeformulär

18 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20)

19 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20)

20 Statistiska centralbyrån SCBDOK (20)