Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Lärares tidsanvändning Vt 2012

Transkript

1 Tenis Rapport En besrivning av genomförande och metoder Lärares tidsanvändning Vt 2012

2 Inledning Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under perioden december 2011 och juli 2012 en tidsanvändningsundersöning på uppdrag av Solveret. Syftet med undersöningen var att erhålla en risrepresentativ bild av hur lärare organiserar sin yresvardag och hur tiden mellan olia arbetsuppgifter fördelar sig och sammanfogas i lärares vardag. Populationen utgjordes av individer i registret över pedagogis personal men även dagar motsvarande vardagar vårterminen 2012 (ung. v.2 v.23). Urvalet bestod av individer och det var totalt individer som sicade in dagböcer, vilet var ca. 56 procent av urvalet (exl. övertäcning). Av dessa var det tidsdagböcer som användes i sattningarna. Resultatet i form av ett stort antal tabeller och mirodata levererades delvis löpande men i huvudsa måndagen veca 40 då slutresultatet ommunicerades vid ett möte på Solveret. Undersöningsledare på SCB var Miael Molén BV/EV och Eria Bergentz BV/EV och DIH/ENK. Tiina Orusild PCA/MIH var metodstatistier. Data samlades in på enätenheten på SCB. Solverets ontatpersoner gentemot SCB var Anneli Melén och Anders Fredrisson (Analys och utredning). 2

3 Omfattning Population och urval Urvalet har dragits som ett stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval (OSU) inom strata. Urvalsstorleen bestämdes i samråd mellan SCB och Solveret till individer. För att unna dra ett urval från populationen sapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde oppling till objeten i populationen. Urvalsramen i undersöningen sapades med hjälp av data från registret över pedagogis personal, årgång Denna årgång av registret var vid urvalstillfället inte fullständigt då cira lärare sanades. De avgränsningar som gjorts för att ta fram en urvalsram är följande; Lärare som i registret har nivåod 05 eller 07, dvs. lärare i grundsolan exlusive lärare i modersmål, se Bilaga 1 Lärare som arbetar på onfessionell frisola har exluderats, dvs. inritning = 12, se Bilaga 2 Lärare som arbetar i samesolan har exluderats, dvs. huvudmannatyp = 4, se Bilaga 3 Lärare som är i tjänst (ej tjänstlediga) med en tjänsteomfattning om minst 50% har inluderats Lärare födda efter år 1945 har inluderats En lärare an jobba i olia solor och i olia ommuner vilet innebär att läraren an tillhöra olia ommungrupper och ha olia värden på solvariabler som, föräldrars utbildningsnivå till elever på den solan där läraren jobbar. För lärare med tjänstgöring i flera solor, har värden på dessa variabler valts från den sola där läraren har högst tjänsteomfattning. Lärare som arbetar i t.ex. onfessionell sola men även i allmän sola har inluderats i ramen om de uppfyller övriga villor i avgränsningen (nivåod, tjänsteomfattning etc.). Antalet personer i urvalsramen var Den totala urvalsstorleen, lärare, är i Tabell 1 fördelad på olia strata. 3

4 Tabell 1 Population och urval fördelat på stratum Stratum Urvalsfration Population Urval 11H1+H H H4-H H1+H H H4-H H1+H2 12, H3 12, H4-H6 12, H1+H2 12, H3 12, H4-H6 12, Totalt Antal Antal Tabell 2 visar hur urvalet fördelar sig på ön och H-region. Tabell 2 Urvalsstorlear i olia delmängder av populationen Solhuvud- Urvals- Kön Urvals- H-region Urvals- man storle storle storle (man) H1+H (vinna) H H4-H Totalt: Urval av mätdag Varje urvalsperson fic i uppgift fylla i en tidsdagbo avseende en specifi mätdag. Dessa mätdagar har slumpats ut. Mätdagarna består av vardagar under vårterminen (cira veca 2 veca 23). Nedan besrivs hur mätdagar väljs med hänsyn till helger, lov och terminsslut. Mätningarna började onsdagen den 11 januari och slutade onsdagen den 20 juni. Inga restritioner har använts för att välja mätdag i början av terminen. Totalt fanns det 108 mätdagar under terminen. 4

5 Sportlov och påslov De som hade sportlov veca 7 fic inte mätdag veca 4 eller veca 7. De som hade sportlov veca 8 fic inte mätdag veca 5 eller veca 8. De som hade sportlov veca 9 fic inte mätdag veca 6 eller veca 9. De som hade sportlov veca 10 fic inte mätdag veca 7 eller veca 10. De som hade påslov veca 14 fic inte mätdag veca 11 eller veca 14. De som hade påslov veca 15 fic inte mätdag veca 12 eller veca 15. Påminnelse, mätdag 2 Mätdag 2 valdes 3 vecor efter ordinarie mätdag (mätdag 1). Om mätdag 2 inföll på en helgdag så flyttades mätdag 2 enligt följande: Mätdag 2 Flyttades till Särtorsdag 5/4 Onsdag 4/4 Långfredag 6/4 Onsdag 4/4 Annandag pås 9/4 Tisdag 10/4 Måndag, Valborg 30/4 Onsdag 2/5 (blev ej påminnelsedag eftersom Annandag pås är 3 vecor tidigare) Tisdag 1:a maj Onsdag 2/5 Torsdag Kristi himmelfärds dag 17/5 Onsdag 16/5 Fredag 18/5 Onsdag 16/5 Onsdag, Nationaldagen 6/6 Torsdag 7/6 Terminsslut De som slutade veca 23 fic inte mätdag under veca 25. De som fic en mätdag under perioden 31 maj till 20 juni fic ingen påminnelsedag. De som slutade veca 23 men som fic en ordinarie mätdag under veca 22 fic ingen påminnelsedag då denna sulle infalla under veca 25 vilet är mer än en veca efter att terminen slutat. De som slutade veca 24 unde få mätdag eller påminnelse t.o.m. veca 25. 5

6 Tidsdagboen inlusive frågor Det huvudsaliga undersöningsinstrumentet var tidsdagboen (se Bilaga 12) som utformats i samarbete mellan SCB och Solveret. Bland annat bestämde Solveret vila olia typer av ativiteter som sulle specificeras i dagboen. Detta efter att ha genomfört en mindre pilotstudie bland ett antal lärare. Syftet var att fånga upp alla tänbara arbetsativiteter som lärare i målgruppen i allmänhet an tänas genomföra under arbetsdagen och att ategorisera dessa på ett tydligt sätt. Dagboen innehåller såväl ativitetsbesrivningar samt ett antal bagrundsfrågor. Tidsdagboen har gransats av mättenis expertis i syfte att minsa risen för mätfel. Dessutom genomfördes så allade ognitiva intervjuer med sex testpersoner med lärarbagrund som fått i uppdrag att fylla i tidsdagboen. Grundläggande för bra valitet i en undersöning är valiteten på de data som samlas in. Bortsett från tidsredovisningen bestod dagboen av 10 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilet genererade totalt 14 frågor. Frågorna i dagboen var av olia aratär. Den första frågan syftade till att ontrollera att individen i pratien inte utgjorde övertäcning. Bland annat så fastställdes huruvida individen vid tiden för dagbosifyllandet hade en tjänstgöringsgrad om minst 50 procent som lärare i grundsolan. Dessutom ställdes frågan huruvida individen arbetat under den specifia dagbosdagen. De som inte arbetat har hanterats som inomna men är ej medtagna i sattningarna av tidsanvändningen. De avslutande frågorna i dagboen är mer av aratär bagrundsfrågor och attitydsfrågor. Bagrundsinformation Resultaten redovisas totalt för hela populationen samt för delmängder av populationen (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper definieras av olia variabler för lärarna men även av variabler definierade på solnivå (på den sola där läraren arbetar). Följande variabler levereras tillsammans med data: 1. Solhuvudman 2. Solod 3. Föräldrars utbildningsnivå (till elever på solan där läraren arbetar) 4. Svens/utländs bagrund (eleverna på den solan läraren arbetar) 5. Anställningsform 6. Årsurs 7. Ämne 8. Solstorle/antal elever på solan 9. Kön 6

7 10. H regiongrupper 11. Ålder 12. Antal undervisningsår 13. Behörighetsod 14. Befattningsod 15. Pedagogis utbildning 16. Tjänstgöring på antal solor 17. Tjänstgöringsomfattning 18. Tillsvidareanställd/visstidsanställd 19. Mätperiod, månad (Dagbosinformation) 20. Mätperiod, dag (Dagbosinformation) 21. Plats (Dagbosinformation) 7

8 Datainsamling Insamling av tidsanvändningsdata siljer sig från annan typ av enätinsamling då mätperioden siljer sig mellan de olia respondenterna. Insamlingen ser ontinuerligt under hela referensperioden. Datainsamlingen genomfördes av enätenheten vid SCB. I första steget sicades ett förbrev (se Bilaga 6) undertecnat av såväl Generaldiretör som projetledare på Solveret. Förbrevet syftade till att förbereda urvalspersonerna på undersöningen. I förbrevet besrivs även syftet ort. Detta förbrev sicades ca. 2 3 vecor innan mätdagen. Cira en veca innan den utvalda mätdagen sicades ett informationsbrev och en tidsdagbo. I informationsbrevet unde urvalspersonerna läsa om undersöningens bagrund, syfte och att undersöningen genomfördes i samarbete mellan Solveret och SCB. I informationsbrevet framgic ocså att uppgifter hämtas från olia register och att en avidentifierad datafil sa levereras till Solveret. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets och seretesslagen och att det var frivilligt att medvera i undersöningen. För att SCB sa unna lämna ut data från en enätundersöning rävs informerat samtyce av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanetten och sica in den godänner att deras svar ompletteras med de bagrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som besrivs i informationsbrevet. Med i detta utsic följde en penna och en linjal för att underlätta ifyllandet av tidsdagboen men även för att försöa påvera valiteten på de ifyllda tidsdagböcerna och i förlängningen förenla scanningsprocessen. Om tidsdagboen ej inommit två vecor efter mätdagen sicades en påminnelse innehållandes ett nytt missiv och en ny tidsdagbo avseende en ny mätdag. Från och med v.8 sicades det ut ett Tac och påminnelseort (ToP) (se Bilaga 9) två dagar innan själva mätdagen. Syftet med detta utsic var i huvudsa att påminna respondenten om att fylla i dagboen men även att öa motivationen till att delta. Detta ToP ort undertecnades av projetledare och enhetschef på Solveret. Från v. 21 sicades ett nytt ToP ort till de urvalspersoner som hade mätdag innan sommarlovet men som inte fått någon reservdag utvald (se Bilaga 10). Detta ort innehöll även texten Tän på att fylla i dagboen även om solavslutningen på din arbetsplats redan infallit. Som det framgår under punt Urval av mätdag fic urvalspersoner med mätdag i juni inte något påminnelse då sommarlovet förväntats ha påbörjats för dem. 8

9 Utsicen genomfördes med post adresserat hem till den utvalda läraren. Det första utsicet genomfördes tisdagen v Torsdagen v.24 gjordes det sista utsicet av tidsdagböcer. Inflödet Figur 1 visar hur inflödet har varierat från omgång till omgång. Svarsfrevensen varierade ring procent under hela undersöningsperioden bortsett från de sista omgångarna som avser de mätdagar som avslutar terminen. Med hänsyn taget till övertäcningen stannade svarsfrevensen på ca. 56 procent. Figur 1 Inflödet redovisat per omgång Tabell 3 visar hur urvalet fördelar sig på olia inflödesoder. Tabell 3 Redovisning över inflödesoder Inflödesod Besrivning Antal % 0 Ej inommen ,5 10 Inommen ,9 11 Inommen innan mätdag 30 0,4 14 Inommen påminnelse 248 3,1 17 Inommen, ej ifylld dagbosdel 14 0,2 9

10 19 33 Inommen men ej arbetat enligt F1b Postretur, dvs. retur från posten. Antagligen felatig adress ,0 27 0,3 43 Fysist/psyist hinder 4 0,1 44 Språsvårigheter 1 0,0 58 Sanar adress, dvs. adress finns ej i registret 1 0,0 61 Ej tid 8 0,1 64 Frivilligheten 32 0,4 65 Undersöningens syfte 1 0,0 69 Enät inommen blan 9 0,1 90 Övrig/oänd 1 0,0 91 Utomlands/emigrerat 3 0,0 94 Inommen dagbo men ingår ej i målpop enligt F1a 316 4,0 Totalt I tabell 4 visas hur antalet svarande fördelar sig på första och andra dagboen d.v.s. påminnelsen. Tabell 4 Redovisning över antal inomna dagböcer och fördelningen mellan mätdag 1 och mätdag 2 Antal % Dagbo avseende mätdag ,1 % Dagbo avseende mätdag 2 (efter påminnelse)** 248 6,9 % Totalt 3596* 100,0 * Exlusive 30 dagböcer som inom ifyllda innan den utvalda mätdagen förfallit. Dessa dagböcer är ifyllda för en felatig dag. ** Det är sannolit att ett antal dagböcer inommit avseende mätdag 1 först då påminnelse sicats ut. Hur många går inte att svara på då information om detta ej insamlats. 10

11 De tidsdagböcer som ommit in via post registrerades med hjälp av sanning. Kontroller har genomförts bland annat för att säerställa så att endast valida värden föreommer i materialet. SCB an inte garantera att den utvalda personen själv besvarat frågeblanetten. Någon ontroll av att rätt person har besvarat frågeblanetten har inte gjorts. SCB an heller inte garantera att tidsdagboen är ifylld för den utvalda mätdagen. Det finns alltid ris att urvalspersonen fyllt i dagboen för annan dag än den utvalda. Tabell 5 redovisar antal dagar efter själva mätdagen som tidsdagboen inommit till SCB för registrering. Dessa värden sall tolas med försitighet. Sannolit är det så att de som inommit långt efter själva mätdagen har sicats in först efter att påminnelse sicats ut. Tidsdagboen an således ha fyllts i för rätt dag men ej sicats in till SCB. Tabell 5 Inommen efter antal dagar från mätdagen Antal dagar efter Inflödesod 10 Inflödesod Inflödesod 14 mätdag (intervall 11* om tio) (76,3 %) 27 (90,0 %) 172 (69,4 %) 566 (16,9 %) 2 (6,7 %) 54 (21,8 %) 149 (4,5 %) 1 (3,3 %) 16 (6,5 %) 40 (1,2 %) 0 6 (2,4 %) 25 (0,8 %) (0,3 %) (0,0 %) (0,1 %) (0,0 %) 0 0 Totalt: *Antal dagar avser här dagar innan själva mätdagen. 11

12 Bortfall Bortfallet består dels av objetsbortfall, som innebär att tidsdagboen inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i tidsdagboen inte är besvarade. Om bortfallet siljer sig från de svarande, med avseende på undersöningsvariablerna, så an sattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara seva. För att reducera bortfallssevheten har viter beränats med hjälp av alibrering. Objetsbortfall an bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersöningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medvera. Objetsbortfallet i denna undersöning redovisas i tabell 6 nedan. Tabell 6 Besrivning av objetsbortfall Antal Ej avhörda Postreturer 28 Avböjd medveran 50 Förhindrad medveran 5 Övertäcning varav lärare med < 50 % tjänstgöringsgrad 316 Totalt Med Ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanetten/intervjun inte är besvarad har lämnats. Med Avböjd medveran menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medvera i undersöningen. Partiellt bortfall an bero på att en fråga är svår att förstå, är änslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instrutionerna för hur tidsdagboen sa fyllas i är för otydliga. 12

13 Vitberäning och estimation För varje svarande lärare (allas objet i fortsättningen) har en vit beränats. Syftet med detta är att unna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Viten allas därför även för uppräningstal. Viterna har beränats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objetsbortfall och täcningsfel. Beräningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutveclat SAS maro (ETOS 2.0, som är en vidareutvecling av CLAN). Solveret har fått tillgång till CLAN.Viterna i denna undersöning an besrivas med formeln: w = d. v Där w = vit/uppräningstal för objet d = designvit v = alibreringsvit baserad på hjälpinformation Designviten är den del av viten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall an det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträcning än övriga, t.ex. an vinnor svara i högre grad än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersöningsvariablerna än övriga an detta ha en snedvridande effet på resultatet. För att ompensera för detta har alibreringsviter använts (se bilaga för mer detaljer). Urvalet drogs från en urvalsram som framställt från registret över pedagogis personal som vid urvalstillfället inte var färdigt. För att ompensera för detta har alibrering gjorts med hjälpinformation från en ram framställd från det färdiga registret. För en mer utförligare besrivning av alibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. Viterna/uppräningstalen multipliceras med objetens variabelvärden för att sapa statistivärden gällande för populationen. Om viterna inte används så an resultaten bli helt missvisande. Viterna ompenserar för objetsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. För beräning av sattningen av totaler används följande formel: Yˆ r w y där w = vit/uppräningstal för objet y = variabelvärde för objet summering ser av de svarande (r) 13

14 Och för beräning av sattningen av medelvärden/andelar används följande formel: Yˆ r w r w y där w = vit/uppräningstal för objet y = variabelvärde för objet summering ser av de svarande (r). Valet av hjälpinformation besrivs i Bilaga 5. Varianssattningar I de levererade tabellerna är variansen beränad för alibreringsestimatorn. Dessa varianser går doc inte att återsapa utifrån det datamaterial som levererats då detta ej innehåller information om de som inte besvarat undersöningen. SCB har av seretessäl ej möjlighet att leverera information (registerdata) om personer som ej deltagit i undersöningen då det sanas samtyce till detta. Eventuella regressionsanalyser går doc att genomföra med det material som levererats. 14

15 Statistiens tillförlitlighet Ramtäcning Täcningsfel, under och övertäcning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäcning innebär att vissa objet som ingår i populationen sanas i urvalsramen. Övertäcning innebär att objet som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minsa täcningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Vid tiden för urvalsdragning och fastställande av ram var registret över pedagogis personal, årgång ej fullständigt. Insamling pågic fortfarande och ramen framställdes från den version av registret som fanns tillgängligt i början av december Detta ledde till undertäcning omfattande ca 1000 lärare som senare när registret var färdigt unde identifieras. Detta utgör doc inte hela undertäcningen utan bara den del som härrör från att registret inte var färdigt. I tidsdagboen ställs frågan huruvida individen har en tjänstgöringsgrad >49 procent eller mer. Svarar individen Nej på den frågan hanteras denna som övertäcning. Urval Denna valitetsomponent avser fel som uppommer på grund av att endast ett urval av populationen undersös. Urvalsfel är således den avvielse mellan ett sattat värde och det fatisa värdet som beror på att man inte undersöer alla objet i populationen. Urvalsfelets storle minsar med en öad urvalsstorle. Urvalsfelet (det slumpmässiga felet) tas hänsyn till genom att redovisa onfidensintervall för sattningarna. Konfidensintervallet tar inte hänsyn till de systematisa fel som an föreomma utan bara den osäerhet som beror av ice systematisa mät och bearbetningsfel och av att endast ett urval undersöts. Beräningen av onfidensintervall förutsätter att urvalet är slumpmässigt. Den förutsättningen är uppfylld. Mätning Ett fel som an uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter siljer sig från fatisa uppgifter. Felet allas mätfel och an uppomma då uppgiftslämnaren inte minns de fatisa uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felatigt. 15

16 När det gäller mätning av tidsanvändning med hjälp av tidsdagbosföring uppommer fler moment med ris för mätfel av olia anledningar. Dessa fel an vara av olia aratär. Mätinstrumentfel innebär i pratien att i detta fall tidsdagboen är utformad på ett sådant sätt att den inte fångar upp den information den är avsedd att göra. Exempelvis an ategorierna i tidsdagboen vara ofullständiga i den bemärelsen att respondenten inte an finna en passande ategori för den typ av ativitet som har utförts. Solveret har genomfört en mindre pilotundersöning och SCB har dessutom genomfört en ognitiv undersöning av mätinstrumentet. Bedömningen är den att mätinstrumentfelet inte bör vara större än i andra undersöningar. Mätsituationsfel allas de fel som beror av att mätsituationen inte an ontrolleras. Exempelvis an respondenten påveras av annan person vid ifyllandet av tidsdagboen eller att respondenten fyller i dagboen på ett felatigt sätt d.v.s. ej följer de instrutioner som hittas i dagboen. Såväl frågor som tidsativiteter an ha missförståtts av respondenten. Urvalspersonerna har vid behov haft möjligheten att ontata såväl Solveret som SCB för att fråga om hur tidsdagboen sulle fyllas i. Såväl frågorna som ativiteterna i tidsdagboen har testats av mättenis expertis bland annat genom så allade ognitiva tester där utvalda personer får testa att besvara intervjufrågorna och även fylla i dagboen. Utifrån den informationen omarbetades och justerades undersöningsvertygen vid ett flertal tillfällen. Bearbetning Vid den manuella och masinella bearbetningen av datamaterialet an bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och odningsfel. Dessa fel an förhindras och upptäcas i de ontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersöningen bedöms registreringsfelet vara litet eftersom tidsdagboen scannats och odats vid ett och samma tillfälle. En liten del av arbetet har varit av manuell aratär på enätenheten. Bland annat så har bortfallsoder etc. satts manuellt. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objeten i bortfallet och de svarande siljer sig åt avseende frågorna/variablerna i undersöningen. En besrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts i samband med valet av hjälpinformation till alibreringen (se Bilaga 5). 16

17 Besrivning av tabeller och datafiler Tabeller och diagram I samråd med Solveret har ett stort antal tabeller framtagits. Tabellerna har ränats upp till populationsnivå, vilet innebär att resultatet avser hela populationen och inte endast de svarande. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Vitberäning och estimation med hjälp av SAS och variansprogrammet ETOS 2.0. Till varje puntsattning (p) anges det 95 procentiga onfidensintervallet ( ). Den övre gränsen för onfidensintervallet bildas genom att ta p+v och den nedre gränsen genom att ta p v. Det är praxis att tillämpa 95 procentiga onfidensintervall när man uttalar sig om statistist säerställda sillnader. Med ett 95 procentigt onfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcer det sanna värdet i 95 fall av 100 om andra fel än slumpfel är försumbara. Något förenlat an sägas att om onfidensintervallen från två grupper inte överlappar varandra så har man en statistist säerställd sillnad mellan de båda grupperna. Datafiler Observera att de bifogade viterna sa användas vid analys och resultatframställning. Vid urval utan återläggning från en ändlig population an datamaterialet inte ses som ett sticprov av oberoende lia fördelade observationer. Det är därför vitigt att täna på att de flesta förprogrammerade dataprogram inte larar av att analysera datamaterialet ifrån en urvalsundersöning på ett orret sätt. Det vill säga att hänsyn måste tas till urvalsdesignen vid beräningsförfarandet. Lämpliga programvaror är exempelvis SAS och SPSS. Doc bör vissa delar av ex. SPSS inte användas då de är framtagna för sticprov av oberoende liafördelade observationer. Var noga med att ontrollera att de dataprogram som används för analys behandlar viterna på ett ritigt sätt. Att ta fram frevenser med beatande av viter larar däremot de flesta statistiprogram. Med stöd av den tenisa besrivningen bör Solveret unna göra egna bedömningar när det gäller val av programvara etc. Ativitetsredovisningen i tidsdagboen har urvalspersonerna gjort genom att dra ett strec mellan vila tidpunter som dessa genomförts. Utifrån ett undersöningsperspetiv är detta ett relativt svårt sätt att samla in data. Urvalspersonen an missförstå hur strecen sall dras och att hela dygnet sall bestå av olia ativiteter. I alla de 144 tiominutersintervallen sall en ativitet ha redovisats. Dessutom sall endast en ativitet redovisas per tiominutersintervall. I dagboen finns tydliga besrivningar av hur tids 17

18 dagboen sa fyllas i men trots det har vissa av tidsdagböcerna fyllts i felatigt av olia orsaer. Levererade datatabeller Det insamlade materialet levererades enligt överensommelse och omfattar sex olia datatabeller. 1. Attid Avser information angående den tidsredovisning på olia ativiteter som gjorts i tidsdagboen. I tabellen finns angivet hur mycet tid som ägnats åt varje ensild ativitet. En rad per idnr. 2. Attid_p Avser information angående den tidsredovisning på olia ativiteter som gjorts i tidsdagboen. Ativiteterna är här opplade med platsinformation. I tabelllen finns angivet hur mycet tid som ägnats åt varje ensild ativitet+plats. En rad per idnr. 3. Allrows Avser information angående den tidsredovisning på olia ativiteter som gjorts i tidsdagboen. I tabellen redovisas varje ensilt tiominutersintervall för varje tidsdagbo. 144 rader per idnr. 4. Questions Avser information angående de frågor som ställts i tidsdagboen. 5. Episod Avser information om alla episoder i dagböcerna. En episod är en tidsperiod då varen plats eller ativitet ändrar sig. Sulle någon av dessa parametrar bytas påbörjas en ny episod. 6. Bagrundsinfo Avser den bagrundsinformation som insamlats via register. 1 rad per idnr. 7. Vitinfo Avser information angående vitningen. 1 rad per idnr. Mer information angående de levererade filerna hittas i den variabelbesrivning som levererades vid överlämningen. Redovisning av tid på olia ativiteter I tidsdagböcerna redogörs för alla de ativiteter som genomförts en specifi dag men i en del fall har respondenten antingen angett flera ativiteter eller inte angivit någon ativitet alls. Hur dessa felatigheter fördelar sig i tidsdagböcerna och hur de hanterats redovisas nedan. I tabell framgår att 35 procent av alla tidsdagböcer innehåller åtminstone ett tiominutersintervall där någon ativitet ej angivits. Sett till det totala antalet tiominutersintervall är andelen ungefär 3 procent. 18

19 Tabell 7 Antal observationer där ativitetsangivelse sanas i tidsdagböcerna* Antal obs Procent Antal tidsdagböcer med minst en missing avseende ativitet Antal observationer (tio-minutersintervall) med missing avseende ativitet av av ,0 3,0 * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. I hanteringen av missingvärden har dessa erhållit en od beroende på situation. Koden beror på om information finns om var ativiteten utfördes eller inte. Tabell 8 visar antalet tiominutersintervall där det sanas information om ativitet. Tabell 8 Antal observationer ativitetsangivelse sanas i tidsdagböcerna* Antal obs Procent av total Procent av missing 95 (Ingen info om ativitet + dubbelmarerad platsangivelse) 42 0,0 0,3 96 (Ingen info om ativitet + plats = 3) ,2 7,8 97 (Ingen info om ativitet + plats = 2) ,8 26,9 98 (Ingen info om ativitet +plats = 1) ,3 8,9 99 (Ingen info om ativitet eller plats) ,7 56,1 Totalt ,0 100 * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Strax över 3 procent av alla tidsobservationer är missing i tidsdagböcerna. Tabell 9 visar att det är strax över 30 procent av alla inomna dagböcer som har minst ett tiominutersintervall som har dubbelmarerats med minst två olia ativiteter. Sett till antalet tiominutersintervall är endast 1,4 procent dubbelmarerade. 19

20 Tabell 9 Antal dubbelmareringar av ativiteter i tidsdagböcerna* Antal obs Procent Antal tidsdagböcer med minst en dubbelmarering Antal observationer (tio-minutersintervall) med dubbelmarering av av ,7 1,4 * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Dubbelmareringarna som sådana an ha olia orsaer. Dels an det bero på att urvalspersonen av misstag/omedvetet ryssat för fler ativiteter för samma intervall. Dels an urvalspersonen ha haft svårt att välja mellan olia ativiteter och därför medvetet ryssat i flera för samma intervall. En annan tänbar förlaring är att dubbelmarering uppstått först i samband med att tidsdagboen scannats. Dubbelmarering som beror på felatig tolning i scanningen bedöms förlara endast ett fåtal om ens några. Antalet ativiteter som ingår i dubbelmarerade intervall varierar stort och de allra flesta dubbelmareringar består av två olia ativiteter (nästan 84 procent) vilet an utläsas i tabell 10. Det finns doc dubbelmareringar som består av ända upp till 13 olia ativiteter för ett och samma tiominutersintervall. Tabell 10 Antal ativiteter per tio-minutersintervall* Antal ativiteter per tiominutersintervall Antal obs Procent Procent av dubbelmarerade intervall , ,1 83, ,1 9, ,0 3, ,0 1, ,0 0, ,0 0, ,0 0, ,0 0, ,0 0, ,0 0,0 20

21 12 2 0,0 0, ,0 0,1 Totalt * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Tabell 11 visar hur antalet dubbelmareringar fördelar sig på antalet tidsdagböcer. Nästan 70 procent av alla tidsdagböcer är helt fria från dubbelmarerade intervall. 94,7 procent av alla tidsdagböcer har färre än 10 dubbelmarerade intervall. Det finns doc ett mindre antal tidsdagböcer som till övervägande del innehåller dubbelmareringar av olia slag. Två tidsdagböcer innehåller fler än 99 dubbelmarerade tiominutersintervall. Tabell 11 Antal dagböcer fördelat på antalet dubbelmareringar* Antal dubbelmareringar totalt per dagbo Antal dagböcer Procent , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 21

22 ,0 >99 2 0,1 Totalt * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Studerar man de olia ombinationerna av dubbelmareringar uppstår ett visst mönster där vissa ombinationer är mer vanliga än andra. Tabell 12 visar att ombinationen av ativiteterna 3 och 8 är den vanligast föreommande dubbelmareringen (7 procent av alla dubbelmareringar). Noterbart i tabellen är att många av ombinationerna bygger på ativitet 1 vilet avser fritids och hushållssysslor. Detta är något som bör beatas i ev. efterföljande undersöningsomgångar då det an indiera att vissa ativiteter är svåra att särsilja. Tabell 12 De tio vanligaste ombinationerna vid dubbelmareringar av ativiteter i tidsdagböcerna* ** Kombinationer av dubbelmareringar (ativitetnr.) Antal obs Procent 3: ,0 1: ,9 1: ,7 1: ,6 3: ,4 3: ,4 1: ,2 5: ,1 1: ,0 1: ,8 Totalt*** * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. ** Antalet föreommande ombinationer är 609 st. Tabellen visar endast de 10 vanligast föreommande ombinationerna. *** Totalt antal rader med dubbelmareringar. 22