Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Lärares tidsanvändning Vt 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Lärares tidsanvändning Vt 2012"

Transkript

1 Tenis Rapport En besrivning av genomförande och metoder Lärares tidsanvändning Vt 2012

2 Inledning Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under perioden december 2011 och juli 2012 en tidsanvändningsundersöning på uppdrag av Solveret. Syftet med undersöningen var att erhålla en risrepresentativ bild av hur lärare organiserar sin yresvardag och hur tiden mellan olia arbetsuppgifter fördelar sig och sammanfogas i lärares vardag. Populationen utgjordes av individer i registret över pedagogis personal men även dagar motsvarande vardagar vårterminen 2012 (ung. v.2 v.23). Urvalet bestod av individer och det var totalt individer som sicade in dagböcer, vilet var ca. 56 procent av urvalet (exl. övertäcning). Av dessa var det tidsdagböcer som användes i sattningarna. Resultatet i form av ett stort antal tabeller och mirodata levererades delvis löpande men i huvudsa måndagen veca 40 då slutresultatet ommunicerades vid ett möte på Solveret. Undersöningsledare på SCB var Miael Molén BV/EV och Eria Bergentz BV/EV och DIH/ENK. Tiina Orusild PCA/MIH var metodstatistier. Data samlades in på enätenheten på SCB. Solverets ontatpersoner gentemot SCB var Anneli Melén och Anders Fredrisson (Analys och utredning). 2

3 Omfattning Population och urval Urvalet har dragits som ett stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval (OSU) inom strata. Urvalsstorleen bestämdes i samråd mellan SCB och Solveret till individer. För att unna dra ett urval från populationen sapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde oppling till objeten i populationen. Urvalsramen i undersöningen sapades med hjälp av data från registret över pedagogis personal, årgång Denna årgång av registret var vid urvalstillfället inte fullständigt då cira lärare sanades. De avgränsningar som gjorts för att ta fram en urvalsram är följande; Lärare som i registret har nivåod 05 eller 07, dvs. lärare i grundsolan exlusive lärare i modersmål, se Bilaga 1 Lärare som arbetar på onfessionell frisola har exluderats, dvs. inritning = 12, se Bilaga 2 Lärare som arbetar i samesolan har exluderats, dvs. huvudmannatyp = 4, se Bilaga 3 Lärare som är i tjänst (ej tjänstlediga) med en tjänsteomfattning om minst 50% har inluderats Lärare födda efter år 1945 har inluderats En lärare an jobba i olia solor och i olia ommuner vilet innebär att läraren an tillhöra olia ommungrupper och ha olia värden på solvariabler som, föräldrars utbildningsnivå till elever på den solan där läraren jobbar. För lärare med tjänstgöring i flera solor, har värden på dessa variabler valts från den sola där läraren har högst tjänsteomfattning. Lärare som arbetar i t.ex. onfessionell sola men även i allmän sola har inluderats i ramen om de uppfyller övriga villor i avgränsningen (nivåod, tjänsteomfattning etc.). Antalet personer i urvalsramen var Den totala urvalsstorleen, lärare, är i Tabell 1 fördelad på olia strata. 3

4 Tabell 1 Population och urval fördelat på stratum Stratum Urvalsfration Population Urval 11H1+H H H4-H H1+H H H4-H H1+H2 12, H3 12, H4-H6 12, H1+H2 12, H3 12, H4-H6 12, Totalt Antal Antal Tabell 2 visar hur urvalet fördelar sig på ön och H-region. Tabell 2 Urvalsstorlear i olia delmängder av populationen Solhuvud- Urvals- Kön Urvals- H-region Urvals- man storle storle storle (man) H1+H (vinna) H H4-H Totalt: Urval av mätdag Varje urvalsperson fic i uppgift fylla i en tidsdagbo avseende en specifi mätdag. Dessa mätdagar har slumpats ut. Mätdagarna består av vardagar under vårterminen (cira veca 2 veca 23). Nedan besrivs hur mätdagar väljs med hänsyn till helger, lov och terminsslut. Mätningarna började onsdagen den 11 januari och slutade onsdagen den 20 juni. Inga restritioner har använts för att välja mätdag i början av terminen. Totalt fanns det 108 mätdagar under terminen. 4

5 Sportlov och påslov De som hade sportlov veca 7 fic inte mätdag veca 4 eller veca 7. De som hade sportlov veca 8 fic inte mätdag veca 5 eller veca 8. De som hade sportlov veca 9 fic inte mätdag veca 6 eller veca 9. De som hade sportlov veca 10 fic inte mätdag veca 7 eller veca 10. De som hade påslov veca 14 fic inte mätdag veca 11 eller veca 14. De som hade påslov veca 15 fic inte mätdag veca 12 eller veca 15. Påminnelse, mätdag 2 Mätdag 2 valdes 3 vecor efter ordinarie mätdag (mätdag 1). Om mätdag 2 inföll på en helgdag så flyttades mätdag 2 enligt följande: Mätdag 2 Flyttades till Särtorsdag 5/4 Onsdag 4/4 Långfredag 6/4 Onsdag 4/4 Annandag pås 9/4 Tisdag 10/4 Måndag, Valborg 30/4 Onsdag 2/5 (blev ej påminnelsedag eftersom Annandag pås är 3 vecor tidigare) Tisdag 1:a maj Onsdag 2/5 Torsdag Kristi himmelfärds dag 17/5 Onsdag 16/5 Fredag 18/5 Onsdag 16/5 Onsdag, Nationaldagen 6/6 Torsdag 7/6 Terminsslut De som slutade veca 23 fic inte mätdag under veca 25. De som fic en mätdag under perioden 31 maj till 20 juni fic ingen påminnelsedag. De som slutade veca 23 men som fic en ordinarie mätdag under veca 22 fic ingen påminnelsedag då denna sulle infalla under veca 25 vilet är mer än en veca efter att terminen slutat. De som slutade veca 24 unde få mätdag eller påminnelse t.o.m. veca 25. 5

6 Tidsdagboen inlusive frågor Det huvudsaliga undersöningsinstrumentet var tidsdagboen (se Bilaga 12) som utformats i samarbete mellan SCB och Solveret. Bland annat bestämde Solveret vila olia typer av ativiteter som sulle specificeras i dagboen. Detta efter att ha genomfört en mindre pilotstudie bland ett antal lärare. Syftet var att fånga upp alla tänbara arbetsativiteter som lärare i målgruppen i allmänhet an tänas genomföra under arbetsdagen och att ategorisera dessa på ett tydligt sätt. Dagboen innehåller såväl ativitetsbesrivningar samt ett antal bagrundsfrågor. Tidsdagboen har gransats av mättenis expertis i syfte att minsa risen för mätfel. Dessutom genomfördes så allade ognitiva intervjuer med sex testpersoner med lärarbagrund som fått i uppdrag att fylla i tidsdagboen. Grundläggande för bra valitet i en undersöning är valiteten på de data som samlas in. Bortsett från tidsredovisningen bestod dagboen av 10 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilet genererade totalt 14 frågor. Frågorna i dagboen var av olia aratär. Den första frågan syftade till att ontrollera att individen i pratien inte utgjorde övertäcning. Bland annat så fastställdes huruvida individen vid tiden för dagbosifyllandet hade en tjänstgöringsgrad om minst 50 procent som lärare i grundsolan. Dessutom ställdes frågan huruvida individen arbetat under den specifia dagbosdagen. De som inte arbetat har hanterats som inomna men är ej medtagna i sattningarna av tidsanvändningen. De avslutande frågorna i dagboen är mer av aratär bagrundsfrågor och attitydsfrågor. Bagrundsinformation Resultaten redovisas totalt för hela populationen samt för delmängder av populationen (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper definieras av olia variabler för lärarna men även av variabler definierade på solnivå (på den sola där läraren arbetar). Följande variabler levereras tillsammans med data: 1. Solhuvudman 2. Solod 3. Föräldrars utbildningsnivå (till elever på solan där läraren arbetar) 4. Svens/utländs bagrund (eleverna på den solan läraren arbetar) 5. Anställningsform 6. Årsurs 7. Ämne 8. Solstorle/antal elever på solan 9. Kön 6

7 10. H regiongrupper 11. Ålder 12. Antal undervisningsår 13. Behörighetsod 14. Befattningsod 15. Pedagogis utbildning 16. Tjänstgöring på antal solor 17. Tjänstgöringsomfattning 18. Tillsvidareanställd/visstidsanställd 19. Mätperiod, månad (Dagbosinformation) 20. Mätperiod, dag (Dagbosinformation) 21. Plats (Dagbosinformation) 7

8 Datainsamling Insamling av tidsanvändningsdata siljer sig från annan typ av enätinsamling då mätperioden siljer sig mellan de olia respondenterna. Insamlingen ser ontinuerligt under hela referensperioden. Datainsamlingen genomfördes av enätenheten vid SCB. I första steget sicades ett förbrev (se Bilaga 6) undertecnat av såväl Generaldiretör som projetledare på Solveret. Förbrevet syftade till att förbereda urvalspersonerna på undersöningen. I förbrevet besrivs även syftet ort. Detta förbrev sicades ca. 2 3 vecor innan mätdagen. Cira en veca innan den utvalda mätdagen sicades ett informationsbrev och en tidsdagbo. I informationsbrevet unde urvalspersonerna läsa om undersöningens bagrund, syfte och att undersöningen genomfördes i samarbete mellan Solveret och SCB. I informationsbrevet framgic ocså att uppgifter hämtas från olia register och att en avidentifierad datafil sa levereras till Solveret. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets och seretesslagen och att det var frivilligt att medvera i undersöningen. För att SCB sa unna lämna ut data från en enätundersöning rävs informerat samtyce av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanetten och sica in den godänner att deras svar ompletteras med de bagrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som besrivs i informationsbrevet. Med i detta utsic följde en penna och en linjal för att underlätta ifyllandet av tidsdagboen men även för att försöa påvera valiteten på de ifyllda tidsdagböcerna och i förlängningen förenla scanningsprocessen. Om tidsdagboen ej inommit två vecor efter mätdagen sicades en påminnelse innehållandes ett nytt missiv och en ny tidsdagbo avseende en ny mätdag. Från och med v.8 sicades det ut ett Tac och påminnelseort (ToP) (se Bilaga 9) två dagar innan själva mätdagen. Syftet med detta utsic var i huvudsa att påminna respondenten om att fylla i dagboen men även att öa motivationen till att delta. Detta ToP ort undertecnades av projetledare och enhetschef på Solveret. Från v. 21 sicades ett nytt ToP ort till de urvalspersoner som hade mätdag innan sommarlovet men som inte fått någon reservdag utvald (se Bilaga 10). Detta ort innehöll även texten Tän på att fylla i dagboen även om solavslutningen på din arbetsplats redan infallit. Som det framgår under punt Urval av mätdag fic urvalspersoner med mätdag i juni inte något påminnelse då sommarlovet förväntats ha påbörjats för dem. 8

9 Utsicen genomfördes med post adresserat hem till den utvalda läraren. Det första utsicet genomfördes tisdagen v Torsdagen v.24 gjordes det sista utsicet av tidsdagböcer. Inflödet Figur 1 visar hur inflödet har varierat från omgång till omgång. Svarsfrevensen varierade ring procent under hela undersöningsperioden bortsett från de sista omgångarna som avser de mätdagar som avslutar terminen. Med hänsyn taget till övertäcningen stannade svarsfrevensen på ca. 56 procent. Figur 1 Inflödet redovisat per omgång Tabell 3 visar hur urvalet fördelar sig på olia inflödesoder. Tabell 3 Redovisning över inflödesoder Inflödesod Besrivning Antal % 0 Ej inommen ,5 10 Inommen ,9 11 Inommen innan mätdag 30 0,4 14 Inommen påminnelse 248 3,1 17 Inommen, ej ifylld dagbosdel 14 0,2 9

10 19 33 Inommen men ej arbetat enligt F1b Postretur, dvs. retur från posten. Antagligen felatig adress ,0 27 0,3 43 Fysist/psyist hinder 4 0,1 44 Språsvårigheter 1 0,0 58 Sanar adress, dvs. adress finns ej i registret 1 0,0 61 Ej tid 8 0,1 64 Frivilligheten 32 0,4 65 Undersöningens syfte 1 0,0 69 Enät inommen blan 9 0,1 90 Övrig/oänd 1 0,0 91 Utomlands/emigrerat 3 0,0 94 Inommen dagbo men ingår ej i målpop enligt F1a 316 4,0 Totalt I tabell 4 visas hur antalet svarande fördelar sig på första och andra dagboen d.v.s. påminnelsen. Tabell 4 Redovisning över antal inomna dagböcer och fördelningen mellan mätdag 1 och mätdag 2 Antal % Dagbo avseende mätdag ,1 % Dagbo avseende mätdag 2 (efter påminnelse)** 248 6,9 % Totalt 3596* 100,0 * Exlusive 30 dagböcer som inom ifyllda innan den utvalda mätdagen förfallit. Dessa dagböcer är ifyllda för en felatig dag. ** Det är sannolit att ett antal dagböcer inommit avseende mätdag 1 först då påminnelse sicats ut. Hur många går inte att svara på då information om detta ej insamlats. 10

11 De tidsdagböcer som ommit in via post registrerades med hjälp av sanning. Kontroller har genomförts bland annat för att säerställa så att endast valida värden föreommer i materialet. SCB an inte garantera att den utvalda personen själv besvarat frågeblanetten. Någon ontroll av att rätt person har besvarat frågeblanetten har inte gjorts. SCB an heller inte garantera att tidsdagboen är ifylld för den utvalda mätdagen. Det finns alltid ris att urvalspersonen fyllt i dagboen för annan dag än den utvalda. Tabell 5 redovisar antal dagar efter själva mätdagen som tidsdagboen inommit till SCB för registrering. Dessa värden sall tolas med försitighet. Sannolit är det så att de som inommit långt efter själva mätdagen har sicats in först efter att påminnelse sicats ut. Tidsdagboen an således ha fyllts i för rätt dag men ej sicats in till SCB. Tabell 5 Inommen efter antal dagar från mätdagen Antal dagar efter Inflödesod 10 Inflödesod Inflödesod 14 mätdag (intervall 11* om tio) (76,3 %) 27 (90,0 %) 172 (69,4 %) 566 (16,9 %) 2 (6,7 %) 54 (21,8 %) 149 (4,5 %) 1 (3,3 %) 16 (6,5 %) 40 (1,2 %) 0 6 (2,4 %) 25 (0,8 %) (0,3 %) (0,0 %) (0,1 %) (0,0 %) 0 0 Totalt: *Antal dagar avser här dagar innan själva mätdagen. 11

12 Bortfall Bortfallet består dels av objetsbortfall, som innebär att tidsdagboen inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i tidsdagboen inte är besvarade. Om bortfallet siljer sig från de svarande, med avseende på undersöningsvariablerna, så an sattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara seva. För att reducera bortfallssevheten har viter beränats med hjälp av alibrering. Objetsbortfall an bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersöningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medvera. Objetsbortfallet i denna undersöning redovisas i tabell 6 nedan. Tabell 6 Besrivning av objetsbortfall Antal Ej avhörda Postreturer 28 Avböjd medveran 50 Förhindrad medveran 5 Övertäcning varav lärare med < 50 % tjänstgöringsgrad 316 Totalt Med Ej avhörda menas att ingen uppgift om varför frågeblanetten/intervjun inte är besvarad har lämnats. Med Avböjd medveran menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren inte vill medvera i undersöningen. Partiellt bortfall an bero på att en fråga är svår att förstå, är änslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instrutionerna för hur tidsdagboen sa fyllas i är för otydliga. 12

13 Vitberäning och estimation För varje svarande lärare (allas objet i fortsättningen) har en vit beränats. Syftet med detta är att unna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Viten allas därför även för uppräningstal. Viterna har beränats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objetsbortfall och täcningsfel. Beräningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutveclat SAS maro (ETOS 2.0, som är en vidareutvecling av CLAN). Solveret har fått tillgång till CLAN.Viterna i denna undersöning an besrivas med formeln: w = d. v Där w = vit/uppräningstal för objet d = designvit v = alibreringsvit baserad på hjälpinformation Designviten är den del av viten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall an det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträcning än övriga, t.ex. an vinnor svara i högre grad än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersöningsvariablerna än övriga an detta ha en snedvridande effet på resultatet. För att ompensera för detta har alibreringsviter använts (se bilaga för mer detaljer). Urvalet drogs från en urvalsram som framställt från registret över pedagogis personal som vid urvalstillfället inte var färdigt. För att ompensera för detta har alibrering gjorts med hjälpinformation från en ram framställd från det färdiga registret. För en mer utförligare besrivning av alibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. Viterna/uppräningstalen multipliceras med objetens variabelvärden för att sapa statistivärden gällande för populationen. Om viterna inte används så an resultaten bli helt missvisande. Viterna ompenserar för objetsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. För beräning av sattningen av totaler används följande formel: Yˆ r w y där w = vit/uppräningstal för objet y = variabelvärde för objet summering ser av de svarande (r) 13

14 Och för beräning av sattningen av medelvärden/andelar används följande formel: Yˆ r w r w y där w = vit/uppräningstal för objet y = variabelvärde för objet summering ser av de svarande (r). Valet av hjälpinformation besrivs i Bilaga 5. Varianssattningar I de levererade tabellerna är variansen beränad för alibreringsestimatorn. Dessa varianser går doc inte att återsapa utifrån det datamaterial som levererats då detta ej innehåller information om de som inte besvarat undersöningen. SCB har av seretessäl ej möjlighet att leverera information (registerdata) om personer som ej deltagit i undersöningen då det sanas samtyce till detta. Eventuella regressionsanalyser går doc att genomföra med det material som levererats. 14

15 Statistiens tillförlitlighet Ramtäcning Täcningsfel, under och övertäcning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäcning innebär att vissa objet som ingår i populationen sanas i urvalsramen. Övertäcning innebär att objet som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minsa täcningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Vid tiden för urvalsdragning och fastställande av ram var registret över pedagogis personal, årgång ej fullständigt. Insamling pågic fortfarande och ramen framställdes från den version av registret som fanns tillgängligt i början av december Detta ledde till undertäcning omfattande ca 1000 lärare som senare när registret var färdigt unde identifieras. Detta utgör doc inte hela undertäcningen utan bara den del som härrör från att registret inte var färdigt. I tidsdagboen ställs frågan huruvida individen har en tjänstgöringsgrad >49 procent eller mer. Svarar individen Nej på den frågan hanteras denna som övertäcning. Urval Denna valitetsomponent avser fel som uppommer på grund av att endast ett urval av populationen undersös. Urvalsfel är således den avvielse mellan ett sattat värde och det fatisa värdet som beror på att man inte undersöer alla objet i populationen. Urvalsfelets storle minsar med en öad urvalsstorle. Urvalsfelet (det slumpmässiga felet) tas hänsyn till genom att redovisa onfidensintervall för sattningarna. Konfidensintervallet tar inte hänsyn till de systematisa fel som an föreomma utan bara den osäerhet som beror av ice systematisa mät och bearbetningsfel och av att endast ett urval undersöts. Beräningen av onfidensintervall förutsätter att urvalet är slumpmässigt. Den förutsättningen är uppfylld. Mätning Ett fel som an uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter siljer sig från fatisa uppgifter. Felet allas mätfel och an uppomma då uppgiftslämnaren inte minns de fatisa uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felatigt. 15

16 När det gäller mätning av tidsanvändning med hjälp av tidsdagbosföring uppommer fler moment med ris för mätfel av olia anledningar. Dessa fel an vara av olia aratär. Mätinstrumentfel innebär i pratien att i detta fall tidsdagboen är utformad på ett sådant sätt att den inte fångar upp den information den är avsedd att göra. Exempelvis an ategorierna i tidsdagboen vara ofullständiga i den bemärelsen att respondenten inte an finna en passande ategori för den typ av ativitet som har utförts. Solveret har genomfört en mindre pilotundersöning och SCB har dessutom genomfört en ognitiv undersöning av mätinstrumentet. Bedömningen är den att mätinstrumentfelet inte bör vara större än i andra undersöningar. Mätsituationsfel allas de fel som beror av att mätsituationen inte an ontrolleras. Exempelvis an respondenten påveras av annan person vid ifyllandet av tidsdagboen eller att respondenten fyller i dagboen på ett felatigt sätt d.v.s. ej följer de instrutioner som hittas i dagboen. Såväl frågor som tidsativiteter an ha missförståtts av respondenten. Urvalspersonerna har vid behov haft möjligheten att ontata såväl Solveret som SCB för att fråga om hur tidsdagboen sulle fyllas i. Såväl frågorna som ativiteterna i tidsdagboen har testats av mättenis expertis bland annat genom så allade ognitiva tester där utvalda personer får testa att besvara intervjufrågorna och även fylla i dagboen. Utifrån den informationen omarbetades och justerades undersöningsvertygen vid ett flertal tillfällen. Bearbetning Vid den manuella och masinella bearbetningen av datamaterialet an bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och odningsfel. Dessa fel an förhindras och upptäcas i de ontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersöningen bedöms registreringsfelet vara litet eftersom tidsdagboen scannats och odats vid ett och samma tillfälle. En liten del av arbetet har varit av manuell aratär på enätenheten. Bland annat så har bortfallsoder etc. satts manuellt. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objeten i bortfallet och de svarande siljer sig åt avseende frågorna/variablerna i undersöningen. En besrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts i samband med valet av hjälpinformation till alibreringen (se Bilaga 5). 16

17 Besrivning av tabeller och datafiler Tabeller och diagram I samråd med Solveret har ett stort antal tabeller framtagits. Tabellerna har ränats upp till populationsnivå, vilet innebär att resultatet avser hela populationen och inte endast de svarande. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Vitberäning och estimation med hjälp av SAS och variansprogrammet ETOS 2.0. Till varje puntsattning (p) anges det 95 procentiga onfidensintervallet ( ). Den övre gränsen för onfidensintervallet bildas genom att ta p+v och den nedre gränsen genom att ta p v. Det är praxis att tillämpa 95 procentiga onfidensintervall när man uttalar sig om statistist säerställda sillnader. Med ett 95 procentigt onfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcer det sanna värdet i 95 fall av 100 om andra fel än slumpfel är försumbara. Något förenlat an sägas att om onfidensintervallen från två grupper inte överlappar varandra så har man en statistist säerställd sillnad mellan de båda grupperna. Datafiler Observera att de bifogade viterna sa användas vid analys och resultatframställning. Vid urval utan återläggning från en ändlig population an datamaterialet inte ses som ett sticprov av oberoende lia fördelade observationer. Det är därför vitigt att täna på att de flesta förprogrammerade dataprogram inte larar av att analysera datamaterialet ifrån en urvalsundersöning på ett orret sätt. Det vill säga att hänsyn måste tas till urvalsdesignen vid beräningsförfarandet. Lämpliga programvaror är exempelvis SAS och SPSS. Doc bör vissa delar av ex. SPSS inte användas då de är framtagna för sticprov av oberoende liafördelade observationer. Var noga med att ontrollera att de dataprogram som används för analys behandlar viterna på ett ritigt sätt. Att ta fram frevenser med beatande av viter larar däremot de flesta statistiprogram. Med stöd av den tenisa besrivningen bör Solveret unna göra egna bedömningar när det gäller val av programvara etc. Ativitetsredovisningen i tidsdagboen har urvalspersonerna gjort genom att dra ett strec mellan vila tidpunter som dessa genomförts. Utifrån ett undersöningsperspetiv är detta ett relativt svårt sätt att samla in data. Urvalspersonen an missförstå hur strecen sall dras och att hela dygnet sall bestå av olia ativiteter. I alla de 144 tiominutersintervallen sall en ativitet ha redovisats. Dessutom sall endast en ativitet redovisas per tiominutersintervall. I dagboen finns tydliga besrivningar av hur tids 17

18 dagboen sa fyllas i men trots det har vissa av tidsdagböcerna fyllts i felatigt av olia orsaer. Levererade datatabeller Det insamlade materialet levererades enligt överensommelse och omfattar sex olia datatabeller. 1. Attid Avser information angående den tidsredovisning på olia ativiteter som gjorts i tidsdagboen. I tabellen finns angivet hur mycet tid som ägnats åt varje ensild ativitet. En rad per idnr. 2. Attid_p Avser information angående den tidsredovisning på olia ativiteter som gjorts i tidsdagboen. Ativiteterna är här opplade med platsinformation. I tabelllen finns angivet hur mycet tid som ägnats åt varje ensild ativitet+plats. En rad per idnr. 3. Allrows Avser information angående den tidsredovisning på olia ativiteter som gjorts i tidsdagboen. I tabellen redovisas varje ensilt tiominutersintervall för varje tidsdagbo. 144 rader per idnr. 4. Questions Avser information angående de frågor som ställts i tidsdagboen. 5. Episod Avser information om alla episoder i dagböcerna. En episod är en tidsperiod då varen plats eller ativitet ändrar sig. Sulle någon av dessa parametrar bytas påbörjas en ny episod. 6. Bagrundsinfo Avser den bagrundsinformation som insamlats via register. 1 rad per idnr. 7. Vitinfo Avser information angående vitningen. 1 rad per idnr. Mer information angående de levererade filerna hittas i den variabelbesrivning som levererades vid överlämningen. Redovisning av tid på olia ativiteter I tidsdagböcerna redogörs för alla de ativiteter som genomförts en specifi dag men i en del fall har respondenten antingen angett flera ativiteter eller inte angivit någon ativitet alls. Hur dessa felatigheter fördelar sig i tidsdagböcerna och hur de hanterats redovisas nedan. I tabell framgår att 35 procent av alla tidsdagböcer innehåller åtminstone ett tiominutersintervall där någon ativitet ej angivits. Sett till det totala antalet tiominutersintervall är andelen ungefär 3 procent. 18

19 Tabell 7 Antal observationer där ativitetsangivelse sanas i tidsdagböcerna* Antal obs Procent Antal tidsdagböcer med minst en missing avseende ativitet Antal observationer (tio-minutersintervall) med missing avseende ativitet av av ,0 3,0 * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. I hanteringen av missingvärden har dessa erhållit en od beroende på situation. Koden beror på om information finns om var ativiteten utfördes eller inte. Tabell 8 visar antalet tiominutersintervall där det sanas information om ativitet. Tabell 8 Antal observationer ativitetsangivelse sanas i tidsdagböcerna* Antal obs Procent av total Procent av missing 95 (Ingen info om ativitet + dubbelmarerad platsangivelse) 42 0,0 0,3 96 (Ingen info om ativitet + plats = 3) ,2 7,8 97 (Ingen info om ativitet + plats = 2) ,8 26,9 98 (Ingen info om ativitet +plats = 1) ,3 8,9 99 (Ingen info om ativitet eller plats) ,7 56,1 Totalt ,0 100 * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Strax över 3 procent av alla tidsobservationer är missing i tidsdagböcerna. Tabell 9 visar att det är strax över 30 procent av alla inomna dagböcer som har minst ett tiominutersintervall som har dubbelmarerats med minst två olia ativiteter. Sett till antalet tiominutersintervall är endast 1,4 procent dubbelmarerade. 19

20 Tabell 9 Antal dubbelmareringar av ativiteter i tidsdagböcerna* Antal obs Procent Antal tidsdagböcer med minst en dubbelmarering Antal observationer (tio-minutersintervall) med dubbelmarering av av ,7 1,4 * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Dubbelmareringarna som sådana an ha olia orsaer. Dels an det bero på att urvalspersonen av misstag/omedvetet ryssat för fler ativiteter för samma intervall. Dels an urvalspersonen ha haft svårt att välja mellan olia ativiteter och därför medvetet ryssat i flera för samma intervall. En annan tänbar förlaring är att dubbelmarering uppstått först i samband med att tidsdagboen scannats. Dubbelmarering som beror på felatig tolning i scanningen bedöms förlara endast ett fåtal om ens några. Antalet ativiteter som ingår i dubbelmarerade intervall varierar stort och de allra flesta dubbelmareringar består av två olia ativiteter (nästan 84 procent) vilet an utläsas i tabell 10. Det finns doc dubbelmareringar som består av ända upp till 13 olia ativiteter för ett och samma tiominutersintervall. Tabell 10 Antal ativiteter per tio-minutersintervall* Antal ativiteter per tiominutersintervall Antal obs Procent Procent av dubbelmarerade intervall , ,1 83, ,1 9, ,0 3, ,0 1, ,0 0, ,0 0, ,0 0, ,0 0, ,0 0, ,0 0,0 20

21 12 2 0,0 0, ,0 0,1 Totalt * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Tabell 11 visar hur antalet dubbelmareringar fördelar sig på antalet tidsdagböcer. Nästan 70 procent av alla tidsdagböcer är helt fria från dubbelmarerade intervall. 94,7 procent av alla tidsdagböcer har färre än 10 dubbelmarerade intervall. Det finns doc ett mindre antal tidsdagböcer som till övervägande del innehåller dubbelmareringar av olia slag. Två tidsdagböcer innehåller fler än 99 dubbelmarerade tiominutersintervall. Tabell 11 Antal dagböcer fördelat på antalet dubbelmareringar* Antal dubbelmareringar totalt per dagbo Antal dagböcer Procent , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 21

22 ,0 >99 2 0,1 Totalt * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. Studerar man de olia ombinationerna av dubbelmareringar uppstår ett visst mönster där vissa ombinationer är mer vanliga än andra. Tabell 12 visar att ombinationen av ativiteterna 3 och 8 är den vanligast föreommande dubbelmareringen (7 procent av alla dubbelmareringar). Noterbart i tabellen är att många av ombinationerna bygger på ativitet 1 vilet avser fritids och hushållssysslor. Detta är något som bör beatas i ev. efterföljande undersöningsomgångar då det an indiera att vissa ativiteter är svåra att särsilja. Tabell 12 De tio vanligaste ombinationerna vid dubbelmareringar av ativiteter i tidsdagböcerna* ** Kombinationer av dubbelmareringar (ativitetnr.) Antal obs Procent 3: ,0 1: ,9 1: ,7 1: ,6 3: ,4 3: ,4 1: ,2 5: ,1 1: ,0 1: ,8 Totalt*** * Avser de dagböcer som är medtagna i sattningarna. ** Antalet föreommande ombinationer är 609 st. Tabellen visar endast de 10 vanligast föreommande ombinationerna. *** Totalt antal rader med dubbelmareringar. 22

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket; SFS 1998:1239 Utkom från trycket den 6 oktober 1998 utfärdad den 24 september 1998.

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN 1. Hur har antalet som använder RUT avdraget utvecklats sedan det infördes? 2. Hur har antalet anställda utvecklats

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Vad kostar det att bo?

Vad kostar det att bo? Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 290 kommuner Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 / :s bilaga: Rapport Servicemätning 2013 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ÖSTERSUND Januari 2014 BOX 55650

Läs mer