Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC)

Transkript

1 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) Undersöningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 2011 LE0101 Innehåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområde Statistiområde SOS-lassificering Statistiansvarig Statistiproducent Uppgiftssyldighet Seretess och regler för behandling av personuppgifter Gallringsföresrifter EU-reglering Syfte och histori Statistianvändning Uppläggning och genomförande Internationell rapportering Planerade förändringar i ommande undersöningar Översit Observationsstorheter Statistisa målstorheter Utflöden: statisti och mirodata Doumentation och metadata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Databeredning Statistis bearbetning och redovisning Sattningar: antaganden och beräningsformler Redovisningsförfaranden Slutliga observationsregister Produtionsversioner Ariveringsversioner Erfarenheter från senaste undersöningsomgången... 17

2 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Levnadsförhållanden 0.2 Statistiområde Statistiområde: Levnadsförhållanden 0.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS): Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig Myndighet/organisation: Statistisa centralbyrån Postadress: Bo 24300, Stocholm Besösadress: Karlavägen 100 Kontatperson: Anders Ljungberg Telefon: Telefa: E-post: 0.5 Statistiproducent Myndighet/organisation: Statistisa centralbyrån Postadress: Bo 24300, Stocholm Besösadress: Karlavägen 100 Kontatperson: Anders Ljungberg Telefon: Telefa: E-post: 0.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99).

3 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 0.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentlighets- och seretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien. 0.8 Gallringsföresrifter Enligt lagen om den officiella statistien sa personuppgifter gallras när de inte längre behövs för sitt ändamål. Enligt särsilt beslut från Risarivet (RA-MS 2011:59) sall data från ULF/SILC bevaras. 0.9 EU-reglering Från och med 2008 har delar av innehållet i ULF anpassats och ompletterats till EU-SILC (European Statistics on Income and Living Conditions) i enlighet med EU-förordning 1177/2003. Detta medför att ULF-undersöningen sedan dess delvis harmoniseras med övriga medlemsländers undersöningar. EU-SILC är en undersöning som är gemensam för alla EU-länder där frågor ställs ring utbildning, boende, hälsa, sociala förhållanden, inomster och arbete. Målet är att ha gemensam europeis statisti över inomster och levnadsvillor på både hushålls- och individnivå. EU-SILC består av två undersöningar, en tvärsnittsundersöning och en longitudinell undersöning. En fullständig lista över de förordningar som reglerar EU-SILC finns på Eurostats webbplats: n_living_conditions/legislation 0.10 Syfte och histori Det huvudsaliga syftet med undersöningen är att belysa välfärdens fördelning mellan olia grupper i befolningen. SCB:s Undersöningar av Levnadsförhållanden (ULF) startades hösten I och med 2008 års undersöning harmoniserades ULF med den EU-reglerade undersöningen EU-SILC genom att urvalet till den nya panelen i EU- SILC:s longitudinella del även får frågorna som ingår i ULF. Hädanefter benämns den integrerade undersöningen ULF/SILC. Utöningen av antalet omponenter i undersöningen har sett etappvis. Vid starten 1974 ingic välfärdsomponenterna hälsa, eonomi,

4 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning samt boende. I 1976 års undersöning tillom fritid och sociala relationer, och år 1978 medborgerliga ativiteter, transporter samt trygghet och säerhet. Från och med 1979 tillämpas en indelning i fyra huvudteman som återommer med viss periodicitet, s.. fördjupningar. Dessa teman är Hälsa och omsorg, Arbetsliv, Sociala relationer samt Fysis miljö. Se vidare under 0.14 Planerade förändring i ommande undersöningar. Fördjupningarna genomförs under en tvåårsperiod (sedan 1980). I varje fördjupningsomgång ingår ett antal centrala indiatorer från respetive välfärdsomponent samt frågor som utgör grund för gängse bagrundsvariabler. Från och med år 1986 ingår regelbundet en paneldel i undersöningen. Med paneldel avses individer som med en periodicitet om åtta år får svara på frågor ring levnadsförhållanden. Det huvudsaliga syftet med undersöningarna är att belysa välfärdens fördelning mellan olia grupper i befolningen. Utöningen av antalet omponenter i ULF har sett etappvis. Vid starten hösten 1974 ingic välfärdsomponenterna hälsa, eonomi, sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning samt boende. År 1976 tillom fritid och sociala relationer, och år 1978 politisa resurser, transporter samt trygghet och säerhet. Från och med 1979 tillämpas en indelning i fyra huvudteman som återommer med viss periodicitet, s.. fördjupningar. Dessa teman är Hälsa och omsorg, Arbetsliv, Sociala relationer samt Fysis miljö. Se vidare under 0.14 Planerade förändring i ommande undersöningar. Fördjupningarna genomförs under en tvåårsperiod (sedan 1980). I varje fördjupningsomgång ingår ett antal centrala indiatorer från respetive välfärdsomponent samt frågor som utgör grund för gängse bagrundsvariabler. Från och med år 1986 ingår regelbundet en paneldel i undersöningen. Med paneldel avses de individer som vid upprepade tillfällen (vart åttonde år) under sin livstid får svara på frågor ring levnadsförhållanden. Från och med år 2008 är ULF integrerad med EU-SILC (European Statistics on Income and Living Conditions). EU-SILC är en av EU reglerad undersöning som sedan 2005 genomförs i alla EU-länder och vars syfte är att möjliggöra en bedömning av läget när det gäller inomst, social utslagning och ris för fattigdom. Målet är att ha gemensam europeis statisti över inomster och levnadsvillor på både hushållsoch individnivå. EU-SILC består av två delar, en tvärsnittsundersöning och en longitudinell undersöning.

5 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) Omläggningen har doumenterats i följande rapport Förändringar i Undersöningarna av levnadsförhållanden En studie av jämförbarheten över tid för välfärdsindiatorerna (Reviderad version ) : asp? PublObjId= Statistianvändning Referensgruppen tillsätts endast med hänsyn till de djupare studier som görs för en viss omponent, dvs. gruppen finns inte med löpande under hela tiden. Bland de representerade an nämnas Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Institutet för social forsning vid Stocholms universitet och Folhälsoinstitutet. Dessutom finns ett användarråd med etern representation för föranring och unsapsinhämtning. Undersöningen utgör underlag för bland annat planering och utvärdering av offentlig versamhet, forsning och samhällsdebatt. Till varje omponent i undersöningen som under ett visst år ingår i en fördjupningsstudie nyts en referensgrupp med representanter för framför allt ansvariga myndigheter och forsningen inom området Uppläggning och genomförande För varje år dras ett systematist urval ur SCB;s register över totalbefolningen. Hela urvalet dras på en gång och ID-örning görs för att hitta de personer som om med i urvalet. Urvalet består år 2011 av ca individer i åldrarna 16 år och uppåt. I och med integreringen med SILC består urvalet av såväl individer nutna till den ordinarie ULF-undersöningen men även till SILC. ULF-urvalet består utav personer, äldretillägget som avser en urvalsförstärning i gruppen 65 år och äldre består av personer, paneldelen avseende 2011 som innehåller en urvalsomplettering för immigranter och individer i gruppen år innefattar individer medan de fyra SILC panelerna sammantaget består av ca individer. Urvalet dras från RTB (Registret över totalbefolningen). Urvalet intervjuades genom datorstödda telefonintervjuer, dvs. intervjufrågorna lades in i ett datorprogram och lästes i telefon upp av intervjuaren som ocså registrerade svaren. Efterbearbetning (gransning, rättning, odning) ser manuellt i datormiljö. Kodning ser för övrigt ocså redan till viss del i intervjuarsituationen. Utifrån intervjudata sapas en mängd härledda variabler. Undersöningsdata ompletteras med registerdata från: - Persondata från Registret över Totalbefolningen (från urvalstillfället)

6 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) - Inomstdata från Inomst- och Taeringsregistret (från undersöningsåret) - Utbildningsdata från Utbildningsregistret (året som föregår undersöningsåret) Samtliga barn i åldrarna år till de intervjuade föräldrarna tillfrågas att bli intervjuade i Barn-ULF. Barnen får där svara på ett åttiotal frågor om deras hälsa, fritid, solgång och relationer med anhörig och vänner. Individerna som medverar i undersöningen är dragna med sannolihetsurval ur Sveriges befolning. Urvalspersonerna intervjuas via telefon av intervjuare som är anställda hos SCB. Antalet intervjuare som arbetar med insamlingen uppgår till ungefär 160 personer. Frågorna är inlagda i ett datorprogram och läses upp av intervjuaren som ocså registrerar svaren i datorn. Fältarbetsperioden under 2011 ägde rum från veca 5 till och med veca 50. Det innebär att insamlingen ser under denna period i form av en första intervjuom-gång som sedan ompletteras med uppföljningar när intervjupersonen inte har gått att nå. Efterbearbetning (gransning, rättning, odning) ser manuellt i datormiljö. Kodning ser ocså redan till viss del i intervjuarsituationen. Utifrån intervjudata sapas en mängd härledda variabler. Undersöningsdata ompletteras med registerdata från: - Persondata från Registret över totalbefolningen (från urvalstillfället) - Inomstdata från Inomst- och taeringsregistret (från året innan undersöningsåret) - Utbildningsdata från Utbildningsregistret (året som föregår undersöningsåret) Urvalet bestod av en ombination av en återommande paneldel och nya delurval från Registret över totalbefolningen (RTB), version Det sammanlagda urvalet bestod av ca individer i åldrarna 16 år och uppåt. Bland de som intervjuas i ULF/SILC görs ytterligare ett urval av barn, år, till de intervjuade föräldrarna som därefter används för intervjuer till Barn-ULF. Läs mer om Barn-ULF på SCB:s webbplats, Internationell rapportering ULF-undersöningen är från och med 2008 delvis integrerad med SILC vilet medför att delar av variabelinnehållet rapporteras till Eurostat. Innehållet med avseende på variabler och population styrs av Eurostat. Rapporteringen till Eurostat ser 2 ggr per år. De variabler som levereras är endera longitudinella eller av tvärsnittsaratär. De longitudinella variablerna levereras 1 februari och tvärsnittvariablerna 1 otober.

7 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar Hittills har de olia omponenterna samlats till fyra huvudteman som återommande roterat enligt schemat nedan. Här visas ocså den planerade indelningen ommande år. Ett översynsprojet har genomförts och ev. förändringar som en följd av projetet an tidigast implementeras på undersöningen avseende undersöningsåret HUVUDTEMA Sociala relationer Medborgerliga ativiteter PERIODICITET Trygghet Sociala relationer, familj Arbetslivet Sysselsättning och arbetsmiljö Eonomi Utbildning Hälsa och omsorg 1975, Fysis miljö Boende Transporter Fritid

8 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 1 Översit 1.1 Observationsstorheter Undersöningen är inritad på att ta fram statistisa uppgifter för den grupp av personer som fyller 16- år under undersöningsåret och är stadigvarande bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är folboförd i riet och inte vistas utomlands långvarigt. Personen sa vara folboförd i riet vid intervjutillfället för att ränas in i urvalet. Urvalet omfattar individer år 2011 varav SILC-panelerna består av individer medan resten ingår i det ordinarie ULF-urvalet. 1.2 Statistisa målstorheter Objetgrupp Variabel Mått Population Förvärvsarbeta nde och folboförda personer, år Indelning i redovisningsgrupper (Värden med färre än 100 intervjuer publiceras ej) Kön Ålder Hushållstyp Svens/Utländs bagrund Utbildningsnivå Socioeonomis grupp Yre Setor Näringsgren Kommungrupp Fysisa/psyisa arbetsmilöfatorer Andel inl. felmarginal Antal 1.3 Utflöden: statisti och mirodata I samband med publiceringen av ULF/SILC redovisas statistien i form av tabeller, diagram, pressmeddelanden samt i fördjupningsrapporter inom ett visst välfärdsområde. År 2011 ommer rapporter inom områdena eonomi och sysselsättning/arbetsmiljö att publiceras.

9 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 1.4 Doumentation och metadata Statistien är doumenterad enligt SCB:s doumentationssystem. Framställningen av statistiregistret och statistien besrivs i Doumentation av statistien (SCBDOK, föreliggande doument). Statistiens valitet besrivs i Besrivning av statistien (BaS). Detaljerad information om mirodata finns besrivet i Doumentation av mirodata (MetaPlus). Samtliga doumentationer finns att tillgå på SCB:s webbplats Där finns även tenisa rapporter och frågeformulär för de olia årgångarna.

10 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Målpopulation i ULF/SILC 2011 är de som är stadigvarande bosatta i Sverige och som fyller minst 16 år under undersöningsåret. Ramen som används är tagen ur RTB (Registret över Totalbefolningen) per RTB består av de som är folboförda i Sverige. Då det finns individer som är folboförda men ej stadigvarande bosatta i Sverige innehåller ramen en viss övertäcning. Innan urvalet dras matchas ramen mot ett samordningsregister som består av ULF-urvalen 2002 tom 2010 samt SILC-urvalen De som har blivit utvalda att medvera i dessa undersöningar tas bort ur ramen och erhöll därmed sannoliheten noll att dras till ULF/SILC Urvalsförfarande Urvalet består av se delurval inlusive de individer som ingic i 2003 års panel. Delurval ett till fem i ULF/SILC är dragna som systematisa urval, delurval se är draget som ett stratifierat systematist urval. Urvalen dras ett i taget, enligt nedanstående ordning, där ramen orrigeras efter varje delurval så att en individ endast an dras en gång. Delurval 1 Delurval 2 Delurval 3 SILC-panelen år 1 som även ingår i ULF, avser personer 16 år och äldre. Systematist urval. Individer i den vart åttonde år återommande panelen. För 2011 års undersöning drogs ett första urval år Detta urval har vart åttonde år ompletterats, se delurval 3 och 4. Panelen har alltså fyllts på inför undersöningsåren 1987, 1995 och Systematist urval. Kompletterar panelen med individer som är födda och som har invandrat under perioden Systematist urval. Delurval 4 Kompletterar panelen med individer i åldrarna år, födda Systematist urval. Delurval 5 Dras ur Sveriges befolning födda senast , dvs. individer 16 år och äldre. Systematist urval. Delurval 6 Ett tilläggsurval av individer 65+ år stratifierat på ålder i ålderslasserna år, år, år, år, 85- år. Stratifierat systematist urval. 2.3 Mätinstrument Svaren registreras med hjälp av en datorappliation (Win-DATI). Frågeformuläret finns på SCB:s webbplats under rubrien

11 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) levnadsförhållanden. Det ordinarie formuläret för ULF/SILC 2011 innehöll ungefär 600 frågor varav flertalet var indelade i delfrågor (sammanlagt ca 1 200). Formuläret inleddes dels med frågor om intervjupersonens (ip:s) civilstånd m.m., dels med hushållsfrågor i vilen övriga hushållsmedlemmar artlades efter ålder, ön, relation till ip samt hur länge de bott tillsammans. De elva välfärdsomponenterna utgjorde i huvudsa varsitt frågeavsnitt i formuläret. De hade följande ordning: 1. Boendeförhållanden 2. Hälsa 3. Fritid 4. Sysselsättning och arbetsmiljö 5. Utbildning 6. Medborgerliga ativiteter 7. Trygghet 8. Familj och umgänge 9. Ursprung, föräldrars yre m m 10. Materiella resurser/eonomi 11. Hushållsmedlemmarnas sysselsättning 12. SILC-fördjupning 2.4 Insamlingsförfarande Under år 2011 genomfördes intervjuerna i stort sett enbart via telefon med datorstöd. I vissa fall genomfördes så allade indireta intervjuer med någon annan än ip, t.e. på grund av ålderssäl. Data samlades ocså in genom samörning med registret över totalbefolningen, utbildningsregistret samt inomst- och taeringsregistret. 2.5 Databeredning Efter genomförd intervju ser registrering, rättning och odning interativt i PC-miljö. Kodningen omfattar främst följande: Nivålassificering av utbildning. ULF/SILC-oden överensstämmer med Svens utbildningsnomenlatur SUN2000. Näringsgren för det arbetsställe intervjupersonen arbetar vid odas (2- siffrigt) efter samma regel som tillämpas i SCB:s Arbetsraftsundersöningar (AKU). Denna odning är anpassad till standard för svens näringsgrensindelning (SNI2007). Yresbenämning från intervjun dataregistreras alfabetist och matchas mot en lista med yresbenämningar där varje benämning odsatts enligt SSYK (4-ställigt). Koderna för SSYK lisom SNI2007 finns utlagda på SCB:s webbplats. Socioeonomis grupp bygger huvudsaligen på uppgift om yre/befattning, nuvarande eller tidigare. Klassificeringssystemet

12 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) utarbetades 1974 av en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Därefter har systemet utvärderats och reviderats. Se meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4, SCB. Enligt reglerna an de som inte förvärvsarbetar (bl.a. hemarbetande och pensionärer) antingen särredovisas eller redovisas tillsammans med de förvärvsarbetande efter mae/maas yre eller efter eget tidigare yre. Kodningen av sjudomar följde de principer som ges av ICD (International Classification of Diseases). Den svensa versionen Klassifiation av sjudomar 1987 (utgiven av socialstyrelsen) som bygger på ICDs 9th revision, ligger till grund för odlistan. För att underlätta odningen av sjudomar har en lista, som är baserad på ICD och omfattar vanliga symptom och besvär, utarbetats av medicins epertis. Under odningen onsulterades epertis i tvesamma fall.

13 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 3 Statistis bearbetning och redovisning 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler Då det finns urval som är dragna ur överlappande populationer samt att individer dragna i panelen sanar ända inlusionssannoliheter har man valt att betrata alla urval som ett gemensamt urval draget som ett stratifierat OSU. Designen p( ) antas bestå av en populationsindelning i H strata, där strata h innehåller N h individer. Strata, som avser poststrata, är onstruerade med gränser som avser ålder i åtta strata; 16-23, 24-64, 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85+. Antagandet är att det inom varje stratum h dras ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av storleen n h så att alla individer inom strata har samma sannolihet att omma med i urvalet. Eftersom bortfall föreommer an data om y-variabeln endast samlas in för en delmängd av storleen m h. Inlusionssannoliheten, π, för individ är sannoliheten att individ ingår i urvalet. Under stratifierat OSU ges inlusionssannoliheten för individ i stratum h av: nh π = N h där N h är antalet i stratum h i populationen och n h är urvalsstorleen i stratum h. I detta apital ges en ortfattad besrivning av alibreringsestimatorn. För en mer utförlig besrivning hänvisas till Särndal C-E., Lundström S. (2005). Kalibreringsestimatorn är en sattningsprocedur som utnyttjar hjälpinformation i estimationsfasen. Idén med att utnyttja hjälpinformation bygger på att hjälpvariabler samvarierar med undersöningsvariabeln. Utnyttjandet av hjälpinformation syftar till att reducera urvals- och bortfallsfelet. I ULF/SILC används hjälpinformation både på urvalsnivå och på populationsnivå. Det primära ändamålet med detta är att reducera den bias som svarsbortfallet har gett upphov till. En seundär effet är att erhålla en liten varians för regressionsestimatorn. Från en population U bestående av N individer dras ett slumpmässigt urval s av storleen n s enligt designen p( ) som är sådana att alla individer har en sannolihet > 0 att omma med i urvalet. Designviten definieras som inversen till inlusionssannoliheten. Då antagandet är stratifierat OSU är designviten för individ : N d = n h h Först justeras designviterna så att de tar hänsyn till svarsbortfallet och sapar mellanviten w. Sedan transformeras mellanviten så att den överenstämmer med ända totaler i populationen och sapar den

14 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) alibrerade viten w. När den alibrerade viten används för att satta totalerna för hjälpvariablerna erhålls de eata populationstotalerna som är givna i hjälptotalen. En alibreringsestimator för totalen Y = U y an srivas i formen: Yˆ w = r w y (3.1.1) Yˆ w = Sattning av en total. s = Urvalsmängden. r = Svarsmängden. U = Målpopulationen. y = Värdet av variabeln y för individ. w = Uppräningsvit som beror av urvalsdesignen samt hjälpvetorerna och Kalibreringsestimation innebär att för urvalsobjeten observeras y, där: ( ), y är ett mätvärde från undersöningen. är en vetor med hjälpinformation. Varje värde på är änt för s och därmed även för r. är en vetor med hjälpinformation. Varje värde på är änt för alla r och populations-totalen X = är änd. U Kalibreringen ser i två steg. I steg ett används d som initiala viter för att beräna mellanviterna w. Detta görs genom att alibrera från r till s så att följande evation uppfylls: r w = s d = 1 där w = d υ, υ + ( λr ) ( ) ( ) λ = ( ) r s d r d r d (3.1.2) Denna vit används som initialvit till steg två där man alibrerar från r till U. 1

15 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) I steg två används mellanviten w som initialvit och sapar de alibrerade viterna w genom en alibrering från r till U så att följande evation uppfylls: r w = X De slutliga viterna blir w =, w υ υ = + λ där ' 1 r ( ) U r w r w ( ) ' λ = r (3.1.3) 1 Såväl puntsattningar som varianser beränas med SAS-programmet CLAN97, se Andersson, C. och Nordberg, L (1998). Konstrution av hjälpvariabler Som hjälpvariabler har variablerna i tabell 1 använts. Hjälpvetorn är av dimensionen 35 ( ). De första se positionerna består av sju nollor och en etta, där ettan pear ut vilen ålderslass individ tillhör. De nästommande två positionerna består av en nolla och en etta där ettan pear ut om individ är gift eller ej och så vidare för alla hjälpvariabler. Variabel Klasser Indelning Register Ålder , 25-44, 45-64, 65-74, 75-84, 85+ RTB Civilstånd 2 Gift/partnersap, övrig RTB Utbildning 5 Sanar utbildningsod, Förgymnasial, Gymnasial, Eftergymnasial ort, Eftergymnasial lång Region 3 Förortsommuner+storstäder, pendlingsommuner, glesbygsommuner Utbildningsregistret RTB Fastighetsavgift 2 Fastighetsavgift eller ej IoT Kontrolluppgift 2 Kontrolluppgift eller ej IoT Socialbidrag 2 Ersättning eller ej IoT Invandrad 2 Invandrad sedan år 2000 eller ej RTB Svensfödd 2 Född i Sverige eller ej RTB

16 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) Kön 2 Man, vinna RTB Inomst 5 0, 0-40, , , IoT Hjälptotalerna för respetive lass av hjälpvariablerna är ända för hela målpopulationen och hämtade ur Registret över totalbefolningen (RTB) version , Inomst- och taeringsregistret (IoT) avseende inomståret 2010 samt Utbildningsregistret avseende år Detta innebär att befolningssattningar för eempelvis redovisningsgruppen år ommer att överensstämma eat med motsvarande antal i RTB Dessutom finns för hela urvalet ännedom om man har hittat ett telefonnummer eller ej till individ. Den informationen utnyttjas ocså som hjälpvariabel. Variabel Klasser Indelning Källa Telefon 2 Känt telefonnummer, Ej änt telefonnummer Telefonnummersättning 3.2 Redovisningsförfaranden Basrapporteringen ser i SSD (Statistidatabasen). Ett antal efterfrågade tabeller och diagram publiceras även på I serien Levnadsförhållanden publiceras i huvudsa rapporter och omponentrapporterna (setorsvisa rapporter som i enlighet med fördjupningsprogrammen publiceras vart åttonde år).

17 Statistisa centralbyrån SCBDOK (17) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner I det här doumentet (SCBDOK) har framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister besrivits. Register Registervariant Registerversion 2011 Levnadsförhållanden ULF/SILC Individer 16+ år (ULF) Fortsatt doumentation, av registrens detaljerade innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där besrivs alla variabler och värdemängder m.m. Doumentationen hittar du här: Klica dig fram med hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanstående tabell. 4.2 Ariveringsversioner Ej atuellt ännu, se avsnitt 0.8 Gallringsföresrifter. 4.3 Erfarenheter från senaste undersöningsomgången Statistiprodutionen genomfördes enligt plan. Inget särsilt finns att notera.