Hjälp oss stärka framtidens medier

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälp oss stärka framtidens medier"

Transkript

1 Hjälp oss stärka framtidens medier Resultatrapport Augusti 2016

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Resultat... 4 Efterfrågan och förtroende för nyhetsmedier... 4 Tillgång till lokala nyheter... 6 Spridning och delning av nyheter... 9 Information om förändringar Samhällsengagemang Om undersökningen Population och urval Frågor och variabler Datainsamling Bortfall Statistikens tillförlitlighet Beskrivning av tabeller och diagram Viktberäkning och estimation Felmarginaler Bilagor BILAGOR Andelstabeller - Fråga 1-16, korstabeller fråga 4 och 6. Enkät Missiv Institutet för mediestudiers (Simo) lista över kommuner som har respektive saknar nyhetsredaktion. SKL:s kommungruppsindelning Grupp 4

4

5 Sammanfattning På uppdrag av Medieutredningen har Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört undersökningen Hjälp oss stärka framtidens medier. Syftet med undersökningen är att få en bild av medborgarnas behov av media och deras upplevelse av tillgången till lokal kvalitativ nyhetsförmedling. Men även att få en bild av kopplingen mellan förtroende och användning av olika medier samt kopplingen mellan kvalitativ nyhetsförmedling, sociala medier och samhällsengagemang. Resultaten visar att invånare i kommuner där det finns en nyhetsredaktion i större utsträckning tar reda på vad som händer i kommunen varje dag. Utanför storstäderna använder man i större utsträckning den lokala morgontidningen för att ta del av lokala nyheter. Två av tre personer som tar del av de lokala nyheterna tycker att nyheterna om den egna kommunen i traditionella medier är av bra kvalitet. De som bor i kommuner där det inte finns någon nyhetsredaktion kan i större utsträckning tänka sig att betala för kvalitativa nyheter förutsatt att rapporteringen om den egna kommunen ökade. Generellt använder de som har ett högt förtroende för en viss typ av media även dessa medier för att ta del av nyheter som den egna kommunen. En tredjedel av befolkningen använder Facebook för att ta del av nyheter om den egna kommunen som inte har producerats av traditionella medier. Personer som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion använder inte icke traditionella medier i större utsträckning än de som bor i kommuner där det finns en nyhetsredaktion. Cirka 22 procent sprider eller delar själva nyheter och det är vanligast att använda Facebook till det. Att själv sprida nyheter är framförallt vanligt bland unga och utrikes födda. Fyra av tio upplever att det ofta eller ibland sker större förändringar i närmiljön utan att de har blivit tillräckligt informerade. Dubbelt så många anser att det är myndigheterna som i första hand ansvarar för att informera medborgarna I undersökningen ingick slumpmässigt utvalda personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. Urvalet stratifierades utifrån boendeortens storleksklass och delades sedan i två lika stora delar utifrån om boendekommunen har eller inte har en lokal nyhetsredaktion. 1

6 Inledning På uppdrag av Medieutredningen har Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört undersökningen Hjälp oss stärka framtidens medier. Syftet med undersökningen har bland annat varit att få en bild av medborgarnas behov av media och deras upplevelse av tillgången till lokal kvalitativ nyhetsförmedling. Men även att få en bild av kopplingen mellan förtroende och användning av olika medier samt kopplingen mellan kvalitativ nyhetsförmedling, sociala medier och samhällsengagemang. Enkäten som använts i undersökningen är framtagen av Medieutredningen i samarbete med SCB. Enkäten genomgick en granskning av SCB:s mättekniska enhet för att få hög kvalitet på frågorna. I undersökningen ingick slumpmässigt utvalda personer. Populationen utgjordes av personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från SCB:s register över totalbefolkningen. Urvalsramen stratifierades utifrån boendeortens storleksklass. Urvalet delades sedan i två lika stora delar, utifrån om den kommun som urvalspersonerna tillhör har nyhetsredaktion respektive inte har nyhetsredaktion. Mer om urval och upplägg i avsnittet Om undersökningen. Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med postenkäter under perioden 10 maj 23 juni Andelen svarande uppgick till 44 procent. I rapporten kommenteras resultaten totalt sett för Sveriges befolkning, 16 år och äldre. Där det finns påvisbara skillnader kommenteras även resultaten utifrån bakgrundsvariablerna. I de fall skillnader kommenteras är dessa statistiskt säkerställda, om inget annat anges. De bakgrundsvariabler som redovisas är: Kön Ålder (grupperad år, år, år samt 65 år och äldre) Födelseland (inrikes/utrikes född) Boendeort (grupperad utifrån storleksklass) o Landsbygd tätort upp till 999 boende o Tätort boende o Tätort boende o Tätort boende o Tätort boende eller fler större städer enligt SKL:s kommunindelning (grupp 4) Från Institutet för mediestudier (Simo) per april 2016 hämtades: 2

7 Uppgifter om kommuner som har respektive inte har nyhetsredaktion. Sist i rapporten bifogas de tabeller som ligger till grund för den här redovisningen. Som bilagor finns även enkäten och det missivbrev som användes i undersökningen. Samt SKL:s kommunindelning med gruppen förortskommuner till större städer och kartläggningen från Institutet för mediestudiers (Simo) över vilka kommuner som har och inte har nyhetsredaktion. Undersökningsledare på SCB var Cecilia Berglund och Yuli Liang var metodstatistiker. Medieutredningens kontaktperson var Göran Blomberg. 3

8 Resultat I detta avsnitt redovisas resultaten från undersökningen för Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som helhet samt uppdelat på bakgrundsvariablerna. Samtliga tabeller som ligger till grund för resultaten återfinns som bilaga sist i rapporten. Alla skillnader mellan grupper som kommenteras i rapporten är statistiskt säkerställda, om inget annat anges. Med befolkningen eller invånarna avses i rapporten befolkningen i Sverige, 16 år och äldre. Med traditionell media menas morgontidningar, kvällstidningar, gratistidningar samt tv och radio. Icke traditionell media såsom Facebook, Youtube, Twitter, Instagram, Snapchat, Podcast, Blogg, Vlogg benämns andra medier i rapporten. Resultatet redovisas utifrån frågeområdena i enkäten. Efterfrågan och förtroende för nyhetsmedier Inledande avsnitt handlar bland annat om hur ofta invånarna själv tar reda på vad som händer i den egna kommunen, Sverige och världen. Men även vilket förtroende man har för olika medier. Efterfrågan på lokala nyheter Fyra av tio tar själva reda på vad som händer i den egna kommunen eller regionen varje dag. De som bor i en kommun som har nyhetsredaktion tar i större utsträckning reda på vad som händer varje dag jämfört med de som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion. I kommuner med egen nyhetsredaktion är andelen 41 procent, jämfört med 34 procent för de som inte har nyhetsredaktion. Bland inrikes födda är det en större andel som tar reda på vad som händer i kommunen varje dag jämfört med utrikes födda. Personer under 30 år tar i lägre utsträckning reda på vad som händer i kommunen eller regionen varje dag, 16 procent av de yngre jämfört med 51 procent bland de som är 65 år eller äldre. Efterfrågan på svenska och internationella nyheter Det är 66 procent som själva tar reda på vad som händer i Sverige varje dag och ytterligare 22 procent som gör det några gånger i veckan. Nästan lika många tar själva reda på vad som händer i världen. Det är de yngsta personerna i befolkningen och de utrikes födda som i mindre utsträckning själva tar reda på vad som händer i Sverige och världen. Av inrikes födda tar 69 procent reda på vad som händer i Sverige varje dag jämfört med 48 procent av utrikes födda. Män tar i större utsträckning reda på vad som händer i världen dagligen jämfört med kvinnor. 4

9 Diagram 1. Hur ofta tar man själv reda på nyheter i egen kommunen/regionen, Sverige eller världen. Andelar av befolkningen 16 år och äldre. Egen kommun/region Sverige Världen 0% 20% 40% 60% 80% 100% Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Förtroende för medier Sveriges Television och Sveriges Radio, inklusive lokala kanaler, är de medier som störst andel av befolkningen har mycket stort förtroende för. I kommuner som har nyhetsredaktion är det fler som har förtroende för nationell morgontidning jämfört med de som bor i kommuner som saknar nyhetsredaktion. Det är även vanligare att ha mycket stort förtroende för nationell morgontidning om man bor i tätort med eller fler invånare. Inrikes födda har större förtroende för Sveriges Radio än utrikes födda. En tredjedel av befolkningen har litet eller inget förtroende för kvällstidningar. Diagram 2. Förtroende för olika medier i befolkningen. Andelar av befolkningen 16 år och äldre Sveriges Televison Sveriges Radio, inkl lokala kanaler Tv4 Lokal morgontidning Nationell morgontidning Utländska medier Gratistidning Andra kommersiella tv-företag Kvällstidning Kommersiella radioföretag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte 5

10 Tillgång till lokala nyheter Detta avsnitt handlar om huruvida det finns traditionella medier som förmedlar nyheter om den egna kommunen, hur man i så fall tar del av dessa, vilken kvalitet man anser att de har och om man skulle kunna tänka sig att betala för kvalitativa nyheter. Dessutom vilket eller vilka medier man använt för att ta del av lokala nyheter om den egna kommunen som inte producerats av traditionella medier. Tillgång till traditionell media Totalt är det 98 procent av befolkningen som upplever att det finns traditionella medier som förmedlar nyheter om den egna kommunen/ kommundelen. Det är en viss skillnad i hur invånarna upplever tillgången i kommuner med lokal nyhetsredaktion och i kommuner som saknar nyhetsredaktion. Andelen som upplever att det finns traditionella medier som förmedlar lokala nyheter är något lägre i de kommuner som saknar nyhetsredaktion, 94 procent jämfört med 98 procent. Av de som har tillgång till traditionella medier som förmedlar lokala nyheter är det 91 procent som tar del av dessa. Två av tre personer som tar del av de lokala nyheterna tycker att nyheterna om den egna kommunen i traditionella medier är av bra kvalitet. Att ta del av lokala nyheter via traditionell media är vanligare bland äldre. Bland de som är 50 år eller äldre tar 96 procent del av lokala nyheter jämfört med 76 procent bland de som är yngre än 30 år. Inrikes födda tar i större utsträckning del av de lokala nyheterna genom traditionella medier jämfört med utrikes födda. Det är 92 procent av de inrikes födda jämfört med 83 procent utrikes födda. Användning av traditionell media Drygt 60 procent av befolkningen tar del av lokala nyheter genom Sveriges television och/eller lokal morgontidning. Diagram 3. Andel som använt olika traditionella medier för att ta del av lokala nyheter. Andelar av befolkningen 16 år och äldre. (Flera svar kan anges) Sveriges televison Lokal morgontidning Sveriges Radio, inkl lokala kanaler Tv4 Gratistidning Nationell morgontidning Kvällstidning Andra kommersiella tv-företag Kommersiella radioföretag 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6

11 På landsbygden och i mindre tätorter är det vanligare att använda lokal morgontidning för att ta del av nyheter om den egna kommunen jämfört med tätorter med fler än invånare. I de större tätorterna använder man sig i större utsträckning av gratistidningar och nationell morgontidning. Diagram 4. Andel i befolkningen (16 år och äldre) som använde lokal morgontidning i förra veckan för att ta del av lokala nyheter efter storlek på boendeort. Landsbygd - Tätort upp till 999 boende Tätort boende Tätort boende Tätort boende Tätort eller fler boende 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inrikes födda använder i större utsträckning lokal morgontidning, kvällstidning, Sveriges television och Sveriges radio för att ta del av nyheter om sin kommun jämfört med utrikes födda. Förtroende och användning Generellt använder de som har ett mycket eller ganska stort förtroende för en viss medietyp även dessa medier i större utsträckning för att ta del av nyheter om den egna kommunen. Det framgår vid en jämförelse mellan hela befolkningen och de som har ett mycket eller ganska stort förtroende för respektive medietyp. Det är cirka 60 procent som har mycket eller ganska stort förtroende för lokala morgontidningar och av dessa är det 77 procent som använde sig av dem för att ta del av nyheter om den egna kommunen jämfört med 62 procent av samtliga. Gratistidningar användes av 33 procent men bland de med mycket eller ganska stort förtroende för tidningen var andelen 57 procent. Motsvarande andelar bland dem som använde kvällstidningar är 15 jämfört med 41 procent. Icke traditionell media (andra medier) Knappt hälften av befolkningen använde andra medier för att ta del av lokala nyheter i förra veckan. Personer som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion använder inte andra medier i större utsträckning än de som bor i kommuner med nyhetsredaktion. Yngre personer använder andra medier för att ta del av lokala nyheter i större utsträckning än äldre. Bland personer som är 65 år eller äldre är det 69 7

12 procent som inte använder några andra medier än de traditionella, motsvarande andel för personer år är 27 procent. En tredjedel av befolkningen använde Facebook till att ta del av nyheter om den egna kommunen i förra veckan. Kvinnor använde Facebook i större utsträckning än män. Det är en större andel av de utrikes födda än inrikes födda som använder Youtube för att ta del av lokala nyheter. Bland utrikes födda är det 12 procent som använder Youtube jämfört med 3 procent av inrikes födda. Diagram 5. Andel i befolkningen (16 år och äldre) som använt icke-traditionella medier för att ta del av lokala nyheter. (Fler svar kan anges) Facebook Instagram Youtube Twitter Podcast, blogg eller vlogg Snapchat Andra medier Inga medier 0% 20% 40% 60% 80% 100% Betala för kvalitativa lokala nyheter Ungefär hälften av befolkningen kan tänka sig att betala för kvalitativa lokala nyheter. Bättre journalistik och ökad lokal nyhetsrapportering är de främsta anledningarna till att kunna tänka sig att betala. De personer som bor i kommuner där det inte finns någon lokal nyhetsredaktion kan i större utsträckning tänka sig att betala för kvalitativa nyheter förutsatt att rapporteringen om den egna kommunen ökade. Personer under 30 år kan i större utsträckning än personer över 65 år tänka sig att betala för kvalitativa nyheter om sin egen kommun om man kan anpassa rapporteringen efter egna önskemål och behov. En fjärdedel kan tänka sig att betala för bättre journalistik. Det är fler män än kvinnor som kan tänka sig att betala om de skulle innebära bättre journalistik. Bor man i en tätort med boende eller fler kan man i större utsträckning tänka sig att betala om det blir bättre journalistik jämfört med de som bor på landsbygden och i tätorter med färre än invånare. Inrikes födda personer är i större utsträckning positiva till att betala för kvaltitativa nyheter om den egna kommunen än utrikes födda. 8

13 Diagram 6. Vad man skulle kunna tänka sig att betala för, för att få kvalitativa lokala nyheter. Andel av befolkningen 16 år och äldre. (Max 2 svar) Om det blir bättre journalistik Ökad rapportering om min kommun/kommundel Flexiblare betal- och prenumerationslösningar Anpassad rapportering till mina önskemål och behov Annat Vet inte Jag kan inte tänka mig att betala för kvalitativa nyheter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Spridning och delning av nyheter Detta avsnitt handlar om spridning och delning av nyheter. Vilka som själva har spridit eller delat nyheter i förra veckan och vilken/vilka typer av media de i så fall använde. Spridning av nyheter Av befolkningen är det 22 procent som delade eller spred nyheter förra veckan. Av diagrammet nedan framgår att personer i åldern år delade och spred nyheter i större omfattning än äldre. Det är vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda att dela eller sprida nyheter. Bland utrikes födda är det 31 procent som spred eller delade nyheter förra veckan, jämfört med 20 procent för inrikes födda. Diagram 7. Andel i befolkningen som har spridit eller delat nyheter. (Efter åldersgrupp) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år > 65 år 9

14 Majoriteten av de som spred nyheter gjorde det genom Facebook, 71 procent uppgav att de använt Facebook. Personer över 65 år tycks använda Facebook till att dela eller sprida nyheter i mindre utsträckning. Av de som spred nyheter var det bara cirka 3 procent som använde Youtube, podcast, blogg eller vlogg. Diagram 10. Andel per media av de i befolkningen (16 år och äldre) som själva spred nyheter. (Flera svar kan anges) Facebook Twitter Instagram Snapchat Youtube Podcast, blogg eller vlogg Andra medier 0% 20% 40% 60% 80% 100% Information om förändringar Följande avsnitt handlar om information kring kommande förändringar i närmiljön. Hur ofta händer det att man möts av större förändringar utan att man känt att man blivit tillräckligt informerad och vem anses ha ansvaret för att informera om detta. Förändringar i närmiljön Ungefär en tredjedel av invånarna upplever att det ibland sker större förändringar i närmiljön utan att man blivit tillräckligt informerad när det fortfarande fanns chans att påverka. Lika stor andel upplever att det sällan händer. Det är inga skillnader mellan olika åldersgrupperna eller olika stora tätorter. 10

15 Diagram 9. Hur ofta möts man av större förändringar i närmiljön utan att ha blivit tillräckligt informerad för att ha en chans att påverka? Andelar av befolkningen 16 år och äldre. Vet inte 14% Ofta 9% Aldrig 7% Ibland 34% Sällan 36% Totalt är det nästan åtta av tio personer som anser att det är myndigheterna som i första hand ansvarar för att informera medborgarna om kommande större förändringar i närmiljön. Inrikes födda anser i större utsträckning att det är så jämfört med utrikes födda. Bland inrikes födda är det 80 procent som är av den åsikten, motsvarande andel för utrikes födda är 65 procent. Bland personer som är mellan 30 och 64 år anser en större andel än bland än personer som är yngre än 30 år att det är myndigheternas ansvar. Bland män är det 17 procent som tycker att det i första hand är media som ansvarar för att informera om kommande större förändringar i närmiljön, jämfört med kvinnorna där 10 procent är av den åsikten. Diagram 10. Vem har i första hand har ansvaret för att informera om kommande större förändringar i närmiljön. Andelar av befolkningen 16 år och äldre. Myndigheter Medier Medborgarna själva Vet inte 0% 20% 40% 60% 80% 100% 11

16 Samhällsengagemang Detta avsnitt handlar om valdeltagande, engagemang i politiska partier eller organisationer som verkar i samhällsfrågor. Men även om man är aktiv i olika samhällsfrågor i sociala medier eller på något annat sätt. Drygt nio av tio uppger att de brukar rösta i allmänna val. Personer under 30 år uppger att de röstar i mindre utsträckning än de som är 65 år och äldre. I tabellredovisningen exkluderas personer under 20 år, då de inte var röstberättigade vid senaste riksdagsvalet år procent uppger att de är aktiva i ett politiskt parti genom att exempelvis delta i möten, vara engagerad i partiet eller förtroendevald. Andelen som är aktiva i en organisation som verkar i en samhällsfråga är 14 procent. Det finns inget som tyder på att de som saknar tillgång till lokal nyhetsredaktion skulle ha ett lägre samhällsengagemang. En fjärdedel av befolkningen är aktiva i olika samhällsfrågor i sociala medier. Yngre personer, under 30 år, är i större utsträckning aktiva än personer över 50 år. Det är ingen skillnad på hur aktiv man är om man bor i en kommun som har lokal nyhetsredaktion eller inte. Däremot är personer som är aktiva i ett politiskt parti eller en organisation även mer aktiva i samhällsfrågor i sociala medier. 12

17 Om undersökningen Enheten för demokratistatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden maj juni 2016 en enkätundersökning på uppdrag av Medieutredningen. Syftet med undersökningen har bland annat varit att få en bild av medborgarnas behov av media och deras upplevelse av tillgången till lokal kvalitativ nyhetsförmedling. Men även att få en bild av kopplingen mellan förtroende och användning av olika medier samt kopplingen mellan kvalitativ nyhetsförmedling, sociala medier och samhällsengagemang. Populationen utgjordes av personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. Urvalet bestod av personer och det var totalt personer som besvarade enkäten, vilket är 44 procent av urvalet. Resultatet i form av en rapport och tabeller levererades 31 augusti enligt överenskommelse. Undersökningsledare på SCB var Cecilia Berglund och Yuli Liang var metodstatistiker. Medieutredningens kontaktperson gentemot SCB var Göran Blomberg. Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från SCB:s register över totalbefolkningen, per den 29 februari Antalet personer i urvalsramen var Urvalsramen stratifierades utifrån en klassificering av boendeort baserad på invånarantal samt om orten räknas som tätort eller landsbygd. Totalt bildades fem strata. Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om personer, med proportionell allokering inom varje strata (se tabell 1 och 2 på nästa sida). Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. I gruppen som inte har nyhetsredaktion i sin kommun saknas storleksklass 4, därav är det tomt i det stratumet. Urvalsstorleken bestämdes av Medieutredningen i samråd med SCB. Urvalet delades i två lika stora delar, utifrån om den kommun som urvalspersonerna tillhör har nyhetsredaktion (del 1) respektive inte har nyhetsredaktion (del 2). Definitionen av kommuner som har respektive inte har nyhetsredaktion kommer från Institutet för mediestudier (Simo). 13

18 Tabell 1. Population och urval fördelat på stratum, del 1 (har nyhetsredaktion i sin kommun) Stratum Beskrivning Population Urval 1 Landsbygd tätort upp till 999 boende Tätort boende Tätort boende Tätort boende Tätort boende eller fler Totalt Tabell 2. Population och urval fördelat på stratum, del 2 (har inte nyhetsredaktion i sin kommun) Stratum Beskrivning Population Urval 1 Landsbygd tätort upp till 999 boende Tätort boende Tätort boende Tätort boende Tätort boende eller fler Totalt Frågor och variabler Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. Medieutredningen utformade frågorna i enkäten i samarbete med SCB. Därefter genomfördes en expertgranskning av mätteknisk expertis vid SCB i syfte att minska risken för mätfel. Enkäten bestod av 16 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 29 frågor. Förutom de variabler som samlades in via enkäten hämtades följande variabler från SCB:s register över totalbefolkningen per den 29 februari 2016: Kön Ålder (grupperad år, år, år samt 65 år och äldre) Födelseland (inrikes/utrikes född) Boendeort (grupperad utifrån befolkningsstorlek, se grupper i tabell 1 och 2 ovan) SKL:s kommunindelning med gruppen förortskommuner till större städer 22 kommuner (grupp 4) Från Institutet för mediestudier (Simo) per april 2016 hämtades: Klassificering av kommuner som har respektive inte har nyhetsredaktion 14

19 Referensperiod för enkätfrågor, se bifogad enkät. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t.ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. Datainsamling Enkäterna skickades ut med post. I ett informationsbrev ombads personen att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Det första utskicket genomfördes den 10 maj Sedan skickades två påminnelser till dem som inte besvarat enkäten. En första påminnelse med ny enkät skickades den 24 maj och en andra påminnelse med ny enkät den 7 juni. Insamlingen avslutades den 23 juni Tabell 3. Beskrivning av urval, övertäckning, svar och bortfall. Antal och andel Antal Andel Urval ,00 Övertäckning 13 0,00 Svar efter första utskick ,3 Svar efter enkätpåminnelse ,2 Svar efter enkätpåminnelse ,1 Svar totalt ,6 Bortfall ,4 I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Medieutredningen och SCB. Informationsbrevet informerade också om att vissa uppgifter hämtades från register. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighetsoch sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara enkäten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. SCB kan inte garantera att den utvalda personen själv besvarat enkäten. Någon kontroll av att rätt person har besvarat enkäten har inte gjorts. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att enkäten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i enkäten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera 15

20 bortfallsskevheten har vikter beräknats. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 4 nedan. Tabell 4. Beskrivning av objektsbortfall Antal Ej inskickade Postreturer 56 Avböjd medverkan 16 Förhindrad medverkan 26 Ej anträffad 6 Insänd för sent 49 Insänd blank 4 Totalt Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet är generellt litet i denna undersökning. Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. I denna undersökning användes Registret över totalbefolkningen (RTB). RTB är utdrag av folkbokföringsregistret som Skatteverket ansvarar för. Det ideala innehållet i folkbokföringens register definieras av de författningar som reglerar folkbokföringen. Det finns dock personer som borde vara folkbokförda men inte är det (undertäckning) samt personer som är folkbokförda trots att de inte borde vara det (övertäckning). Övertäckningen i denna undersökning består i huvudsak av personer som avlidit. 16

21 Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde och det faktiska värdet som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Urvalsstorleken på individer bedömdes vara tillräckligt stor för att avvikelsen mellan skattningen och det sanna populationsvärdet skulle vara godkänt. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms registreringsfelet vara litet eftersom enkäten i stort sett endast hade fasta svarsalternativ. De frågor där respondenten kunde skriva egna kommentarer redovisas som de är och någon sammanfattande statistik över dessa har inte tagits fram. Bortfallsfel Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna i undersökningen. Beskrivning av tabeller och diagram Tabeller och diagram Tabellerna har räknats upp till populationsnivå, vilket innebär att resultatet avser hela populationen och inte endast de svarande. Andelsuppgifterna är således skattningar av andel personer i populationen med den aktuella egenskapen. Att antalet individer kan vara olika för olika frågor beror på hoppinstruktioner då olika delpopulationer avses. För de följdfrågor som föregås av hoppinstruktioner har selekteringar genomförts vid tabellframställandet. Det betyder att t.ex. för fråga 3b har endast de som svarat Ja" i fråga 3a ingått i tabellframställningen. Om en följdfråga är besvarad men dess styrfråga inte är besvarad och svaret på följdfrågan gör att ett visst svarsalternativ på styrfrågan är självklart så har hänsyn till detta tagits vid tabellframställningen. I andelstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal och värden under 0,5 är därmed avrundade till noll. I fråga 12, som handlar om man brukar rösta i allmänna val har personer som inte var 18 år vid senaste riksdagsvalet år 2014 tagits bort från redovisningen då de ej var röstberättigade vid detta tillfälle. 17

22 I fråga 4, 6, 7 och 9 fick de svarande ange fler än ett svarsalternativ. Därför summerar inte statistiken till 100 procent. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Viktberäkning och estimation med hjälp av SPSS/SAS och variansprogrammet ETOS. Statistiska mått Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper i den här undersökningen kan avgränsas med hjälp av registervariabler (nyhetsredaktion/ej nyhetsredaktion, kön, ålder, boendeort, födelseland och förort/ej förort) eller bakgrundsfrågor i enkäten (fråga 12, 13 och 14). Viktberäkning och estimation För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. Vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SAS-makro (ETOS). Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: N n h h w k = * = nh mh N m h h Där w k = vikt/uppräkningstal för objekt k N h = antal objekt i urvalsramen h n h = antal objekt i urvalet h = antal objekt som svarat i stratum h m h Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. Dessutom antas att bortfallet inte skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna. Felmarginaler Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att endast ett urval av befolkningen över 16 år har tillfrågats och att inte alla som ingår i urvalet har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en fråga har fått ett andelsvärde som är 55 och felmarginalen är ± 2,1 så 18

23 innebär det att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 52,9 57,1. För att avgöra om skillnaderna mellan exempelvis könen är statistiskt säkerställda har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (andelsvärdet ± felmarginalen) för två andelar inte överlappar varandra är skillnaden mellan andelarna statistiskt säkerställd. Även om andelarna för två bakgrundsvariabeler tangerar varandra, t.ex. ett intervall som är och ett som är anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. Felmarginaler för redovisningsgrupperna finns i de levererade tabellerna. 19

24 Bilagor Andelstabeller - Fråga 1-16, korstabeller fråga 4 och 6. Enkät Missiv Institutet för mediestudiers (Simo) lista över kommuner som har respektive saknar nyhetsredaktion. SKL:s kommungruppsindelning Grupp 4 20

25 Undersökning om medievanor Fråga 1a. Hur ofta tar du själv reda på vad som händer i din kommun eller region? Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 41% ± 2,8 25% ± 2,4 16% ± 2,1 13% ± 1,9 4% ± 1,1 100% Nyhetsredaktion Ja 41% ± 3,0 25% ± 2,6 17% ± 2,3 13% ± 2,0 4% ± 1,2 100% Nej 34% ± 2,8 32% ± 2,8 15% ± 2,1 14% ± 2,1 5% ± 1,3 100% Kön Man 40% ± 4,0 25% ± 3,5 18% ± 3,2 12% ± 2,7 5% ± 1,8 100% Kvinna 42% ± 3,8 26% ± 3,4 15% ± 2,8 14% ± 2,7 3% ± 1,4 100% Ålder år 16% ± 6,3 27% ± 7,6 30% ± 7,8 18% ± 6,4 9% ± 4,7 100% år 32% ± 5,2 26% ± 4,8 21% ± 4,5 15% ± 3,9 6% ± 2,6 100% år 46% ± 5,3 28% ± 4,7 13% ± 3,5 11% ± 3,2 2% ± 1,6 100% år eller äldre 51% ± 4,8 22% ± 4,0 12% ± 3,1 12% ± 3,2 3% ± 1,6 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 41% ± 5,9 27% ± 5,2 14% ± 4,1 13% ± 4,0 5% ± 2,5 100% Tätort tätort boende 43% ± 6,3 25% ± 5,4 15% ± 4,6 13% ± 4,2 4% ± 2,5 100% Tätort boende 41% ± 5,0 22% ± 4,2 17% ± 3,8 16% ± 3,7 3% ± 1,7 100% Tätort boende 51% ± 12,1 22% ± 10,1 10% ± 7,4 13% ± 8,2 3% ± 4,1 100% 1 67 Tätort eller fler boende 35% ± 5,9 30% ± 5,6 20% ± 4,9 9% ± 3,6 5% ± 2,7 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 43% ± 3,0 25% ± 2,6 16% ± 2,2 13% ± 2,0 3% ± 1,0 100% Utrikes född 27% ± 6,7 27% ± 6,7 21% ± 6,2 14% ± 5,2 11% ± 4,8 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 31% ± 11,2 30% ± 11,6 16% ± 9,8 11% ± 7,2 12% ± 9,6 100% Övriga kommuner 41% ± 2,8 25% ± 2,5 16% ± 2,1 13% ± 1,9 4% ± 1,1 100% Aldrig Samtliga Uppgift saknas Antal svar

26 Undersökning om medievanor Fråga 1b. Hur ofta tar du själv reda på vad som händer i Sverige? Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 66% ± 2,7 22% ± 2,3 5% ± 1,2 5% ± 1,2 2% ± 0,8 100% Nyhetsredaktion Ja 66% ± 2,9 22% ± 2,5 5% ± 1,3 5% ± 1,3 2% ± 0,9 100% Nej 65% ± 2,8 21% ± 2,4 6% ± 1,4 6% ± 1,4 2% ± 0,9 100% Kön Man 69% ± 3,8 19% ± 3,2 5% ± 1,8 5% ± 1,8 2% ± 1,1 100% Kvinna 63% ± 3,8 24% ± 3,4 5% ± 1,7 5% ± 1,7 2% ± 1,1 100% Ålder år 38% ± 8,3 38% ± 8,2 14% ± 5,8 6% ± 3,9 3% ± 3,0 100% år 60% ± 5,4 28% ± 5,0 4% ± 2,0 6% ± 2,7 2% ± 1,7 100% år 71% ± 4,7 22% ± 4,4 3% ± 1,8 3% ± 1,7 1% ± 0,8 100% år eller äldre 76% ± 4,1 11% ± 3,0 5% ± 2,0 6% ± 2,3 3% ± 1,6 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 69% ± 5,4 19% ± 4,5 4% ± 2,1 5% ± 2,5 3% ± 2,1 100% Tätort tätort boende 63% ± 6,1 24% ± 5,5 6% ± 3,0 5% ± 2,8 1% ± 1,4 100% Tätort boende 62% ± 4,9 22% ± 4,2 6% ± 2,4 9% ± 2,8 1% ± 1,2 100% Tätort boende 69% ± 11,2 19% ± 9,5 6% ± 5,7 1% ± 2,9 4% ± 5,0 100% 1 67 Tätort eller fler boende 69% ± 5,7 23% ± 5,2 4% ± 2,4 2% ± 1,7 2% ± 1,7 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 69% ± 2,8 20% ± 2,4 5% ± 1,3 5% ± 1,3 1% ± 0,7 100% Utrikes född 48% ± 7,5 33% ± 7,2 5% ± 3,1 7% ± 3,9 7% ± 3,9 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 51% ± 12,7 35% ± 12,7 6% ± 5,4 5% ± 5,3 3% ± 5,2 100% Övriga kommuner 66% ± 2,7 21% ± 2,4 5% ± 1,2 5% ± 1,3 2% ± 0,8 100%

27 Undersökning om medievanor Fråga 1c. Hur ofta tar du själv reda på vad som händer i världen? Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 61% ± 2,7 26% ± 2,5 5% ± 1,2 6% ± 1,4 2% ± 0,8 100% Nyhetsredaktion Ja 61% ± 2,9 25% ± 2,6 5% ± 1,3 6% ± 1,5 2% ± 0,8 100% Nej 59% ± 2,9 26% ± 2,6 5% ± 1,3 7% ± 1,5 3% ± 1,0 100% Kön Man 67% ± 3,9 22% ± 3,4 4% ± 1,7 5% ± 1,8 2% ± 1,1 100% Kvinna 57% ± 3,8 29% ± 3,5 5% ± 1,7 7% ± 2,0 2% ± 1,1 100% Ålder år 37% ± 8,2 40% ± 8,3 12% ± 5,4 8% ± 4,7 2% ± 2,5 100% år 58% ± 5,5 29% ± 5,0 5% ± 2,4 7% ± 2,8 2% ± 1,5 100% år 66% ± 4,9 26% ± 4,6 3% ± 1,9 4% ± 2,0 1% ± 0,8 100% år eller äldre 68% ± 4,5 18% ± 3,7 3% ± 1,8 8% ± 2,5 3% ± 1,7 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 62% ± 5,7 27% ± 5,2 3% ± 2,0 5% ± 2,5 3% ± 2,0 100% Tätort tätort boende 55% ± 6,3 29% ± 5,8 6% ± 3,0 9% ± 3,7 1% ± 1,4 100% Tätort boende 59% ± 5,0 26% ± 4,4 5% ± 2,3 9% ± 2,8 2% ± 1,4 100% Tätort boende 69% ± 11,2 21% ± 9,8 4% ± 5,0 1% ± 2,9 4% ± 5,0 100% 1 67 Tätort eller fler boende 67% ± 5,8 23% ± 5,1 5% ± 2,6 4% ± 2,4 1% ± 1,3 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 62% ± 2,9 25% ± 2,6 5% ± 1,3 6% ± 1,5 2% ± 0,7 100% Utrikes född 54% ± 7,5 30% ± 6,9 4% ± 2,9 7% ± 3,9 5% ± 3,2 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 41% ± 12,0 40% ± 12,8 8% ± 7,1 11% ± 8,6 1% ± 0,7 100% Övriga kommuner 62% ± 2,8 25% ± 2,5 5% ± 1,2 6% ± 1,4 2% ± 0,8 100%

28 Undersökning om medievanor Fråga 2a. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Lokal morgontidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 15% ± 2,1 45% ± 2,9 23% ± 2,4 5% ± 1,2 12% ± 1,9 100% Nyhetsredaktion Ja 15% ± 2,2 45% ± 3,1 23% ± 2,6 5% ± 1,3 12% ± 2,0 100% Nej 13% ± 2,1 46% ± 3,0 22% ± 2,5 6% ± 1,4 12% ± 2,0 100% Kön Man 12% ± 2,7 47% ± 4,2 25% ± 3,6 5% ± 1,7 11% ± 2,6 100% Kvinna 17% ± 3,0 44% ± 4,0 21% ± 3,2 5% ± 1,7 13% ± 2,7 100% Ålder år 15% ± 6,0 41% ± 8,4 26% ± 7,4 5% ± 3,7 14% ± 5,9 100% år 16% ± 4,1 41% ± 5,5 24% ± 4,8 6% ± 2,7 13% ± 3,7 100% år 12% ± 3,4 50% ± 5,3 23% ± 4,5 5% ± 2,2 11% ± 3,4 100% år eller äldre 17% ± 3,8 47% ± 5,1 21% ± 4,2 3% ± 1,8 11% ± 3,2 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 13% ± 4,1 48% ± 6,0 25% ± 5,2 6% ± 2,8 8% ± 3,2 100% Tätort tätort boende 16% ± 4,7 50% ± 6,5 22% ± 5,4 4% ± 2,6 7% ± 3,2 100% Tätort boende 18% ± 3,9 44% ± 5,1 24% ± 4,4 5% ± 2,1 10% ± 3,1 100% Tätort boende 17% ± 9,4 52% ± 12,4 19% ± 9,8 2% ± 3,1 10% ± 7,3 100% 5 63 Tätort eller fler boende 11% ± 4,0 40% ± 6,3 21% ± 5,2 5% ± 2,9 23% ± 5,4 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 15% ± 2,2 48% ± 3,1 22% ± 2,6 4% ± 1,2 10% ± 1,9 100% Utrikes född 13% ± 5,4 28% ± 7,4 27% ± 7,4 9% ± 4,6 23% ± 6,9 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 11% ± 7,2 49% ± 12,9 29% ± 12,3 2% ± 1,1 9% ± 7,3 100% Övriga kommuner 15% ± 2,1 45% ± 2,9 23% ± 2,5 5% ± 1,3 12% ± 1,9 100%

29 Undersökning om medievanor fråga 2b. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Nationell morgontidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 15% ± 2,1 34% ± 2,8 18% ± 2,3 6% ± 1,4 27% ± 2,6 100% Nyhetsredaktion Ja 15% ± 2,3 34% ± 3,0 18% ± 2,5 6% ± 1,5 26% ± 2,8 100% Nej 10% ± 1,9 31% ± 2,9 17% ± 2,4 8% ± 1,7 34% ± 3,0 100% Kön Man 15% ± 3,1 33% ± 4,0 22% ± 3,6 7% ± 2,1 23% ± 3,6 100% Kvinna 15% ± 3,0 35% ± 3,9 15% ± 2,9 5% ± 1,8 30% ± 3,8 100% Ålder år 16% ± 6,2 30% ± 7,8 27% ± 7,5 5% ± 3,6 22% ± 7,1 100% år 19% ± 4,4 35% ± 5,3 16% ± 4,1 9% ± 3,2 21% ± 4,6 100% år 12% ± 3,6 37% ± 5,2 20% ± 4,4 5% ± 2,2 26% ± 4,7 100% år eller äldre 13% ± 3,9 32% ± 5,2 14% ± 3,9 5% ± 2,4 36% ± 5,2 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 11% ± 4,1 28% ± 5,7 20% ± 5,1 6% ± 2,9 36% ± 6,1 100% Tätort tätort boende 8% ± 3,7 38% ± 6,6 14% ± 4,6 7% ± 3,5 33% ± 6,3 100% Tätort boende 15% ± 3,8 30% ± 4,9 19% ± 4,2 7% ± 2,7 30% ± 4,9 100% Tätort boende 17% ± 9,5 33% ± 12,0 22% ± 10,5 5% ± 5,6 23% ± 10,8 100% 8 60 Tätort eller fler boende 22% ± 5,3 42% ± 6,3 18% ± 4,9 4% ± 2,6 13% ± 4,3 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 16% ± 2,4 36% ± 3,1 18% ± 2,4 5% ± 1,3 26% ± 2,7 100% Utrikes född 9% ± 4,8 24% ± 7,0 21% ± 6,8 14% ± 5,7 33% ± 7,8 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 9% ± 7,6 29% ± 12,0 26% ± 12,4 9% ± 7,6 28% ± 11,4 100% Övriga kommuner 15% ± 2,2 34% ± 2,9 18% ± 2,3 6% ± 1,4 27% ± 2,6 100%

30 Undersökning om medievanor Fråga 2c. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Kvällstidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 1% ± 0,7 13% ± 2,0 38% ± 2,9 33% ± 2,8 15% ± 2,1 100% Nyhetsredaktion Ja 1% ± 0,7 13% ± 2,1 38% ± 3,1 33% ± 3,0 15% ± 2,2 100% Nej 2% ± 0,8 13% ± 2,1 37% ± 3,0 31% ± 2,9 17% ± 2,4 100% Kön Man 1% ± 0,8 13% ± 2,8 38% ± 4,1 34% ± 4,0 14% ± 2,9 100% Kvinna 2% ± 1,0 13% ± 2,7 37% ± 4,0 32% ± 3,9 16% ± 3,0 100% Ålder år 2% ± 2,1 12% ± 5,6 41% ± 8,4 27% ± 7,5 18% ± 6,5 100% år 2% ± 1,6 12% ± 3,6 34% ± 5,3 42% ± 5,5 10% ± 3,4 100% år 0% ± 0,6 16% ± 3,9 44% ± 5,3 30% ± 4,9 11% ± 3,2 100% år eller äldre 1% ± 1,1 11% ± 3,4 33% ± 5,2 31% ± 5,1 24% ± 4,6 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 2% ± 1,8 8% ± 3,3 43% ± 6,2 29% ± 5,6 18% ± 4,7 100% Tätort tätort boende 2% ± 1,8 15% ± 4,8 38% ± 6,4 26% ± 5,8 19% ± 5,2 100% Tätort boende 1% ± 0,8 15% ± 3,8 37% ± 5,1 32% ± 4,9 16% ± 3,8 100% Tätort boende 3% ± 4,5 15% ± 9,0 34% ± 12,0 39% ± 12,3 8% ± 6,9 100% 7 61 Tätort eller fler boende 0% ± 0,9 12% ± 4,1 35% ± 6,1 42% ± 6,3 11% ± 4,0 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 1% ± 0,7 13% ± 2,1 40% ± 3,1 33% ± 3,0 13% ± 2,1 100% Utrikes född 2% ± 2,1 12% ± 5,5 19% ± 6,5 35% ± 8,0 32% ± 7,9 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 1% ± 0,8 7% ± 5,7 38% ± 12,8 43% ± 13,2 12% ± 7,6 100% Övriga kommuner 1% ± 0,7 13% ± 2,0 38% ± 2,9 33% ± 2,8 15% ± 2,2 100%

31 Undersökning om medievanor Fråga 2d. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Gratistidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 3% ± 1,0 16% ± 2,1 44% ± 2,9 21% ± 2,4 17% ± 2,1 100% Nyhetsredaktion Ja 3% ± 1,0 16% ± 2,3 45% ± 3,1 21% ± 2,6 16% ± 2,3 100% Nej 3% ± 1,1 16% ± 2,3 37% ± 3,0 20% ± 2,5 24% ± 2,6 100% Kön Man 1% ± 1,0 15% ± 3,0 43% ± 4,2 26% ± 3,8 15% ± 3,0 100% Kvinna 4% ± 1,6 16% ± 3,0 45% ± 4,1 16% ± 3,0 18% ± 3,1 100% Ålder år 3% ± 3,2 14% ± 5,9 49% ± 8,6 20% ± 6,8 14% ± 5,8 100% år 3% ± 1,8 15% ± 4,0 45% ± 5,6 26% ± 4,9 12% ± 3,6 100% år 2% ± 1,4 18% ± 4,1 44% ± 5,3 19% ± 4,2 17% ± 3,9 100% år eller äldre 4% ± 2,1 15% ± 3,8 40% ± 5,3 19% ± 4,2 22% ± 4,4 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 2% ± 1,6 12% ± 4,1 42% ± 6,2 20% ± 4,9 24% ± 5,2 100% Tätort tätort boende 3% ± 2,1 17% ± 5,1 42% ± 6,6 17% ± 5,0 21% ± 5,5 100% Tätort boende 3% ± 1,7 15% ± 3,7 45% ± 5,3 21% ± 4,3 17% ± 4,0 100% Tätort boende 6% ± 6,2 19% ± 9,9 37% ± 12,1 21% ± 10,2 16% ± 9,2 100% 6 62 Tätort eller fler boende 3% ± 2,2 18% ± 4,8 48% ± 6,3 24% ± 5,4 7% ± 3,3 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 2% ± 1,0 16% ± 2,3 45% ± 3,2 20% ± 2,5 16% ± 2,3 100% Utrikes född 6% ± 3,7 16% ± 6,0 36% ± 7,8 24% ± 7,1 18% ± 6,2 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 1% ± 0,9 11% ± 7,7 52% ± 13,3 26% ± 12,1 11% ± 6,1 100% Övriga kommuner 3% ± 1,0 16% ± 2,2 44% ± 3,0 21% ± 2,4 17% ± 2,2 100%

32 Undersökning om medievanor Fråga 2e. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Sveriges television Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 36% ± 2,7 46% ± 2,8 12% ± 1,8 4% ± 1,1 2% ± 0,9 100% Nyhetsredaktion Ja 36% ± 2,9 46% ± 3,0 12% ± 2,0 4% ± 1,1 2% ± 0,9 100% Nej 36% ± 2,9 46% ± 3,0 12% ± 1,9 4% ± 1,2 2% ± 0,9 100% Kön Man 37% ± 4,0 44% ± 4,1 12% ± 2,7 4% ± 1,7 2% ± 1,3 100% Kvinna 36% ± 3,8 48% ± 3,9 11% ± 2,5 3% ± 1,3 2% ± 1,2 100% Ålder år 33% ± 8,0 46% ± 8,4 10% ± 5,1 3% ± 3,0 8% ± 4,5 100% år 37% ± 5,4 40% ± 5,4 13% ± 3,8 7% ± 2,8 3% ± 2,0 100% år 36% ± 5,1 50% ± 5,3 10% ± 3,2 3% ± 1,7 1% ± 0,8 100% år eller äldre 37% ± 4,8 48% ± 4,9 12% ± 3,3 2% ± 1,3 1% ± 1,2 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 33% ± 5,7 43% ± 5,9 16% ± 4,4 5% ± 2,6 3% ± 2,0 100% Tätort tätort boende 32% ± 6,0 51% ± 6,4 12% ± 4,1 2% ± 1,7 3% ± 2,2 100% Tätort boende 33% ± 4,8 52% ± 5,1 9% ± 3,0 4% ± 1,9 2% ± 1,3 100% Tätort boende 43% ± 12,3 37% ± 12,0 14% ± 8,7 3% ± 4,4 3% ± 4,4 100% 5 63 Tätort eller fler boende 44% ± 6,2 39% ± 6,1 11% ± 3,8 4% ± 2,4 2% ± 1,9 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 37% ± 3,0 48% ± 3,1 11% ± 1,9 3% ± 1,1 1% ± 0,6 100% Utrikes född 29% ± 7,2 36% ± 7,6 18% ± 6,0 6% ± 3,9 11% ± 5,1 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 25% ± 10,1 38% ± 12,5 25% ± 12,1 7% ± 7,1 4% ± 5,5 100% Övriga kommuner 37% ± 2,8 46% ± 2,9 11% ± 1,8 3% ± 1,1 2% ± 0,9 100%

33 Undersökning om medievanor Fråga 2f. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? TV 4 Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 20% ± 2,3 45% ± 2,9 24% ± 2,5 7% ± 1,5 4% ± 1,1 100% Nyhetsredaktion Ja 20% ± 2,4 45% ± 3,1 24% ± 2,6 7% ± 1,6 4% ± 1,2 100% Nej 20% ± 2,4 48% ± 3,1 21% ± 2,5 7% ± 1,6 4% ± 1,2 100% Kön Man 18% ± 3,2 42% ± 4,1 28% ± 3,8 8% ± 2,3 4% ± 1,6 100% Kvinna 21% ± 3,2 48% ± 4,0 21% ± 3,3 6% ± 1,9 4% ± 1,5 100% Ålder år 20% ± 6,7 41% ± 8,4 25% ± 7,3 8% ± 4,5 7% ± 4,3 100% år 22% ± 4,7 39% ± 5,4 24% ± 4,8 11% ± 3,5 4% ± 2,2 100% år 22% ± 4,4 47% ± 5,3 23% ± 4,5 6% ± 2,5 2% ± 1,3 100% år eller äldre 15% ± 3,6 50% ± 5,1 25% ± 4,4 5% ± 2,3 4% ± 2,1 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 17% ± 4,6 43% ± 6,0 27% ± 5,4 8% ± 3,3 4% ± 2,4 100% Tätort tätort boende 17% ± 4,8 52% ± 6,5 23% ± 5,5 5% ± 2,6 4% ± 2,4 100% Tätort boende 21% ± 4,2 46% ± 5,2 21% ± 4,2 9% ± 3,0 3% ± 1,7 100% Tätort boende 22% ± 10,2 33% ± 11,6 33% ± 11,6 6% ± 6,0 6% ± 6,0 100% 4 64 Tätort eller fler boende 21% ± 5,1 43% ± 6,2 25% ± 5,4 7% ± 3,2 4% ± 2,5 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 19% ± 2,4 47% ± 3,1 24% ± 2,7 7% ± 1,6 3% ± 1,0 100% Utrikes född 23% ± 6,7 31% ± 7,4 25% ± 6,9 10% ± 4,7 12% ± 5,2 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 10% ± 5,7 42% ± 12,7 30% ± 12,6 11% ± 8,6 7% ± 7,6 100% Övriga kommuner 20% ± 2,4 45% ± 2,9 24% ± 2,5 7% ± 1,5 4% ± 1,1 100%

34 Undersökning om medievanor Fråga 2g. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Andra kommersiella tv-företag Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 2% ± 0,8 16% ± 2,2 35% ± 2,8 21% ± 2,4 26% ± 2,6 100% Nyhetsredaktion Ja 2% ± 0,8 16% ± 2,3 35% ± 3,0 22% ± 2,6 26% ± 2,8 100% Nej 2% ± 0,8 16% ± 2,3 37% ± 3,1 18% ± 2,4 28% ± 2,8 100% Kön Man 2% ± 1,1 17% ± 3,2 35% ± 4,1 25% ± 3,7 22% ± 3,5 100% Kvinna 2% ± 1,2 15% ± 2,9 35% ± 3,9 18% ± 3,2 30% ± 3,8 100% Ålder år 1% ± 1,5 18% ± 6,5 41% ± 8,4 22% ± 7,0 19% ± 6,7 100% år 3% ± 2,0 16% ± 4,1 40% ± 5,5 22% ± 4,7 17% ± 4,3 100% år 1% ± 1,1 19% ± 4,3 40% ± 5,3 21% ± 4,4 19% ± 4,2 100% år eller äldre 1% ± 1,3 11% ± 3,4 23% ± 4,6 20% ± 4,4 45% ± 5,5 100% Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 4% ± 2,4 12% ± 3,9 34% ± 5,9 24% ± 5,4 27% ± 5,5 100% Tätort tätort boende 4% ± 2,6 14% ± 4,6 41% ± 6,6 15% ± 4,8 26% ± 5,9 100% Tätort boende 1% ± 1,2 17% ± 4,0 33% ± 5,0 21% ± 4,3 28% ± 4,8 100% Tätort boende 0% ± 0,0 23% ± 10,8 28% ± 11,5 27% ± 11,3 22% ± 10,5 100% 8 60 Tätort eller fler boende 0% ± 0,8 17% ± 4,8 37% ± 6,1 23% ± 5,4 23% ± 5,3 100% Inrikes/utrikes född Inrikes född 2% ± 0,8 16% ± 2,3 37% ± 3,1 21% ± 2,6 25% ± 2,7 100% Utrikes född 4% ± 3,2 13% ± 5,6 26% ± 7,2 24% ± 7,1 33% ± 7,8 100% större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 3% ± 5,6 9% ± 5,8 43% ± 13,3 23% ± 11,6 22% ± 10,5 100% Övriga kommuner 2% ± 0,8 16% ± 2,2 35% ± 2,9 21% ± 2,5 26% ± 2,7 100%

Fakta om undersökningen

Fakta om undersökningen Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Lärare 2012-08-31 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan - Lärare 2015-09-04 Inledning Enheten för utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Kunskapsmöten unga lärare - forskare

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Kunskapsmöten unga lärare - forskare Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Kunskapsmöten unga lärare - forskare 130111 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Yngre elever 2012-11-27 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Akademisk frihet i praktiken

Akademisk frihet i praktiken STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2005-05-20 1(1) Teknisk rapport Akademisk frihet i praktiken Inledning Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Enkät till studiecirkeldeltagare Studiecirkeldeltagare År 2013 Februari 2014 Inledning Enheten för Utbildning och arbetsmarknad vid Statistiska

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

Uppföljning av KY-utbildning

Uppföljning av KY-utbildning STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2010-11-11 1(15) Uppföljning av KY-utbildning Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden augusti oktober

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Yngre elever 2015-09-18 Inledning Enheten för utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av

Läs mer

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät

Läs mer

Brottsutsattas kontakter med polisen En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med polisen

Brottsutsattas kontakter med polisen En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med polisen Brottsutsattas kontakter med polisen 2017 En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med polisen INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Resultat... 2 Brottsutsattas

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Äldre elever 2015-09-18 Inledning Enheten för utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307 Förpackningsstatistik 2014 MI0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare

Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare Rapporttitel Avsnittstitel Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Allmänhetens

Läs mer

Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012

Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012 Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012 I denna PDF finns tekniska rapporter från Statistiska Centralbyrån (SCB) som beskriver genomförande och metoder för de olika undersökningar som

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Äldre elever 2012-11-26 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar och medier 2014 2015-01-19 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden september november 2014 en

Läs mer

Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008

Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 UF0539 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 5 Statistikens innehåll... 5 Målpopulation... 5 Rampopulation... 5 Mätinstrumentet... 6 Datainsamling... 7 Insamlingsperiod...

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Företagen och organisationerna om Kemikalieinspektionens

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2013-07-05 Borås Inledning Enheten för Miljö- och turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2016. Järfälla kommun. Rapportbilaga

SCB:s medborgarundersökning våren 2016. Järfälla kommun. Rapportbilaga SCB:s medborgarundersökning våren 2016 Järfälla kommun Rapportbilaga SCB:s medborgarundersökning våren 2016 Rapportbilaga - Innehållsförteckning Rapportbilaga Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande oc metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2012-09-03 Stockolm Inledning Eneten för Miljö- oc turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013. Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13 Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13 - Nätverksrapport Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Brottsutsattas kontakter med Polisen 2013

Brottsutsattas kontakter med Polisen 2013 Brottsutsattas kontakter med Polisen 2013 En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med Polisen. Betygsindex 100 90 80 Bevara Bevara Förbättra om möjligt 70 60 50 40 Lägre

Läs mer

Allmänna val, valresultat, preliminärt röstberättigade 2014 ME0104

Allmänna val, valresultat, preliminärt röstberättigade 2014 ME0104 BV/DEM 2013-10-01 1(9) Allmänna val, valresultat, preliminärt röstberättigade 2014 ME0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110. Innehållsförteckning

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110. Innehållsförteckning Enheten för demokratistatistik 2015-03-06 1(10) Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012

SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012 SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012 SLUTGILTIG VERSION 1 Sveriges Utbildningsradio AB har till uppgift att bedriva programverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. 1 UR producerar och sänder

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Hushållens boende 2015 HE0111

Hushållens boende 2015 HE0111 BV/EV 2016-04-19 1(11) Hushållens boende 2015 HE0111 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Skogsentreprenörer 2015 JO0504

Skogsentreprenörer 2015 JO0504 Enheten för Skogspolicy och Analys 2016-06-29 1(8) Skogsentreprenörer 2015 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Population. Antal tänder. Urval

Population. Antal tänder. Urval Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128 BV/UA 2014-04-29 1(11) Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2015-06-22

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2015-06-22 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2015-06-22 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden februari

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter (HiB)

Hyror i bostadslägenheter (HiB) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2014 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Södertälje kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning Kungsbacka kommun. Rapportbilaga

SCB:s medborgarundersökning Kungsbacka kommun. Rapportbilaga SCB:s medborgarundersökning 2017 Kungsbacka kommun Rapportbilaga Rapportbilaga - Innehållsförteckning Rapportbilaga Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen Arbeta vidare med resultaten... 1 Förändringar

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

SLUTRAPPORT. Så reser hallänningarna. Resvaneundersökning Halland 2014 2014-06-27. Analys & Strategi

SLUTRAPPORT. Så reser hallänningarna. Resvaneundersökning Halland 2014 2014-06-27. Analys & Strategi SLUTRAPPORT Så reser hallänningarna Resvaneundersökning Halland 2014 2014-06-27 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 BV/PI 2011-12-05 1(10) Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Intolerans 2013 2014 04 30 Allmän information Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden oktober 2013

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 BV/UA 2013-03-27 1(10) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128 BV/UA 2016-04-28 1(10) Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4

Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4 Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2011-03-25 1(5) Demografisk analys 2011 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag

Läs mer

Frågor om ditt boende och vardagsliv Enkätundersökning 2007 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län

Frågor om ditt boende och vardagsliv Enkätundersökning 2007 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län Frågor om ditt boende och vardagsliv Enkätundersökning 2007 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län Teknisk rapport Enkätenheten STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2007-10-17 1(9) Enkätenheten Innehåll Inledning...2

Läs mer

Teknisk rapport Enkät om kunskaper och attityder till trafiksäkerhet 2007 (VV27), Trafiksäkerhetsenkäten 2007

Teknisk rapport Enkät om kunskaper och attityder till trafiksäkerhet 2007 (VV27), Trafiksäkerhetsenkäten 2007 Datum Beteckning 2007-07-04 850957-2/164835 853259-0/174775 Ert datum Er beteckning Enheten för transportstatistik TR80A 2007:6289 Ingemar Ekander RM/TRP Teknisk rapport Enkät om kunskaper och attityder

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2015-06-15

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2015-06-15 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2015-06-15 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden februari

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Företagens utgifter för IT 2008 NV0802

Företagens utgifter för IT 2008 NV0802 ES/IFI 2009-10-14 1() Företagens utgifter för IT 200 NV002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad 2012-09-28

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad 2012-09-28 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad 2012-09-28 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden april juni

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Konsumenten på apoteksmarknaden

Konsumenten på apoteksmarknaden Rapport 2009:15 Konsumenten på apoteksmarknaden - Viktiga aspekter vid köp av läkemedel 2 Konsumenten på apoteksmarknaden Viktiga aspekter vid köp av läkemedel Rapport 2009:15 Konsumentverkets kontaktpersoner:

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(18) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2013 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Innehåll. 3. Slutsatser 3.1 Allmänna slutsatser

Innehåll. 3. Slutsatser 3.1 Allmänna slutsatser LÄRARSTUDERANDE OCH IT 2004 1 Innehåll Förord 1. Urval och metod 1.1 Urval 1.1.1 Högskolor 1.1.2 Svarsfrekvens och bortfall 1.1.3 Sekretess 1.1.4 Viktberäkning och skattning 1.2 Metod 2. Redovisning 2.1

Läs mer

Skogsentreprenörer 2011 JO0504

Skogsentreprenörer 2011 JO0504 Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802

Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802 ES/IFI 2014-10-16 1(9) Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Företagens utgifter för IT 2007 NV0802

Företagens utgifter för IT 2007 NV0802 NA/IFI 200-10-0 1() Företagens utgifter för IT 200 NV002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Energistatistik för småhus 2002

Energistatistik för småhus 2002 Energistatistik för småhus 2002 EN0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Energi A.2 Statistikområde Tillförsel och användning av energi A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad 2013-09-26

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad 2013-09-26 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Göteborgs Stad 2013-09-26 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden april augusti

Läs mer

Nedskräpning i gatumiljö Stockholm

Nedskräpning i gatumiljö Stockholm Nedskräpning i gatumiljö 2013 Stockholm Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur den centrala staden

Läs mer

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Enkätmetodik felkällor Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden bland högskoleexaminerade 2008 UF0512. Innehållsförteckning

Inträdet på arbetsmarknaden bland högskoleexaminerade 2008 UF0512. Innehållsförteckning BV/UA 2008-11-18 1(18) Inträdet på arbetsmarknaden bland högskoleexaminerade 2008 UF0512 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2010 ME0105

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2010 ME0105 Enheten för demokratistatistik 2011-04-14 1(10) Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2010 ME0105 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

A Allmänna uppgifter... 5

A Allmänna uppgifter... 5 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden Högskoleexaminerade 2008

Inträdet på arbetsmarknaden Högskoleexaminerade 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Inträdet på arbetsmarknaden Högskoleexaminerade 2008 UF0512 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Grundskolan: betyg årskurs UF0132

Grundskolan: betyg årskurs UF0132 BV/UA 2016-10-25 1(9) Grundskolan: betyg årskurs 6 2016 UF0132 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Simkunnighet i årskurs 6

Simkunnighet i årskurs 6 Enheten för utbildningsstatistik 2014-12-16 1 (20) Simkunnighet i årskurs 6 Uppföljning av kunskapskraven i idrott och hälsa avseende simkunnighet samt förmåga att hantera nödsituationer vid vatten läsåret

Läs mer

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5

Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5 Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5 Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon:

Läs mer

Ämnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129

Ämnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129 BV/UA 2012-11-22 1(9) Ämnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2012-09-28 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden april juni

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2013-09-26

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2013-09-26 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2013-09-26 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden april augusti

Läs mer

Energistatistik i Fritidshus Energy statistics for dwellings with no registered permanent resident (holiday homes) 2011

Energistatistik i Fritidshus Energy statistics for dwellings with no registered permanent resident (holiday homes) 2011 Energistatistik i Fritidshus Energy statistics for dwellings with no registered permanent resident (holiday homes) 2011 ES 2012:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2013-04-08 1(9) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125

Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125 BV/UA 2015-11-24 1(13) Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten Helsingborgs stad. Rapportbilaga

SCB:s medborgarundersökning hösten Helsingborgs stad. Rapportbilaga SCB:s medborgarundersökning hösten 2016 Helsingborgs stad Rapportbilaga SCB:s medborgarundersökning hösten 2016 Rapportbilaga - Innehållsförteckning Rapportbilaga Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten Östersunds kommun. Rapportbilaga

SCB:s medborgarundersökning hösten Östersunds kommun. Rapportbilaga SCB:s medborgarundersökning hösten 2016 Östersunds kommun Rapportbilaga SCB:s medborgarundersökning hösten 2016 Rapportbilaga - Innehållsförteckning Rapportbilaga Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen

Läs mer