Bilagor 4-6 till publikation. Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor 4-6 till publikation. Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys"

Transkript

1 Bilagor 4-6 till publikation Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys

2 Bilaga 4 Teknisk beskrivning av enkät- och registerstudien Hur data har bearbetats Eftersom det är vanligt att lärare undervisar i flera ämnen, årskurser och skolformer, kan en och samma lärare ha en utbildning som stämmer överens med vissa delar undervisningen men inte med andra. Som framgår av kapitel 2 innebär skollagen att lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Någon strikt definition av vad detta innebär finns dock inte. För att kunna redovisa resultaten av undersökningen i termer av antal personer skulle det vara nödvändigt att skapa en sådan definition. Vi har valt att inte göra det. I stället har vi valt att, där inte annat anges, redovisa resultaten i termer av. Vår definition av en heltidstjänst utgår från angivna undervisningstimmar i enkäten. et timmar för en heltidstjänst har beräknats för varje skolform och är det genomsnittliga antalet undervisningstimmar som uppgivits i enkäten av dem som enligt lärarregistret hade hundra procents tjänstgöringsomfattning. Vissa justeringar har gjorts med hänsyn tagen till att det var vanligt att personer undervisade inom flera skolformer. 67 Detta innebär att andelssiffrorna i tabellerna motsvarar den andel av undervisningen som bedrivs av lärare med utbildning för skolformen, årskursen och i fråga. Ingen hänsyn tas till hur stor andel av en enskild lärares tjänst som undervisningen i fråga avser. Resultaten redovisas för hela populationen och inte bara för dem som svarat på enkäten. De vikter som har använts vid omräkningen kompenserar för objektsbortfallet, det vill säga bortfallet i termer av att frågeblanketter inte har besvarats alls. Däremot kompenserar det inte för det partiella bortfallet, det vill säga att svar för vissa av de svarande saknas för enskilda frågor i blanketten. När statistik redovisas för variabler som bygger på enkätfrågor innebär det att summan av antalet påverkas av det partiella bortfallet. Det totala antalet kan därmed variera något mellan olika tabeller. 67 Delningstalet (antal undervisningstimmar per heltidstjänst) för respektive skolform är följande: 18 timmar per vecka för förskoleklass, grundskola, grundläggande vuxenutbildning, specialskola, grundsärskola, träningsskola och sfi; 17 timmar per vecka för särvux motsvarande grundsärskola, särvux motsvarande träningsskola, gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar, gymnasiesärskola och gymnasial särvux. 125

3 Vissa upprättningar har gjorts i efterhand av svar som inte var kompletta eller konsistenta med avseende på kombinationer av svarsalternativ. 68 Hur lärares utbildning har kategoriserats För att kunna redovisa resultaten av enkät- och registerstudien i form av tabeller är det nödvändigt att ta ställning till vilka kriterier som ska gälla för olika kategorier i tabellerna. Detta har gjorts i två dimensioner lärarutbildning respektive utbildning i undervisnings. Det bör observeras att det inte tydligt framgår av skollagen vilken utbildning som är tillräcklig för undervisning på olika nivåer. Den kategorisering vi gör här har endast till syfte att göra en redovisning av resultaten möjlig. Den innebär inte att vi tar ställning till hur lagstiftningen ska tolkas. I skollagen anges att lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. För närmare besked om vad som ska förstås med detta måste man gå till de krav som ställs för att få en lärarexamen. Dessa är olika beroende på skolform, årskurs och ämne. Kraven har också förändrats över tiden. Vid en operationalisering av kraven till distinkta kategoriseringar är det förmodligen mest korrekt att utgå från utbildningen och se till för vilken undervisning en lärares bildning enligt examensbeviset är avsedd. Av praktiska skäl har vi dock varit tvungna att utgå från undervisningen, genom att precisera vilken utbildning som ska krävas för undervisning i ett visst ämne i en viss skolform och årskurs. I de fall där vi har tvekat mellan olika gränsdragningar har vi utgått från principen att hellre fria än fälla. När det gäller pedagogisk utbildning särredovisas de lärare som saknar lärarexamen. För de lärare som har lärarexamen har en kodning gjorts av lärarutbildningarna efter inriktning mot undervisning i olika skolformer och årskurser. Efter samråd med Skolverket har lärarexamen för skolform och årskurs har definierats som: Förskoleklass: Fritidspedagogexamen, förskollärarexamen, lågstadielärarexamen, grundskollärarexamen tidigare år eller grundskollärarexamen årskurs 1 7 Grundskola/specialskola: Lågstadielärarexamen, i årskurserna 1 3; grundskollärarexamen tidigare år i årskurserna 1 6; mellanstadielärarexamen i årskurserna 4 6; grundskollärarexamen årskurs 1 7 i årskurserna 1 7; grundskollärarexamen årskurs 4 9 i årskurserna 4 9; grundskollärarexamen senare år i årskurserna 6 9; högstadielärarexamen i årskurserna 7 9 Gymnasieskola: Gymnasielärarexamen 68 Om undervisningstimmar men inte antalet poäng angetts för ett visst ämne har en matchning mot universitets- och högskoleregistret vid Statistiska centralbyrån gjorts för komplettering av denna uppgift. Om rutorna för undervisningstimmar endast markerats med ett kryss och antalet timmar saknas har en imputering gjorts enligt följande: Timmar har fördelats likformigt för alla kryssmarkerade rutor med hänsyn tagen till registeruppgift om tjänstgöringsomfattning. Kontroll av tillåtna värden, och i viss mån kontroll av om svaren var konsistenta när det gäller kombinationer av svarsalternativ och hoppfrågor, har genomförts vid dataregistrering. 126

4 Gymnasieskolans individuella program: Grundskollärarexamen årskurs 4 9, grundskollärarexamen senare år, högstadielärarexamen eller gymnasielärarexamen Grundläggande vuxenutbildning: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen Komvux på gymnasial nivå: Gymnasielärarexamen Obligatorisk särskola: Någon grundskollärarexamen Gymnasiesärskola: Gymnasielärarexamen Särvux: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen Sfi: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen När det gäller utbildning i undervisnings används följande definition i tabellerna i rapporten: Grundskolans årskurser 1 5: Minst 10 poäng 69 alternativt att ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen Grundskolans årskurser 6 9: Minst 20 poäng alternativt att ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen Gymnasieskolan: Minst 40 poäng Svarsalternativet Ämnet ingår i lärarutbildningen men poäng framgår inte i examen fanns med i enkäten. Skälet till detta är att för de lärare som har äldre lärarutbildningar för låg- och mellanstadiet, som till exempel låg- eller mellanstadielärarutbildning, framgår inte antalet poäng i undervisningsämnena i examensbeviset. Enligt Lärarförbundet utgör dessa lärare uppskattningsvis omkring halva lärarkåren i årskurserna 1 6. Vissa av dessa har ämnesfördjupningar på 20 poäng eller mer. I rapporten har vi alltså räknat med dessa lärare bland dem som har tillräckliga poäng i undervisnings såväl i grundskolans årskurser 1 5 som i årskurserna 6 9. Resultaten vid andra definitioner av tillräcklig utbildning i undervisnings redovisas i bilaga 6. Hur undervisningsämnen har grupperats I tabellerna har undervisningsämnena av praktiska skäl grupperats till ämnesgrupper. För de skolformer som motsvarar gymnasial nivå har ämnena grupperats redan i enkäten och sedan grupperats ytterligare i tabellerna i rapporten. Efter samråd med Skolverket har grupperingen i tabellerna gjorts enligt följande: 69 Med högskolepoäng avses genomgående den poängskala som gäller till och med vårterminen

5 Grundskola/grundläggande vuxenutbildning/grundsärskola: o o o o o o o o ämnen: Biologi, fysik, kemi, teknik, NO-ämnen integrerat ämnen: Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, SO-ämnen integrerat Svenska: Svenska, svenska som andraspråk Matematik: Matematik Engelska: Engelska : Franska, modersmål, spanska, teckenspråk för hörande, tyska, övriga språk Praktisk-estetiska ämnen: Bild, hem- och konsumentkunskap, musik, textilslöjd, trä- och metallslöjd Idrott: Idrott och hälsa Gymnasieskola/komvux på gymnasial nivå: o ämnen: Biologi, fysik, kemi, naturkunskap, teknik o ämnen: Filosofi, företagsekonomi/administration, geografi, historia, psykologi, religionskunskap, samhällskunskap o Svenska: Svenska, svenska som andraspråk o Matematik: Matematik o Engelska: Engelska o : Franska, italienska, japanska, kinesiska, latin och allmän språkkunskap, modersmål, ryska, spanska, teckenspråk för hörande, tyska, övriga språk o Praktisk-estetiska ämnen: Bild och form, dans, estetisk verksamhet, musik, teater o Idrott: Idrott och hälsa o Tekniska yrkesämnen: Bygg- och anläggningstekniska ämnen, datorteknik, el och eltekniska ämnen, energitekniska ämnen, flygyrkesteknik, fordonstekniska ämnen, maskin- och systemteknik, processtekniska ämnen, transportteknik, verkstads- och industritekniska ämnen o Övriga yrkesämnen: Barn- och ungdomsämnen, beklädnadstekniska ämnen/textil/konfektion, handels- och kontorsämnen, hantverksämnen, hotell/turism, livsmedelstekniska ämnen, medieämnen, naturbruksämnen, omvårdnadsämnen/social service, restaurang/storhushållsämnen Gymnasiesärskola/gymnasial särvux: o o ämnen: Natur- och miljökunskap, naturkunskap ämnen: Administration, datorkunskap, individ och samhälle, kulturhistoria, religionskunskap, samhällskunskap, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap 128

6 o o o o o o o o Svenska: Svenska, svenska som andraspråk Matematik: Matematik Engelska: Engelska : Modersmål Praktisk-estetiska ämnen: Bild och form, hem- och konsumentkunskap, dans, estetisk verksamhet, musik, teater Idrott: Idrott och hälsa Tekniska yrkesämnen: Fastighetsteknik, fordonstekniska ämnen, transportteknik, trädgårdsanläggning, verkstadstekniska ämnen Övriga yrkesämnen: Djurkunskap, handel, hantverkskunskap, hotellkunskap, medieämnen, naturbruksteknik, omvårdnadsämnen/social service, rid- och körkunskap, skoglig produktion Jämförbarhet När vi i rapporten talar om lärarexamen så inkluderar vi även förskollärarexamen och fritidspedagogexamen i begreppet. I den officiella statistiken används i stället begreppet pedagogisk högskoleexamen för att beteckna lärarexamen, förskollärarexamen och fritidspedagogexamen. En jämförelse av enkätundersökningens uppgifter om andelen lärare med lärarexamen kan göras med den officiella statistik för läsåret 2006/07 som publicerats av Skolverket. Det visar sig att andelen lärare utan lärarexamen är något högre i vår kartläggning. Enligt Skolverkets statistik saknar 10 procent av de tillsvidareanställda och 16 procent av samtliga grundskollärare en pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna avser lärare omräknat till och inte personer. Motsvarande siffror enligt vår studie är 12 respektive 17 procent. När det gäller lärarna i gymnasieskolan saknar enligt den officiella statistiken 17 procent av de tillsvidareanställda och 26 procent av samtliga gymnasielärare pedagogisk högskoleexamen, mot 22 respektive 31 procent enligt vår studie. Uppgifterna om lärarexamina bygger i båda fallen på samma registerdata över examina från Universitets- och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal. Uppgifterna i Statskontorets studie utgår dock från det antal timmar per vecka som lärarna i enkäten har uppgett sig undervisa, medan den officiella statistiken bygger på den tjänstgöringsgrad som skolorna har inrapporterat. I den officiella statistiken räknas till gruppen med pedagogisk högskoleexamen, till skillnad från i vår studie, personer som fått behörighetsförklaring av den tidigare Skolöverstyrelsen, lokal dispens av den tidigare länsskolnämnden eller lärarbehörighetsbevis för en utländsk lärarexamen av Högskoleverket. Totalt uppgår skillnaden mellan enkätens definition av lärarexamen och den officiella statistiken till omkring 4 procent. Av dessa är cirka 85 procent över 55 år och drygt hälften är över 60 år. Omkring hälften har fått behörighetsförklaring eller lokal dispens, som är äldre företeelser som inte längre utfärdas. 129

7 Osäkerhet och tolkning av data Såväl urvalet som bortfallet påverkar säkerheten i statistiken. Även de register som har använts i studien innehåller brister, men det diskuteras inte närmare här. I enkätstudien varierade urvalsfraktionen mellan de olika skolformerna. I vissa skolformer gjordes en totalundersökning av lärare och i vissa skolformer drogs urval. Bortfallet var också olika stort i olika skolformer. 70 Registerinformation över skolform, huvudman, ålder, kön, utbildning och anställning har använts för att reducera bortfallsfelet. 71 Det är svårt att ge några generella riktlinjer för hur data kan tolkas utifrån osäkerheten i materialet. Skattningar avseende gymnasieskolan och grundskolan som avser delpopulationer med mindre än bör dock tolkas med försiktighet. För dessa skattningar föreligger ett relativt stort urvalsfel. För att belysa osäkerheten i statistiken redovisas i det följande skattningar med 95- procentiga konfidensintervall för några tabeller ur rapporten. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet med 95 procents sannolikhet täcker det sökta värdet, om andra fel än urvalsfel är försumbara och urvalet är tillräckligt stort. I tabell 3.1 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare med examen för, lärare med examen för annan och lärare utan lärarexamen. Skattningarna presenteras efter skolform. 70 För definition av populationen och en mer detaljerad beskrivning av urval och bortfall, se Statistiska centralbyråns tekniska rapport i bilaga För en mer detaljerad beskrivning av detta, se Statistiska centralbyråns kalibreringsrapport i bilaga

8 Tabell 3.1 Förekomsten av lärare med lärarexamen för den skolform och årskurs de undervisar i, efter skolform Lärarexamen Lärarexamen för skolform och årskurs för annan Ingen lärarexamen Samtliga lärare ± ± ± 0.6 Förskoleklass ± ± ± 1.6 Grundskola ± ± ± 0.9 Specialskola ± ± ± 7.8 Gymnasieskola ± ± ± 1.1 Komvux* ± ± ± 1.9 Obligatorisk särskola** ± ± ± 2.2 Gymnasiesärskola ± ± ± 2.5 Särvux*** ± ± ± 3.9 Sfi ± ± ± 2.8 lärare ± ± ± 0.6 Förskoleklass ± ± ± 1.4 Grundskola ± ± ± 0.9 Specialskola ± ± ± 8.4 Gymnasieskola ± ± ± 1.1 Komvux* ± ± ± 1.8 Obligatorisk särskola** ± ± ± 2.2 Gymnasiesärskola ± ± ± 2.5 Särvux*** ± ± ± 4.1 Sfi ± ± ± 3.1 Urvalsfelen för skattningarna i tabell 3.1 är relativt små. Det största konfidensintervallet är ± 4.1 procentenheter, undantaget specialskolan. Detta beror på att urvalen i respektive skolform är utformat så att skattningar efter skolform ska kunna göras med god precision. Att osäkerheten är större i specialskolan beror på att variabeln antal innehåller ett fåtal avvikande observationer i denna skolform. Resultaten för specialskolan bör därför tolkas med viss försiktighet. I tabell 3.8 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare med examen för, lärare med examen för annan samt lärare utan lärarexamen med och utan utbildning i undervisnings. Skattningarna presenteras efter ämnesgrupp i gymnasieskolan. 131

9 Tabell 3.8 Förekomsten av lärare med lärarexamen för den skolform och årskurs de undervisar i samt utbildning i undervisnings* i gymnasieskolan, efter ämnesgrupp annan Ingen lärarexamen Samtliga lärare ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 1.9 Matematik ± ± ± ± ± ± 1.8 Svenska ± ± ± ± ± ± 1.2 Engelska ± ± ± ± ± ± 1.6 (utom engelska) ± ± ± ± ± ± 4.0 ämnen ± ± ± ± ± ± 3.7 Idrott ± ± ± ± ± ± 3.9 Tekniska yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 3.0 Övriga yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 2.5 lärare ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 1.8 Matematik ± ± ± ± ± ± 1.7 Svenska ± ± ± ± ± ± 1.2 Engelska ± ± ± ± ± ± 1.5 (utom engelska) ± ± ± ± ± ± 4.1 ämnen ± ± ± ± ± ± 3.4 Idrott ± ± ± ± ± ± 2.6 Tekniska yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 3.2 Övriga yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 2.4 Även i denna tabell är urvalsfelen relativt små. Det största konfidensintervallet är ± 5.0 procentenheter. Det finns ett samband mellan storleken på ämnesgrupp (antal ) och osäkerheten i skattningarna. Om ämnesgruppen är liten blir skattningarna osäkrare. 132

10 I tabell 4.5 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare utan lärarexamen och som inte har deltagit i lärarutbildning efter antal poäng i pedagogik. Skattningarna presenteras dessutom efter skolform (grundskolan och gymnasieskolan) och huvudman. Tabell 4.5 lärare utan lärarexamen som inte har deltagit lärarutbildning vid ett svenskt lärosäte. poäng i pedagogik, efterskolform och huvudman Har 40 poäng eller mer i pedagogik Har poäng i pedagogik Har 1-19 poäng i pedagogik Har inga poäng i pedagogik Grundskolan ± ± ± ± 9.8 Offentliga skolor ± ± ± ± 11.4 skolor ± ± ± ± 15.6 Gymnasieskolan ± ± ± ± 5.7 Offentliga skolor ± ± ± ± 6.9 skolor ± ± ± ± 9.3 I denna tabell är urvalsfelen relativt stora, framför allt för grundskolan. Detta beror på att skattningarna här avser delpopulationer som är små. Osäkerheten är större för grundskolan än för gymnasieskolan beroende på att skattningarna är baserade på färre observationer i grundskolan. 133

11 134

12 Bilaga 5 Statistiska centralbyråns tekniska rapport om enkät- och registerstudien Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete (BV/UA) vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden februari-april 2007 genomfört en enkätundersökning på uppdrag av Statskontoret. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera lärarnas undervisning och utbildning, och föreliggande enkätundersökning ingick som en del i detta uppdrag. Undersökningen genomfördes som en postenkät med två påminnelser. Populationen utgjordes av lärare inom 14 skolformer/nivåer inom skolformer. Totalt besvarade personer frågeblanketten, vilket motsvarar drygt 62 procent av urvalet. Frågeblanketterna registrerades via skanning. Datamaterialet har kompletterats med uppgifter över utbildning m.m. från register. Anders Karlsson har varit undersökningsledare/produktansvarig och bl.a. svarat för layout av frågeformulär och viss granskning av datamaterialet. Mättekniska laboratoriet vid SCB har medverkat vid fråge- och blankettutformningen. Johan Eriksson har svarat för framtagning av population, urvalsdragning och kalibrering (viktberäkning). Anna-Maria Jansson har varit produktionsansvarig för arbetet med insamling och skanning. I ett tillägg till undersökningen har tabeller tagits fram under ledning av Kent Mossberg och Berndt Gilbertsson. Under hela arbetet har Inge Göransson varit tillgänglig som sakkunnig i olika frågor. Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, bestod i denna undersökning av lärare inom förskoleklass, grundskolan, grundläggande vuxenutbildning, sameskolan, specialskolan, grundsärskolan, särvux motsvarande grundsärskolan, träningsskolan, särvux motsvarande träningsskolan, gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar, gymnasiesärskolan, gymnasial särvux och svenskundervisning för invandrare (sfi). För att senare kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Den aktuella urvalsramen hämtades från registret över pedagogisk personal oktober Följande avgränsning gjordes: helt tjänstlediga personer avfördes personer med enbart skol-/arbetsledning eller studie- och yrkesvägledning i sin tjänst avfördes personer med befattningskoderna barnskötare eller fritidsledare avfördes. Efter denna avgränsning återstod en urvalsram med tjänstgöringsposter. et personer var dock färre, stycken, eftersom en lärare kan ha flera tjänster. För att skapa en ram med unika poster avseende personer prioriterades den 135

13 tjänst som hade störst omfattning (i procent). Om två tjänster hade samma omfattning fick slumpen avgöra vilken tjänst som valdes. Populationen lärare är väldigt skev beträffande skolform, cirka 85 procent av lärarna tjänstgör huvudsakligen inom grundskola eller gymnasieskola. Ett slumpmässigt urval (OSU) skulle innebära att skattningar avseende lärare i mindre frekventa skolformer skulle bli väldigt osäkra. För att säkerställa att urvalet skulle innehålla tillräckligt med individer i viktiga redovisningsgrupper stratifierades därför populationen efter skolform och för vissa skolformer efter nivå eller huvudman. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval drogs med hjälp av den vid SCB utvecklade programvaran CLAN. Allokeringen (beräkningen av antalet som skulle väljas i varje stratum) gjordes så att strata med färre än personer totalundersöktes. Strata som totalundersöktes var grundläggande vuxenutbildning, särvux 72, specialskolan, sameskolan, gymnasiesärskolan och sfi. För förskoleklass, obligatorisk särskola 73 och komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar drogs urval om lärare per skolform/nivå inom skolform. För grundskolan och gymnasieskolan drogs urval om cirka lärare per skolform. Totalt omfattade urvalet personer. Populations- och urvalsstorlekar för olika strata framgår av tabell 1. Tabell 1 Population och urval Stratum (skolform/nivå inom skolform/huvudman) Population Urval antal antal 01 Förskoleklass offentlig huvudman Förskoleklass fristående huvudman Grundskola offentlig huvudman Grundskola fristående huvudman Obligatorisk särskola Grundläggande vuxenutbildning Särvux Specialskola Sameskola Gymnasieskola offentlig huvudman Gymnasieskola fristående huvudman Komvux gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar Gymnasiesärskola Sfi Totalt Variabler Statskontoret utformade frågorna i frågeblanketten i samråd med SCB. Mättekniska laboratoriet vid SCB har gjort en s.k. skrivbordsgranskning och testat blanketten på 72 Särvux omfattar särvux motsvarande grundsärskola, särvux motsvarande träningsskola och gymnasial särvux. 73 Obligatorisk särskola omfattar grundsärskola och träningsskola. 136

14 några lärare. Resultatet av laboratoriets granskning har levererats i en rapport till Statskontoret. SCB stod för konstruktionen av formuläret till tryckfärdigt original. Blanketten omfattade 17 sidor inkl. missiv med 34 frågor. De inledande frågorna handlade om erfarenheterna av undervisning, utbildning, personliga önskemål i fråga om undervisning och synen på utbildningens betydelse. Huvuddelen av blanketten upptogs av en kartläggning av undervisningen (undervisningstimmar per ämne och årskurs och antalet högskolepoäng i undervisningsämnena) uppdelad på de valda 14 skolformerna/nivåerna inom skolformerna. Referensperiod för frågorna var höstterminen Datainsamling Aktuella namn- och adressuppgifter för de utvalda personerna erhölls från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Frågeformulären sändes per post ut Ett tack- och påminnelsekort (ToP) skickades ut , och ett påminnelsebrev tillsammans med ett nytt formulär sändes ut Insamlingen avslutades För hela undersökningen uppgick svarsfrekvensen till 62,5 procent ( besvarade blanketter). Andelen svarande varierade mellan olika strata från 27 till 68 procent se tabell personer (0,3 procent av samtliga i urvalet) hörde av sig och uppgav att de inte arbetat som lärare. Se vidare om s.k. övertäckning i avsnittet Kvalitet. Tabell 2 Svarsinflödet i olika faser Stratum Inför ToP Inför påm. Svarande totalt % % % 01 Förskoleklass offentlig huvudman 34,5 54,2 64, Förskoleklass fristående huvudman 24,7 43,1 55, Grundskola offentlig huvudman 32,3 52,8 61, Grundskola fristående huvudman 27,8 44,3 52, Obligatorisk särskola 31,7 52,4 61, Grundläggande vuxenutbildning 40,0 59,2 68, Särvux 29,5 52,6 62, Specialskola 34,5 51,8 61, Sameskola 13,6 18,2 27, Gymnasieskola offentlig huvudman 36,9 56,1 65, Gymnasieskola fristående huvudman 30,1 47,0 56, Komvux gymnasial nivå/påbyggnadsutb. 36,8 56,0 65, Gymnasiesärskola 31,5 52,6 61, Sfi 36,6 56,5 65, Totalt 33,8 53,4 62, Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall, som innebär att svar saknas för vissa frågor i blanketten. Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på 137

15 undersökningsvariablerna kan skattningar som grundar sig enbart på de svarande vara skeva. Objektsbortfallet kan bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att medverka i undersökningen, inte går att nå beroende på t.ex. utlandsvistelse eller flytt, eller är förhindrad att medverka p.g.a. sjukdom. I tabell 3 redovisas objektsbortfallet, som uppgick till 37,2 procent. Den största delen utgörs av ej avhörda, vilket innebär att uppgift saknas om skälet till att frågeblanketten inte besvarats. Tabell 3 Objektsbortfallet Orsak % Avliden 10 0,0 Avböjd medverkan, eftersom frivilligt att deltaga 70 0,2 Avböjd medverkan, pensionerad 10 0,0 Avböjd medverkan, annan orsak (ej tid, undersökningens syfte m.m.) 95 0,2 Förhindrad medverkan (fysiskt/psykiskt hinder, sjukdom) 13 0,0 Hemlig/skyddad, saknar adress 26 0,1 Postretur 53 0,1 Språksvårigheter 3 0,0 Utomlands/emigrerat 24 0,1 Ej avhörd ,5 Totalt ,2 För att få en bild av hur bra de svarande representerade urvalet med avseende på vissa bakgrundsvariabler har registerinformation jämförts mellan de svarande, bortfallet och hela urvalet. Resultaten av denna jämförelse redovisas i tabell 4. Observera att siffrorna är ovägda, vilket innebär att hänsyn inte har tagits till urvalsdesignen. Följande kan konstateras utifrån denna tabell: kvinnor svarade i högre grad än män svarsfrekvensen ökade med ålder gifta svarade i högre grad än övriga de som arbetade i skolor med offentlig huvudman svarade i högre grad än de som arbetade i fristående skolor fast/tillsvidareanställda svarade i högre grad än tillfälligt anställda svarsfrekvensen ökade med tjänstgöringens omfattning de som varit anställda länge svarade i högre grad än senare anställda personer med pedagogisk högskoleexamen svarade i högre grad än personer utan sådan examen för olika skolformer, kommuntyper och befattningar var skillnaderna generellt sett inte så stora när det gällde svarsfrekvenserna. 138

16 Tabell 4 Procentuell fördelning efter några bakgrundsvariabler för svarande, bortfall och totalt Svarande Bortfall Totalt Kön Kvinna (%) Man (%) Totalt (%) Ålder - 29 år (%) år (%) år (%) år (%) år (%) Totalt (%) Civilstånd Gift (%) Övrigt (%) Totalt (%) Skolform Förskoleklass (%) Grundskola (%) Gymnasieskola (%) Gymnasiesärskola (%) Komvux (%) Obligatorisk särskola (%) Sameskola (%) Sfi (%) Specialskola (%) Särvux (%) Totalt (%) Skolhuvudman (%) Offentlig (%) Totalt (%) Skolkommun Storstad/förortskommun (%) Större stad (%) Övrig kommun (%) Totalt (%) Befattningskod Lågstadie-, mellanstadie- el. grundskollärare Grundskollärare 4-9 el. gymn. teoretiska ämnen Lärare yrkesämnen grund- el. gymnasieskolan Speciallärare/specialpedagog (%) Annan (%) Totalt (%)

17 Anställningsslag Fast/tillsvidare (%) Tillfällig (%) Totalt (%) Tjänstgöringsomfattning 1-10 % (%) % (%) % (%) % (%) % (%) % (%) Totalt (%) Anställningsår Anställd på skolan före år 2002 (%) Anställd på skolan fr.o.m. år 2002 (%) Totalt (%) Pedagogisk högskoleexamen Har pedagogisk högskoleexamen (%) Har ej pedagogisk högskoleexamen (%) Totalt (%) Utbildning (inriktn. mot undervisning i) Förskoleklass (%) Förskoleklass/grundsk. tid. år motsv. (%) Grundskola senare år motsv. (%) Grundsk. sen. år/gymnasiesk. motsv. (%) Gymnasieskola motsv. (%) (%) Totalt (%) Partiellt bortfall för enstaka frågor kan bero på att frågan är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara den eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Frågor som innebär att man ska ta ställning till olika påståenden tenderar också att ge ett högre bortfall än rena faktafrågor. I denna undersökning varierade det (viktade) partiella bortfallet för de olika frågorna, med två undantag, mellan en och fem procent. För fråga 8, som handlade om hur många högskolepoäng som saknades för att ta ut en svensk lärarexamen, uppgick bortfallet till åtta procent, medan 13 procent inte besvarat fråga 10 om lärarbehörighetsbevis från Högskoleverket erhållits för en utländsk lärarexamen. Även om det partiella bortfallet totalt för fråga 11 endast uppgick till drygt fem procent var det betydligt högre, mellan 11 och 17 procent, för de enskilda delfrågorna om olika pedagogiska påbyggnadsutbildningar. Ofta var endast en eller två av delfrågorna besvarade och en stor del av bortfallet kan troligen tolkas som att man inte hade de aktuella utbildningarna, trots att tanken var att alla delfrågor skulle bevaras med ja eller nej. Ett liknande resonemang kan också gälla för fråga 13 om att ta ställning till olika omständigheter för vidareutbildning, med ett totalt partiellt bortfall på tre procent medan bortfallet för de olika delfrågorna varierade 140

18 mellan 10 och 17 procent. Hade man t.ex. angivit att man i hög grad kunde tänka sig att läsa 20 högskolepoäng under arbetstid, var det för en del personer förmodligen underförstått att detta också gällde för att läsa fem eller 10 poäng. För attitydfrågorna om undervisning och utbildning, frågorna 14 och 15, var det partiella bortfallet för delfrågorna förhållandevis lågt, mellan en och fyra procent. Databeredning Databeredningen genomfördes av avdelningen för datainsamling från individer och hushåll vid SCB. Samtliga inkomna blanketter prickades av och skannades i ett för ändamålet utvecklat system baserat på programvaran Eyes&Hands. Kontroller gjordes under och efter registreringen av bl.a. dubbelmarkeringar och att endast giltiga eller rimliga värden förekommer i materialet. Följande upprättningar av materialet har gjorts i efterhand: om undervisningstimmar men inte antalet högskolepoäng angetts för ett visst ämne har en matchning mot universitets- och högskoleregistret vid SCB gjorts för komplettering av denna uppgift. om rutorna för undervisningstimmar endast markerats med ett kryss och antalet timmar saknas har en imputering gjorts enligt följande: timmar har fördelats likformigt för alla kryssmarkerade rutor med hänsyn tagen till registeruppgift om tjänstgöringsomfattning. Uppgifter om lärarexamina och annan högskoleutbildning har hämtats från universitets- och högskoleregistret. Inför tabellframställningen har en kodning gjorts av lärarutbildningarna efter inriktning mot undervisning i olika skolformer och årskurser. Kopplingen lärarutbildning har gjorts efter instruktioner från Statskontoret och Skolverket. Följande mått har också tagits fram: antalet timmar för en heltidstjänst beräknas för varje skolform, och är det genomsnittliga antalet undervisningstimmar som uppgivits i enkäten av dem som enligt lärarregistret hade 100 procents tjänstgöringsomfattning. Vissa justeringar har gjorts med hänsyn tagen till att det var vanligt att personer undervisade inom flera skolformer (t.ex. förskoleklass och grundskola). Datamaterialet levereras i form av tabeller till Statskontoret. Skolverket kommer att erhålla ett avidentifierat individmaterial i form av en fil i SPSS-format med lablar (klartexter). Förutom svarsvariablerna kompletteras den levererade filen med utbildningsvariabler m.m. från universitets- och högskoleregistret samt registret över pedagogisk personal och en viktvariabel. Sekretess och utlämnande I följebrevet till frågeblanketten beskrevs undersökningens bakgrund och syfte samt att datainsamlingen genomfördes av SCB på uppdrag av Statskontoret. Följebrevet informerade också om att uppgifter och population/urval hämtats från registret över pedagogisk personal samt universitets- och högskoleregistret. Vidare att samtliga uppgifter är skyddade av sekretesslagen, att det är frivilligt att deltaga och att tabeller kommer att levereras till Statskontoret medan Skolverket kommer att få ta del av det avidentifierade materialet. 141

19 För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial och/eller frågeblanketter krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de registervariabler och behandlas på det sätt som följebrevet informerar om. SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av aktuella svars- och registervariabler till Skolverket. Behandlingen av personuppgifter i undersökningen har anmälts till SCB:s juridiska kansli. Beslutet därifrån medger att registret (datamaterialet) bevaras på SCB till , då uppgifterna kommer att förstöras. Viktberäkning och estimation Vikter har beräknats så att resultaten kan redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet, och därmed kommer antalet i respektive tabell att vara olika. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma med i urvalet. I tabellerna som levereras till Statskontoret redovisas alltid viktade uppgifter. Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: w k = d k v k där w k = den totala vikten för objekt k d k = designvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och äldre svara i högre grad än män och yngre. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan en snedvridande effekt på resultatet uppstå. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts, se bifogad kalibreringsrapport för mer detaljer. Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att överoch undertäckningen är försumbar. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. För beräkning av skattningen av totaler används följande formel: Yˆ = r w k yk där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) 142

20 Och för beräkning av skattningen av medelvärden används följande formel: Yˆ = r wk y w r k k där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) Vikten (KalVikt) som finns på den levererade filen ska användas vid framställning av tabeller och diagram samt vid beräkning av statistiska mått. Kalibreringen och de tabeller som presenteras i den bifogade kalibreringsrapporten har tagits fram enligt de formler som presenterats ovan med hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN97. Kvalitet SCB tillämpar en bred definition på kvalitet. För att hålla en hög kvalitet och täcka kvalitetsdimensionerna används vid genomförandet av undersökningar ett kvalitetssäkringsprogram med kontroller i undersökningens olika faser, alltifrån kundkontakter till dokumentation och uppföljning. Nedan beskrivs de begrepp som har betydelse för denna undersökning. Innehåll Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper, redovisningsgrupper. Redovisningsgrupperna i en undersökning avgränsas antingen med hjälp av en registervariabel (från urvalsramen) eller utifrån svaret på en fråga. Om redovisningsgrupper definieras utifrån svaret på en fråga i frågeblanketten bör man tänka på att om det förekommer partiellt bortfall för den variabeln blir inte summeringarna för variabeln lika med summeringarna för en variabel utan partiellt bortfall. Referenstider Referensperioden i denna undersökning är höstterminen Tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Täckningsfelen kan delas in i två typer. Undertäckning innebär att enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns med i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Varken under- eller övertäckningens storlek är känd, men 123 personer (0,3 procent av samtliga i urvalet) uppgav att de inte arbetade som lärare under hösten Registeransvarigas erfarenheter och tidigare genomförda enkätundersökningar som använt registret över pedagogisk personal som urvalsram tyder på att övertäckningen är av ringa omfattning. 143

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Lärare 2012-08-31 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Akademisk frihet i praktiken

Akademisk frihet i praktiken STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2005-05-20 1(1) Teknisk rapport Akademisk frihet i praktiken Inledning Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Kunskapsmöten unga lärare - forskare

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Kunskapsmöten unga lärare - forskare Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Kunskapsmöten unga lärare - forskare 130111 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Uppföljning av KY-utbildning

Uppföljning av KY-utbildning STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2010-11-11 1(15) Uppföljning av KY-utbildning Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden augusti oktober

Läs mer

Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008

Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 UF0539 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Kalibreringsrapport. Utländska doktorander

Kalibreringsrapport. Utländska doktorander Kalibreringsrapport Utlänska oktoraner Inlening I en urvalsunersökning är allti skattningarna beäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras. Ett annat fel uppkommer

Läs mer

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Enkät till studiecirkeldeltagare Studiecirkeldeltagare År 2013 Februari 2014 Inledning Enheten för Utbildning och arbetsmarknad vid Statistiska

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012

Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012 Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012 I denna PDF finns tekniska rapporter från Statistiska Centralbyrån (SCB) som beskriver genomförande och metoder för de olika undersökningar som

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Yngre elever 2015-09-18 Inledning Enheten för utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-141-4 Grafisk

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Intolerans 2013 2014 04 30 Allmän information Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden oktober 2013

Läs mer

Lärares utbildning och undervisning i skolan

Lärares utbildning och undervisning i skolan 2007:8 Lärares utbildning och undervisning i skolan Kartläggning och analys MISSIV DATUM DIARIENR 2007-06-19 2006/190-5 ERT DATUM 2006-08-24 2007-02-01 ER BETECKNING U2006/5719/S U2007/326/S Regeringen

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter (HiB)

Hyror i bostadslägenheter (HiB) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2014 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Förord Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(18) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2013 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

Gymnasieungdomars studieintresse

Gymnasieungdomars studieintresse UF0513 1 Gymnasieungdomars studieintresse Höstterminen 2015 UF0513 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128 BV/UA 2014-04-29 1(11) Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2013 UF0128 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Innehåll. 3. Slutsatser 3.1 Allmänna slutsatser

Innehåll. 3. Slutsatser 3.1 Allmänna slutsatser LÄRARSTUDERANDE OCH IT 2004 1 Innehåll Förord 1. Urval och metod 1.1 Urval 1.1.1 Högskolor 1.1.2 Svarsfrekvens och bortfall 1.1.3 Sekretess 1.1.4 Viktberäkning och skattning 1.2 Metod 2. Redovisning 2.1

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Äldre elever 2012-11-26 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307 Förpackningsstatistik 2014 MI0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden bland högskoleexaminerade 2008 UF0512. Innehållsförteckning

Inträdet på arbetsmarknaden bland högskoleexaminerade 2008 UF0512. Innehållsförteckning BV/UA 2008-11-18 1(18) Inträdet på arbetsmarknaden bland högskoleexaminerade 2008 UF0512 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Hjälp oss stärka framtidens medier

Hjälp oss stärka framtidens medier Hjälp oss stärka framtidens medier Resultatrapport Augusti 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Resultat... 4 Efterfrågan och förtroende för nyhetsmedier... 4 Tillgång

Läs mer

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128

Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128 BV/UA 2016-04-28 1(10) Nationella prov gymnasieskolan: resultat Höstterminen 2015 UF0128 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Teknisk rapport Enkät om kunskaper och attityder till trafiksäkerhet 2007 (VV27), Trafiksäkerhetsenkäten 2007

Teknisk rapport Enkät om kunskaper och attityder till trafiksäkerhet 2007 (VV27), Trafiksäkerhetsenkäten 2007 Datum Beteckning 2007-07-04 850957-2/164835 853259-0/174775 Ert datum Er beteckning Enheten för transportstatistik TR80A 2007:6289 Ingemar Ekander RM/TRP Teknisk rapport Enkät om kunskaper och attityder

Läs mer

Ämnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129

Ämnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129 BV/UA 2012-11-22 1(9) Ämnesprov årskurs 6: resultat 2012 UF0129 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Ämnesprov årskurs 9: resultat 2010

Ämnesprov årskurs 9: resultat 2010 Ämnesprov årskurs 9: resultat 2010 UF0116 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Skolväsende och barnomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande

Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (32) Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande 2013 UF0513 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 BV/UA 2013-03-27 1(10) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2014-09-01

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2014-09-01 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2014-09-01 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden februari

Läs mer

9 Kommunal vuxenutbildning

9 Kommunal vuxenutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2009 Kommunal vuxenutbildning (komvux) 9 Kommunal vuxenutbildning (komvux) Innehåll Fakta om statistiken...162 9.1 Elever i komvux höstterminen 1999 2007 fördelade efter kursnivå

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar och medier 2014 2015-01-19 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden september november 2014 en

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober Oktober 2011 UF0110

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober Oktober 2011 UF0110 Avdelningen för befolkning och välfärd 2012-03-29 1(8) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober Oktober 2011 UF0110 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om

Läs mer

Pedagogisk personal Hösten 2015

Pedagogisk personal Hösten 2015 Sida 1 av 12 Pedagogisk personal Hösten 2015 Instruktioner Sista insändningsdag: 2015-11-02 Sida 2 av 12 Innehållsförteckning NYHETER I ÅRETS INSAMLING... 3 PERSONAL SOM SKA REDOVISAS... 4 PERSONAL SOM

Läs mer

Nationella prov årskurs 9: resultat 2014 UF0116

Nationella prov årskurs 9: resultat 2014 UF0116 BV/UA 2014-11-25 1(9) Nationella prov årskurs 9: resultat 2014 UF0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

För övriga skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare anges den befattningskod som motsvarar den tjänst personen utövar.

För övriga skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare anges den befattningskod som motsvarar den tjänst personen utövar. Befattningskoder Pedagogisk personal 2012 För rektor (enligt bestämmelserna i 2 kap. 2 i skollagen) anges alltid befattningskod 2070 oavsett tjänstens benämning. För övriga skolledare, studie- och yrkesvägledare

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107

Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107 BV/UA 2010-09-15 1(10) Kostnader för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009 UF0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs. Historia

Läs mer

Nationella prov årskurs 6: resultat 2013 UF0129

Nationella prov årskurs 6: resultat 2013 UF0129 BV/UA 2013-12-18 1(9) Nationella prov årskurs 6: resultat 2013 UF0129 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare

Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare Rapporttitel Avsnittstitel Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Allmänhetens

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125

Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125 BV/UA 2015-11-24 1(13) Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 BV/PI 2011-12-05 1(10) Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Efterled som används i examensbevisen

Efterled som används i examensbevisen som används i examensbevisen I tabellerna nedan framgår vilket kompetensområde respektive inriktning inom Lärarprogrammet ger i efterledet på examensbeviset. Om man läser två inriktningar kommer båda kompetensområdena

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2015-06-22

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2015-06-22 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2015-06-22 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden februari

Läs mer

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 MI1003 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Gödselmedel och kalk A.3 Statistikprodukten ingår

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2012-09-28 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden april juni

Läs mer

SLUTRAPPORT. Så reser hallänningarna. Resvaneundersökning Halland 2014 2014-06-27. Analys & Strategi

SLUTRAPPORT. Så reser hallänningarna. Resvaneundersökning Halland 2014 2014-06-27. Analys & Strategi SLUTRAPPORT Så reser hallänningarna Resvaneundersökning Halland 2014 2014-06-27 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Skogsentreprenörer 2015 JO0504

Skogsentreprenörer 2015 JO0504 Enheten för Skogspolicy och Analys 2016-06-29 1(8) Skogsentreprenörer 2015 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Utredarens förslag Det ska krävas legitimation för att en lärare ska få undervisa och anställas utan tidsbegränsning i syfte att säkerställa hög och

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbildning till yrkeslärare. Dir. 2008:41. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008

Kommittédirektiv. Utbildning till yrkeslärare. Dir. 2008:41. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008 Kommittédirektiv Utbildning till yrkeslärare Dir. 2008:41 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka och lämna förslag på hur ett system

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093 104

Läs mer

9 Kommunal vuxenutbildning

9 Kommunal vuxenutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2007 Kommunal (komvux) 9 Kommunal (komvux) Innehåll Fakta om statistiken...146 9.1 elever, heltidsstuderande, kursdeltagare, kurser, andel dagtidsstuderande och andel elever

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2015 Panel 8 UF0501

Elevpaneler för longitudinella studier 2015 Panel 8 UF0501 BV/UA 2015-11-24 1(12) Elevpaneler för longitudinella studier 2015 Panel 8 UF0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

9 Kommunal vuxenutbildning

9 Kommunal vuxenutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Kommunal (komvux) 9 Kommunal (komvux) Innehåll Fakta om statistiken...146 9.1 elever, heltidsstuderande, kursdeltagare, kurser, andel dagtidsstuderande och andel elever

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2013-04-12 1(7) Kalibreringsrapport 1 Inlening I en urvalsunersöning är allti sattningarna behäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras.

Läs mer

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens.

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens. Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens. Rapport mars 2014 Beslutad av förvaltningschefen 2014-03 - 18 1 Inledning I direktiv

Läs mer

Gymnasieskolan, slutbetyg 2013 UF0102

Gymnasieskolan, slutbetyg 2013 UF0102 BV/UA 2013-12-19 1(10) Gymnasieskolan, slutbetyg 2013 UF0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer