Bilagor 4-6 till publikation. Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor 4-6 till publikation. Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys"

Transkript

1 Bilagor 4-6 till publikation Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys

2 Bilaga 4 Teknisk beskrivning av enkät- och registerstudien Hur data har bearbetats Eftersom det är vanligt att lärare undervisar i flera ämnen, årskurser och skolformer, kan en och samma lärare ha en utbildning som stämmer överens med vissa delar undervisningen men inte med andra. Som framgår av kapitel 2 innebär skollagen att lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Någon strikt definition av vad detta innebär finns dock inte. För att kunna redovisa resultaten av undersökningen i termer av antal personer skulle det vara nödvändigt att skapa en sådan definition. Vi har valt att inte göra det. I stället har vi valt att, där inte annat anges, redovisa resultaten i termer av. Vår definition av en heltidstjänst utgår från angivna undervisningstimmar i enkäten. et timmar för en heltidstjänst har beräknats för varje skolform och är det genomsnittliga antalet undervisningstimmar som uppgivits i enkäten av dem som enligt lärarregistret hade hundra procents tjänstgöringsomfattning. Vissa justeringar har gjorts med hänsyn tagen till att det var vanligt att personer undervisade inom flera skolformer. 67 Detta innebär att andelssiffrorna i tabellerna motsvarar den andel av undervisningen som bedrivs av lärare med utbildning för skolformen, årskursen och i fråga. Ingen hänsyn tas till hur stor andel av en enskild lärares tjänst som undervisningen i fråga avser. Resultaten redovisas för hela populationen och inte bara för dem som svarat på enkäten. De vikter som har använts vid omräkningen kompenserar för objektsbortfallet, det vill säga bortfallet i termer av att frågeblanketter inte har besvarats alls. Däremot kompenserar det inte för det partiella bortfallet, det vill säga att svar för vissa av de svarande saknas för enskilda frågor i blanketten. När statistik redovisas för variabler som bygger på enkätfrågor innebär det att summan av antalet påverkas av det partiella bortfallet. Det totala antalet kan därmed variera något mellan olika tabeller. 67 Delningstalet (antal undervisningstimmar per heltidstjänst) för respektive skolform är följande: 18 timmar per vecka för förskoleklass, grundskola, grundläggande vuxenutbildning, specialskola, grundsärskola, träningsskola och sfi; 17 timmar per vecka för särvux motsvarande grundsärskola, särvux motsvarande träningsskola, gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar, gymnasiesärskola och gymnasial särvux. 125

3 Vissa upprättningar har gjorts i efterhand av svar som inte var kompletta eller konsistenta med avseende på kombinationer av svarsalternativ. 68 Hur lärares utbildning har kategoriserats För att kunna redovisa resultaten av enkät- och registerstudien i form av tabeller är det nödvändigt att ta ställning till vilka kriterier som ska gälla för olika kategorier i tabellerna. Detta har gjorts i två dimensioner lärarutbildning respektive utbildning i undervisnings. Det bör observeras att det inte tydligt framgår av skollagen vilken utbildning som är tillräcklig för undervisning på olika nivåer. Den kategorisering vi gör här har endast till syfte att göra en redovisning av resultaten möjlig. Den innebär inte att vi tar ställning till hur lagstiftningen ska tolkas. I skollagen anges att lärare ska ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. För närmare besked om vad som ska förstås med detta måste man gå till de krav som ställs för att få en lärarexamen. Dessa är olika beroende på skolform, årskurs och ämne. Kraven har också förändrats över tiden. Vid en operationalisering av kraven till distinkta kategoriseringar är det förmodligen mest korrekt att utgå från utbildningen och se till för vilken undervisning en lärares bildning enligt examensbeviset är avsedd. Av praktiska skäl har vi dock varit tvungna att utgå från undervisningen, genom att precisera vilken utbildning som ska krävas för undervisning i ett visst ämne i en viss skolform och årskurs. I de fall där vi har tvekat mellan olika gränsdragningar har vi utgått från principen att hellre fria än fälla. När det gäller pedagogisk utbildning särredovisas de lärare som saknar lärarexamen. För de lärare som har lärarexamen har en kodning gjorts av lärarutbildningarna efter inriktning mot undervisning i olika skolformer och årskurser. Efter samråd med Skolverket har lärarexamen för skolform och årskurs har definierats som: Förskoleklass: Fritidspedagogexamen, förskollärarexamen, lågstadielärarexamen, grundskollärarexamen tidigare år eller grundskollärarexamen årskurs 1 7 Grundskola/specialskola: Lågstadielärarexamen, i årskurserna 1 3; grundskollärarexamen tidigare år i årskurserna 1 6; mellanstadielärarexamen i årskurserna 4 6; grundskollärarexamen årskurs 1 7 i årskurserna 1 7; grundskollärarexamen årskurs 4 9 i årskurserna 4 9; grundskollärarexamen senare år i årskurserna 6 9; högstadielärarexamen i årskurserna 7 9 Gymnasieskola: Gymnasielärarexamen 68 Om undervisningstimmar men inte antalet poäng angetts för ett visst ämne har en matchning mot universitets- och högskoleregistret vid Statistiska centralbyrån gjorts för komplettering av denna uppgift. Om rutorna för undervisningstimmar endast markerats med ett kryss och antalet timmar saknas har en imputering gjorts enligt följande: Timmar har fördelats likformigt för alla kryssmarkerade rutor med hänsyn tagen till registeruppgift om tjänstgöringsomfattning. Kontroll av tillåtna värden, och i viss mån kontroll av om svaren var konsistenta när det gäller kombinationer av svarsalternativ och hoppfrågor, har genomförts vid dataregistrering. 126

4 Gymnasieskolans individuella program: Grundskollärarexamen årskurs 4 9, grundskollärarexamen senare år, högstadielärarexamen eller gymnasielärarexamen Grundläggande vuxenutbildning: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen Komvux på gymnasial nivå: Gymnasielärarexamen Obligatorisk särskola: Någon grundskollärarexamen Gymnasiesärskola: Gymnasielärarexamen Särvux: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen Sfi: Någon grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen När det gäller utbildning i undervisnings används följande definition i tabellerna i rapporten: Grundskolans årskurser 1 5: Minst 10 poäng 69 alternativt att ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen Grundskolans årskurser 6 9: Minst 20 poäng alternativt att ingår i lärarutbildningen men att antal poäng inte framgår i examen Gymnasieskolan: Minst 40 poäng Svarsalternativet Ämnet ingår i lärarutbildningen men poäng framgår inte i examen fanns med i enkäten. Skälet till detta är att för de lärare som har äldre lärarutbildningar för låg- och mellanstadiet, som till exempel låg- eller mellanstadielärarutbildning, framgår inte antalet poäng i undervisningsämnena i examensbeviset. Enligt Lärarförbundet utgör dessa lärare uppskattningsvis omkring halva lärarkåren i årskurserna 1 6. Vissa av dessa har ämnesfördjupningar på 20 poäng eller mer. I rapporten har vi alltså räknat med dessa lärare bland dem som har tillräckliga poäng i undervisnings såväl i grundskolans årskurser 1 5 som i årskurserna 6 9. Resultaten vid andra definitioner av tillräcklig utbildning i undervisnings redovisas i bilaga 6. Hur undervisningsämnen har grupperats I tabellerna har undervisningsämnena av praktiska skäl grupperats till ämnesgrupper. För de skolformer som motsvarar gymnasial nivå har ämnena grupperats redan i enkäten och sedan grupperats ytterligare i tabellerna i rapporten. Efter samråd med Skolverket har grupperingen i tabellerna gjorts enligt följande: 69 Med högskolepoäng avses genomgående den poängskala som gäller till och med vårterminen

5 Grundskola/grundläggande vuxenutbildning/grundsärskola: o o o o o o o o ämnen: Biologi, fysik, kemi, teknik, NO-ämnen integrerat ämnen: Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, SO-ämnen integrerat Svenska: Svenska, svenska som andraspråk Matematik: Matematik Engelska: Engelska : Franska, modersmål, spanska, teckenspråk för hörande, tyska, övriga språk Praktisk-estetiska ämnen: Bild, hem- och konsumentkunskap, musik, textilslöjd, trä- och metallslöjd Idrott: Idrott och hälsa Gymnasieskola/komvux på gymnasial nivå: o ämnen: Biologi, fysik, kemi, naturkunskap, teknik o ämnen: Filosofi, företagsekonomi/administration, geografi, historia, psykologi, religionskunskap, samhällskunskap o Svenska: Svenska, svenska som andraspråk o Matematik: Matematik o Engelska: Engelska o : Franska, italienska, japanska, kinesiska, latin och allmän språkkunskap, modersmål, ryska, spanska, teckenspråk för hörande, tyska, övriga språk o Praktisk-estetiska ämnen: Bild och form, dans, estetisk verksamhet, musik, teater o Idrott: Idrott och hälsa o Tekniska yrkesämnen: Bygg- och anläggningstekniska ämnen, datorteknik, el och eltekniska ämnen, energitekniska ämnen, flygyrkesteknik, fordonstekniska ämnen, maskin- och systemteknik, processtekniska ämnen, transportteknik, verkstads- och industritekniska ämnen o Övriga yrkesämnen: Barn- och ungdomsämnen, beklädnadstekniska ämnen/textil/konfektion, handels- och kontorsämnen, hantverksämnen, hotell/turism, livsmedelstekniska ämnen, medieämnen, naturbruksämnen, omvårdnadsämnen/social service, restaurang/storhushållsämnen Gymnasiesärskola/gymnasial särvux: o o ämnen: Natur- och miljökunskap, naturkunskap ämnen: Administration, datorkunskap, individ och samhälle, kulturhistoria, religionskunskap, samhällskunskap, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap 128

6 o o o o o o o o Svenska: Svenska, svenska som andraspråk Matematik: Matematik Engelska: Engelska : Modersmål Praktisk-estetiska ämnen: Bild och form, hem- och konsumentkunskap, dans, estetisk verksamhet, musik, teater Idrott: Idrott och hälsa Tekniska yrkesämnen: Fastighetsteknik, fordonstekniska ämnen, transportteknik, trädgårdsanläggning, verkstadstekniska ämnen Övriga yrkesämnen: Djurkunskap, handel, hantverkskunskap, hotellkunskap, medieämnen, naturbruksteknik, omvårdnadsämnen/social service, rid- och körkunskap, skoglig produktion Jämförbarhet När vi i rapporten talar om lärarexamen så inkluderar vi även förskollärarexamen och fritidspedagogexamen i begreppet. I den officiella statistiken används i stället begreppet pedagogisk högskoleexamen för att beteckna lärarexamen, förskollärarexamen och fritidspedagogexamen. En jämförelse av enkätundersökningens uppgifter om andelen lärare med lärarexamen kan göras med den officiella statistik för läsåret 2006/07 som publicerats av Skolverket. Det visar sig att andelen lärare utan lärarexamen är något högre i vår kartläggning. Enligt Skolverkets statistik saknar 10 procent av de tillsvidareanställda och 16 procent av samtliga grundskollärare en pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna avser lärare omräknat till och inte personer. Motsvarande siffror enligt vår studie är 12 respektive 17 procent. När det gäller lärarna i gymnasieskolan saknar enligt den officiella statistiken 17 procent av de tillsvidareanställda och 26 procent av samtliga gymnasielärare pedagogisk högskoleexamen, mot 22 respektive 31 procent enligt vår studie. Uppgifterna om lärarexamina bygger i båda fallen på samma registerdata över examina från Universitets- och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal. Uppgifterna i Statskontorets studie utgår dock från det antal timmar per vecka som lärarna i enkäten har uppgett sig undervisa, medan den officiella statistiken bygger på den tjänstgöringsgrad som skolorna har inrapporterat. I den officiella statistiken räknas till gruppen med pedagogisk högskoleexamen, till skillnad från i vår studie, personer som fått behörighetsförklaring av den tidigare Skolöverstyrelsen, lokal dispens av den tidigare länsskolnämnden eller lärarbehörighetsbevis för en utländsk lärarexamen av Högskoleverket. Totalt uppgår skillnaden mellan enkätens definition av lärarexamen och den officiella statistiken till omkring 4 procent. Av dessa är cirka 85 procent över 55 år och drygt hälften är över 60 år. Omkring hälften har fått behörighetsförklaring eller lokal dispens, som är äldre företeelser som inte längre utfärdas. 129

7 Osäkerhet och tolkning av data Såväl urvalet som bortfallet påverkar säkerheten i statistiken. Även de register som har använts i studien innehåller brister, men det diskuteras inte närmare här. I enkätstudien varierade urvalsfraktionen mellan de olika skolformerna. I vissa skolformer gjordes en totalundersökning av lärare och i vissa skolformer drogs urval. Bortfallet var också olika stort i olika skolformer. 70 Registerinformation över skolform, huvudman, ålder, kön, utbildning och anställning har använts för att reducera bortfallsfelet. 71 Det är svårt att ge några generella riktlinjer för hur data kan tolkas utifrån osäkerheten i materialet. Skattningar avseende gymnasieskolan och grundskolan som avser delpopulationer med mindre än bör dock tolkas med försiktighet. För dessa skattningar föreligger ett relativt stort urvalsfel. För att belysa osäkerheten i statistiken redovisas i det följande skattningar med 95- procentiga konfidensintervall för några tabeller ur rapporten. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet med 95 procents sannolikhet täcker det sökta värdet, om andra fel än urvalsfel är försumbara och urvalet är tillräckligt stort. I tabell 3.1 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare med examen för, lärare med examen för annan och lärare utan lärarexamen. Skattningarna presenteras efter skolform. 70 För definition av populationen och en mer detaljerad beskrivning av urval och bortfall, se Statistiska centralbyråns tekniska rapport i bilaga För en mer detaljerad beskrivning av detta, se Statistiska centralbyråns kalibreringsrapport i bilaga

8 Tabell 3.1 Förekomsten av lärare med lärarexamen för den skolform och årskurs de undervisar i, efter skolform Lärarexamen Lärarexamen för skolform och årskurs för annan Ingen lärarexamen Samtliga lärare ± ± ± 0.6 Förskoleklass ± ± ± 1.6 Grundskola ± ± ± 0.9 Specialskola ± ± ± 7.8 Gymnasieskola ± ± ± 1.1 Komvux* ± ± ± 1.9 Obligatorisk särskola** ± ± ± 2.2 Gymnasiesärskola ± ± ± 2.5 Särvux*** ± ± ± 3.9 Sfi ± ± ± 2.8 lärare ± ± ± 0.6 Förskoleklass ± ± ± 1.4 Grundskola ± ± ± 0.9 Specialskola ± ± ± 8.4 Gymnasieskola ± ± ± 1.1 Komvux* ± ± ± 1.8 Obligatorisk särskola** ± ± ± 2.2 Gymnasiesärskola ± ± ± 2.5 Särvux*** ± ± ± 4.1 Sfi ± ± ± 3.1 Urvalsfelen för skattningarna i tabell 3.1 är relativt små. Det största konfidensintervallet är ± 4.1 procentenheter, undantaget specialskolan. Detta beror på att urvalen i respektive skolform är utformat så att skattningar efter skolform ska kunna göras med god precision. Att osäkerheten är större i specialskolan beror på att variabeln antal innehåller ett fåtal avvikande observationer i denna skolform. Resultaten för specialskolan bör därför tolkas med viss försiktighet. I tabell 3.8 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare med examen för, lärare med examen för annan samt lärare utan lärarexamen med och utan utbildning i undervisnings. Skattningarna presenteras efter ämnesgrupp i gymnasieskolan. 131

9 Tabell 3.8 Förekomsten av lärare med lärarexamen för den skolform och årskurs de undervisar i samt utbildning i undervisnings* i gymnasieskolan, efter ämnesgrupp annan Ingen lärarexamen Samtliga lärare ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 1.9 Matematik ± ± ± ± ± ± 1.8 Svenska ± ± ± ± ± ± 1.2 Engelska ± ± ± ± ± ± 1.6 (utom engelska) ± ± ± ± ± ± 4.0 ämnen ± ± ± ± ± ± 3.7 Idrott ± ± ± ± ± ± 3.9 Tekniska yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 3.0 Övriga yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 2.5 lärare ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 1.8 Matematik ± ± ± ± ± ± 1.7 Svenska ± ± ± ± ± ± 1.2 Engelska ± ± ± ± ± ± 1.5 (utom engelska) ± ± ± ± ± ± 4.1 ämnen ± ± ± ± ± ± 3.4 Idrott ± ± ± ± ± ± 2.6 Tekniska yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 3.2 Övriga yrkesämnen ± ± ± ± ± ± 2.4 Även i denna tabell är urvalsfelen relativt små. Det största konfidensintervallet är ± 5.0 procentenheter. Det finns ett samband mellan storleken på ämnesgrupp (antal ) och osäkerheten i skattningarna. Om ämnesgruppen är liten blir skattningarna osäkrare. 132

10 I tabell 4.5 presenteras skattningar för andelen utförda av lärare utan lärarexamen och som inte har deltagit i lärarutbildning efter antal poäng i pedagogik. Skattningarna presenteras dessutom efter skolform (grundskolan och gymnasieskolan) och huvudman. Tabell 4.5 lärare utan lärarexamen som inte har deltagit lärarutbildning vid ett svenskt lärosäte. poäng i pedagogik, efterskolform och huvudman Har 40 poäng eller mer i pedagogik Har poäng i pedagogik Har 1-19 poäng i pedagogik Har inga poäng i pedagogik Grundskolan ± ± ± ± 9.8 Offentliga skolor ± ± ± ± 11.4 skolor ± ± ± ± 15.6 Gymnasieskolan ± ± ± ± 5.7 Offentliga skolor ± ± ± ± 6.9 skolor ± ± ± ± 9.3 I denna tabell är urvalsfelen relativt stora, framför allt för grundskolan. Detta beror på att skattningarna här avser delpopulationer som är små. Osäkerheten är större för grundskolan än för gymnasieskolan beroende på att skattningarna är baserade på färre observationer i grundskolan. 133

11 134

12 Bilaga 5 Statistiska centralbyråns tekniska rapport om enkät- och registerstudien Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete (BV/UA) vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden februari-april 2007 genomfört en enkätundersökning på uppdrag av Statskontoret. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera lärarnas undervisning och utbildning, och föreliggande enkätundersökning ingick som en del i detta uppdrag. Undersökningen genomfördes som en postenkät med två påminnelser. Populationen utgjordes av lärare inom 14 skolformer/nivåer inom skolformer. Totalt besvarade personer frågeblanketten, vilket motsvarar drygt 62 procent av urvalet. Frågeblanketterna registrerades via skanning. Datamaterialet har kompletterats med uppgifter över utbildning m.m. från register. Anders Karlsson har varit undersökningsledare/produktansvarig och bl.a. svarat för layout av frågeformulär och viss granskning av datamaterialet. Mättekniska laboratoriet vid SCB har medverkat vid fråge- och blankettutformningen. Johan Eriksson har svarat för framtagning av population, urvalsdragning och kalibrering (viktberäkning). Anna-Maria Jansson har varit produktionsansvarig för arbetet med insamling och skanning. I ett tillägg till undersökningen har tabeller tagits fram under ledning av Kent Mossberg och Berndt Gilbertsson. Under hela arbetet har Inge Göransson varit tillgänglig som sakkunnig i olika frågor. Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, bestod i denna undersökning av lärare inom förskoleklass, grundskolan, grundläggande vuxenutbildning, sameskolan, specialskolan, grundsärskolan, särvux motsvarande grundsärskolan, träningsskolan, särvux motsvarande träningsskolan, gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar, gymnasiesärskolan, gymnasial särvux och svenskundervisning för invandrare (sfi). För att senare kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Den aktuella urvalsramen hämtades från registret över pedagogisk personal oktober Följande avgränsning gjordes: helt tjänstlediga personer avfördes personer med enbart skol-/arbetsledning eller studie- och yrkesvägledning i sin tjänst avfördes personer med befattningskoderna barnskötare eller fritidsledare avfördes. Efter denna avgränsning återstod en urvalsram med tjänstgöringsposter. et personer var dock färre, stycken, eftersom en lärare kan ha flera tjänster. För att skapa en ram med unika poster avseende personer prioriterades den 135

13 tjänst som hade störst omfattning (i procent). Om två tjänster hade samma omfattning fick slumpen avgöra vilken tjänst som valdes. Populationen lärare är väldigt skev beträffande skolform, cirka 85 procent av lärarna tjänstgör huvudsakligen inom grundskola eller gymnasieskola. Ett slumpmässigt urval (OSU) skulle innebära att skattningar avseende lärare i mindre frekventa skolformer skulle bli väldigt osäkra. För att säkerställa att urvalet skulle innehålla tillräckligt med individer i viktiga redovisningsgrupper stratifierades därför populationen efter skolform och för vissa skolformer efter nivå eller huvudman. Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval drogs med hjälp av den vid SCB utvecklade programvaran CLAN. Allokeringen (beräkningen av antalet som skulle väljas i varje stratum) gjordes så att strata med färre än personer totalundersöktes. Strata som totalundersöktes var grundläggande vuxenutbildning, särvux 72, specialskolan, sameskolan, gymnasiesärskolan och sfi. För förskoleklass, obligatorisk särskola 73 och komvux på gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar drogs urval om lärare per skolform/nivå inom skolform. För grundskolan och gymnasieskolan drogs urval om cirka lärare per skolform. Totalt omfattade urvalet personer. Populations- och urvalsstorlekar för olika strata framgår av tabell 1. Tabell 1 Population och urval Stratum (skolform/nivå inom skolform/huvudman) Population Urval antal antal 01 Förskoleklass offentlig huvudman Förskoleklass fristående huvudman Grundskola offentlig huvudman Grundskola fristående huvudman Obligatorisk särskola Grundläggande vuxenutbildning Särvux Specialskola Sameskola Gymnasieskola offentlig huvudman Gymnasieskola fristående huvudman Komvux gymnasial nivå/påbyggnadsutbildningar Gymnasiesärskola Sfi Totalt Variabler Statskontoret utformade frågorna i frågeblanketten i samråd med SCB. Mättekniska laboratoriet vid SCB har gjort en s.k. skrivbordsgranskning och testat blanketten på 72 Särvux omfattar särvux motsvarande grundsärskola, särvux motsvarande träningsskola och gymnasial särvux. 73 Obligatorisk särskola omfattar grundsärskola och träningsskola. 136

14 några lärare. Resultatet av laboratoriets granskning har levererats i en rapport till Statskontoret. SCB stod för konstruktionen av formuläret till tryckfärdigt original. Blanketten omfattade 17 sidor inkl. missiv med 34 frågor. De inledande frågorna handlade om erfarenheterna av undervisning, utbildning, personliga önskemål i fråga om undervisning och synen på utbildningens betydelse. Huvuddelen av blanketten upptogs av en kartläggning av undervisningen (undervisningstimmar per ämne och årskurs och antalet högskolepoäng i undervisningsämnena) uppdelad på de valda 14 skolformerna/nivåerna inom skolformerna. Referensperiod för frågorna var höstterminen Datainsamling Aktuella namn- och adressuppgifter för de utvalda personerna erhölls från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Frågeformulären sändes per post ut Ett tack- och påminnelsekort (ToP) skickades ut , och ett påminnelsebrev tillsammans med ett nytt formulär sändes ut Insamlingen avslutades För hela undersökningen uppgick svarsfrekvensen till 62,5 procent ( besvarade blanketter). Andelen svarande varierade mellan olika strata från 27 till 68 procent se tabell personer (0,3 procent av samtliga i urvalet) hörde av sig och uppgav att de inte arbetat som lärare. Se vidare om s.k. övertäckning i avsnittet Kvalitet. Tabell 2 Svarsinflödet i olika faser Stratum Inför ToP Inför påm. Svarande totalt % % % 01 Förskoleklass offentlig huvudman 34,5 54,2 64, Förskoleklass fristående huvudman 24,7 43,1 55, Grundskola offentlig huvudman 32,3 52,8 61, Grundskola fristående huvudman 27,8 44,3 52, Obligatorisk särskola 31,7 52,4 61, Grundläggande vuxenutbildning 40,0 59,2 68, Särvux 29,5 52,6 62, Specialskola 34,5 51,8 61, Sameskola 13,6 18,2 27, Gymnasieskola offentlig huvudman 36,9 56,1 65, Gymnasieskola fristående huvudman 30,1 47,0 56, Komvux gymnasial nivå/påbyggnadsutb. 36,8 56,0 65, Gymnasiesärskola 31,5 52,6 61, Sfi 36,6 56,5 65, Totalt 33,8 53,4 62, Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall, som innebär att svar saknas för vissa frågor i blanketten. Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på 137

15 undersökningsvariablerna kan skattningar som grundar sig enbart på de svarande vara skeva. Objektsbortfallet kan bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att medverka i undersökningen, inte går att nå beroende på t.ex. utlandsvistelse eller flytt, eller är förhindrad att medverka p.g.a. sjukdom. I tabell 3 redovisas objektsbortfallet, som uppgick till 37,2 procent. Den största delen utgörs av ej avhörda, vilket innebär att uppgift saknas om skälet till att frågeblanketten inte besvarats. Tabell 3 Objektsbortfallet Orsak % Avliden 10 0,0 Avböjd medverkan, eftersom frivilligt att deltaga 70 0,2 Avböjd medverkan, pensionerad 10 0,0 Avböjd medverkan, annan orsak (ej tid, undersökningens syfte m.m.) 95 0,2 Förhindrad medverkan (fysiskt/psykiskt hinder, sjukdom) 13 0,0 Hemlig/skyddad, saknar adress 26 0,1 Postretur 53 0,1 Språksvårigheter 3 0,0 Utomlands/emigrerat 24 0,1 Ej avhörd ,5 Totalt ,2 För att få en bild av hur bra de svarande representerade urvalet med avseende på vissa bakgrundsvariabler har registerinformation jämförts mellan de svarande, bortfallet och hela urvalet. Resultaten av denna jämförelse redovisas i tabell 4. Observera att siffrorna är ovägda, vilket innebär att hänsyn inte har tagits till urvalsdesignen. Följande kan konstateras utifrån denna tabell: kvinnor svarade i högre grad än män svarsfrekvensen ökade med ålder gifta svarade i högre grad än övriga de som arbetade i skolor med offentlig huvudman svarade i högre grad än de som arbetade i fristående skolor fast/tillsvidareanställda svarade i högre grad än tillfälligt anställda svarsfrekvensen ökade med tjänstgöringens omfattning de som varit anställda länge svarade i högre grad än senare anställda personer med pedagogisk högskoleexamen svarade i högre grad än personer utan sådan examen för olika skolformer, kommuntyper och befattningar var skillnaderna generellt sett inte så stora när det gällde svarsfrekvenserna. 138

16 Tabell 4 Procentuell fördelning efter några bakgrundsvariabler för svarande, bortfall och totalt Svarande Bortfall Totalt Kön Kvinna (%) Man (%) Totalt (%) Ålder - 29 år (%) år (%) år (%) år (%) år (%) Totalt (%) Civilstånd Gift (%) Övrigt (%) Totalt (%) Skolform Förskoleklass (%) Grundskola (%) Gymnasieskola (%) Gymnasiesärskola (%) Komvux (%) Obligatorisk särskola (%) Sameskola (%) Sfi (%) Specialskola (%) Särvux (%) Totalt (%) Skolhuvudman (%) Offentlig (%) Totalt (%) Skolkommun Storstad/förortskommun (%) Större stad (%) Övrig kommun (%) Totalt (%) Befattningskod Lågstadie-, mellanstadie- el. grundskollärare Grundskollärare 4-9 el. gymn. teoretiska ämnen Lärare yrkesämnen grund- el. gymnasieskolan Speciallärare/specialpedagog (%) Annan (%) Totalt (%)

17 Anställningsslag Fast/tillsvidare (%) Tillfällig (%) Totalt (%) Tjänstgöringsomfattning 1-10 % (%) % (%) % (%) % (%) % (%) % (%) Totalt (%) Anställningsår Anställd på skolan före år 2002 (%) Anställd på skolan fr.o.m. år 2002 (%) Totalt (%) Pedagogisk högskoleexamen Har pedagogisk högskoleexamen (%) Har ej pedagogisk högskoleexamen (%) Totalt (%) Utbildning (inriktn. mot undervisning i) Förskoleklass (%) Förskoleklass/grundsk. tid. år motsv. (%) Grundskola senare år motsv. (%) Grundsk. sen. år/gymnasiesk. motsv. (%) Gymnasieskola motsv. (%) (%) Totalt (%) Partiellt bortfall för enstaka frågor kan bero på att frågan är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara den eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Frågor som innebär att man ska ta ställning till olika påståenden tenderar också att ge ett högre bortfall än rena faktafrågor. I denna undersökning varierade det (viktade) partiella bortfallet för de olika frågorna, med två undantag, mellan en och fem procent. För fråga 8, som handlade om hur många högskolepoäng som saknades för att ta ut en svensk lärarexamen, uppgick bortfallet till åtta procent, medan 13 procent inte besvarat fråga 10 om lärarbehörighetsbevis från Högskoleverket erhållits för en utländsk lärarexamen. Även om det partiella bortfallet totalt för fråga 11 endast uppgick till drygt fem procent var det betydligt högre, mellan 11 och 17 procent, för de enskilda delfrågorna om olika pedagogiska påbyggnadsutbildningar. Ofta var endast en eller två av delfrågorna besvarade och en stor del av bortfallet kan troligen tolkas som att man inte hade de aktuella utbildningarna, trots att tanken var att alla delfrågor skulle bevaras med ja eller nej. Ett liknande resonemang kan också gälla för fråga 13 om att ta ställning till olika omständigheter för vidareutbildning, med ett totalt partiellt bortfall på tre procent medan bortfallet för de olika delfrågorna varierade 140

18 mellan 10 och 17 procent. Hade man t.ex. angivit att man i hög grad kunde tänka sig att läsa 20 högskolepoäng under arbetstid, var det för en del personer förmodligen underförstått att detta också gällde för att läsa fem eller 10 poäng. För attitydfrågorna om undervisning och utbildning, frågorna 14 och 15, var det partiella bortfallet för delfrågorna förhållandevis lågt, mellan en och fyra procent. Databeredning Databeredningen genomfördes av avdelningen för datainsamling från individer och hushåll vid SCB. Samtliga inkomna blanketter prickades av och skannades i ett för ändamålet utvecklat system baserat på programvaran Eyes&Hands. Kontroller gjordes under och efter registreringen av bl.a. dubbelmarkeringar och att endast giltiga eller rimliga värden förekommer i materialet. Följande upprättningar av materialet har gjorts i efterhand: om undervisningstimmar men inte antalet högskolepoäng angetts för ett visst ämne har en matchning mot universitets- och högskoleregistret vid SCB gjorts för komplettering av denna uppgift. om rutorna för undervisningstimmar endast markerats med ett kryss och antalet timmar saknas har en imputering gjorts enligt följande: timmar har fördelats likformigt för alla kryssmarkerade rutor med hänsyn tagen till registeruppgift om tjänstgöringsomfattning. Uppgifter om lärarexamina och annan högskoleutbildning har hämtats från universitets- och högskoleregistret. Inför tabellframställningen har en kodning gjorts av lärarutbildningarna efter inriktning mot undervisning i olika skolformer och årskurser. Kopplingen lärarutbildning har gjorts efter instruktioner från Statskontoret och Skolverket. Följande mått har också tagits fram: antalet timmar för en heltidstjänst beräknas för varje skolform, och är det genomsnittliga antalet undervisningstimmar som uppgivits i enkäten av dem som enligt lärarregistret hade 100 procents tjänstgöringsomfattning. Vissa justeringar har gjorts med hänsyn tagen till att det var vanligt att personer undervisade inom flera skolformer (t.ex. förskoleklass och grundskola). Datamaterialet levereras i form av tabeller till Statskontoret. Skolverket kommer att erhålla ett avidentifierat individmaterial i form av en fil i SPSS-format med lablar (klartexter). Förutom svarsvariablerna kompletteras den levererade filen med utbildningsvariabler m.m. från universitets- och högskoleregistret samt registret över pedagogisk personal och en viktvariabel. Sekretess och utlämnande I följebrevet till frågeblanketten beskrevs undersökningens bakgrund och syfte samt att datainsamlingen genomfördes av SCB på uppdrag av Statskontoret. Följebrevet informerade också om att uppgifter och population/urval hämtats från registret över pedagogisk personal samt universitets- och högskoleregistret. Vidare att samtliga uppgifter är skyddade av sekretesslagen, att det är frivilligt att deltaga och att tabeller kommer att levereras till Statskontoret medan Skolverket kommer att få ta del av det avidentifierade materialet. 141

19 För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial och/eller frågeblanketter krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de registervariabler och behandlas på det sätt som följebrevet informerar om. SCB har gjort en intern sekretessprövning för utlämnandet av aktuella svars- och registervariabler till Skolverket. Behandlingen av personuppgifter i undersökningen har anmälts till SCB:s juridiska kansli. Beslutet därifrån medger att registret (datamaterialet) bevaras på SCB till , då uppgifterna kommer att förstöras. Viktberäkning och estimation Vikter har beräknats så att resultaten kan redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet, och därmed kommer antalet i respektive tabell att vara olika. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande, speciellt som olika urvalspersoner haft olika sannolikhet att komma med i urvalet. I tabellerna som levereras till Statskontoret redovisas alltid viktade uppgifter. Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: w k = d k v k där w k = den totala vikten för objekt k d k = designvikt v k = kalibreringsvikt Designvikten är den del av vikten som beror på urvalsdesignen. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor och äldre svara i högre grad än män och yngre. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan en snedvridande effekt på resultatet uppstå. För att kompensera för detta har kalibreringsvikter använts, se bifogad kalibreringsrapport för mer detaljer. Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att överoch undertäckningen är försumbar. För mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. För beräkning av skattningen av totaler används följande formel: Yˆ = r w k yk där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) 142

20 Och för beräkning av skattningen av medelvärden används följande formel: Yˆ = r wk y w r k k där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) Vikten (KalVikt) som finns på den levererade filen ska användas vid framställning av tabeller och diagram samt vid beräkning av statistiska mått. Kalibreringen och de tabeller som presenteras i den bifogade kalibreringsrapporten har tagits fram enligt de formler som presenterats ovan med hjälp av SAS och variansprogrammet CLAN97. Kvalitet SCB tillämpar en bred definition på kvalitet. För att hålla en hög kvalitet och täcka kvalitetsdimensionerna används vid genomförandet av undersökningar ett kvalitetssäkringsprogram med kontroller i undersökningens olika faser, alltifrån kundkontakter till dokumentation och uppföljning. Nedan beskrivs de begrepp som har betydelse för denna undersökning. Innehåll Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper, redovisningsgrupper. Redovisningsgrupperna i en undersökning avgränsas antingen med hjälp av en registervariabel (från urvalsramen) eller utifrån svaret på en fråga. Om redovisningsgrupper definieras utifrån svaret på en fråga i frågeblanketten bör man tänka på att om det förekommer partiellt bortfall för den variabeln blir inte summeringarna för variabeln lika med summeringarna för en variabel utan partiellt bortfall. Referenstider Referensperioden i denna undersökning är höstterminen Tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Täckningsfelen kan delas in i två typer. Undertäckning innebär att enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns med i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Varken under- eller övertäckningens storlek är känd, men 123 personer (0,3 procent av samtliga i urvalet) uppgav att de inte arbetade som lärare under hösten Registeransvarigas erfarenheter och tidigare genomförda enkätundersökningar som använt registret över pedagogisk personal som urvalsram tyder på att övertäckningen är av ringa omfattning. 143

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Kunskapsmöten unga lärare - forskare

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder. Kunskapsmöten unga lärare - forskare Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Kunskapsmöten unga lärare - forskare 130111 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Enkät till studiecirkeldeltagare Studiecirkeldeltagare År 2013 Februari 2014 Inledning Enheten för Utbildning och arbetsmarknad vid Statistiska

Läs mer

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011

Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Uppföljning av Ky- och Yh-utbildning 2011 Tenis rapport 2011-11-28 1(9) Inledning Enheten för statisti om utbildning och arbete vid Statistisa centralbyrån (SCB) genomförde under hösten 2011 en postenät

Läs mer

Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012

Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012 Tekniska rapporter Attityder till vuxenutbildningen 2012 I denna PDF finns tekniska rapporter från Statistiska Centralbyrån (SCB) som beskriver genomförande och metoder för de olika undersökningar som

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning

Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Intolerans 2013 2014 04 30 Allmän information Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden oktober 2013

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Förord Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se

Läs mer

Lärares utbildning och undervisning i skolan

Lärares utbildning och undervisning i skolan 2007:8 Lärares utbildning och undervisning i skolan Kartläggning och analys MISSIV DATUM DIARIENR 2007-06-19 2006/190-5 ERT DATUM 2006-08-24 2007-02-01 ER BETECKNING U2006/5719/S U2007/326/S Regeringen

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar och medier 2014 2015-01-19 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden september november 2014 en

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2014-09-01

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2014-09-01 Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2014-09-01 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden februari

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Hälsa på lika villkor Nationellt urval 2012-09-28 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden april juni

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012

SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012 SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012 SLUTGILTIG VERSION 1 Sveriges Utbildningsradio AB har till uppgift att bedriva programverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. 1 UR producerar och sänder

Läs mer

Frågor om ditt boende och vardagsliv Enkätundersökning 2007 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län

Frågor om ditt boende och vardagsliv Enkätundersökning 2007 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län Frågor om ditt boende och vardagsliv Enkätundersökning 2007 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län Teknisk rapport Enkätenheten STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2007-10-17 1(9) Enkätenheten Innehåll Inledning...2

Läs mer

Företagsregister och individdatabas (FRIDA)

Företagsregister och individdatabas (FRIDA) Företagsregister och individdatabas (FRIDA) 2003 HE0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Enkätundersökning 2011, nationellt urval Uppdragsgivare: Statens folkhälsoinstitut Teknisk rapport Enkätenheten STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-10-05 Enkätenheten Innehåll Inledning...

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110. Innehållsförteckning

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110. Innehållsförteckning Enheten för demokratistatistik 2015-03-06 1(10) Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Folkhögskolans pedagogiska personal

Folkhögskolans pedagogiska personal Folkhögskolans pedagogiska personal 2012 Fram till 1994 ingick folkhögskolans pedagogiska personal i Skolverkets Lärarregister och insamlingen gjordes av SCB på uppdrag av Skolöverstyrelsen. Därefter har

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Företagens utgifter för IT 2008 NV0802

Företagens utgifter för IT 2008 NV0802 ES/IFI 2009-10-14 1() Företagens utgifter för IT 200 NV002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Specialskolan: elever per 15 oktober 2014 UF0122

Specialskolan: elever per 15 oktober 2014 UF0122 BV/UA 2015-02-17 1(10) Specialskolan: elever per 15 oktober 2014 UF0122 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande oc metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2012-09-03 Stockolm Inledning Eneten för Miljö- oc turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Företagen och organisationerna om Kemikalieinspektionens

Läs mer

Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802

Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802 ES/IFI 2014-10-16 1(9) Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2013-04-08 1(9) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare; SFS 2013:830 Utkom från trycket den 19 november 2013 utfärdad den

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2010-07-02 1(8) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Områdesbehörigheter för Gy11 och Vux12

Områdesbehörigheter för Gy11 och Vux12 1 (6) Områdesbehörigheter för Gy11 och Vux12 För dig som ska ta en gymnasieexamen eller läser på komvux hösten 2012 och framåt. Till varje utbildningsområde finns en eller flera områdesbehörigheter kopplade.

Läs mer

IT i företag 2010 (vissa frågor avser 2009) NV0116

IT i företag 2010 (vissa frågor avser 2009) NV0116 IT i företag 2010 (vissa frågor avser 2009) NV06 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Brottsutsattas kontakter med Polisen 2013

Brottsutsattas kontakter med Polisen 2013 Brottsutsattas kontakter med Polisen 2013 En attitydundersökning riktad till brottsutsatta gällande deras kontakter med Polisen. Betygsindex 100 90 80 Bevara Bevara Förbättra om möjligt 70 60 50 40 Lägre

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Höstsådda arealer 2000

Höstsådda arealer 2000 Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5

Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5 Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5 Transporter i Sverige med lätta lastbilar en pilotundersökning PM 2012:5 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon:

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Södertälje kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 SO0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Stöd och service till funktionshindrade. A.3 Statistikprodukten ingår i

Läs mer

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Petra Nilsson 20 maj 2011 Working Paper 2011:1 Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt

Läs mer

IT i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) NV0116

IT i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) NV0116 IT i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) NV0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

IT i företag 2014 NV0116

IT i företag 2014 NV0116 ES/IFI 2014-12-03 1(11) IT i företag 2014 NV0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 NR/SIM-Ö 2010-11-17 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Kalibrering av vikter - beskrivning av tekniken och de SCB-fall den prövats i

Kalibrering av vikter - beskrivning av tekniken och de SCB-fall den prövats i R&D Report 2000:1 Research Methods Development Kalibrering av vikter - beskrivning av tekniken och de SCB-fall den prövats i Sixten Lundström Med bidrag från Stina Andersson Pär Brundell Jan Hörngren Charlotte

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång

Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN Ämneskrav för KPU Kompletterande pedagogisk utbildning ordinarie studiegång Göteborgs universitet har tre ingångar till KPU Ett ämne i gymnasieskolan - som ska omfatta, Ett ämne

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

RVU Sverige 2012. -den nationella resvaneundersöknigen. Beskrivning av statistiken

RVU Sverige 2012. -den nationella resvaneundersöknigen. Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2012 -den nationella resvaneundersöknigen Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2012 -den nationella resvaneundersöknigen Beskrivning av statistiken Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (7) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2009 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 Statistikenheten 2015-01-12 1(11) Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 JO 0109 Innehållsförteckning A Administrativa och legala uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU 2006

Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU 2006 Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU 2006 SO0211 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Individ- och familjeomsorg. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Humanistiska programmet

Humanistiska programmet Humanistiska programmet Gymnasiegemensamma ämnen 1150 poäng Engelska 5 och 6 200 Historia 1b och 2b - kultur 200 Idrott och hälsa 1 100 Matematik 1b 100 Naturkunskap 1b 100 Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Undersökning till företag med dikor/amkor

Undersökning till företag med dikor/amkor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Teknisk rapport 2010-05-21 1(46) Rolf Selander, Pär Brundell Undersökning till företag med dikor/amkor Teknisk rapport 1 Inledning 1.1 Bakgrund Jordbruksverket har gett Statistiska

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015.

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. 1 (7) Instruktion Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2015 och kan endast lämnas via Internet på webbplatsen

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Assistansersättning 2013 SF0209

Assistansersättning 2013 SF0209 Försäkringsutveckling/Verksamhetsområdet för 2014-01-14 1(9) Assistansersättning 2013 SF0209 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Dagersättning sjukförmåner

Dagersättning sjukförmåner Dagersättning sjukförmåner Referensår 2005 SF0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306

Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-05-21 1(9) Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Energipriser på naturgas och el

Energipriser på naturgas och el Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Energipriser på naturgas och el 2009 EN0302 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Undersökning om förekomsten av hot och våld mot taxiförare. 1. Inledning

Undersökning om förekomsten av hot och våld mot taxiförare. 1. Inledning 1(25) Undersökning om förekomsten av hot och våld mot taxiförare En uppföljning av undersökningen från 1999 1. Inledning Denna rapport redovisar resultaten från en enkätundersökning som genomförts under

Läs mer

Familjerätt 2012 SO0201

Familjerätt 2012 SO0201 2013-04-16 1(7) Familjerätt 2012 SO0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare med utländsk examen

Ansökan om legitimation för lärare och förskollärare med utländsk examen Ansökan om legitimation för lärare och Läs detta innan du börjar Läs igenom hur du fyller i din ansökan på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se/ansokan Skicka kopior på handlingar och intyg. Sänd dem

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. En liten statistikundersökning för en lektionstimme

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. En liten statistikundersökning för en lektionstimme Statistiska centralbyrån Statistics Sweden En liten statistikundersökning för en lektionstimme Innehållsförteckning Ett litet exempel på hur en statistisk undersökning går till Exempel på frågor och rop

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten

Läs mer

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna TILL ELEVEN Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-82-0

Läs mer

Partisympatiundersökningen (PSU)

Partisympatiundersökningen (PSU) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (25) Partisympatiundersökningen (PSU) 2015 ME0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Kvalitetsstandarder inom statistikproduktionen. 2011-10-19 Lilli Japec, Dr Utvecklingschef SCB lilli.japec@scb.se

Kvalitetsstandarder inom statistikproduktionen. 2011-10-19 Lilli Japec, Dr Utvecklingschef SCB lilli.japec@scb.se Kvalitetsstandarder inom statistikproduktionen 2011-10-19 Lilli Japec, Dr Utvecklingschef SCB lilli.japec@scb.se 1 Inledning Vad är kvalitet? Vilka ramverk finns? Några exempel från SCB:s kvalitetsarbete

Läs mer