Tjänsteföretagens förbrukning (TFF)

Transkript

1 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) Tjänsteföretagens förbruning (TFF) 2012 NV0111 Innehåll 0 Allmänna uppgifter Ämnesområde Statistiområde SOS-lassificering Statistiansvarig Statistiproducent Uppgiftssyldighet Seretess och regler för behandling av personuppgifter Gallringsföresrifter EU-reglering Syfte och histori Statistianvändning Uppläggning och genomförande Internationell rapportering Planerade förändringar i ommande undersöningar Översit Observationsstorheter Statistisa målstorheter Utflöden: statisti och mirodata Doumentation och metadata Uppgiftsinsamling Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätinstrument Insamlingsförfarande Databeredning Statistis bearbetning och redovisning Sattningar: antaganden och beräningsformler Redovisningsförfaranden Slutliga observationsregister Produtionsversioner Ariveringsversioner Erfarenheter från senaste undersöningsomgången Bilaga 1 Introdutionsbrev Bilaga 2 Frågeformulär SNI 49A Bilaga 3 Frågeformulär SNI 49B Bilaga 4 Frågeformulär SNI 49C... 31

2 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) Bilaga 5 Frågeformulär SNI 49D Bilaga 6 Frågeformulär SNI Bilaga 7 Frågeformulär SNI Bilaga 8 Frågeformulär SNI Bilaga 9 Frågeformulär SNI Bilaga 10 Frågeformulär SNI Bilaga 11 Frågeformulär SNI Bilaga 12 Frågeformulär SNI Bilaga 13 Påminnelsebrev... 85

3 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: 0.2 Statistiområde Statistiområde: 0.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) Näringsversamhet Näringslivets strutur Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig Myndighet/organisation: Statistisa centralbyrån (SCB) Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Johanna Barry-Vallin Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistiproducent Myndighet/organisation: SCB, Enheten för Näringslivets strutur Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Johanna Barry-Vallin Telefon: E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99), statistiförordningen (SFS 2001:100) och SCB:s föresrift SCB-FS 2013: Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentlighets- och seretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien.

4 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 0.8 Gallringsföresrifter Bevarandebehov är under utredning. 0.9 EU-reglering Statistien är inte EU-reglerad Syfte och histori I utredningen Utvecling och förbättring av den eonomisa statistien, SOU 2002:118 framom önsemål om att ta fram statisti över insatsvaruförbruningen inom tjänstesetorn. Det fanns dåligt med information om detta och nationalräensaperna tvingades därför att göra olia antaganden om denna. Sedan år 2006 har enheten för Näringslivets strutur fått medel för att regelbundet producera statisti över Tjänsteföretagens förbruning (TFF). År 2005 genomfördes undersöningen för första gången. Undersöningen hade då en egen enät och sattningar gjordes helt fristående från undersöningen Företagens eonomi (FEK). Från och med den andra undersöningsomgången (2006) har datainsamlingen till undersöningen sett inom ramen för FEK. TFF har bedrivits som en pilotundersöning under de fem första produtionsomgångarna. Efter dessa produtionsomgångar har samtliga tjänstebranscher täcts in och undersöningen har samlat på sig viss information om vila ostnader som återfinns under resultaträningsposten ostnader råvaror i de olia branscherna. FEKansatsen av TFF har doc inte haft någon fullständig design, bl.a. eftersom de ostnader som rör råvaror endast har samlats in från ett fåtal ice slumpmässigt utvalda företag genom en telefonintervjuundersöning. En fullständig undersöningsdesign var därför önsvärd och genomfördes för första gången 2011 med referensår TFF ommer även de nästommande fem produtionsomgångar, med start referensår 2010, att bedrivas som en pilotundersöning. Undersöningen syftar till att fylla en tidigare informationsbrist vid beräningen av BNP och bidrar till att öa tillförlitligheten och relevansen i beräningarna i allmänhet och för framtagandet av Input/Output tabeller i synnerhet. Informationen är av stort värde vid användningen av nationalräensaper som underlag för analys, för eonomisa eller politisa beslut samt för fastställande av vissa avgifter till och stöd från den Europeisa unionen. Vid beräningen av BNP görs en avstämning på produtgruppsnivå (ca 400 produtgrupper) för att säerställa att tillgången i eonomin i form av prodution och import av dessa produter an fördelas på användning i form av onsumtion, insatsförbruning, investeringar och export. Utan produtgruppsvisa uppgifter om tjänsteföretagens förbruning blir just insatsförbruningen inom den delen av näringslivet den svagaste länen, och nödvändiga justeringar av produtbalanserna får göras. Det har onsevenser framför allt för besrivningen av hur olia delar av

5 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) eonomin bidrar till BNP och dess tillväxt. Eftersom TFF-undersöningen bidrar med ett mer detaljerat underlag förbättras förutsättningarna för den analys av tillgång och användning som görs vid produtavstämningen. Undersöningens resultat an ocså påvera den slutliga fördelningen på olia slag av användning, och därmed ocså öa tillförlitligheten i sattningen av BNP totalt eftersom en öad/minsad förbruning minsar/öar BNP medan det omvända gäller för annan användning Statistianvändning Undersöningen används som underlag för beräning av tjänsteföretagens förbruning efter detaljerad varugrupp inom ramen för Nationalräensapernas (NR) beräningar i tillgångs- och användningstabeller Uppläggning och genomförande Tjänsteföretagens förbruning är en intermittent fristående undersöning där cira 1000 företag undersös varje år. Undersöningen, som är årlig, genomförs med hjälp av enäter. Alla tjänstebranscherna (SNI exl , 84) ommer att undersöas efter ett rullande schema under en femårsperiod. Detta innebär att ett ensilt företag deltar i undersöningen endast ett av de fem åren. Datainsamlingen ser inom ramen för undersöningen Företagens eonomi Internationell rapportering Statistien rapporteras inte internationellt Planerade förändringar i ommande undersöningar Detta är tredje året då en ny undersöningsdesign använts, så det är fullt möjligt att det efter årets utvärdering ommer att visa sig att förändringar bör göras inför nästa produtionsomgång.

6 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 1 Översit 1.1 Observationsstorheter De undersöta objeten utgörs av företagsenheten som i de flesta fall sammanfaller med den juridisa enheten eller boslutsenheten. I undantagsfall an insamlingen se på oncernnivå eller annan onsolidering av flera juridisa personer. Med företag menas de juridisa formerna atiebolag, handels- och ommanditbolag, ensild näringsidare, eonomis förening samt vissa andra juridisa former som bedriver näringsversamhet. I de fall företag bedriver flera versamheter delas företaget in i versamhetsenheter. Med denna indelning möjliggörs redovisning både på institutionell nivå (företagsnivå) och funtionell nivå (versamhetsnivå). I målpopulationen ingår samtliga företag som bedrivit versamhet under referensåret inom branscherna 49, 50, 51, 53, 58, 63 och 68 enligt SNI Statistisa målstorheter De statistisa målstorheterna i TFF hänför sig i första hand till objettypen VersamhetsEnhet (VE). Det mest freventa statistisa måttet är Summa. Samtliga målstorheter där inte annat anges avser alenderåret 2012 (benämnt t). Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Företag inom 2-siffer SNI2007-od Totala ostnader SNI Företag inom 2-siffer SNI2007-od De totala SNI ostnadernas fördelning på ostnadsslag Summa tusentals ronor Summa tusentals ronor 1.3 Utflöden: statisti och mirodata Tabeller om tjänsteföretagens förbruning, där uppgifter om Övriga externa ostnader och Råvaror och förnödenheter ingår, levereras till NR. Mirodata som gör identifiation av objet möjlig lämnas inte ut. 1.4 Doumentation och metadata Undersöningen finns ocså doumenterad i MetaPlus.

7 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande För att tillhöra rampopulationen (undersöningspopulationen) sa företaget anses ha bedrivit versamhet under året, d v s varit ativt. Ett företag anses som ativt i Företagsdatabasen (FDB) om det sattat för anställd personal, betalat mervärdesatt eller F-satt. I stora delar överensstämmer rampopulationen och målpopulationen, doc föreommer det några undantag: Den samordnade urvalsdragningen (SAMU) görs under november månad för undersöningsåret. Detta innebär att företag som registreras under december månad inte an inluderas i undersöningen. De företag som bedriver versamhet under året men som av olia anledningar läggs ner innan november månad har inte heller möjlighet att omma med i undersöningen. Företag som är registrerade som ativa i FDB, trots att de slutat bedriva versamhet. Att de fortfarande är registrerade som ativa an bland annat bero på eftersläpningar i administrativa rutiner. Företagen ommer alltså med i undersöningen, men inga uppgifter an fås från dem. Ramen för TFF avgränsas till de branscher som undersös det atuella undersöningsåret. Ett antal företag ingår ändå inte i rampopulationen (undersöningspopulationen). Bland dessa finns i första hand företag som har betydande finansiella tillgångar men som inte uppfyller riterierna för att lassas som ativa i FDB (och som inte ingår i den finansiella setorn). Den potentiella under- och övertäcningen som besrivits ovan leder till att statistien behäftas med täcningsfel. De studier (Berg 2007: Addressing coverage and measurement errors using multiple administrative data sources ), som gjorts på detta område indierar att under- och övertäcningsfel på totalnivå är av samma storlesordning varför det totala täcningsfelet bedöms som litet. Däremot an täcningsfelet ha effet på den statisti (vilet är huvuddelen) som tas fram på redovisnings-gruppsnivå. 2.2 Urvalsförfarande Populationen och sedermera även urvalet baseras på november SAMU. Själva urvalsdragningen dras doc inte förrän i mars referensåret+1. Med hänsyn tagen till uppgiftslämnarbördan har urvalet samordnats negativt med FEK-urvalet (SpecRR 1 ). Trots negativ samordning 2 ränade 1 Specifiation av resultaträning (SpecRR) ingår i FEK undersöningen. SpecRRblanetten går ut till ca företag och består av förtrycta SRU uppgifter som företagen sa fördela på branschvisa intäts- och ostnadsvariabler.

8 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) vi med ett betydande överlapp då de större företagen ingår i båda urvalen. Företag som undersös med så allad fullständig blanett i FEK ommer automatist att omma med även i TFF då deras branscher undersös av TFF. Med tanen om att unna främja hög mätvalitet, bestämdes att urvalsstorlearna endast sulle uppgå till ett tusental företag per undersöningsomgång. Vidare beslutades att de branscher för vila statistien sulle produceras sulle fördelas över en femårsperiod. Därför blev alloeringen av branscher över åren en central fråga. Dels vill man ha struturmässigt linande branscher under samma år, men dessutom vill man ha en bra mix mellan branscher som räver större urval och branscher som inte räver lia stora urval, för att få de tusen företagen att räca så långt som möjligt. Det finns doc fortfarande stara (absoluta) rav på att statistien från TFF sall vara onsistent mot FEK-statistien. Via FEK:en änner vi de totala ostnaderna och statistien från TFF ger oss mer detaljerade uppdelningar av dessa ostnader. Slutliga strata sapades genom att ombinera branschstratum med storlesstratum. Följande storlesstratifiering användes. Storlesstratum Storleslass 1 0 anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda Det stora flertalet tjänsteföretag är mycet små och bidrar endast marginellt till de totala ostnaderna i sina respetive branscher. Av det sälet är det rationellt att använda cut-off-förfarande. I TFF används uppgifter om nettoomsättning från år t-1 för att fastställa en lämplig cutoff gräns för respetive NR-bransch. Gränsen mellan cut-off del och undersöningspopulation sätts alltid mellan storlesstratum och sär aldrig genom dessa. Det minsta antalet storlesstratum med vila minst femtio procents täcning av nettoomsättningen nås, definieras som undersöningspopulation i den atuella NR-branschen. Uppgiften om nettoomsättning används även i alloeringen av urvalet mellan branschstrata och inom branschstratum för att fördela urvalsstorleen mellan storlesstrata. 2 Syftet med negativt samordnade urval är att få så få gemensamma objet som möjligt i sticproven.

9 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet är ett enät som sicas till uppgiftslämnaren en gång om året. I undersöningen med referensår 2012 finns 11 olia blanettyper, beroende på bransch. Unia blanetter finns för respetive NR-bransch som utgår ifrån SNI2007. Blanetterna har en branschspecifi ostnadslista där samtliga ostnader sall fördelas från summa råvaror och övriga externa ostnader. Alla tjänstebranscherna ommer att undersöas under en femårsperiod. Detta innebär att ett ensilt företag deltar i undersöningen endast ett av de fem åren. För frågeformuläret föreligger uppgiftslämnarsyldighet och frågeformuläret tillsammans med introdutionsbrev sicas till företagets eonomichef (se introdutionsbrev i bilaga 1 och frågeformulär i bilaga 2). Även påminnelsebrevet (se påminnelsebrev i bilaga 3) adresseras till eonomicheferna på de utvalda företagen. De uppgifter som samlas in utgörs till viss del av information som återfinns i företagens årsredovisningar. Utöver dessa officiella uppgifter efterfrågas doc även mer specificerad information som återfinns i företagens ontoplaner. Det är ostnader i resultaträningen som används. För insamlingen av frågeformulär som avser referensår 2012 finns två olia räensapsperioder utöver alenderår: 1. Räensapsperiod som avslutades någon gång mellan och Räensapsperiod som avslutades under Insamlingsförfarande Företagen erbjuds huvudsaligen att besvara enäten via SCB:s webbaserade insamlingsvertyg SIV. Företag som vill ha pappersblanett får själva sriva ut den eller ontata SCB och be att få pappersblanett. Enäten sa besvaras inom fyra vecor efter utsändning. Om inte enäten är inommen i tid påbörjas påminnelsearbetet. Maximalt tre brevpåminnelser sicas och beroende på bransch sicas pappersblanett med i andra eller tredje påminnelsen. Som sista åtgärd föreommer ocså i viss utsträcning telefonpåminnelser. Fullständigheten i enäterna ontrolleras i samband med att enäterna registreras. Uppgifterna för företag som lämnar in via SIV ontrolleras i samband med att uppgifterna sicas in till SCB. Helt oifyllda blanetter an inte sicas in. Ofullständiga blanetter flaggas och återontat tas med företagen. Företag som sicar in uppgifter via pappersblanett ontrolleras i samband med brevöppningen. Bristfälligt ifyllda blanetter sicas tillbaa till företagen för omplettering. Som en sista möjlighet erbjuds företagen att sica in en detaljerad resultatrapport från företagets redovisningssystem. Personal på SCB översätter därefter detta till blanettvärden. Enäterna genomgår sedan ett antal indataontroller

10 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 2.5 Databeredning Uppgifterna för företag som lämnar in via eletronis blanett eller SIV överförs från en server utanför SCB:s brandvägg, där data från webbinsamlingar lagras, till systemet för TFF. Uppgifter registreras manuellt för de uppgifter som ommer in via pappersblanett. Mirogransning Samtliga företag genomgår en mirogransning, som omfattar en gransningsontroll gällande ostnadsuppdelningen. De fel som signaleras i ontrollprogrammet rättas eller ommenteras med hjälp av företagens årsredovisning eller genom återontat med företaget. Alla företagen går även igenom 8 indataontroller. 1. Totala ostnader: Här ontrolleras att hela summa rörelseostnader har fördelats. 2. Kontroll av stora värden på variabeln Övriga ostnader för relam och PR (v255). 3. Kontroll av stora värden på variabeln Övriga ostnader för energi (v260). 4. Kontroll av stora värden på variabeln Övriga öpta tjänster och onsultversamhet (v271). 5. Kontroll av stora värden på variabel Övriga ostnader för transportmedel (v334) 6. Stora värden på fritextvariablerna: Om summan på fritextvariablerna är större än 8% av totala ostnader faller ontrollen ut. 7. Kontroll tusenfel: Kontroll mot undersöningen InriesMoms för att hitta eventuella 1000-fel. 8. Kontroll mot företagets totala ostnader i FEK-undersöningen. Marogransning Det görs även en marogransning som går ut på att analysera färdiga tabeller på branschnivå. I gransningen försöer vi upptäca eventuella felatigheter i materialet och även an ge förlaringar till förändringar mellan åren i de olia branscherna.

11 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 3 Statistis bearbetning och redovisning 3.1 Sattningar: antaganden och beräningsformler Då de detaljerade specifiationerna avseende företagens ostnader tidigare var en (intermittent) del av ordinarie FEK-blanett förelåg inga onsistensproblem mellan FEK-uppgifter och TFF-uppgifter. När TFF nu är en egen undersöning finns inga garantier att onsistensen mellan FEK och TFF upprätthålls. Tvärtom är den naturliga startpunten nu istället att sådana sillnader föreligger. Med hjälp av alibreringsteni går det doc att råda bot på eventuella inonsistenser vad gäller totala ostnader på branschnivå varvid FEK-uppgifterna betratas som ända och är de som TFF-sattningarna alibreras emot. Däremot löser inte alibreringen inonsistenser vad gäller ostnadsstrutur mellan FEK och TFF. Till exempel så mäter vi ostnader för handelsvaror i båda undersöningarna. När det gäller strutursillnaderna får dessa istället angripas med hjälp av gransning. Det samband som an ontrolleras i estimationen är totala ostnader, definierat som variabel v199 i TFF och som summan av posterna ostnader handelsvaror (vgr502), ostnader råvaror (vgr503), och övriga externa ostnader (vgr530) i FEK. I det fortsatta betecnas totala ostnader enligt TFF Y medan motsvarande ostnad enligt FEK betecnas X. Kostnaden Y delas i TFF-blanetten sedan ocså upp i delposterna y 1,y 2,..y J. De parametrar vi är intresserade av satta med hjälp av TFF-undersöningen är i första hand totaler av variablerna y 1,y 2,..y J, d.v.s. vi vill satta T(y 1 ),T(y 2 ),..T(y J ). Detta sall dessutom alltså se under bivilloret att: j J Tˆ ( y j ) = Tˆ( Y ) = T ( X ) Den första delen av liheten (i) är uppfylld om alla objet som bidrar till sattningen uppfyller villoret Y=y 1 +y 2 + y J d.v.s. att alla företag gjort en restlös fördelning av sina ostnader. För att underlätta besrivningen av estimationen börjar vi med att presentera hur den vanliga HT /PI-sattningen av de totala ostnaderna ser ut under antagande om vare sig bortfallsfel eller cut-off. HT-estimatorn under ideala förutsättningar Under ideala förutsättningar, d.v.s. inget bortfall och ingen cut-off ser HTestimatorn gällande totala ostnader enligt TFF,T(Y) ut som: Y N h Tˆ( Y ) sht = = ( STOSU ) = Yh, s π h nh där N h = antalet objet i undersöningpopulationen i stratum h och n h = antalet utvalda objet i stratum h (ii) (i)

12 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) och på motsvarande sätt fås HT-estimatorn gällande totala ostnader enligt FEK enligt TFF-urvalet som: X Nh T ˆ( X ) sht = = ( STOSU ) = X h s π h nh (iii) HT-estimatorn under bortfall Om vi tillämpar så allad ra uppräning inom strata som ompensation för bortfallet modifieras uttrycen (ii) och (iii) till: Y T ˆ( Y ) rht = ) π ˆ θ och Tˆ( X ) där m rht h N m (iv) h h h = ( STOSU + ra uppräning = Yh = r h h h h h = X π ˆ θ N m h = r h h är antal svarande objet i stratum h X h Cut-off Då urvalsstorlearna för TFF är små och summa ostnader dessutom är en mycet sevt fördelad variabel är det rationellt att inte låta urvalet omfatta hela målpopulationen (U M ). Istället delas målpopulationen upp i två disjunta mängder enligt följande: U M = U U U CF där de mindre objeten hamnar i U CF och de större i U U. För objeten i U u gäller att samtliga har en inlussionssannolihet som är strit större än noll medan objeten i U CF har inlussionssanoliheten lia med noll. Detta innebär att vi strit mening inte har något sannolihetsurval från hela U M utan endast från delmängden ovanför cutoff gränsen d.v.s. U U. Trots detta vill vi att våra sattningar sall avse U M och inte bara U U och därför ommer vi behöva introducera en modell för att uppsatta bidraget till sattningarna som ommer från objeten i U CF. För den fortsatta framställningen behöver vi några mått gällande de olia delpopulationerna U M, U U och U CF. N n n m (v) (vi) Antalet objet i målpopulationen N_U M = 1 (vii) U M Summa ostnader (enligt FEK:GEMVE) i målpopulationen T(X) UM = X (viii) U M Antalet objet i undersöningspopulationen N_U U = 1 (ix) U M Y h

13 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) Summa ostnader (enligt FEK:GEMVE) i undersöningspopulationen T(X) UU = X (x) U U Antalet objet i cut-off delen N_U CF = 1 (xi) U CF X U CF Summa ostnader (enligt FEK:GEMVE) i cut-off delen T(X) CF = (xii) Kalibreringsestimatorer Ett ofta effetivt sätt att utnyttja hjälpinformation är att använda någon typ av alibreringsestimator. I det här fallet har vi synnerligen raftfull hjälpinformation då vi via FEK:en änner totala ostnader på objetssåväl som på populationsnivå. Dessutom an en alibreringsestimator var ett sätt att säerställa att den andra delen av liheten i (i) blir uppfylld. Allmänt an alibreringsestimatorn för sattningen av de totala ostnaderna enligt TFF, när vi utnyttjar summa ostnader från FEK som hjälpinformation, srivas på följande form (baserat på svarsmängden): 1 2 ˆ = X q X Y q T ( ) ˆ ˆ CAL Y X r π θ r π θ U M där q är ett sätt att besriva variansstruturen och där ˆ m θ är den sattade svarsbenägenheten vilen i detta sammanhang sätts till n (xiii) I TFF vill vi göra alibreringen separat för olia modellgrupper. En modellgrupp sapas genom att orsa NR-bransch med två storlesgrupper där den ena omfattar mindre företag och även inluderar företagen i cutoff delen och den andra omfattar de större företagen. Uttrycet (xiii) an under dessa förutsättningar srivas om som: Tˆ CAL ( Y ) = NR bransch storlesgrupp r 2 X q π ˆ θ 1 r X Y q π ˆ θ X U M Nrbransch strolesgrupp (xiv) För att göra framställningen enlare fixerar vi i fortsättningen en specifi modellgrupp G. I denna förenlas (xiv) till: h h Tˆ CAL ( Y ) G = rg 2 X q π ˆ θ 1 rg X Y q π ˆ θ X U M G (xv) Beroende på hur vi väljer våra q an vi få fram olia estimatorer.

14 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) Sätts q =1 fås: = G U rg rg G REG M X Y X X Y T θ π θ π ˆ ˆ ) ( ˆ 1 2 (xvi) som motsvarar en regressionsanpassning av Y mot X utan intercept. Sätter vi istället q =1/x får vi: = G U rg rg G Kvot M X Y X Y T θ π θ π ˆ ˆ ) ( ˆ 1 (xvii) vilet motsvarar den traditionella votsattningen. Om vi slutligen sätter q =1/x 2 får vi: = G U rg rg G Medel M X X Y Y T θ π θ π ˆ ˆ 1 ) ( ˆ 1 (xviii) vilet motsvarar att vi sattar medelfördelningen av Y givet X. Estimatorn (xv) är därmed även dess specialfall (xvi)-(xviii) an även srivas som: h h h r h r G CAL m N w q x w q X x T x T w fås y w Y T = + = = 0 h där w, )] ˆ( ) ( [ 1 som : där w ) ( ˆ (xix) Vilen strutur som viterna w får beror således (naturligen) på valet av q. För (xvi) får w :na följande form: )] ˆ( ) ( [ där A ) (1 = + = r h h w X x T x T Ax w w vilet innebär att för REG-estimatorn blir viterna W i givet stratum proportionella mot företagets totala ostnader enligt FEK. För (xvii) får istället viterna följande form: ( ) )] ˆ( ) ( [ där B, 1 = + = r h h w X x T x T B w w dvs. givet stratum får alla samma vit även efter justeringen. Slutligen ger (xviii) följande form på viterna: )] ˆ( ) ( [ där C 1 = + = r h h w x T x T x C w w

15 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) dvs. givet stratum blir viterna omvänt proportionella mot företagets totala ostnader enligt FEK. Anmärning. Det intressanta med estimatorn (xviii) är att dess vitsystem har samma strutur som det vitsystem vi sulle haft om vi änt FEK-ostnaderna (X) vid tiden för urvalet och då valt att göra ett πps-urval och sedan använt den vanliga π-estimatorn, dvs. Tˆ πps Y Y ( Y ) = = D där D = π X s s U X n Val av estimator I TFF2011 användes medelfördelningen (xviii). Huvudsälet för detta val är att denna estimator mest påminner om den som används för FEK:ens SpecRR-undersöning. Sattningarna för SpecRR-undersöningens variabler beränas via gruppvisa votestimatorer där basvariablerna används som ända totaler, d.v.s. för en variabel y som är opplad till basvariabel x ser estimatorn ut som (där populationen U delats upp i 1,,g,.G modellgrupper): tˆ( y) = g pˆ t g g ( x), där pˆ g = sg sg y x π π och t ( x) = g j U g x j och π är inlussionssannoliheten för företag i den atuella undersöningen (SpecRR) 3.2 Redovisningsförfaranden Statistien från TFF publiceras inte. Statistien redovisas i ett tabellpaet som levereras till Nationalräensaperna. I detta tabellpaet särredovisas respetive bransch och dess förbruning efter detaljerad varugrupp.

16 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner I det här doumentet (SCBDOK) har framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister besrivits. Register Registervariant Registerversion 2012 Tjänsteföretagens förbruning Tjänsteföretagens förbruning Fortsatt doumentation, av registrens detaljerade innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där besrivs alla variabler och värdemängder m.m. Doumentationen hittar du här: Klica dig fram med hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanstående tabell. 4.2 Ariveringsversioner Inte atuellt. 4.3 Erfarenheter från senaste undersöningsomgången Det har gjorts ontinuerliga förändringar och förbättringar baserat på erfarenheter från de tidigare undersöningsomgångarna. Såväl metoder som arbetssätt förbättrades vilet har öat möjligheterna till en öad valitet. Vi har bl. a. förbättrat blanetterna med att sortera alla variabler efter BAS-ontoplanen (uppförd av BAS-ontogruppen i Stocholm AB) och lagt till titlar för en bättre överblic. År 2012 fortsatte att präglas av utöad doumentation och översyn av instrutioner. Arbetsbesrivningar finns nu för alla delmoment av TFF:s produtionsomgång.

17 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) Bilaga 1 Introdutionsbrev Sida 1(2)

18 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) Bilaga 1 Introdutionsbrev Sida 2(2)

19 Statistisa centralbyrån SCBDOK (85) Bilaga 2 Frågeformulär SNI 49A Sida 1(6)