Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) 2006 AM0103

Transkript

1 NA/LA (13) Lönestruturstatisti, privat setor (SLP) 2006 AM0103 I denna besrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersöningen samt dess syfte och histori. Därefter redovisas undersöningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs och hur man an ta del av resultaten. Genom att lica på en rubri i innehållsförtecningen ommer man diret till atuellt avsnitt. Innehållsförtecning Innehållsförtecning... 1 A Administrativa och legala uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistiområde... 2 A.3 SOS-lassificering... 2 A.4 Statistiansvarig... 2 A.5 Statistiproducent... 3 A.6 Uppgiftssyldighet... 3 A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter... 3 A.8 Gallringsföresrifter... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfte och histori... 3 A.11 Statistianvändning... 4 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 Internationell rapportering... 4 A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar... 4 B Kvalitetsdelaration... 5 B.0 Inledning... 5 B.1 Innehåll Statistisa målstorheter Objet och population Variabler Statistisa mått Redovisningsgrupper Referenstider Fullständighet... 7 B.2 Tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Osäerhetsällor Urval Ramtäcning Mätning... 8

2 NA/LA (13) Svarsbortfall Bearbetning Modellantaganden Redovisning av osäerhetsmått B.3 Atualitet Frevens Framställningstid Puntlighet B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Jämförbarhet mellan grupper Samanvändbarhet med annan statisti B.5 Tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Presentation Doumentation Tillgång till primärmaterial Upplysningstjänster A Administrativa och legala uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Arbetsmarnad A.2 Statistiområde Statistiområde: Löner- och arbetsostnader A.3 SOS-lassificering Tillhör (SOS) Ja, ingår i Sveriges officiella statisti För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet och tillgänglighet, se asp A.4 Statistiansvarig Myndighet/organisation: Medlingsinstitutet Postadress: Box 1236, Stocholm Besösadress: Tullgränd 4, Stocholm Kontatperson: Christina Eurén Telefon: /45 Telefax: E-post: fornamn.efternamn@mi.se

3 NA/LA (13) A.5 Statistiproducent Myndighet/organisation: Statistisa centralbyrån Postadress: Örebro Besösadress: Klostergatan 23, Örebro Kontatperson: Telefon: Telefax E-post: A.6 Uppgiftssyldighet Uppgiftssyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99) och SCB-FS 2001:7 A.7 Seretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särsilda versamhet för framställning av statisti gäller seretess enligt 9 ap. 4 seretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistien. A.8 Gallringsföresrifter Inomna blanetter och datamedia sparas av SCB i 2 årgångar. A.9 EU-reglering Statistien regleras inte av EU. Däremot regleras undersöningen Structure of Earnings Survey, som till stor del består av denna statisti. A.10 Syfte och histori Det finns ett stort allmänintresse för information om löner, löneutvecling, lönespridning och lönestrutur. En översådlig och lättillgänglig redovisning av opartis lönestatisti för en bredare allmänhet är vitig som underlag för beslutsfattande på olia nivåer och för en öppen debatt i samhället. Syftet är att belysa löneförhållanden och lönestrutur för olia ategorier av anställda inom den privata setorn. Officiell lönestatisti för tjänstemän inom industri har funnits sedan Statisti för anställda inom Varuhandel började framställas 1945, baner och försäringsbolag tillom Apote började redovisas 1953, tjänstemän inom byggnadsversamhet ingår från och med 1955 och 1972 inluderades restaurangtjänstemän. Officiell lönestatisti över byggnadsarbetare, industriarbetare, lantarbetare och sogsarbetare har publicerats sedan 1910-talet. På 1940-talet tillom lönestatisti över anställda i varuhandel och på 1950-talet utöades insamlingen med statisti över arbetare anställda inom hotell och restauranger samt landtransporter. Sedan 1950-talet utarbetas lönestatistien i samarbete med Svenst Näringsliv. Samarbetsavtal har senare även slutits med flera andra arbetsgivarorganisationer. Samarbetet mellan SCB och arbetsgivarorganisationerna har tillommit för att

4 NA/LA (13) underlätta uppgiftslämnarbördan för företagen då arbetsgivarorganisationerna årligen insamlar löneuppgifter till sin förhandlingsstatisti. De arbetsgivarorganisationer SCB samarbetat med har delvis varierat mellan åren. För undersöningen år 2006 samarbetade SCB med Baninstitutens arbetsgivarorganisation (BAO), Försäringsbranschens arbetsgivarorganisation (FAO), Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation (Fastigo), Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO), Kommunala företagens samorganisation (KFS), Landstingsförbundet, Svenst Näringsliv och Tidningsutgivarna. A.11 Statistianvändning Användare av denna statisti är bl.a. arbetsmarnadens parter, olia statliga och regionala organ, företag, forsare, massmedia samt ensilda personer. A.12 Uppläggning och genomförande Undersöningen är en urvalsundersöning. Urvalet, bestående av företag/organisationer/stiftelser, dras genom ett obundet slumpmässigt urval och ingår i SCB:s SAMU-system. Urvalet stratifieras efter företagsstorle och näringsgren i 320 strata. SCB:s insamling samordnas med de lönestatistisa undersöningar som en rad arbetsgivarorganisationer genomför bland sina medlemsföretag. Dessa uppgifter levereras gransade till SCB. De urvalsobjet som inte återfinns i arbetsgivarorganisationernas medlemsregister undersös med enät diret av SCB. Uppgifterna lämnas till SCB på blanett, datamedia eller via Internet. Efter gransning sammanställs dessa uppgifter tillsammans med de som levererats av arbetsgivarorganisationerna. Det sammanställda materialet för 2006 publicerades den 22 maj 2007 i två Statistisa meddelanden, ett avseende arbetare (AM 57) och ett avseende tjänstemän (AM 62). A.13 Internationell rapportering Det ser ingen internationell rapportering. A.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar Medlingsinstitutet/SCB avser att utreda hur andra ersättningar, ex. 13:e, 14:e månadslön, optioner, vinstdelning m.m. sulle unna ingå i statistien. Från och med 2004 års undersöning har uppgift om yre insamlats som fyrsiffrig SSYKod. Tidigare insamlades tresiffrig SSYK. Redovisning efter yre ser doc här på tresiffrig nivå. Redovisning avseende 2006 efter fyrsiffrig nivå ser tillsammans med statistien för offentlig setor i Statistidatabasen under september 2007.

5 NA/LA (13) B Kvalitetsdelaration B.0 Inledning Statistisa meddelanden ingår i Medlingsinstitutets och SCB:s löpande lönestruturstatisti. Innehållet avser i huvudsa uppgifter från september men an ocså innehålla uppgifter från någon av månaderna otober eller november Uppgifter för tidigare år har redovisats i Statistisa meddelanden (SM) med betecningen AM 57 respetive AM 62. Dessutom producerar SCB motsvarande lönestatisti för den offentliga setorns delsetorer. Samtliga undersöningar publiceras i Statistisa meddelanden, serie AM. Vid jämförelser mellan de olia undersöningarna måste oliheter i lönebegrepp, populationsavgränsning och mätperiod beatas. B.1 Innehåll 1.1 Statistisa målstorheter Statistien i undersöningen redovisas huvudsaligen som genomsnittliga månadslöner för tjänstemän och genomsnittliga timlöner för arbetare efter olia redovisningsvariabler (se Redovisningsgrupper). Dessutom redovisas antalsuppgifter och förändringstal. Resultat avseende tjänstemän redovisas i Statistist meddelande AM 62. Resultat avseende arbetare redovisas i Statistist meddelande AM Objet och population Målpopulationen utgörs av alla anställda vid företag/organisationer tillhörande privat setor under mätperioden 2006 (ang. mätperiod se avsnitt 1.1.5). Privat setor definieras som privata och offentliga atiebolag, eonomisa föreningar/stiftelser, handelsbolag och ommanditbolag samt intresseorganisationer, finansiella atiebolag och institutioner. Till privat setor ränas även hushållssetorns ideella organisationer. Som anställd definieras personal med marnadsmässig lönesättning i åldern år som arbetat minst en timme under mätperioden. Personer i arbetsmarnadspolitisa åtgärder, ombordanställda, betingsanställda, arvodesanställda samt projetanställda och ägare/delägare utan avtalad lön och eller tid ingår ej i målpopulationen. Målpopulationen består av två delar; arbetare och tjänstemän. Som arbetare definieras anställda tillhörande LO:s avtalsområde. Som tjänstemän definieras anställda tillhörande SACO/TCO:s avtalsområde samt anställda med medarbetaravtal. Eftersom samlade uppgifter om anställda finns hos arbetsgivaren inhämtas data från företag. För att möjliggöra regionindelade sattningar utgör företagens arbetsställen redovisningsenhet.

6 NA/LA (13) Variabler Insamlade variabler Ålder Uppnådd ålder under september. Kön Yre Enligt Standard för svens yreslassificering (SSYK), MIS 1998:3, SCB och reviderad version Nytryc Arbetade timmar Fatist arbetade timmar inlusive övertid. Arbetstidsart Undersös i SNI C och D (Gruv- och tillverningsindustri). Tjänstgöringsomfattning Härleds ur variablerna överensommen vecoarbetstid och överensommen vecoarbetstid motsvarande heltid. Anställningsform Hel- respetive deltidsarbetande. Härleds ur variabeln Tjänstöringsomfattning. Sifttillägg Tillägg vid siftarbete och arbete på obeväm arbetstid samt tillägg för smuts, ris, värme m.m. Förmåner Värdet av förmåner, jour- och beredsapsersättning samt ersättning för vänteoch restid utanför ordinarie arbetstid. Värdet ingår i beräningarna utslaget på totala antalet arbetade timmar. Utbildning Klassificeras enligt svens utbildningsnomenlatur (SUN). Näringsgren Arbetsställets näringsgren (SNI2002). Region Regionsindelning efter länsgrupper enligt NUTS2. Beränade variabler Antal Antal tjänstemän i respetive redovisningsgrupp. Tid- och prestationslön (månadslön för tjänstemän, timlön för arbetare) Fast lön, fasta tillägg, acordsprestation och rörlig lön. I rörlig lön ingår prestations- och acordslön, provision, tantiem o.d.

7 NA/LA (13) Lön för arbetad tid (månadslön för tjänstemän, timlön för arbetare) Tid- och prestationslön samt OB-/sifttillägg och tillägg för ris, smuts, värme o.d. Total lön (månadslön för tjänstemän, timlön för arbetare) Lön för arbetad tid samt förmåner, jour- och beredsapsersättning, väntetidsoch restidsersättning utanför ordinarie arbetstid. För arbetare inluderas helglön, d.v.s. ompensation för förlorad lön vid helgdagar Statistisa mått Det främsta statistisa måttet för arbetare är genomsnittlig timlön. Dessutom redovisas summa arbetade timmar för en månad, undre vartil, median och övre vartil för total timlön. För tjänstemän är det främsta statistisa måttet i redovisningen genomsnittlig månadslön. Månadslönen för deltidsanställda tjänstemän har ränats om till motsvarande heltidslön. Detta ser med ledning av redovisade vecoarbetstider och vecoarbetstider för heltid. Dessutom redovisas antal anställda samt median och vartiler för total månadslön Redovisningsgrupper Statistisa mått redovisas efter olia ombinationer av indelningsvariabler. Vitiga gruppindelningar är ön, näringsgren (SNI), yre (SSYK), region, ålder, utbildningsnivå och utbildningsinritning (SUN) Referenstider I 2006 års undersöning utgörs mätperioden huvudsaligen av 1 september till 30 september. Några av de arbetsgivarorganisationer SCB samarbetar med har antingen otober eller november som mätperiod. Omring fem procent av uppgifterna avser någon annan månad än september Fullständighet Ej relevant B.2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt De resultat som redovisas är behäftade med en viss osäerhet. Då undersöningen görs genom urval utgörs sattningarna av onfidensintervall. Dessutom finns felällor som mer eller mindre påverar säerheten. Dessa felällor är täcningsfel, urvalsfel, mätfel och bortfallsfel. Vid jämförelser mellan åren påveras säerheten av fatorer som urvalsrotation, löneavtalens längd och struturella förändringar i arbetsraften.

8 NA/LA (13) 2.2 Osäerhetsällor Urval Undersöningen genomförs som urvalsundersöning. Urvalsenhet är företag (organisationsnummer). För att undvia dubbelinsamling av löneuppgifter samarbetar SCB med olia arbetsgivarorganisationer (se ovan). SCB erhåller gransade löneuppgifter från respetive arbetsgivarorganisation. Urvalsramen består av versamma företag registrerade i FDB (Företagsdatabasen), tillhörande privat setor och som har minst en anställd. Företagen i urvalsramen stratifieras genom orslassificering av näringsgren (SNI2002) och företagsstorle (antal anställda). Urvalet stratifieras efter 64 näringsgrensgrupper och 5 storleslasser i 320 strata. Storleslasserna utgörs av företag med 1-9, 10-49, , och 500 eller fler anställda. Urvalsförfarandet ser genom obundna slumpmässiga urval (OSU) inom varje stratum. Undersöningen ingår i SCB:s SAMU 1 -system. Urvalsstorleen är ca företag. De strata med företag som enligt SCB:s företagsdatabas (FDB) har 500 eller fler anställda samt Svensa yran, som från och med år 2000 ingår i privat setor, totalundersös. Av de allra minsta företagen (1-9 anställda) undersös nappt tre procent. Genom att undersöa ca fem procent av alla företag/organisationer/stiftelser i urvalsramen insamlas därmed uppgifter avseende drygt en miljon individer, vilet utgör ca 50 procent av de anställda i privat setor Ramtäcning Urvalsramen sapades i augusti Täcningsfel uppstår då urvalsramen inte överensstämmer med undersöningspopulationen, dvs. att företag som borde undersöas inte undersös och vice versa. Övertäcning utgörs av de företag som finns i urvalsramen men som av olia anledningar inte uppfyller riterierna för att ingå i undersöningen. Det an bero på att de t.ex sanar anställda pga. onurs, endast har anställda med löneförhållanden som gör att mätning är omöjlig etc. Undertäcning utgörs av de företag som inte ingår i urvalsramen trots att de uppfyller riterierna för att ingå i undersöningen, t.ex. företag som nybildats efter det att urvalsramen upprättats. Dessutom an täcningsfel uppstå på individnivå. Denna felälla bidrar till undersöningens osäerhet Mätning Urvalet matchas med respetive arbetsgivarorganisations medlemsregister för att silja ut de företag vars uppgifter sa insamlas av organisationerna från de företag vars uppgifter sa insamlas diret av SCB. Arbetsgivarorganisationernas material samlas in med hjälp av enät som är jämförbar med SCB:s enät. Mätfel, eller uppgiftslämnarfel, uppstår när felatiga data som lämnats inte rättats i gransningsprocessen. De uppgifter SCB samlar in gransas efter givna gransningstester. Respetive arbetsgivarorganisation söter insamling och gransning av sitt material. Mätfelens omfattning och inveran på osäerheten 1 Samordnat urval

9 NA/LA (13) är svåra att bedöma storlesmässigt Svarsbortfall I de flesta fall där svarsbortfall uppstår utgör hela urvalsobjetet (företag) bortfall. Bortfall utgörs av utvalda företag som inte svarar på enäten och som inte anger orsa för detta. En del av detta bortfall an antas bestå av övertäcning. Bortfall utgörs ocså av urvalsobjetet (företag) som meddelar att de av olia säl inte an eller vill svara. Partiellt bortfall utgörs av urvalsobjetet (företag) som inte lämnar heltäcande uppgifter med avseende på personalategori eller redovisningsenhet (arbetsställen). Detta bortfall åtgärdas genom att SCB återontatar uppgiftslämnaren för omplettering. Partiellt bortfall utgörs ocså av urvalsobjetet (företag) som av olia anledningar inte lämnar efterfrågade uppgifter för alla anställda oberoende av personalategori eller redovisningsenhet. Om inlämnade uppgifter med avseende på antal anställda avvier raftigt från uppgift i Företagsregistret (FDB) an denna typ av partiellt bortfall upptäcas och åtgärdas. Om avvielserna är små an de felatigt bedömas som rimliga, varpå åtgärd uteblir. Denna typ av partiellt bortfall bedöms doc som marginell. En tredje typ av partiellt bortfall utgörs av inlämnat material med bristande variabelinnehåll. Detta bortfall åtgärdas genom att SCB återontatar uppgiftslämnaren för omplettering. För att ompensera för objetsbortfallet tillämpas ra uppräning per stratum och personalategori. Utvalda och svarande företag representerar således såväl ice utvalda som ice svarande företag. Per stratum och personalategori beränas en uppräningsfator genom att dividera det totala antalet urvalsobjet (företag) i urvalsramen i respetive stratum (N) med antalet svarande företag i respetive stratum (N svar ). Individposterna i respetive stratum tilldelas respetive stratums uppräningsfator. Substitutions- eller imputeringsförfaranden föreommer ej. Från och med undersöningen avseende år 2005 har metoden för att beräna bortfallsandelar anpassats till SCB:s standard för bortfallsräning. Därmed tas hänsyn till det fatum att övertäcningsobjet inte tillhör målpopulationen. Den nya metoden beränar högre bortfallsandelar vid föreomst av övertäcning. I tabellen nedan redovisas ovägt respetive vägt bortfall för arbetare respetive tjänstemän. De olia bortfallsandelarna har beränats enligt: Bortfallsandel (ovägd) = 1 - [ n ( n + n + n )] där n s = antal svarande företag (exl. övertäcningsobjet) n b = antal bortfallsföretag n = antal företag med oänd målpopulationsstatus o s Bortfallsandel (storlesvägd) = 1 - [ s x / ( s x + b x + o där s b o x )]

10 NA/LA (13) s b o x = antal anställda, svarande företag (exl. övertäcningsobjet) x = antal anställda, bortfallsföretag x = antal anställda, företag med oänd målpopulationsstatus Bortfallsandelar för arbetare respetive tjänstemän, 2006 Näringsgren (SNI 2002) Ovägt bortfall (%), arbetare Storlesvägt bortfall (%), arbetare Ovägt bortfall (%), tjänstemän Storlesvägt bortfall (%), tjänstemän A+B 21,4 4,4 31,2 3,9 C+D 12,8 2,3 12,6 2,3 E 3,7 0,4 2,3 0,3 F 19,0 3,8 21,7 3,7 G+H 22,0 4,0 19,7 3,3 I 24,0 10,0 22,3 2,8 J 55,6 0,6 10,7 0,9 K 24,7 3,0 14,8 3,5 M+N+O 12,5 4,0 10,1 2,7 Totalt 17,4 3,4 15,0 2, Bearbetning De insamlade uppgifterna har prövats i olia validitets- och rimlighetstester. Uppgifter som samlas in via någon av arbetsgivarorganisationerna har gransats av respetive organisation. Bearbetningsfel an uppstå i samband med till exempel sanning, dataregistrering och gransning. Denna felälla bedöms vara relativt liten i förhållande till andra felällor Modellantaganden Ej atuellt. 2.3 Redovisning av osäerhetsmått Osäerhetsmått anges i Statistisa meddelanden tabell 3 i form av 95-procentiga onfidensintervall avseende sattningarna för variablerna antal anställda och genomsnittlig totallön efter yresgrupp. I tabell 9 redovisas 95-procentiga onfidensintervall avseende sattningarna för variabeln totallön efter näringsgren. I Sveriges statistisa databaser finns utförligare redovisning av onfidensintervall. Konfidensintervall avspeglar främst urvalsfelet och effeten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematisa fel såsom bortfallsfel eller mätfel.

11 NA/LA (13) B.3 Atualitet 3.1 Frevens Undersöning och publicering ser årligen. 3.2 Framställningstid Produtionstiden har löpt från dess att enät utsänts i september 2006 till dess att bearbetning, sammanställning och publicering avslutats i maj Publicering har sett Puntlighet Publicering har sett enligt tidsplanen. B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Omarbetningar av undersöningen under åren, med byte av mätperioder och en viss modifiering av variabelinnehållet och populationsavgränsningen, stör jämförbarheten mellan årgångarna. Urvalsrotation mellan årgångarna an störa jämförbarheten. I undersöningar före 1991 ingår inte samtliga branscher, vilet innebär att totalsattningar för privat setor inte an göras. Indelningen efter näringsgren siljer sig mellan de olia årens undersöningar. Tidigare redovisades statistien enligt SNI 69. Statistien redovisas enligt SNI 92 från 1993 till 2002, varefter SNI 2002 infördes. Redovisningen påveras inte av revideringen från SNI 92 till SNI Däremot är endast vissa näringsgrenar jämförbara längre tillbaa i tiden än 1993 (se tabell 10 i Statistisa meddelanden och Sveriges statistisa databaser). Jämförbara data efter yresgrupp (SSYK) finns från och med 1995 avseende tjänstemän och från och med 1996 avseende arbetare. Betydande förändringar i företagens sätt att yresoda an påvera resultaten i ensilda redovisningsceller mellan två år. Från och med 2004 års undersöning insamlas fyrsiffrig SSYK, vilet ytterligare an förstära eller förlänga ovan nämnda problemati. Därtill är det rimligt att anta att en detaljering av yreslassificeringen föranleder att uppgiftslämnare ser över sina odningar och rättar till eventuella brister. Detta an sapa den paradox att en förbättring i yreslassificeringen medför en försämring i jämförbarheten över tiden. Jämförelser över tiden för yresgrupper bör därför göras med viss försitighet. Från och med 1997 års undersöning ingår ägare, delägare och verställande diretörer med änd avtalad och arbetad tid i den del av primärdata som SCB samlat in och från och med 1998 års undersöning är detta gällande även för den del SAF/Svenst näringsliv samlat in. Ombordanställda ingår däremot ej längre i populationen från och med 1997 i den del som SCB samlar in och från och med 1998 i SAF/Svenst näringslivs del. Dessa förändringar trädde i raft för övriga arbetsgivarorganisationer från och med 1999 års undersöning.

12 NA/LA (13) Från och med 1997 har även en viss förändring av åldersberäningen sett. Från att tidigare ha beränat ålder med avseende enbart på födelseår används nu även födelsemånad, vilet ger en mer exat åldersberäning. Struturella förändringar inom företagen påverar undersöningen. Alltfler anställda går över till medarbetaravtal. Detta innebär att en del personer som tidigare lassificerats som arbetare nu ingår i tjänstemannastatistien. Jämförelser över tid an ocså störas av att den privata setorns strutur förändras genom att offentliga versamheter bolagiseras. Från och med år 2000 tillhör Svensa yran och vissa bolagiserade landstingsföretag privat setor. Från och med 2001 tillhör Risbanen, Sjöfartsveret, Luftfartsveret och SJbolag privat setor. Från och med 2001 års undersöning används den reviderade utbildningsnomenlaturen SUN 2000 i lönestatistien. Detta gör att vissa indelningar i utbildningsnivå och utbildningsinritning har förändrats. I 2006 års undersöning har de uppgifter om utbildning som använts överensstämt med referensperioden. Tidigare har uppgifterna, på grund av utbildningsregistrets tidpunt för färdigställande, avsett respetive referensperiods föregående år. I undersöningarna före 2006 användes uppgifter om utbildning avseende respetive referensperiods föregående år. Detta bör beatas vid jämförelser mellan olia år. Ett alternativ till löneöning för den anställde an vara ompensationer i form av fler semesterdagar, ortare arbetstid, atietilldelning m.m. Många av dessa ompensationer är svåra att mäta och tenderar att öa inom näringslivet vilet an störa jämförbarheten mellan olia år. Även graden av bortfall för respetive år an påvera jämförbarheten. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper SCB producerar motsvarande lönestruturstatisti för den offentliga setorns delsetorer, vilet redovisas i Statistisa meddelanden för respetive undersöning, serie AM. Redovisning efter variabeln yre ser i dessa undersöningar på mer detaljerad nivå, vilet försvårar jämförelser. Därtill måste oliheter i lönebegrepp, populationsavgränsning och mätperiod beatas. 4.3 Samanvändbarhet med annan statisti Då denna undersöning är individbaserad och innehåller uppgifter på personnummernivå, går den bra att samanvända med annan statisti med uppgifter på samma nivå.

13 NA/LA (13) B.5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer Statistisa meddelanden AM 57 och AM 62, samt tabeller i Sveriges statistisa databaser (SSD), utgör den huvudsaliga redovisningen av lönestruturstatisti avseende arbetare respetive tjänstemän inom privat setor. Uppgifterna ingår ocså i underlaget till lönestruturstatisti avseende hela arbetsmarnaden som publiceras separat i de statistisa databaserna. Dessutom görs särsilt efterfrågade tabeller och diagram tillgängliga på SCB:s webbplats, Delar av resultaten ingår även i SCB:s Lönestruturstatisti, hela eonomin" so publiceras i september Presentation Se respetive Statistist meddelande samt Sveriges statistisa databaser (SSD). 5.3 Doumentation Statistien finns även doumenterad i SCB:s doumentationsmall SCBDOK, som går att nås via SCB:s hemsida Tillgång till primärmaterial SCB utför på beställning specialbearbetningar av primärmaterialet. Forsare, utredare m.fl. an efter noggrann prövning få tillgång till avidentifierat uppgiftsmaterial för egen bearbetning. Organisationsnummer eller personnummer lämnas av seretessäl aldrig ut. 5.5 Upplysningstjänster Vid frågor om statistien ontata: Statistisa centralbyrån Avdelningen för näringslivs och arbetsmarnad Enheten för löne- och arbetsostnadsstatisti ÖREBRO., tfn , Kristian Söderholm, tfn e-post: fornamn.efternamn@scb.se