Hushållens ekonomi (HEK), preliminär 2004

Transkript

1 STATSTSKA CETRALBYRÅ 3 Husåens eonomi HEK, preiminär 2004 HE003 nneå 0 Aminisraiva uppgifer SCBDOK 3. nneåsöversi 0. Ämnesområe 0.2 Saisiområe 0.3 SOS-assificering 0.4 Saisiansvarig 0. Saisiproucen 0.6 Uppgifssige 0.7 Sereess oc reger för beaning av personuppgifer 0.8 Garingsföresrifer 0.9 EU-regering 0.0 Sfe oc isori 0. Saisianvänning 0.2 Uppäggning oc genomförane 0.3 nernaione rapporering 0.4 Föränringar i unersöningen 2 Uppgifsinsaming 2. Ram oc ramförfarane 2.2 Urvasförfarane 2.3 Mäinsrumen 2.4 nsamingsförfarane 2. Daaberening. Observaionssoreer.2 Saisisa måsoreer.3 Uföen: saisi oc miroaa.4 Doumenaion oc meaaa 3 Saisis bearbening oc reovisning 3. Saningar: anaganen oc beräningsformer 3.2 Reovisningsförfaranen 4 Suiga Observaionsregiser 4. Prouionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången

2 STATSTSKA CETRALBYRÅ 23 0 Aminisraiva uppgifer 0. Ämnesområe Ämnesområe: Husåens eonomi Boene, bggane oc bebggese 0.2 Saisiområe Saisiområe: nomser oc inomsförening Boene 0.3 SOS-assificering Tiör SOS Ja För unersöningar som ingår i Sveriges officiea saisi gäer särsia reger när e gäer vaie oc igängige, se Förorningen om en officiea saisien 200: Saisiansvarig Mnige/organisaion: Saisisa cenrabrån SCB Posaress: Örebro Besösaress: Kosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Teefon: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0. Saisiproucen Mnige/organisaion: Saisisa cenrabrån SCB Posaress: Örebro Besösaress: Kosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Teefon: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0.6 Uppgifssige Uppgifssige föreigger ine enig agen om en officiea saisien SFS 200: 99, vie innebär a uppgifsämnaren meverar friviig.

3 STATSTSKA CETRALBYRÅ Sereess oc reger för beaning av personuppgifer mnigeernas särsia versame för framsäning av saisi gäer sereess enig 9 ap. 4 sereessagen 980:00. Vi auomaisera beaning av personuppgifer gäer regerna i personuppgifsagen 998:204. På saisiområe finns essuom särsia reger för personuppgifsbeaning i agen 200:99 oc förorningen 200:00 om en officiea saisien. 0.8 Garingsföresrifer Unersöningen om Husåens eonomi HEK omfaas av e bevaranebesu. 0.9 EU-regering nga vingane EU-ireiv finns för enna saisi. 0.0 Sfe oc isori Sfe är a arägga en isponiba inomsens förening ban oia uså, besa inomssruuren sam besriva boene oc boeneugiferna för uså i oia uppåeseformer. Den officiea boenesaisien reovisas i HEK fr.o.m års unersöning. De ersäer usåseen i Bosas- oc resunersöningen BHU. Saisien innefaar variaber som isponibe inoms, faorinoms, inoms av apia, sa, saepiiga oc saefria ransfereringar. Saisien reovisas ban anna efer bagruns- oc assificeringsvariaberna usåsp osuså oc famijeene, åer, ön, sssesäningsgra, socioeonomis inening, föesean, boeneform/uppåeseform. Unersöningen ar genomförs varje år sean 97. Daamaeriae är använbar för åren 97, 978 sam för varje år från 980 i För vissa år an förmögenesföreningen ban usåen besrivas. E isseriebro i saisien uppom på grun av saereformen 990/ Saisianvänning Saisien använs av många oia använare inom sia ear av samäe; Saisien från HEK använs i sor usräcning som e viig unerag vi poiisa säningsaganen oc besu. Amäneen använer saisien för a få en översiig besrivning av inomsföreningen sam boene oc boeneugiferna för båe uså oc personer efer oia bagrunsvariaber som ban anna åer, ön, sssesäning.

4 STATSTSKA CETRALBYRÅ 43 Anra saisigrenar vi SCB använer HEK som unerag, exempevis aionaräensaperna oc mirosimueringsmoeen FAST. FAST-moeen är e möjig a simuera buge- oc föreningseffeer av änringar i sae- oc biragsssem. Använarna represeneras ban anna av Programråe för eonomis väfärssaisi oc Programråe för boene, bggane oc bebggese. Deagane organisaioner i programråe för eonomis väfärssaisi är Finanseparemene, Saevere, Försäringsassan, Uppsaa universie, Sociaeparemene, Sociasresen oc Bovere. Deagane organisaioner i programråe boene, bggane oc bebggese är Finanseparemene, nsiue för bosas- oc urbanforsning, Sveriges Bgginusrier, SABO, Fasigesägarna Sverige, Konsumenvere, Bovere, Kungiga Tenisa ögsoan KTH, Hresgäsernas Risförbun, Konjunurinsiue. Anra använare är ban anna forsare oc föreag. nernaionea använare är ban anna Eurosa oc Luxemburg income su LS. 0.2 Uppäggning oc genomförane HEK är en urvasunersöning som genomförs varje år. Popuaionen besår av samiga uså oc personer som var foboföra i Sverige uner unersöningsåre inomsåre Regisre över oabefoningen RTB använs som urvasram. Urvae ugörs av personer som är 8 år eer äre. Urvae är e s.. näversurva, vie beer a båe urvaspersonen oc e personer som iör ans/ennes uså ingår i unersöningen. Från oc me inomsåre 2000 samornas urvae me SCB:s Longiuinea niviaabas LDA, se 2.2. Urvassoreen år 2004 var ca uså. Genom samorningen me LDA ges möjige a föja urvaspersonerna oc eras uså över fera år. Daainsamingen ser genom en eefoninervju oc genom insaming av uppgifer från aminisraiva regiser. Efersom a e är e urva av befoningen som ingår i unersöningen an e bi viss osäere vi reovisning av variaber som är exrem sneföreae,.ex. apiavins. De påverar ocså osäereen för variaber är apiavins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa sora apiavinser/-föruser vi försäjning av.ex. värepapper oc fasigeer görs e iäggsurva. Sfe me iäggsurvae är a öa säereen i saningarna på e oia inomsparamerarna. Vi inervjun, som genomförs uner januari-apri åre efer inomsåre, säs frågor om usåes sammansäning, uppgifer om boene oc boeneugifer, emjäns, eonomis sö mean oia uså oc e ana frågor om bi. För personerna i usåe säs ocså frågor om sssesäning, arbesi, re, barnomsorg, ångvarig sju eer funionsiner, färjäns, sam ugifer för anvår, äemee oc sjuvår. Saisien över ban anna inomser, ersäningar, birag oc saer bgger på ear av nomsoc axeringsregisre ot. Dessa regiseruppgifer ommer från Saevere axeringsuppgifer oc onrouppgifer, Försäringsassan, Cenraa suiesösnämnen, Saens pensionsver, Pivere oc Sociasresen. Saisien som är basera på emjäns oc omsorgsfrågor ämas från äreenäen som samiga ommuner iana åer för e urva av person som ar få emjäns eer annan omsorg. För beräning av ban anna inoms från näringsversame, oia inäs- oc osnasposer för näringsiare ar uppgifer från sanariserae räensapsurag

5 STATSTSKA CETRALBYRÅ 3 SRU använs. Saisien över boene oc boeneugifer ompeeras me uppgifer från fasigesaxeringsregisre. 0.3 nernaione rapporering ngen inernaione rapporering ser. 0.4 Föränringar i unersöningen HEK 2004 änras efiniionen av isponibe inoms jämför me iigare år. Dessuom införs en n evivaenssaa, onsumionsenessaa. Disponibe inoms är summan av aa saepiiga oc saefria inomser minus sa oc övriga negaiva ransfereringar. Den na efiniionen sijer sig från iigare efiniion genom a apiaföruserna påverar inomsen. Avrag för pensionsförsäring beraas som en negaiv ransferering. Disponibe inoms beränas för famijeneerna/usåen. De na inomsbegreppe sa så nära som möjig besa onanföe av inomser. Kapiavins eer apiaförus är en beräning av e väreföränringar man ar af på sina igångar när igångarna säjs. De är förs i samban me omsäning av igångarna man an reaisera väreföränringar som onaner. En negaiv väreföränring beraas å på samma sä som en negaiv näringsinoms, vs. e negaiva väre påverar beräningen av isponibe inoms. Föränringar av en isponiba inomsen Från oc me inomsår 2004 Fram i inomsår 2003 Kapiavins Bruoväre Taxera väre Kapiaförus Bruoväre 0 Saefri aieuening Ja ej Avrag pensionssparane priva oc egen föreagare m.m. Ja ej Evivaenssaa SCB ar fassä en n evivaenssaa som sa använas när man jämför isponibe inoms för uså me oia sammansäning. Föränring av evivaenssaan :a vuxen,6,00 Sambo nr 2 0,76 0, Barn nr 0,2 Barn nr 2 + 0,42 Barn 0-3 år 0,6 4-0 år 0,66-7 år 0,76 Övrig vuxen 0,96 0,60

6 STATSTSKA CETRALBYRÅ 63 Kapiavins oc apiaförus Från oc me 2004 års unersöning görs ingen överföring av uppgifer från sjävearaionen. Daainsaming via sjävearaioner ar gjor sean 99. Vi en manuea överföringen av uppgifer från sjävearaionen för e personer som ar apiavins eer apiaförus som gjores iigare une fe uppså vi överföringen av uppgiferna. De an ocså finnas fe som uppså när saemnigeen räar earaionen. Saemnigeen räar e uppgifer som är unerag för axeringen men ine e eajerae uppgiferna. För a minsa risen för fe görs onroer är e överföra uppgiferna säms av mo e suiga axeringsuppgiferna b.a. summeringsonroer. Frågor om eonomis sö mean oia uså sam frågor om biinneav ar iommi. De är färre frågor om arbesi oc ugif för barnomsorg. a frågor om boene för unerag i grön saeväxing ar iommi.

7 STATSTSKA CETRALBYRÅ 73 Översi Den åriga saisien över usåens eonomi bgger på uppgifer som samas in genom en eefoninervju i e urva av befoningen sam från aminisraiva regiser. Unersöningen ar genomförs varje år sean 97. Saisien reovisar inomsförening för oia uså oc personer efer oia bagrunsvariaber som ban anna åer, ön, sssesäning sam boene oc boeneugifer för uså i oia uppåeseformer för inomsåre Observaionssoreer Måpopuaionen för unersöningen ugörs av e uså som fanns i Sverige en 3 ecember Husåen besår av personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige 3 ecember reovisningen av inomssaisien använs eårsuså. Heårsuså ugörs av e personer som var foboföra vi såvä åres början som ess su oc vars uså ar en isponibe inoms si från no. Aneningen i a enna avgränsning görs är för a minimera en överäcningen som finns, se 2.. Urvaspopuaionen besår av inivier, personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige 3 ecember Efersom enas personer 8 år eer äre ingår i rampopuaionen, innebär e a personer ngre än 8 år som bor i egna uså e sanas i unersöningen, se 2.2. Unersöningen använer vå efiniioner av uså; famijeene oc osuså. Kosuså är uvubegrepp. En famijeene omfaar en eer vå vuxna som är gifa/sammanboene sam ev. barn uner 8 år. E emmavarane barn 8 år eer äre biar en egen famijeene. Famijeene använs främs av mirosimueringsmoeen FAST. E osuså ugörs av aa personer som boe i samma bosa oc som ae gemensam "usåning" en 3 ecember nneboene ingår ine i osusåe. reovisningen av inomsföreningen sam för boenesaisien använs osuså. E osuså an beså av fera famijeeneer. Personer som är ifäig bora, men som förvänas åeromma, ingår i usåe. Barn som bor ia mce os båa förärarna ränas me i e usåe är e är foboföra. Funionsinrae i bosa me särsi service för funionsinrae UP oc barn/ungomar ingår. nsiuionsuså ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsföråanen är ine jämförbara me övriga uså. är usåens ugif för boene sa besrivas avgränsas popuaionen i boene me äganerä, bosasrä oc resrä, en så aae boeneugifspopuaioionen. boeneugifspopuaionen ingår ine: Huså i anesägene, i egen resfasige, i småus på äg jorbrusfasige, e me anraansonra, e som är inneboene, e i särsi boene, e i suenbosa, e som r möbera sam e som ine ar bo i bosaen ea åre.

8 STATSTSKA CETRALBYRÅ 83.2 Saisisa måsoreer A. Måpopuaionen vs. inivipopuaionen, se avsni.. A0. Personer 0-9 år A. Personer 8 år eer äre A2. Personer 20 år eer äre A3. Personer år A4. Personer 6 år eer äre A. Heårs- oc eisansäa år A6. Heårs- oc eisansäa uan näringsinoms år B. Måpopuaionen vs. usåspopuaionen, se avsni.. B. Kosuså Ba. Kosuså är usåsföresånaren är 8 år eer äre Bb. Kosuså är usåsföresånaren är år B2. Famijeene B2a Famijeene är usåsföresånaren är 8 år eer äre B2b Famijeene enig regisre över oabefoningen RTB C. Maropopuaionen vs. inivipopuaionen inusive avina/uvanrae personer överäcningen, se avsni. sam 2.2. D. Bosasuså från fo- oc bosasräningen 990 FoB90 vs. bosasuså oc barn i åern 0-7 år. E. Boeneugifspopuaioionen vs. popuaionen är avgränsar i boene me äganerä, bosasrä oc resrä, se avsni.. Objegrupp Variabe Må Popuaion nening i reovisningsgrupper nomsföreningsunersöningen C - Faorinoms arbee oc apia - Saepiiga ransfereringar - Saefria ransfereringar Sa oc amänna egenavgifer - Bea unerå oc åerbea suieån m.m. - Disponibe inoms - Summor A - Decigrupper - Disponibe inoms in. reavins per onsumionsene - Meeväre - Meian - Gini-oefficien

9 STATSTSKA CETRALBYRÅ 93 A - Decigrupper - Disponibe inoms ex. reavins per onsumionsene - Ane - Meeväre - Meian - Gini-oefficien - Ane A - Disponibe inoms in. reavins per onsumionsene A - Disponibe inoms ex. reavins per onsumionsene A - Disponibe inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene A - Disponibe inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene - Meian - Percenigränser - Gini-oefficien - Ane - Meian - Percenigränser - Gini-oefficien - Ane - Meeväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 0% - Topp % - Meeväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 0% - Topp % A - Husåsp - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian A - Husåsp - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian A - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian A3 - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian A2 - Föesean - Visesei i Sverige - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian

10 STATSTSKA CETRALBYRÅ 03 A2 - Husåsp - Åer - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen A2 - Husåsp - Åer - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen A - Åer - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen A3 - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen A2 - Föesean - Visesei i Sverige - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen A2 - Husåsp - Huså me en åg isponibe inoms 0 eer 60 procen av meianen - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane A2 - Husåsp - Huså me en åg isponibe inoms 0 eer 60 procen av meianen - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane A - Husåsp - Disponibe inoms per - Ane

11 STATSTSKA CETRALBYRÅ 3 - Huså me en åg isponibe inoms 0 eer 60 procen av meianen - Åer onsumionsene A3 - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Huså me en åg isponibe inoms 0 eer 60 procen av meianen - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane A2 - Föesean - Visesei i Sverige - Huså me en åg isponibe inoms 0 eer 60 procen av meianen - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane A3 - Arbesinoms - Heisarbee - Ane A3 - Arbesinoms - Meeväre A - Arbesinoms - Meeväre - Percenigränser - Ginioefficienen A - Arbesinoms - Meeväre - Percenigränser - Ginioefficienen A A - Åer - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - Arbesinoms - Meeväre - Percenigränser - Ginioefficienen - Arbesinoms - Meian - Ane vinnor i

12 STATSTSKA CETRALBYRÅ 23 - Åer procen av män A Ba Ba - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Husåsp - Åer - Husåsp - Åer - Arbesinoms - Meian - Ane vinnor i procen av män - Disponibe inoms - Meian - Disponibe inoms - Meian Ba - Decier - nomssruur - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - Decier - nomssruur - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane Ba - Husåsp - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - Husåsp - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane Ba - Husåsp - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - Husåsp - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane

13 STATSTSKA CETRALBYRÅ 33 Ba - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane Bb - nomssruur - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Bb - nomssruur - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane Ba - nomssruur - Föesean - Visesei i Sverige - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - nomssruur - Föesean - Visesei i Sverige - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane A2 - Husåsp - Åer - Ana A2 - Husåsp - Åer - Ana A - Åer - Ana A3 - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Ana

14 STATSTSKA CETRALBYRÅ 43 A2 A3 A A6 - Föesean - Visesei i Sverige - Åer - Socioeonomis grupp/ Sssesäning - Ana - Ana - Ana - Ana - Ane Kvinnor i % av samiga Ba B2a B2b D Ba D - Husåsp - Ana boene - Ana barn - Ana - Ana A A A A0 Boene oc boeneugif - Boeneform - Åer - Boeneform - Region - Boeneform - Husåsp - Åer - Ana barn - Husåsp - Boeneform - Ane - Ana - Ane - Ana - Ane - Ana - Ane - Ana

15 STATSTSKA CETRALBYRÅ 3 A - Boeneform - Husåsp - Åer - Ana barn Jusera isponibe inoms - Ane - Ana Ba - Boeneform - Husåsp - Åer - Ana barn - Ane - Ana E E - Uppåeseform - Husåsp - Åer - Ana barn - Region - Uppåeseform - Husåsp - Åer - Ana barn - Region - Boeneugif - Meeväre - Bosasbirag - Meeväre E - Uppåeseform - Husåsp - Åer - Ana barn - Region - Boeneugifsprocen - Meian E - Uppåeseform - Husåsp - Åer - Ana barn - Region - Konsumionsurmme per person - Meeväre E - Uppåeseform - Husåsp - Åer - Ana barn - Region - Konsumionsurmme per onsumionsene - Meeväre

16 STATSTSKA CETRALBYRÅ 63 E - Uppåeseform - Husåsp - Åer - Ana barn - Region - Ana.3 Uföen: saisi oc miroaa Saisi: Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsföreningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsföreningen spris i from av pressmeeane, saisisa meeanen serie HE2 oc abeer på SCB:s webbpas. Även saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeeane, saisisa meeanen serie BO23 oc abeer på SCB:s webbpas. På webbpasen finns ocså resuaen av saisien inag i Sveriges saisisa aabaser SSD, är abeuag an göras för e ana variaber. Saisien spris även i form av abeer i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc bggnassaisis årsbo. Miroaa: Suregiser från unersöningen agras i SAS-mijö. Unersöningen ar genomförs varje år sean 97. Daamaeriae är använbar för åren 97, 978 sam för varje år från 980 i HEK spris även genom SCB:s mirosimueringsmoe FAST. FAST är e verg för a simuera buge- oc föreningseffeer av äna regeföränringar i.ex. sae- oc biragsssemen. HEK ugör basmaeria i enna moe. Tigång i FAST får man genom e abonnemang. Vi uämnane av miroaa görs förs en sereessprövning. Miroaa ämnas u via MOA Microaa Oine Access..4 Doumenaion oc meaaa Uöver enna oumenaion sapas varje år en variabebesrivning som inneåer informaion om popuaion oc reovisningsgrupper, bagruns- oc assificeringsvariaber oc inoms- oc ugifsvariaber. Dessuom sapas vå variabeförecningar, över usåsvariaber oc inivivariaber, via är förecningar över aa inervjuvariaber sam aa variaber som ommer från exerna regiser. På SCB:s webbpas finns oumenaion som Besrivning av saisien oc Faa om saisien Hia saisien - Saisi efer ämne Husåens eonomi Husåens eonomi HEK.

17 STATSTSKA CETRALBYRÅ 73 2 Uppgifsinsaming 2. Ram oc ramförfarane Måpopuaionen för uså ugörs av e uså som en 3 ecember 2004 fanns i Sverige. Husåen besår av personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige 3 ecember Unersöningens rampopuaion beso av personer som är 8 år eer äre oc som var foboföra i Sverige 3 ecember De briser som finns när e gäer rampopuaionens äcning av måpopuaionen är små. Överäcning: Överäcningen an eas upp i vå grupper. Dessa grupper ugör rg procen i unersöningens rampopuaion: Emigraner förorsaar överäcning om ufning ine anmäs. Genomföra suier er på a foboföringen inneåer e beane ana personer som ine ängre bor i ane. Dea är förmoigen en avarigase vaiesbrisen i foboföringen. Många som far u ur ane ar inge ege inresse av a anmäa ufningen oc en e gör e eer ine. Vi en onro som gjores i samban me fo- oc bosasräningen 98 ugjore en oanmäa ufningen ca 0, procen av ea befoningen. Räna på epopuaionen uänsa meborgare ugjore en oanmäa ufningen,0 procen för norisa meborgare oc 2,8 procen för övriga meborgarsap isammans. Personer som ar mce åga eer ofusäniga inoms-, birags- eer axeringsuppgifer. Uneräcning Briser i rapporeringen av fösar oc invanringen resuerar i uneräcningen i befoningssaisien. Den uneräcning som föreommer föraras främs av e gapp i i som finns mean urvasragning oc referensipun, vie beer a vi sanar informaion om e personer som ine fanns i Regisre över oabefoningen RTB vi urvasifäe men som iommi fram i en 3/2 inomsåre. Uneräcningen i unersöningen beöms oc vara ien. 2.2 Urvasförfarane Unersöningens rampopuaion beso av personer som är 8 år eer äre oc som uner 2004 var foboföra i Sverige. Rampopuaionen ämaes från Regisre över oabefoning RTB. Urvae ras i november samma år som mäåre oc e är e sraifiera obune sumpmässig urva STOSU uan åeräggning me sju sraa. Urvae är e s.. näversurva, vie innebär a urvaspersonens usåsmeemmar ocså ingår i urvae. Urvassoreen ar uner åren variera mean ca oc uså. År 2004 rogs ca personer me OSU obune sumpmässig urva inom varje sraum. För varje uva person sapas e försag på usåssammansäning me jäp av RTB. Dessa personer biae ca uså oc e oaa anae unersöa personer uppgic i ca

18 STATSTSKA CETRALBYRÅ 83 Rampopuaionen är sraifiera oc sraifieringen ar variera över åren. För HEK 2004 var sraifieringen enig föjane; år urva 0 7personer - 7 år eer äre urva personer - Bosasrä urva personer - Haniappersäning uså är någon person ar aniappersäning funionsinra vuxen urva 439 personer varav 300 på upprag från Sociaeparemene - Vårbirag uså som får vårbirag för funionsinra barn urva 380personer varav 300 på upprag från Sociasresen - Avina/emigraner urva 200 personer - Personer me sora apiavinser/föruser urva 40 personer För a möjiggöra särreovisning av essa grupper me iräcig go vaie biar e separaa sraa. E exra sraum görs är gruppen avina/emigraner, vs. e personer som ränas som överäcning, ras för a få maropopuaionen a sämma överrens me verigeen. Denna maropopuaion använs i uvusa i FAST-moeen för a unna simuera buge- oc föreningseffeer av änringar i sae- oc biragsssem. Maropopuaion använs även i reovisningen av marosummor. Efersom e är e urva av befoningen som ingår i unersöningen an e bi viss osäere när man reovisar variaber som är exrem sneföreae,.ex. apiavins. De påverar ocså osäereen för variaber är apiavins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa apiavinser/-föruser vi försäjning av.ex. värepapper oc fasigeer görs e iäggsurva. Sfe me iäggsurvae är a öa säereen i saningarna på inomsparamerarna. Dea sraum ingår ine i inervjun. Samorna urva Från oc me inomsåre 2000 samornas urvae me SCB:s Longiuinea niviaabas LDA. Genom samorningen me LDA ges möjige a föja urvaspersonerna oc eras uså över fera år. Urvae ar en posiiv samorning me LDA-unersöningen för a möjiggöra ongiuinea suier av vissa variaber. Samorningen görs genom unia permanena sumpa för varje person i popuaionen. Teorin om samornae urva finns besrive inom föreagsunersöningar oc SAMU-sseme. cevariabe i RTB är personnummer. är e n personnummer er upp i RTB får e e sumpa om e ine är frågan om åerinvanring. Sumpaen är iformig föreae mean no oc e. Så änge personen/personnumre exiserar i RTB bibeåer en si unia sumpa. De innebär a e personnummer får e uni sumpa när en er upp för försa gången i RTB oc så änge personnumre exiserar ommer ea a vara oppa me e unia permanena sumpae. Om personerna åerinvanrar åerfår e sina gama sumpa. Linbom, A Bagrunsfaa i Eonomis saisi. 2004:3 SAMU Te ssem for co-orinaion of frame popuaions an sampes from e Business Regiser a Saisics Sween. SCB

19 STATSTSKA CETRALBYRÅ 93 Hur an samorningen se u? Samorning av urva görs å unersöningar ar samma ram, inane eer oia ämne sam önsemå om a förea uppgifsämnarbeasning jämnare över ramobjeen. ean ommer a preseneras en or sammanfaning av Bagrunsfaa i Eonomis saisi 2003:3. För a samorna vå, eer fer, urva me give sicprovssore n oc n 2 väj vå gociga onsaner oc 2 i inervae 0,. Eemen me n ana sumpa me början från i en rining öger eer vänser ingår i försa urvae. De anra urvae omfaar eemen me n 2 ana sumpa närmas 2, i samma eer en mosaa riningen som n. En samorning mean vå, eer fer, urva an vara posiiv eer negaiv. Den posiiva samorningen resuerar opima i fes gemensamma eemen oc en negaiva samorningen resuerar opima i mins eer inga gemensamma eemen. Den maximaa posiiva samorningen mean vå unersöningar uppnås å e väjs samma sarpun oc samma rining. Den negaiva samorningen an uppnås genom a väja åsia sar puner men i samma rining. E aernaiv är a börja från samma sarpun eer vå puner gansa nära varanra oc ra urva i oia riningar. Se bi, 2 oc 3. De finns ine ai iräcig me eemen för a uppnå e maximaa negaiva samorningen, vs. inga gemensamma eemen, men på e är säe minimeras anae gemensamma eemen. Figur. Posiiv samorning n 2 n 0 0, 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 Figur 2. egaiv samorning aernaiv n n 2 0 0, 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 Figur 3. egaiv samorning aernaiv 2 n n 2 0 0, 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 Genom en är enien an ramen eas i fera boc a ea för a spria uppgifsämnarböran. På e är säe an unersöningar inom närbesäae områen väjas inom samma boc.

20 STATSTSKA CETRALBYRÅ Mäinsrumen Mäinsrumene är e inervjuformuär som använs i en aorsö eefoninervju. Exempe på feäor vi inervjuifäe är a uppgifsämnaren an missförså frågorna inervjuaren säer eer svare uppgifsämnaren ger an regisreras feaig. För a minimera essa feäor finns i aorsäe e inbgg onrossem. Minnesfe an ocså föreomma efersom en e av frågorna avser föråanen mins 2 månaer baå i ien. 2.4 nsamingsförfarane Uppgifer samas in genom eefoninervjuer oc från aminisraiva regiser. nervju nervjuerna genomförs me aorsö WinDAT. nervjuerna genomförs uner januari-apri åre efer inomsåre. Frågor om usåes sammansäning oc boeneform avser föråane en 3/2 inomsåre, mean övriga frågor gäer ea inomsåre. Frågor ring boeneugifer säs i em som bo i sin bosa ea åre. Vissa frågor säs om aa personer i usåe. De innebär a en sor e av frågorna besvaras i en s.. inire inervju. nervjuarbee är uppea i re omgångar. För a göra en inening av urvae i re unersöningsomgångar ämas uppgifer om boeneform resägene, bosasrä eer småus från Fasigesaxeringsregisre. Fasigesaxeringsregisre inneåer uppgifer om ban anna fasige. De igängiga uppgiferna är mins år gama. De an vara svår a oppa iop en person me en särsi fasige. De gäer främs för bosasräer oc resägeneer efersom en fasige an beså av många ägeneer. Feäor i inervjun är exempevis a uppgifsämnaren an missförså frågorna eer a svare regisreras feaig. För a minimera essa feäor finns onroer inbgga i inervjun. Den sörsa feäan är minnesfe efersom e fesa frågor avser föråanen mins 2 månaer baå i ien. Frågor om ugifer för anvår, sjuvår oc äemee an vara svåra a besvara efersom ban anna ögosnass oc rabassem påverar ugiferna. För a försöa minsa risen för minnesfe finns e urag av frågorna i informaionsbreve. Husåe ar å möjige a förberea sig genom a a fram uppgifer innan inervjun genomförs. Aminisraiva regiser De aminisraiva regisren är i försa an i för aminisraiva änamå oc svarar ärme ine ai mo saisiens beov. E exempe på ea är usåes sammansäning. eefoninervjun frågar vi efer usåes meemmar oc an på så vis sapa e uså ring urvaspersonen. För borfae använs uppgifer från RTB. RTB-famijen ingår personer som är gifa me varanra även regisrera parnersap, barn oavse åer sam sammanboene som ar gemensamma barn. RTB-famijen an beså av maxima vå generaioner. För sammanboene par uan gemensamma barn finns inga uppgifer för a sapa orrea uså. Därme ser en översaning av aneen ensamboene oc ensamsåene uså. För a onroera vaieen på anra viiga variaber görs en avsämning mean oia regiser. Kvaieen på uppgiferna i e aminisraiva regisren ar bivi bäre uner senare år.

21 STATSTSKA CETRALBYRÅ Daaberening E omfaane gransnings- oc räningsarbee uförs. nervju För inervjun genomförs onroer i samban me inervjun oc efer avsua inervju, ogisa onroer oc väreonroer. Tros ea föreommer fe i maeriae. Exempevis är sssesäningsnivån uner åre svår a mäa. De görs en auomais oning av socioeonomis grupp. De är ungefär 90 procen som oas på ea sä, övriga 0 procen oas manue. Aminisraiva regiser De variaber som ämas från oia aminisraiva regiser åer numera go vaie. är uppgiferna aviseras i SCB gransas e i oia seen av bearbeningarna innan e goänns för inäggning i respeive regiser. Gransning av aa Vi sapane av variaber an fe uppså. Omfaane onroer görs är e sapae variaberna b.a. säms av mo uppgiferna från e aminisraiva regisren. Framsäning av resua Punsaningar oc onfiensinerva ar beränas me jäp av e av SCB:s egenuvecae esimaionsprogram, EXTRACT. bagrunen av EXTRACT igger CLA97 för beräningen av esimaens meefe. Yerigare bearbeningar görs i EXCEL för a sapa e abeer som sean pubiceras på SCB:s webbpas, se avsni.3.

22 STATSTSKA CETRALBYRÅ Saisis bearbening oc reovisning 3. Saningar: anaganen oc beräningsformer Unersöningens måpopuaion är uså. avsni.2 Saisisa måsoreer reogörs för via måsoreer som man uifrån HEK vi saa för respeive objesp. Ferae av e variaber som anges i abeen finns ire igängiga i, eer an äres uifrån, SCB:s regiser. Me unanag för e ineningar som baseras på socioeonomis gruppiörige, gäer essuom a samiga ineningar i reovisningsgrupper evis eer e baseras på regiserinformaion. För måsoreer efinierae uifrån variaber för via SCB sanar regiserinformaion baseras saningarna på en variabeinformaion som finns igängig för e svarane. För måsoreer efinierae uifrån variaber för via informaion finns igängig i SCB:s regiser finns vå möjigeer. e fa å regiserinformaion an använas, ev. som ompemen i insama svarsinformaion, för inening i reovisningsgrupper, unjas variabeinformaion för samiga obje i urvae i saningsförfarane. övriga fa baseras saningarna på en variabeinformaion som finns igängig för e svarane. ean reogörs i eaj för ur saningsförfarane går i för måsoreer efinierae som oasummor. För måsoreer efinierae uifrån e saisisa måen meeväre, perceni sam Gini-oeffecien är framsäningen ine så eajera, uan isäe änvisas i ämpig ieraur. 3.. Soreer efinierae som oasummor Lå Lå viare U beecna mängen av e U beecna mängen av e personer som iör urvasramen i sraum,...,. uså som är ienifierbara uifrån e sammanag personer som ingår i urvasramen U U. Suigen, för uså i U, å U i beecna mängen av e i personer som ugör usåe oc å U i beecna mängen av e i i personer i usåe som är vabara uifrån urvasramen U. Lå beecna en variabe som är av inresse oc å beecna variabens väre för person. Då måobjeen ugörs av uså gäer a en oa för variaben som an saas ges av: i i U i är: i U i Toasumman för variaben i uså i oc:

23 STATSTSKA CETRALBYRÅ 233 i om uså i iör reovisningsgrupp 0 annars Den oa som an saas å måobjeen ugörs av personer ges av: D i i U är: i Ui Toasumman för variaben för e meemmar i uså som iör reovisningsgrupp i me: om person iör reovisningsgrupp 0 annars 3..2 Beräningsformer vi saning av oasummor För a saa soreerna respeive D ras, vie ocså besrivs i avsni 2.2, enig urvasesignen OSU-UÅ e urva s om n personer från e personer som iör i urvasramen i sraum,...,. sraum erås suigen svar från m av e n personer som iör urvae s,...,. Mängen svarane i sraum beecnas r,...,. Av avsni 2.2 framgår även a urvae i HEK är e näversurva. Uner en urvasesign som använs ar ine aa uså som iör mängen U samma sannoie a inueras i e urva. Denna sannoie är nämigen en funion av ur många personer i e uså som är vabara uifrån urvasramen. ågo förena gäer a ju fer vabara personer som finns i e uså, eso sörre cans är e a usåe inueras i e urva. Genom a använa en s.. näversvi vi saningsförfarane beaas ea faum. HEK ges näversvien för person U i av: a n n / U i / är oc i beecnar e sraum respeive e uså som person iör. Beräningsformer å variabeinformaion på urvasnivå unjas i saningsförfarane Då informaion för samiga obje i urvae unjas, använs Horviz-Tompson-esimaion för a saa oaerna ovan. Lå w a / n för s,...,. Soreen saas me:

24 STATSTSKA CETRALBYRÅ 243 s i i w mean soreen D saas me: s i D w Förusa a inga mäfe exiserar är ovansåene esimaorer väneväresriiga. Esimaorernas varians saas me: 2 2 / s s i i i i n n a a n n V respeive: 2 2 / s s i i D n n a a n n V Beräningsformer å variabeinformaion på svarsmängsnivå unjas i saningsförfarane Borfa uppsår om man ine cas få svar från samiga uvaa obje. Föreomsen av borfa meför ai en öning av urvasfee. Om e ice-svarane objeen essuom ssemais avvier från e svarane beräffane e variaber som unersös iommer erigare e fe. Soreen av ea fe, som är av ssemais naur oc benämns borfasseve eer borfasbias, an i praien ine vanifieras. Ofa an man oc reucera e fe som borfa ger uppov i genom a unja s.. jäpinformaion i form av regiservariaber. Kaibrering av vier är en i ea sammanang båe effeiv oc fexibe meo. För mer informaion, se.ex. Lunsröm 997; Lunsröm oc Särna 999, Lunsröm, S Caibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Doorsavaning, Socoms universie. Lunsröm, S. oc Särna, C.E Caibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Journa of Officia Saisics,, Lunsröm, S. oc Särna, C.E Esimaion in e Presence of onresponse an Frame mperfecions. SCB.

25 STATSTSKA CETRALBYRÅ 23 Om en jäpinformaion som finns igängig samvarierar vä me e uvaa objeens svarsbenägene, an man förväna sig a borfasbiasen reuceras genom unjane av jäpinformaionen. Om jäpvariaberna essuom i beane e samvarierar me viiga unersöningsvariaber, bör unjane av jäpinformaionen erigare reucera borfasbiasen samiig som även urvasfee reuceras. Då enas variabeinformaion för r unjas i saningsförfarane, saas oaerna oc D uifrån esimaorer som unjar aibrerae vier. Vi va av jäpinformaion bör man, om möjig, väja en på så sä i ii iii a en samvarierar me svarsbenägeneen a en samvarierar me viiga unersöningsvariaber a en avgränsar viiga reovisningsgrupper. Om personerna i borfae sijer sig från e svarane me avseene på unersöningsvariaberna så an saningarna som grunar sig på enbar e svarane bi seva. Om exempevis e svarane i ögre ane bor i resrä än e som ine svara finns ris för översaning av uså boene i resrä. För a försöa reucera evenuea borfasseveer ar vier beränas me jäp av aibrering. Soreen på varsåene seveer orsaae av borfae är svåra a mäa. Efer en sammanvägning av anasen ring e re rierierna se avsnie om onfiensinerva si 38 sam efer onro av viernas förening använs jäpveor besriven i abeen. Uppgiferna i jäpveor för en viss variabe an vara ana personer me väre på en variabe oc/eer oaen för en variabe. abeen mareras vien p av uppgifen som använs. Hjäpvariabe asser Ana personer Ana månaer Toaen Åersass 0 Kön H-region 9 X X X Eonomis bisån f.. Sociabirag X X X Barnbirag X X Uneråssö X X Förärapenning vi föese X X Förärapenning vi ifäig vår av barn X X Bosasbirag X X Bosasiägg i pensionärer X X Sjupenning X X Arbesmarnassö A-assa m.m. X X Suiesö X X Löneinoms X X

26 STATSTSKA CETRALBYRÅ 263 Föesean 6 nvansringsår 3 Husåsp/famijep 0 X X X För variaben arbesi oc e besrivane boenevariaberna använs impueringsmeo för borfasompensaion se avsni Meoen as fram me jäp av saisis förubesäma reger isammans me regiservariaber sam inomna vären från inervjun. Variaben barnomsorgsugif as fram i FAST-moeen. Lå x beecna en jäpveor som sapas uifrån jäpvariaberna. Soreen saas me: r w i i mean soreen D saas me: D s w i är w ga / m för r,...,. Vien g, som är en aibreringsvi som erås å jäpinformaionen använs för aibrering, ges av: g + x a xi a xi xi xi m r m r är oc x avser samiga osuså i Sverige oc ärför ämas från Regisre över xi x U i oabefoningen RTB eer från noms- oc axeringsregisre ot. Ovansåene esimaorers varians saas me: V m 2 m r u m r u / m 2 respeive:

27 STATSTSKA CETRALBYRÅ 273 V D m 2 m r u D m r u D / m 2 är: u g a B i i xi me: B m r a xi xi m r a xi i i oc: u D g a B i xi D me: B D m r a xi xi m r a xi i 3..3 Saningsförfarane för soreer efinierae uifrån övriga saisisa må Meevären Då måobjeen ugörs av uså gäer a usåsmeeväre för variaben i reovisningsgrupp ges av: i i U U i i i U oera a om z / i för U i så gäer a z för aa i U, vie i sin ur innebär a z. Såees gäer a nämnaren i urce för an beraas som en sore efiniera som en oasumma. Då måobjeen ugörs av personer gäer a personmeeväre för variaben i reovisningsgrupp ges av: U i

28 STATSTSKA CETRALBYRÅ 283 D i U U i i U U i D D oera a om z för aa så gäer a zd D, vs. även nämnaren i urce för an beraas som en sore efiniera som en oasumma. D HEK saas ovansåene meevären me: respeive: D D D är formeurc för,, D oc D ges i avsni Varianserna för esimaorerna ŷ oc ŷ D saas uifrån urc som erås å formeurcen för ŷ oc ŷ D approximeras genom Taoruvecing av försa orningen. För mer informaion om ur variansesimaorer erås me jäp av Taoruvecing av försa orningen, se.ex. ap. i Särna, Swensson, Wreman Percenier oc percenigruppsoaer Då måobjeen ugörs av uså, å: F i i U { i } är { } är en iniaorfunion såan a: { A} 0 om viore A är uppf annars Funionen F anger aneen uså i reovisningsgrupp vars usåsoa ine översiger e numerisa väre. Lå p beecna e väre för vie F p p, vs. för 00 p % av 3 Särna, C.E., Swensson, B. oc Wreman, J.H Moe Assise Surve Samping. ew Yor: Springer- Verag

29 STATSTSKA CETRALBYRÅ 293 usåen i reovisningsgrupp gäer a usåsoaen ine översiger e numerisa väre p. Tae p benämns en p :e percenien i reovisningsgrupp. Då måobjeen ugörs av inivier, å: F D i U U i { D } Funionen FD anger aneen personer i reovisningsgrupp vars variabeväre ine översiger e numerisa väre. Lå p beecna e väre för vie FD p p, vs. för 00 p % av personerna i reovisningsgrupp gäer a variabeväre ine översiger e numerisa väre p. Tae p benämns en p :e percenien i reovisningsgrupp. Efersom såvä F som FD är efinierae som voer av oasummor, saas e genom a oasummorna ersäs me mosvarane esimaorer enig avsni Om variabeinformaion på urvasnivå unjas i saningsförfarane ges en esimaor för p av: p min{ oc H i F i p s } mean: p min{ oc H i F i p r } använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas p me: p min{ F D p oc H s U i } om variabeinformaion på urvasnivå unjas i saningsförfarane, mean: p min{ F D p oc H r U i } använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unjas i saningsförfarane. Vi saning av soreer i HEK som unjar reovisningsgrupper efinierae från percenimå, använs saae percenier enig ovan för a sapa reovisningsgruppsineningen. För esimaorer av percenier beränas inga variansesima.

30 STATSTSKA CETRALBYRÅ 303 Gini-oefficiener Gini-oefficienen är e må som använs för a reovisa ur sor spriningen är i en inomseer förmögenesförening. Koeffecienen, som beränas uifrån en s.. Lorenz-urvan, är e ojämiesmå. Förusa a en variabe som sueras enas an ana ice-negaiva vären, gäer a Gini-oefficienen efiniionsmässig anar e väre mean 0 oc, iagram. Då gäer a ju ögre väre oefficienen anar, eso mer ojämi är en föreningen som sueras. Diagram. Lorenz-urvan Gini- oefficienen är en rosa ans ane av ea riangen. Då måobjeen ugörs av uså efinieras soreen Gini-oefficien för reovisningsgrupp som: G i U i j j U 2 i j mean efiniionen å måobjeen ugörs av inivier ges av: G D i U j U Ui U j 2 D D Om variabeinformaion på urvasnivå unjas i saningsförfarane ges en esimaor för av: G G är: s i 2F * i w i

31 STATSTSKA CETRALBYRÅ 33 i i s i i i i w F 2] }/ { } { [ * + < mean: 2 * r i i i w F G är: i i r i i i i w F 2] }/ { } { [ * + < använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas D G me: 2 * i D s U D D F w G är: i D s U D w F 2] }/ { } { [ * + < om variabeinformaion på urvasnivå unjas i saningsförfarane, mean: 2 * i D r U D D F w G är: i D r U D w F 2] }/ { } { [ * + <

32 STATSTSKA CETRALBYRÅ 323 använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unjas i saningsförfarane. Varianserna för ovansåene esimaorer av Gini-oefficienen saas me jäp av en variansesimaor som ges i Tabe 4., s. 3 4, i Sansröm, Wreman oc Waén Konfiensinerva Osäeresinerva beränas enig formen punsaning ±,96 * saning av esimaorns meefe är såvä pun- som meesfessaning beränas me jäp av e av SCB egenuveca program, EXTRACT. Uner förusäning a sicprovssoreen är sor sam i ii a en esimaor som använs är approximaiv väneväresriig, vs. ice-sev a esimaorns varians enas beror av sampingvariansen oc borfasvariansen oc iii a e regiservariaber som använs i aibreringen uppfer e re rierierna gäer a sannoieen är ca 9 procen a man me e använa urvas- oc saningsförfarane eråer e inerva som äcer in en söa soreen. aurigvis är ine samiga ovansåene förusäningar perfe uppfa i praien. Även om jäpvariaberna är o vaa ommer esimaorn a vara beäfa me viss seve, evis i föj av varsåene borfas- oc äcningsfe men ocså i föj av anra fe av ssemais araär. Viare är e roig a esimaorns varians unersaas. Uöver sampingvariansen oc borfasvariansen iommer även e variansbirag från anra osäeresäor av sumpmässig naur, men vanigvis an enas en e av ea variansbirag fångas upp av en variansesimaor som använs. Tvärr är e ine möjig a avgöra i vien usräcning som avvieser från förusäningarna ovan föreigger oc via effeer essa avvieser får för oningen av e osäeresinerva som preseneras i ermer av fais onfiensgra. En reommenaion är oc a man bör vara försiig me a oa e presenerae inervaen som regeräa onfiensinerva Svarsborfa Svarsborfa, vanigen förora i borfa, uppsår när vären på en eer fera observaionsvariaber ex. regiservariaber eer inervjufrågor i en unersöning ine an inämas. - Sanas aa vären för en person är e frågan om objesborfa. - Sanas enbar vissa vären os e obje, anar e om parie borfa. Aneen svarsborfa i HEK2004 Avböje meveran 4,6 Ej anräffae,2 Förinra meveran 2,9 Toa svarsborfa 29,0 Svarsborfae är ovia 4 Sansröm,. A., Wreman, J.H. oc Waén, B. 98. Variance esimaors of e Gini coefficien - probabii samping. Promemorior från P/STM nr. 7, SCB.

33 STATSTSKA CETRALBYRÅ 333 borfae är föjane grupper överrepresenerae: De som sanar öneinoms, sociabiragsagare, e som invanra i Sverige från äner uanför oren. Ban e svarane är barnfamijerna någo överrepresenerae. Svarsborfae i HEK ar öa uner 2000-ae. Borfae ar oc variera mean åren. De år å urvae vari sor ar borfae vari ögre. samban me a måpopuaionen uöaes i a omfaa äre personer som bor i s.. särsi boene boene på insiuion öjes borfasnivån efersom e är en svår grupp a nå för inervju. För a minsa snevriane effeer av borfae görs en ria borfasuppföjning. För a vea om enna meo förbära eer försämra saningarna sueras variaber från aminisraiva regiser. Me variaber från aminisraiva regiser menas såan informaion man änner i oavse om inervjun ar uförs eer ej, vs. regiseruppgifer. Me jäp av essa an man sean unersöa om e finns några umärane sinaer mean e som svara vi orinarie inervju, e som svara vi borfasuppföjningen oc e som ine svara as. Kaibrering oc impuering använs för borfasompensaion i urvae se si 30. Kaibrering använs för e fesa esimaen som baseras på e svarane i inervjun. Vi ränar me a enna meo rafig reucerar en snevriane effe som borfae ar. mpuering använs för vissa av boene variaber b.a. usåsp, uppvärmning m.f. mpueringen av usåsp baseras på regiseruppgifer för usåssammansäningen, vie birar i a anae ensamboene oc ensamsåene me barn översaas. Vi reovisning av variaber som finns i aminisraiva regiser använs uppräningen uan jäpinformaion basera på ea urvae. 3.2 Reovisningsförfaranen De bagruns- oc assificeringsvariaber som ämas från inervjun oc aminisraiva regiser använs för a bia reovisningsgrupper. Den uvusaiga reovisningen av inomsföreningen görs för personer/uså osuså oc famijeene. Efersom saisien reovisar inomser oc ugifer för inomsåre använs eårspopuaionen, e personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige uner ea nsiuionsuså ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsföråanen är ine jämförbara me övriga uså. Kosuså an reovisas fr.o.m. 99 års unersöning. Unanag gäer för år 992 är begreppe osuså ine finns sam för åren är begreppe enas finns för e svarane i unersöningen. För reovisning över en ängre isperio, från 97 oc framå, använs famijeene. För a göra jämföreser av.ex. isponibe inoms mean oia per av uså använs e vissem är inomsen reaeras i usåes sammansäning. Den isponiba inomsen ivieras me en vi som gäer för usåe. Visseme reovisas nean.

34 STATSTSKA CETRALBYRÅ 343 Tabe Evivaenssaan/onsumionsenessaan 2004 Ensamboene oc försa vuxna i e samboföråane,00 Anra vuxen i samboföråane 0, Yerigare vuxen 0,60 Försa barne 0-9 år 0,2 Anra oc påföjane barn 0-9 år 0,42 Ovansåene saa är basera på Svens onsumionsenessaa som föresogs i ureningen om Förbära saisi om usåens inomser, SOU 2002:73. Efer isussioner me oia använare ar SCB besua a använa enna revierae version av Svens onsumionsenessaa. De är isponibe inoms per onsumionsene e som är uvureovisningen för personer. Disponibe inoms per e an ses som en iniaor på en eonomisa väfär som e uså förfogar över. Aa personer i e uså ar igång enna eonomisa väfär eer eonomisa sanar. Genom a reovisa usåes isponiba inoms per e på aa inivier i e uså an man ocså visa föreningen av en eonomisa sanaren för ea befoningen. Dea är en reommenera meo som ofa använs i forsarvären oc ocså i en saisi som as fram inom EU oc anra naionea saisibråer. en officiea pubiceringen av inomsföreningen görs ingen reovisning på regiona nivå. en regiserbaserae inomssaisien se nomssaisi oaräna, Besrivning av saisien reovisas äremo inivisaisi efer ommuner. en officiea reovisningen av befoningens boene reovisas boeneugifer för regionerna Sor-Socom, Sor-Göeborg, övriga ommuner me fer än invånare sam övriga ommuner me minre än invånare. Vi reovisning av boeneugifer använs boeneform för a sapa reovisningsgrupperna äganerä, bosasrä oc resrä. Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsföreningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsföreningen spris i from av pressmeeane, saisisa meeanen serie HE2 oc abeer på SCB:s webbpas. Även saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeeane, saisisa meeanen serie BO23 oc abeer på SCB:s webbpas. På webbpasen finns ocså resuaen av saisien inag i Sveriges saisisa aabaser SSD, är abeuag an göras för e ana variaber. Saisien spris även i form av abeer i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc bggnassaisis årsbo. HEK spris även genom SCB:s mirosimueringsmoe FAST. FAST är e verg för a simuera buge- oc föreningseffeer av äna regeföränringar i.ex. sae- oc biragsssemen. HEK ugör basmaeria i enna moe. Tigång i FAST får man genom e abonnemang. Exper Group on Houseo ncome Saisics - Te Canberra group, Fina Repor an Recommenaions, Oawa 200, SB , Si 4

35 STATSTSKA CETRALBYRÅ 33 4 Suiga observaionsregiser 4. Prouionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången