Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Transkript

1 Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet

2 Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet 2009 Memelgen, Västerbttens läns landsting memelgen@vll.se, Prjektledning ch text: Ejja Häman Aktell, Anders Edström Grafisk frm: Memelgen Omslagsft: Anders Edström Tryck: Västerbttens läns landsting Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti 2009

3 Sammanfattning I Sverige lever vi längre än någnsin ch vårdens utveckling sker i rasande fart mt allt bättre behandlingar mt de sjukdmar sm drabbar beflkningen. Mycket talar för att den vård Sverige erbjuder är en av världens bästa. Många får bra hjälp ch många är ckså nöjda med den vård ch behandling sm erbjuds. Den snabba utvecklingen leder emellertid inte autmatiskt till att patienten upplever delaktighet. Snarare finns indikatrer på att patientens ch anhörigas resurser inte tas tillvara när vården blir mer ratinell. Patientnärmre vård innebär att hitta arbetssätt, förhållningssätt ch rganisatriska lösningar sm innebär att mer arbetstid tillbringas nära patienten för att i mötet bygga upp en relatin i syfte att öka tryggheten, säkerheten ch upplevelsen av delaktighet ch hälsa. Västerbttens läns landsting tillsammans med Memelgen har erbjudit stöd till verksamheter sm velat införa vårdmdellen Patientnärmre vård. Resultaten från de avdelningar ch enheter sm infört mdellen visar att genm en gemensam värdegrund ch nya arbetssätt har den patientnära tiden ökat. Detta har i sin tur inneburit tryggare ch mer delaktiga patienter, nöjdare medarbetare ch förbättrad vårdkvalitet. I denna skrift redvisas Memelgens erfarenheter av att stötta verksamheter att kmma närmare den önskvärda, gda ch säkra vården genm att införa Patientnärmre vård. Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti 2009

4 Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti 2009

5 Förrd av Marianne Inde Patientnärmre vårds kärna innebär en integrerad ch gemensam värdegrund för alla vårdens medarbetare, sm synliggörs i varje praktisk vårdhandling. Patientnärmre vård, PNV, betyder ckså ett väl utvecklat teamarbete, där patientens egna resurser ch delaktighet i så str utsträckning sm möjligt tas tillvara i planering ch utfrmning av vården. Att uppleva ett persnligt engagemang ch en känsla av att det hänger på mig/ss i teamet är drivkraften i PNV, sm ger lust ch arbetsglädje i vårdarbetet. Att i mötet med patienten, de närstående eller med arbetskamrater i teamet alltid ha patientens fkus är ett utmanande perspektiv, sm innebär ett ständigt lärande ch utvecklande av den patientnära vården, men ckså av vårdarens innebende resurser. PNV finns idag representerad i så gtt sm alla landsting i Sverige, mer eller mindre utvecklat. Vissa landsting har tagit ett övergripande beslut m införande av PNV, sm t ex landstinget i Värmland ch så har även vissa sjukhus. Vid universitetssjukhuset i Malmö pågår ckså ett systematiskt utvecklingsarbete på ett flertal vårdavdelningar, där ledningen gett sitt fulla stöd till utvecklingen av PNV. När sjukhus byggs idag bygger man vårdavdelningarna enligt arbetsmdellen PNV ch just nu pågår prjektering av Nya Karlinska Sjukhuset vars intentin är att bygga vårdavdelningar ch arbeta utifrån denna arbetsmdell. Memelgen var några av de första sm nappade på idén m Patientnärmre vård, PNV. Tidigt insåg de ptentialen av arbetsmdellen ch km att använda sig av den sm ett övergripande styrinstrument för patientsäkerhet ch vårdkvalitet i Västerbttens läns landsting. Memelgen har på ett entusiastiskt ch systematiskt sätt engagerat ch handlett vårdpersnalen i den patientnärme vården ch när jag läser m ert fantastiska ch systematiska utvecklingsarbete känner jag mig stlt ch glad över hur följsamma alla har varit till PNVs struktur ch inte hppat över några delar i knceptet. Arbetsteamen har verkligen insett betydelsen av den gemensamma värdegrunden ch delaktighet för både patienter ch persnal, reflektinens värde ch att mäta före ch efter för att kunna leda utvecklingen framåt. Att utveckla ch genmföra de lika prcesserna i patientnärmre vård är första steget i en lång vandring. Knsten med PNV är att bibehålla ch ta ansvar för det persnliga engagemanget ch den egna arbetsglädjen i mötet med patienter ch arbetskamrater, ch att vara följsam till de strukturer, sm tillsammans skapar just den patientnärmre vården. Att ständigt bära med sig frågrna varför är jag här, för vem är jag här ch varför är patienten här håller ss kvar på banan att aldrig tappa fkus på att uppnå det bästa ch mesta möjliga i vården av patienten. Jag önskar er alla ett strt Lycka till i det frtsatta arbetet! Marianne Inde Verksamhetsutvecklare Landstinget Värmland Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

6 Behv av förändring För alla individer sm kmmer i kntakt med häls- ch sjukvården finns en önskan att samtliga ska kunna garanteras en säker, trygg ch hälssam vård, berende av ålder. Trts den stra mängd insatser sm görs finns indikatrer på att dagens arbetssätt frtfarande kan sägas vara tillräckliga för att täcka de behv sm finns. Tittar man närmare på sjukhusens vårdavdelningar talas det ckså m brister i vården; det finns patienter ch närstående sm känner sig missnöjda med bemötandet i vården. Både patienter ch persnal vittnar m att samarbetet mellan läkare, sjuksköterskr ch undersköterskr inte är ptimalt. Vårdtider till många vanliga behandlingar är långa, vilket leder till nödigt lidande. Vårdrelaterade infektiner drabbar mer än var tinde inlagd patient, 7 % av alla sm får en höftfraktur faller inm landstingens väggar ch var 5:e patient får trycksår sm uppstår under sin vårdtid. Natinellt har detta uppmärksammats bland annat i Scialstyrelsens föreskrift Gd vård SOSFS 2005:12 samt i natinella patientsäkerhetssatsningar ch mängder av förbättringsarbeten sm alla syftar till samma sak - att kmma åt de prblem ch brister sm frtfarande finns så att vården kan bli ännu bättre. Orsakerna till dessa prblem är säkert många, men några handlar m patienter ch närståendes delaktighet i vården, d.v.s. känslan av att få vara med ch påverka vad sm händer eller ens känna till vad sm ska hända. Många verksamheter saknar ett arbetssätt där persnalen arbetar nära ch invlverar patienterna i sin egen vård ch behandling ch saknar rutiner sm ser till att vårdtidens innehåll blir känt för alla inblandade. Persnalen upplever sin vardag sm stressig ch anser sig ha små möjligheter till att ge sig tid till reflektin ch eftertanke. Många menar att det är bra att jbba i team men det är svårt att få till ett gtt lagarbete ch det är inte vanligt att administrativa arbetsuppgifter är utspridda över samtliga persner ch yrkeskategrier. Detta sammanfattas kanske av den bild en enhet gav av sin dåvarande situatin: Inskrivning av patienter fungerar dåligt Dåligt fungerande teamarbete Ankmstsamtalen fungerar dåligt ch vårdplaner görs sällan Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

7 Rnder mycket väntan på lika persner Rnder patienten är inte delaktig Vi jbbar inte på ett tillfredsställande strukturerat sätt, vi gör lika Bristfällig dkumentatin Telefnen ringer ch stör det vårdnära arbetet hela tiden Överbeläggning Otåliga patienter sm är rliga ch säkra ch vet inte vem de ska vända sig till Patientnärmre vård ett angreppssätt Marianne Inde är sjuksköterska ch verksamhetsutvecklare vid Landstinget i Värmland. Hn har utvecklat idén med patientnärmre vård efter ett besök vid Henry Frd Hspital i Detrit, USA, i slutet av 1990-talet. Mdellen sm utfrmades på kirurgavdelning 6 på Centralsjukhuset i Karlstad har sedan spridit sig över landet. Marianne har ckså skrivit bken Framtidens vårdmdell Patientnärmre vård. Hur gör man? Sm utgångspunkt för mdellen finns patientens behv ch hur dessa påverkar häls- ch sjukvårdens rganisatin, vårdprcesser ch arbetssätt. Ofta leder det till att tidigare traditinella strukturer på vårdavdelningarna förändras ch förbättras. Patientnärmre vård strävar efter att ge mer tid för vårdens medarbetare att utveckla fler ch bättre möten med patienten, eftersm det ger bättre förutsättningar för ökad delaktighet ch bättre vårdkvalitet för patienten. Arbetssättet försöker skapa förutsättningar för att lyhört kunna fånga patienternas verkliga behv ch tillgdse dessa på bästa sätt. Mer läsning m patientnärmre vård finns på Viljeinriktning i Västerbttens läns landsting Ur ett persnalperspektiv har finessen med angreppssättet patientnärmre vård, att arbeta patientnärmre, varit lätt att ta till sig. Det har dck inte alltid varit lika lätt att få till i praktiken. Det innebär en helhjärtad satsning från hela verksamheten ch att många av de nuvarande rutinerna ch arbetssätten kan kmma att behöva göras m. Därför erbjöd ledningen för den specialiserade sjukhusvården kliniker i Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

8 Västerbttens läns landsting att vara med i ett systematiskt förbättringsarbete under ledning av Memelgen. Den gick ut på att så långt sm möjligt införa arbetssätt ch strategier kpplade till patientnärmre vård i ett försök att reducera de negativa utmaningarnas inverkan på vården. Patientnärmre vård är ett av många prjekt sm arrangerats under begreppet Den livskraftiga rganisatinen. Det är namnet för det ttala utvecklingsarbetet i landstinget Västerbtten. Övergripande mål för arbetet var att den patientnära tiden skulle öka till 70 % av en arbetsdag ch se m detta ledde till ökad vårdkvalitet för patienten ch närstående, d.v.s. skapa mervärde i frm av ökad trygghet, förbättrad patientsäkerhet ch ökad hälsa. Samtidigt skulle trivseln på arbetsplatsen bibehållas eller öka. Arbetsprcess för patientnärmre vård Samtliga vårdenheter har erbjudits delta ch från vårterminen 2007 har hittills 21 team från tre sjukhus i Västerbtten deltagit i två separata nätverk. En viktig grund i arbetet har varit att det handlar m att ta sig an allt eller inget. Det innebar att samtliga verksamheter förväntades arbeta fram idéer ch testa nya angreppssätt i patientnärmre vårds alla kncept samtidigt. Varje förändringsteam förväntades ckså tänka till runt vad de skulle ha den nyvunna tiden till hur en ökad patientnära tid kunde msättas till ökad vårdkvalitet. Tabellen visar en principbild över de förbättringsmråden sm deltagarna jbbat med att förändra ch följt upp resultat inm. Gemensam värdegrund Vårdfilsfi Prata m värdegrund Arbeta med attityder Tid för reflektin Receptinist/krdinatr Spindeln i nätet Stöd i vården Icke vårdnära uppgifter Vårdnära dkumentatin Platsen för dkumentatin Arbetsstatin nära patienten Tillräckligt liten lkal Se ch synas, men inte höras Teamet Rnden Värdeskapande vårdprcess Från teamarbete till lagarbete Avgränsa det gemensamma åtagandet Vem gör vad? Vem skulle kunna göra vad? Planera dagens arbete Rnden sm fenmen Patientens chans En effektiv rnd För vem är rnden till för? Till exempel: Reducera fall Reducera vårdrelaterade infektiner Krtare vårdtid Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

9 Innan arbetet drg igång erbjöds deltagarna ett intrduktinsmöte för teamen ch deras arbetskamrater. Mötet gick ut på att inspirera ch presentera patientnärmre vårdskncepten ch vad verksamheten åtg sig att arbeta med. Den viktigaste frågan på varje klinikmöte var Är detta någt för ss? Deltagarna mbads ckså genmföra kartläggningar ch mätningar inför uppstarten för att få en överblick över sin egen situatin ch att ha utgångsvärden att jämföra med längre fram i arbetet: Studentbservatin på teamsamarbete (hur yttrar sig värdegrund ch attityder) Tidsåtgångsmätningar (mätningar av den patientnära tiden) Rnden - starttid ch genmförandetid. Patient-/närståendeupplevd trygghet ch nöjdhet Medarbetarnöjdhet Kartläggning av planerade aktiviteter Patientringningar Telefnmätningar Antal avvikelserapprter Förutm dessa generella kartläggande mätningar har teamen uppmuntrats till att över tid genmföra egna målrelaterade mätningar, t ex antal falllyckr, vårdtid ch vårdrelaterade infektiner. En mötesplats för teamen har rdnats vid fyra lärande seminarier där strt fkus legat på erfarenhetsutbyte mellan teamen, föreläsningar i lika ämnen, tid för deltagande verksamheters ledare ch medarbetare att jbba med egna idéer ch möjlighet att planera för det frtsatta arbetet med att testa ytterligare förändringar med hjälp av PDSA-cykler. Arbetets upplägg har syftat till att engagera hela systemet på bred frnt för att kmma åt förhållningssätt, dagliga rutiner ch lkala förutsättningar för att kunna genmföra de förändringar sm har krävts. Upplägget är baserat på Memelgens angreppssätt MIA (se faktaruta sista sidan). Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

10 Resultat ch effekter Nedan följer en tabell med några av de resultat ch effekter sm deltagarna har kunnat redvisa efter arbetet med att införa patientnärmre vård. I genmsnitt har deltagarna mer än fördubblat den patientnära tiden ch vid avslut tillbringar vårdpersnalen i medeltal 60 % av sin arbetstid i anslutning till patienten. En del av effekterna visar på att förutsättningar ch strukturer har etablerats. Andra resultat pekar på den ökade patientnära tidens effekter på ökad kvalitet för patienten. Förändring Före Efter Receptinist funktinen 0 21 enheter Gemensam värdegrund ch värderingar 0 21 enheter Patientnära tid i patientdialg för SSK 9 % av tiden 22 % av tiden Patientnära tid i patientdialg för USK 19 % av tiden 29 % av tiden Genmsnittlig patientnära tid alla kategrier i dialg ch nära i rummet Telefn samtal till SSK på en dag 28 % av tiden 60 % av tiden 34 st samtal Patientens upplevda delaktighet 70 % 97 % Patienters upplevda trygghet 72 % 100 % Rutiner för att riskbedöma patienter inm mrådena fall, trycksår ch nutritin samt åtgärder ch uppföljning Muntlig rapprt till läsrapprt på eftermiddagen 0 6 enheter 4-5 st ch nu bara rätt samtal 75 minuter 20 minuter Spegling under eftermiddagen 0 Alla teamen Fall antal Minskat med 65 % Ökad följsamhet till avvikelserapprtering 7 (på 12 månader) 44 (på 12 månader) Genmförda förändringar Ett mönster över vilka förändringar sm varit mest framgångsrika kan ses. Följande bild illustrerar vilka förändringar sm förekmmit ftast i teamens arbete: Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

11 Patientnärmre vård säkrare vård Kncept GEMENSAM VÄRDEGRUND RECEPTIONIST/ KOORDINATOR VÅRDNÄRA DOKUMENTATION TEAMET RONDEN VÄRDESKAPANDE VÅRDPROCESSER Syfte Ambitiner Viktiga förändringar Gemensam förståelse för vem verksamheten är till för ch vad sm är värdeskapande i möten med patienter, närstående ch medarbetare Samrdning av arbetsplatsens administrativa uppgifter där så är möjligt ch ratinellt Snabbt göra aktuell infrmatin tillgänglig genm att väva in dkumentering sm en del av det patientnära arbetet samtidigt sm patienten upplever en gd tillgänglighet till persnal Åstadkmmer ett mervärde för patienten genm samrdning av sina lika perspektiv. Skapar värden sm inte kan åstadkmmas av var ch en enskilt. Att så effektivt sm möjligt ta fram ett gemensamt underlag för vad sm behöver göras för att skapa gd vård för patienten. Patientrienterade, säkra ch tillförlitliga prcesser ch flöden utan nöda för att skapa bästa möjliga vård till patienter ch närstående. Patientrelaterade målsättningar Ökad trygghet, ökad delaktighet, reducerade fall, reducerad smärta, förbättrad nutritin, nllvisin trycksår, säker LM-hantering, ökad patientnära tid Medarbetarrelaterade målsättningar Ökad nöjdhet, ökad trygghet, reducerad nödig stress Receptin separat från Speglingsmöten sköterskeexp, bemannad Läsrapprt Förbättrat teamarbete Rutiner in- ch utskrivning Hygienrutiner med krdinatr/receptinist Temadagar med fkus på värdegrund - den gda verksamheten Skriftliga rutiner för receptinist/krdinatr Patientnära arbetsstatiner Mdul/arbetslag/parvård sköterska ch undersköterska Alla prfessiner inklusive patienten delaktig på rnden Vårdpreventiva riskbedömningar (fall, nutritin, trycksår, smärta) Kampanjer t ex Psitiva Veckan Checklistr för receptinist/krdinatr Anteckningsbk inne på patientsal Gemensam läsrapprt Sköterska ch undersköterska Rndens utfrmning ch tidpunkt på dagen Införande av rutiner, riktlinjer, handlingsprgram Lärande möten - t ex Svåra situatinerr Patientinfrmatin hs receptinist/krdinatr (blad/pärmar) Ökad effektivitet ch säkerhet med hjälp av teknlgi Kntaktmannaskap för enskild patient Patienten delaktighet i den dagliga vårdplaneringen Reducering av nödr, förbättrade arbetsflöden Vem gör vad? Bredda till några yrkeskategrier Draperier i gemensamma salar Rnd sm enskilt besök på mttagningen för pat sm kan Ökad patientdelaktighet i vårdens utfrmning Vem gör vad? Bredda till samtliga yrkeskategrier Rutiner för insklning av nya medarbetare ch studenter/ kandidater Gda resultat - har spridit sig till flera enheter Bra resultat, spridning till enstaka enheter Viktiga förutsättningar Icke fullt utfrskade förändringar, nya idéer ch tester av nya idéer behövs Aktivt engagemang av verksamhetschef frtsatt uppföljning, utrymme på möten, et c Läkarmedverkan i team ch på seminarier Mandat att testa ch regelbunden tid avsatt för teamet Ledare efterfrågar resultat Ansvarig persn Feedback till team ch verksamhet Utvecklar samarbete med andra vårdaktörer/kliniker Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

12 Framgångsfaktrer Ur ett prjektledarperspektiv kan följande framgångsfaktrer sammanfatta vad sm verkar ha haft betydelse för de deltagare sm lyckats: Att arbetet inleds med någn frm av temadag med fkus på värdegrund ch mötet med patienten för att alla ska bli medvetna m vad de ger sig in i. Att teamen tar sig an samtliga förbättringsmråden på en gång att många saker sker samtidigt. Att teamen har mandat att testa förändringar i den fysiska arbetsmiljön för att skapa förutsättningar för att vara närmare patienten. Att det finns en mötesstruktur på kliniken eller avdelningen för att hålla igång förändringsarbetet. Detta inkluderar att teamet träffas regelbundet ch att patientnärmre vård alltid är en återkmmande punkt på arbetsplatsträffar. Att ledningen visar engagemang. Att teamen mäter för att veta ch förstå före, under ch efter prjektet. Nedan redvisas vad deltagarna själva velat lyfta fram sm viktiga faktrer för att lyckas med arbetet. Citaten baseras på teamens slutrapprter: Att ha tydliga ch mätbara mål gör flk delaktiga Att testa förändringar i liten skala ch reflektera över hur det går. Vi har gjrt en rdentlig genmlysning av verksamheten ch arbetsmiljön har blivit lugnare. Vilket sammantaget lett till att upplevelse av hemsk stress för sjuksköterskrna ch undersköterskrna har minskat. Vi har ökat patientsäkerheten genm bättre dkumentatin, förbättrade rutiner ch riktlinjer. Vi har kmmit igång med ett bättre teamarbete. Patienterna känner sig tryggare, mer delaktiga ch lugnare för de vet vilka rutiner sm gäller på avdelningen. Vi ger idag en gd ch säker vård. Det sm har varit abslut viktigaste i detta arbete har varit diskussinen kring vår gemensamma värdegrund. Respekt för varandra, att prata med varandra ch inte m varandra. Varje arbetspass avslutas med spegling ch reflektin - all persnal tar sig en stund innan hemgång. Någt sm blivit Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

13 väldigt uppenbart är att denna diskussin måste ständigt lyftas ch hållas levande! Införandet av receptinistsysslan är det bästa vi har gjrt. Vi har fått en inblick i övriga klinikers verksamhet ch det ökar förståelsen ch förbättrar samarbetet. Vi kan mer än vad vi trr, många idéer har framkmmit ch tagits tillvara istället för att stanna hs varje individ. Deltagare Enheter sm haft deltagande förbättringsteam med i arbetet Patientnärmre vård: Medicinkliniken NUS Lungkliniken NUS Kirurgkliniken NUS Strkecenter NUS Kvinnkliniken Lycksele Kvinnkliniken Skellefteå Kvinnkliniken NUS Hudkliniken VLL Reumatlgiska kliniken VLL Örn näsa hals kliniken VLL Neurrehab NUS Kardilgen NUS Barnkliniken NUS Medicingeriatriska kliniken Skellefteå Kirurgiska kliniken Lycksele Medicingeriatriska kliniken Lycksele Malå sjukstuga Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

14 Verksamheter att kntakta för den sm vill höra mer m med gda erfarenheter ch sm jbbar Patientnärmre vård: Införande av receptinist ch krdinatr ch Vårdnära dkumentatinsplats Gemensam värdegrund ch arbetet med värderingar reflektinstid Teamet ch rnden Värdeskapande vårdprcesser: fall, trycksår ch nutritin Ledarskap Strkecentrum NUS VLL Kvinnkliniken Skellefteå VLL Strkeenheten, Medicingeriatriska kliniken, Skellefteå VLL Lungastrkliniken MAVA NUS VLL Kirurgiska kliniken, Lycksele lasarett VLL Maria Franssn Receptinist Laila Åhlevik Avdelningschef Karin Brännström Avdelningschef Lena Trautman Avdelningschef Anna Wallgren Avdelningschef Izabell Zemrén Avdelningschef Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti

15 Memelgens angreppssätt (MIA) Memelgens angreppssätt för förändringar är uppbyggt på att kmbinera systematik med dynamik. D.v.s. att genmföra förändringar på ett systematiskt sätt med utgångspunkt i befintlig kunskap, men med beaktande av den miljö ch de förutsättningar sm människr verkar i. Det innebär att vid införandet av ny kunskap ch nya idéer tas det hänsyn till att det finns likheter på lkal nivå sm medför lika lösningar på lika enheter för att tillämpa samma kunskap. Angreppssättet är utvecklat för att hantera hela systemet så att de inbördes likheterna synliggörs. För att förändra i det kmplexa system sm bl.a. hälsch sjukvården kännetecknas av utgör förändringsteam med invlverade människr ch prfessiner centrum för förändringen genm att de förändrar i praktiken på mikrsystemnivå i vårdens vardag. Samtidigt är alla team sammankpplade med makrperspektivet via ett rganisatriskt ledningssystem. Sedan 2004 används Memelgens angreppssätt för att utveckla landstingets hela rganisatin. Arbetet kallas Att skapa en livskraftig rganisatin. Syftet är att skapa en rganisatin sm bättre kan tillmötesgå medbrgares ch patienters krav ch behv, att ta tillvara ny teknik ch ny kunskap, att åstadkmma en eknmisk balans samt att skapa en gd arbetsmiljö. Angreppssättet har i ch med detta integrerats i hela landstinget så att utvecklingsprcessen mfattar alla hälscentraler ch kliniker. Den är uppbyggd av arbetsgrupper ch frum sm följer en struktur för praktiskt lärande. Nyckelrd för arbetsprcessen har varit systemförståelse, incitament för förändring, förmåga att lära, metdik för självrganiserandet ch strukturer sm utvecklar dialgen mellan individer, grupper, verksamheter ch hierarkiska nivåer. Angreppssättet har sin kunskapskälla i det sm kallas Förbättringskunskap. Denna kunskap är hämtad från litteraturen ch från deltagande i natinella ch internatinella samverkansnätverk där förbättringskunskap byggts in i systematiska förändringsprcesser. Västerbttens läns landsting ch Memelgen har genm åren samarbetat med rganisatiner sm Institute fr Healthcare Imprvements (IHI) Bstn, Dartmuth Medical Center, Dartmuth, MIT Bstn, NHS Lndn ch SKL Stckhlm för att utveckla förändringsprcesser så sm Genmbrtt, Idealized Design, Värdekmpassen, Clinical Micrsystem Actin guide ch Lean thinking. Samarbete har ckså skett med en rad kunskapsbärare, till exempel Sarah Fraser, Paul Plsek, Paul Batalden ch Marjrie Gdfrie för att fördjupa insikter i mråden så sm systemdynamik, att förändra kmplexa system, att leda med hjälp av lärande, flödes- ch prcessrientering, innvatin, kreativitet ch spridning. Litteratur sm haft str betydelse kmmer från författare sm Peter Senge, Edward de Bn, Jhn Sterman, Axel Targama ch B Bergman. Ytterligare en viktig faktr har varit att Memelgen har haft gda möjligheter att testa verktyg, metder ch arbetsprcesser i landstingets direkta verksamhet. Det har inneburit att Memelgen under årens lpp prövat, analyserat ch reviderat sitt angreppssätt utifrån vanstående grunder i syfte att få tillstånd en prcess sm fungerar i praktiken leder till framgångsrika förändringar av vårdens innehåll. Utvecklingen av angreppssättet är ett långsiktigt arbete sm pågår hela tiden. Denna ständiga förändring sker allt eftersm ny kunskap ch ny metdik kmmer fram. Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti 2009

16 En rapprt från: Memelgen Västerbttens läns landsting Patientnärmre vård Framtidens vård, Memelgen augusti 2009