Tagga ner eller tagga loss? - En kvalitativ studie av bibliotekariers inställning till social indexering

Transkript

1 Ellen Fllin Malmö stad, Pedaggiska centralen 2010 Tagga ner eller tagga lss? - En kvalitativ studie av biblitekariers inställning till scial indexering 1. BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION Persnal ch elever i Malmö stads sklr använder intranätet PedNet. Det är ett FirstClasssystem 1 där användarna har tillgång till e-pst, kan kmmunicera med andra användare på lika nivåer ch i lika grupperingar, publicera ch hämta infrmatin ch skapa mötesplatser för prjektdeltagare. PedNet tillhandahålls av Malmö stad, Pedaggiska centralen. 2 I samband med en uppgradering av FirstClass lanseras under våren 2010 PedNet Cmmunity. Användarna erbjuds därmed i en webb 2.0-miljö tjänster så sm blgg, mikrblgg, wikis ch cmmunities. I marknadsföring av tjänsten framhålls möjligheten att kunskapsdela eftersm allt är sökbart ch allt kan taggas. Begreppet kunskapsdelning definieras inte djupare än möjligheten att dela med sig av infrmatin. Vem sm ska kunskapsdela, vad sm ska delas ch varför framgår inte. Det har rimligtvis betydelse för användare av tjänsten. Är de ens bekanta med begreppen kunskapsdelning ch taggning? Den användargrupp sm vanligtvis fungerar sm referens vid uppgraderingar av PedNet är mbud från respektive skla, sm har i uppgift att föra vidare infrmatin ch handleda sin sklpersnal i användning av tjänsten. De fungerar även sm lkala administratörer av PedNet. I samband med en testperid av PedNet Cmmunity görs ansträngningar att förflytta fkus från administratin av systemet ch tekniskt inriktade frågr till möjligheterna att kmmunicera, samarbeta ch använda tjänsten i det pedaggiska arbetet. En användargrupp sm märks i sammanhanget är biblitekarier i grund- ch gymnasieskla. Prblemfrmulering Ett antagande är att biblitekariens inställning till sin yrkeskmpetens ch yrkesrll är av betydelse för mtivatinen att tagga, indexera dkument på webben. Ett annat är att kännedmen m kunskapsdelning, dess innebörd ch ptential är begränsad

2 Min frågeställning är: Hur ser biblitekariers inställning ut till taggning ch vilka förutsättningar är av betydelse för att mtivera biblitekarien att dela med sig av eller använda taggar? Ämnet är relevant eftersm allt fler rganisatiner anammar kmmunikatins- ch arbetssätt sm mfattar webb 2.0-tjänster i en kntext där biblitekariekmpetensen de fact är tillgänglig. 2. METOD Eftersm den här studien eftersträvar förståelse för de underliggande mtiven för ett visst beteende har en kvalitativ metd valts. För att genmföra studien görs en gruppintervju med 4 biblitekarier. Studiens infrmanter rekryteras med hjälp av urvalskriteriet bekvämast stickprv (cnvenience sampling), ett tillvägagångssätt sm innebär att välja undersökningsbjekt sm är inm nära räckhåll för den sm utför undersökningen. Resultat sm samlas in med hjälp av denna metd kan emellertid inte generaliseras i så hög grad eftersm det helt enkelt inte är representativt för en större definierad urvalsgrupp. (Cvey 2002) Att den trts det används mtiveras av att den tänkta målgruppen inte är så bred att behvet av generalisering bedöms vara särskilt betydande. Avsikten var att kmplettera studien med naturliga data sm finns i PedNet Cmmunity, publicerad av infrmanterna men dessa uppgifter visar sig vara för få för att användas i en meningsfull analys. 3. TEORI I detta avsnitt ges en definitin av några få för studien centrala begrepp ch en krt presentatin av den litteratur sm huvudsakligen ligger till grund för studiens analys. Med tanke på studiens ringa mfattning är urvalet av litteratur begränsat ch ingen litteratur behandlar biblitekariens inställning till scial indexering. Användare beskrivs i stället i mer generella termer. Begreppsdefinitin Kunskapsdelning (knwledge sharing) är den aktivitet genm vilken kunskap (infrmatin, kmpetens, expertis) utbyts mellan människr, vänner eller inm en gemenskap, rganisatin. (Wikipedia) Aktiviteten att sätta etikett (eng. tag) på en resurs på webben benämns taggning, att tagga. Att tagga resurser i en nline-miljö tillgänglig för en flera användare benämns med flera termer: scial taggning, scial indexering, scial klassificering eller kllabrativ taggning. Taggning är alltså själva prcessen, aktiviteten, då användaren väljer terminlgi för att beskriva ett bjekt. En flksnmi är resultatet av den kllektiva vkabulär sm då uppstår. (Vss 2007) Tidigare frskning Frskningsmrådet scial taggning ch flksnmier är relativt nytt ch relevanta frskningsmetder nyligen definierade. 2

3 I en frskningsöversikt från 2008 (Trans, J.) beskrivs tre huvudsakliga inriktningar i syfte att ta sig an ämnet: 1. fkus på själva flksnmin ch betydelsen av taggar (user tags) för att indexera ch återfinna bjekt 2. fkus på taggningsprcessen ch användarnas beteende i samband med denna 3. fkus på hur system för scial taggning är utfrmade (sm sciteknisk knstruktin) Denna studie undersöker grundskle- ch gymnasiebiblitekariers attityd till scial indexering, ch faller inm ramen för punkt 2 van. Den frskning sm finns m taggning har i regel ett data- eller bibliteks- ch infrmatinsvetenskapligt perspetiv medan studier med utgångspunkt i psyklgi, scilgi ch överhuvudtaget kgnitiv vetenskap fattas. (Vss 2007) Scial taggning vs prfessinell indexering Peter Merhlz (2004) drar en analg parallell till scial taggning ch jämför det med de stigar sm uppstår i ett landskap efter det att användarna tillräckligt många gånger trampat utanför de befintliga vägar sm är tänkta att användas. Merhlz kallar dessa stigar desire lines ch menar att en smart landskapsarkitekt anlägger vägen efter det att användarna fått delta ch visat vilka vägar de vill vandra. Samtidigt nterar Merhlz nackdelar med scial taggning, däribland förekmsten av synnymer ch bristande precisin ch framhåller värdet av vedertagen kunskap m klassifikatin ch infrmatinsåtervinning utifrån en kntrllerad vkabulär ch fastställda hierarkier, prfessinell indexering. Emma Tnkin (2006) ser fördelar med scial indexering: lätt att använda, lätt att utföra ch medelbar feedback mt en relativt ringa insats. Samtidigt belyser Tnkin risken för missbruk, mångfalden ch avsaknaden av standardisering sm ett resultat av fri taggning ch svårigheten med att effektivt återanvända infrmatin sm en knsekvens av detta. Jseph Tennis (2006) listar några av de mest framträdande karaktäristika för prfessinell respektive scial indexering. Det är emellertid inte fråga m att ställa dessa mt varandra. PROFESSIONELL INDEXERING Används för att skapa sökingångar (till en katalg) För samman material Är hierarkisk Är regelstyrd Strävar efter precisin Sker fta utan hänsyn till kntext Långsamma förändringar SOCIAL TAGGNING Används för uppgiftshantering Visar relatin till taggaren själv Visar vem sm äger resursen Visar ämne Visar genre Visar plats i grupp Organisk Värderar materialet Sker utan hänsyn till auktritet Förekmst av synnymer Snabba förändringar (i flksnmin) Omedelbar feedback 3

4 Användarrller Jacb Vss (Vss 2006) menar att det inte räcker med att identifiera de tre element sm utgör ett taggningssystem: användare, dkument ch taggar. Vss påpekar vikten av att skilja på fyra lika användarrller. I de flesta system överlappar rllerna varandra ch användare kan tillhöra lika rller vid lika tillfällen. 1. författare (resurce authr): persn sm skapar eller redigerar en resurs 2. samlare (resurce cllectr): persn sm lägger till en resurs till ett taggningssystem 3. indexerare eller taggare (indexer r tagger): persn sm taggar en resurs 4. sökare (searcher): persn sm använder taggar för att leta efter resurser Användbarhet Vss påpekar vidare användargränssnittets betydelse för att främja taggning: But als cmputer scientists tend t frget that a clever interface t supprt tagging can be wrth much mre than any elabrated algrithm. (Vss 2007) Inm interaktinsdesign används begreppet användbarhet. Preece, Rgers, Sharp (2009) redgör för de användbarhetsmål sm används vid utfrmning av en prdukt eller tjänst: Effektivitet/verkningsfullhet, genmslagskraft (Effectiveness) Effektivitet, duglighet, prestatin(s)förmåga (Efficiency) Säkerhet, trygghet (Safety) Praktisk nytta, användbarhet (Utility) Lätt att lära (Learnability) Lätt att kmma ihåg (Memrability) I litteraturen finns inte någn precisering eller priritering av vilka användbarhetsmål sm måste vara uppfyllda för att främja användning av taggar eller att tagga resurser. Infrmatinspraktik Ola Pilert (Pilert 2010) betnar, vad gäller användningen av IKT 3 för praktikgemenskaper, vikten av att redskap för att dela med sig av infrmatin integreras i gemenskaper ch matchar gemenskapens grad av frmalitet. Sm exempel på mycket generellt beskrivna infrmatinspraktiker nämner Pilert bland annat yrkesliv ch fritid. De särdrag för respektive praktik sm antas vara av betydelse för beskrivningen av infrmanterna i denna studie markeras med fetstil i tabellen nedan. Yrkesliv Fritid Blandning av ålagda ch egeninitierade uppgifter Fkus på både individuell ch kllektiv prestatin Egeninitierade uppgifter Infrmellt, intressedrivet, autentiskt lärande Inga krav på prestatin/bedömning Att vara infrmatinskmpetent 3 Infrmatins- ch kmmunikatinsteknik 4

5 Ökande betning av kntinuerligt lärande i det specialiserade kunskapsintensiva arbetslivet Kllektiv kunskapsbildning en angelägenhet på prfessinsnivå ch på arbetsplatsnivå Reprduktin av kunskap ersätts i många fall med en strävan efter att bidra till prduktin av prfessinell kunskap Att vara infrmatinskmpetent karaktäriseras av att behärska lika typer av källr (avhängigt typ av arbete) såväl textburna sm infrmella källr karaktäriseras av att behärska en effektiv repertar av lika källr ch redskap för infrmatinssökning ch användning i vid bemärkelse 4. EMPIRI Analysen ch resultatet av undersökningen grupperas efter ett inledande avsnitt tematiskt under de rubriker sm återfinns i teriavsnittet: användarrller, användbarhet ch infrmatinspraktik. Fyra infrmanter, två grundskle- ch två gymnasiebiblitekarier deltg i studien. Infrmanterna är vana vid att använda sciala ch digitala tjänster på webben. PedNet, blgg ch andra cmmunitytjänster sm twitter, facebk ch msn är exempel på tjänster infrmanterna använder både i arbetet ch på fritiden. Samtliga infrmanter har uttryckt intresse för att testa PedNet Cmmunity ch har haft tillgång till tjänsten under ett par veckrs tid men inte hunnit bekantat sig med den i så hög grad. De har uppmuntrats att delta men inte fått så strt stöd eller haft möjlighet att ställa frågr ch delta vid genmgångar. Under en krt testperid har infrmanterna: - skrivit enstaka blgginlägg - använt mikrblggen - tittat på andras prfiler - gjrt inlägg eller svarat på inlägg i en cmmunity - taggat enstaka, egna dkument Användbarhet Infrmanternas första intryck av PedNet Cmmunity beskrivs sm lite rörigt men med viss igenkänningsfaktr ch jämförelser med andra mer kända sciala nätverkstjänster förekmmer. Designen av PedNet Cmmunity upplevs sm estetiskt tilltalande, snygg. Samtidigt är det lite smågrejer man inte fattar. Samtliga infrmanter uppger att de saknar instruktiner för navigering ch funktiner. Den srts pstningar sm är mest frekventa i PedNet Cmmunity är användarnas statusuppdateringar i mikrblggen sm samlas i ett gemensamt flöde. Dessa går emellertid inte att tagga förrän efter det att de publicerats. Då krävs att användaren återvänder till flödet där dessa finns. För att få tillgång till flödet krävs att användaren ansökt m behörighet hs administratörer av PedNet Cmmunity. 5

6 Ovan kan tlkas sm att användbarhetsmålet lätt att lära (learnability) inte uppfylls ch att det är av direkt betydelse för förutsättningarna att tagga ch använda taggar. Rimligtvis har det indirekt betydelse för användarnas inställning ch mtivatin. Användarna ser medelbara möjligheter med att använda PedNet Cmmunity både för egen del ch tillsammans med elever. Det gäller emellertid tjänsten sm helhet ch inte specifikt möjligheten att dela med sig av infrmatin genm att tagga resurser. Inställningen till PedNet Cmmunity är i grunden psitiv men präglas av säkerhet. Gör jag rätt? Har jag missuppfattat? är frågr sm uppstår i flera sammanhang under intervjun. Användbarhetsmålet säkerhet (safety) avser delvis användarens r för knsekvensen av att göra fel. Påföljden av att tagga fel tycks emellertid inte påverka mtivatinen ch lusten att prva sig fram. Sm nackdel framför en av infrmanterna svårigheten att begränsa sökningar på taggar till träffar sm enbart innehåller ett par utvalda taggar. Användaren ställer krav på användbarhetsmålet användbarhet (utility) sm trde ha betydelse för mtivatinen att använda taggar. Användarrller ch infrmatinspraktik Infrmanternas svar på frågan m vilka fördelar de ser med scial taggning ch hur de använder det bekräftar att det är för att rganisera ch hitta tillbaka till eget material, inte för andra användares skull. Det är i första hand de två rllerna sökare (searcher) ch taggare (tagger) sm används. Infrmanterna medger att de kan vara styrda av prfessinen ch ha svårt att brtse från sin kunskap m [standardiserade] ämnesrd ch den hierarkiska rdningen av dessa. Infrmatinspraktiken tycks ha betydelse för m användaren väljer att tagga resurser. Därmed inte sagt att det går att sätta likhetstecken mellan infrmatinspraktik ch yrkesrll, snarare att gränsen mellan infrmatinspraktikerna fritid ch yrkesliv i sammanhanget är flytande. Jag tänker inte heller på hur någn annan ska använda det när jag gör det men däremt använder jag andra människrs taggar. Å här var en tagg på prggiga barnböcker. (Gymnasiebiblitekarie) Samtidigt sm användarna inser att yrkesrllen sm biblitekarier kan vara hämmande för att aktivt ch mer kntrllerat tagga resurser uttrycks en öppenhet för att ta hjälp av exempelvis elever i syfte att kmma i kntakt med det språkbruk de använder då de söker efter infrmatin. Ett uttalat syfte eleverna ska hitta är av betydelse för mtivatinen att använda taggar. Infrmanterna ser möjlighet i att kmbinera prfessinell ch scial indexering, standardiserade ämnesrd ch användargenererade data. En av gymnasiebiblitekarierna har en bkblgg där hn skriver m ungdmslitteratur. Det är tänkt att gymnasiebiblitekarier i kmmunen ska samarbeta kring blggen ch dela med sig av tips. I blggen finns inga taggar men ambitinen är att kmplettera med detta. Men då hade man tänkt prfessinellt. Liksm inget skj ch kludd utan Rmaner m förrter. (Gymnasiebiblitekarie) 6

7 Kännedmen m graden av frmalitet inm praktiken (gymnasiebiblitekarier i Malmö stad) är uppenbar trts att den inte är uttalad. Användarna förhåller sig till det. Förutsättningar sm påverkar resultatet Under tiden sm studien påbörjats framkm att utvecklingen av PedNet Cmmunity avstannat då tjänsten visat ha svårt att stå sig i knkurrensen med gratistjänster. Den minskade användningen av Pednet Cmmunity har trligtvis påverkat mfattningen av naturliga data. 5. SLUTSATSATSER Samtliga infrmanter svarar spntant nej på frågan m begreppen scial indexering, taggning ch kunskapsdelning är bekanta. Det visar sig inte stämma helt då de beskrivs sm ämnesrd, rubricering, ämnesrd light. Alla infrmanter har ägnat sig åt scial taggning utan att anse sig vara bekanta med begreppet. På frågan m kunskapsdelning är ett bekant begrepp svarar infrmanterna ckså nej men framför tillsammans fram hypteser m dess innebörd. Antagandet att kännedmen m kunskapsdelning, dess innebörd ch ptential är begränsad bekräftas därmed delvis. Studien visar på ett samband mellan biblitekariens inställning till sin yrkesrll ch mtivatinen att tagga ch använda taggar. Graden av frmalitet inm en gemenskap visar sig kunna hämma mtivatinen för ett beteende, här att tagga resurser. Inställningen till att dela med sig av infrmatin är emellertid i grunden är psitiv ch mtivatinen större när syftet ch vinsten är uppenbar ch tjänsten utfrmad för att tillmötesgå användarens behv ch kapacitet. 6. REKOMMENDATIONER Kvalitet diskuteras inte i den här studien. Vem ansvarar för kvaliteten? Är det rimligt att kräva ett sådant ansvar? Vilka förutsättningar är i så fall nödvändiga för att vidmakthålla kvalitetskraven? Och experten i en digital miljö där infrmatinspraktiken mfattar flera yrkesgrupper, vem är det? Prfessinella indexerare eller de sm har specialkunskaper i ett ämne? Båda? Någt att utfrska? Litteraturförteckning Merhlz, Peter (2004): Metadata fr the Masses Pilert, Ola (2010) [Föreläsning] Infrmatinspraktiker Sharp, Rgers, Preese: Interactin Design beynd human-cmputer interactin 7

8 Shirky, Clay (2005) Ontlgy is Overrated: Categries, Links and Tags Tennis, Jseph T. (2006) Scial tagging and the Next Step fr Indexing Tnkin, Emma / Guy, Marieke (2006) Flksnmies Tidying up Tags? Trant, J. (2009) Studying Scial Tagging and Flksnmy: A Review and Framewrk Vss, Jakb (2007) Tagging, Flksnmy & C Renaissance f Manual Indexing?* 8