Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2007

Transkript

1

2

3

4 2 Kmmunstyrelsens verksamhetsplan 2007 Innehållsförteckning Sida Bakgrund ch syfte 3 Kmmunstyrelsens verksamhet övergripande beskrivning 3 Kmmunstyrelsens mål 3 Kmmunstyrelsens rganisatin 5 Kmmunstyrelsen, gemensamt 5 Verksamhetsbeskrivning Strategikntr 8 Verksamhetsbeskrivning Mål, åtaganden ch verksamhetsmått Eknmi Stadskntr 12 Verksamhetsbeskrivning Mål, åtaganden ch verksamhetsmått Verskamhetsförändring Eknmi Servicekntr 17 Verksamhetsbeskrivning Mål ch åtaganden Aktiviteter ch verksamhetsmått Verksamhetsförändringar Eknmi

5 3 Kmmunstyrelsens verksamhetsplan 2007 Bakgrund ch syfte Kmmunfullmäktiges beslut m verksamhetsinriktning ch eknmiska ramar är utgångspunkten för kmmunstyrelsens ch övriga nämnders arbete med att utifrån åtaganden/nämndmål planera sin verksamhet ch upprätta en verksamhetsplan ch en driftbudget för det kmmande året. Av verksamhetsplanen skall framgå hur respektive förvaltning skall arbeta för att uppnå fullmäktiges mål ch riktlinjer. Verksamhetsplanen skall, med utgångspunkt från lagstiftning, reglemente, mål ch uppdrag, innehålla en översiktlig redvisning av Verksamhetsmål Planering Uppföljning Kmmunstyrelsens verksamhet - övergripande beskrivning Kmmunstyrelsen uppgift enligt reglemente är att Styra, leda, samrdna ch följa upp förvaltningen av kmmunens angelägenheter Ha uppsikt över de övriga nämndernas verksamhet ch över de kmmunala blagen. Att följa frågr sm kan inverka på kmmunens utveckling ch eknmiska ställning. Ytterst ansvara för den strategiska planeringen av Landskrnas samhällsutveckling Ansvara för den kmmunala servicen, verksamheten ch eknmin i kmmunens nämnder ch företag. Ansvara för att de mål ch riktlinjer sm kmmunfullmäktige fastställt för samhällsutveckling, verksamhet ch eknmi efterlevs ch att den löpande förvaltningen i kmmunen handhas ratinellt ch eknmiskt. Ansvara för att kmmunen fullgör de uppgifter sm enligt lag ch författning åligger kmmunen att sköta. Kmmunstyrelsens mål Fullmäktiges mål för Landskrna kmmuns utveckling ska förverkligas Kmmunstyrelsen har ansvar för att aktivt styra, leda, samrdna ch följa upp arbetet i den kmmunala rganisatinen, i syfte att verkställa kmmunfullmäktiges mål för Landskrna kmmuns samhällsutveckling ch verksamheter, enligt följande dkument. Landskrna Strategisk utvecklingsplan Vi kan bättre integratins- ch mångfaldsprgram

6 4 Utveckla ökad helhetssyn ch långsiktighet Kmmunstyrelsen har att utifrån ett helhetsperspektiv säkerställa att pririterade verksamhetsmråden ges utrymme på kmmunens agenda ch i kmmunens strategiska planeringsarbete. För periden gäller det följande mråden Näringsliv ch sysselsättning Högre utbildning Trygghet ch levande centrum Beflkning ch bende Integratin ch mångfald Persnalstrategiska frågr Utveckla externa samarbeten Kmmunstyrelsen skall ha ett aktivt ch ett gtt samarbete med näringsliv ch rganisatiner, reginala, natinella ch internatinella aktörer. Utveckla en hållbar rganisatin Kmmunstyrelsen skall arbeta för att kmmunens interna prcesser, arbetsmetder ch rganisatin kntinuerligt utvecklas ch anpassas för att effektivt ch ratinellt kunna stödja arbetet med att verkställa kmmunfullmäktiges mål för Landskrna kmmuns samhällsutveckling ch verksamheter. Kmmunstyrelsens mål är att säkerställa en långsiktigt hållbar rganisatin sm ska kännetecknas av Gemensam samsyn ch helhetssyn, kncerntänkande. Gd eknmisk hushållning. Gd mvärldsbevakning. En tydlig, tillgänglig ch säker infrmatin av hög kvalitet i tryckt ch i digital frm. Medbrgar- ch brukarinflytande. Medbrgarservice. Gd service ch serviceanda internt ch externt. Effektiva ch utvecklingsinriktade interna prcesser ch arbetsmetder. Ändamålsenligt IKT-stöd. Gd lkalförsörjning. Adekvat kstförsörjning för äldre- ch msrgsförvaltningen ch barn- ch ungdmsförvaltningen Kntinuerligt arbete för ständiga miljöförbättringar, miljöledningssystem. Gd persnalplitik

7 5 Kmmunstyrelsens rganisatin Till stöd för genmförande av vanstående uppgifter har kmmunstyrelsen till sitt förfgande tre förvaltningar Strategikntr Stadskntr Servicekntr Därutöver bereder mark- ch explateringsavdelningen, sm ingår sm en enhet i teknik- ch stadsbyggnadsförvaltningen, vissa ärenden för kmmunstyrelsens räkning. Kmmunstyrelse (11 rdinarie ledamöter 11 ersättare) Strategikntr Stadskntr Servicekntr Kmmunchef (1,0) Kanslichef (1,0) Servicechef (1,0) Kmmunstrateger (7,0) Förvaltningsledning (2,0) Administratin (3,0) Eknmiavd. (10,0) Fastighetskntr (6,0) Juridisk avd. (8,0) Vaktmästeri/ Persnalavd.(17,0) Tryckeri (10,0) Kstverskamhet (65,0) IKT (19,0) Kmmunstyrelsens rganisatin (antalet tillsvidaranställda 2007.) På följande sidr redvisas kmmunstyrelsens ch förvaltningarnas verksamhetsplaner för 2007, utifrån i budgeten fastställda mål ch åtaganden. Verksamhetsplanerna innehåller en översiktlig redvisning av n Verksamhetsmål Verksamhetsmått Aktiviteter Eknmi Kmmunstyrelsen, gemensamt Verksamhetsbeskrivning Förutm det övergripande ansvaret finns det inm kmmunstyrelsens ansvarsmråden en del verksamheter av kmmungemensam karaktär ch innebörden av dessa framgår av följande underrubriker. De eknmiska ramar sm internt fördelats till de lika verksamheterna bedöms sm realistiska utifrån de målsättningar sm finns planerade.

8 6 Nämnd ch styrelse Kmmunstyrelsen ch dess arbetsutsktt sammanträder varje månad med undantag av juli månad ch i samband med dessa möten tar styrelsen del av lika teman, utredningar ch presentatiner i syfte att få en bred infrmatin m dels kmmunens verksamhet dels få infrmatin från externa kntakter i samhället. I Landskrna kmmun finns tre kmmunalråd arvderade på heltid. Persnalutsktt Persnalfrågr av övergripande karaktär behandlas sedan 2003 i persnalutskttet. Medlemsavgifter Medlemsavgifter av kmmunövergripande karaktär redvisas i kmmunstyrelsens budget. Medlemsavgifter betalas till Svenska Kmmuner ch Landsting, Kmmunförbundet Skåne Öresundskmmittén ch Öresundsinstituttet Eurpakrridren Nsam ch Idéfrum. Näringslivsbefrämjande åtgärder Medel för näringslivsbefrämjande åtgärder överförs till Invest in Landskrna AB i syfte att utveckla ch understödja näringsverksamheten i kmmunen. Det finns även ett eknmiskt utrymme för Levande centrum i Landskrna. Det finns även medel sm under löpande verksamhetsår står till kmmunstyrelsens förfgande i syfte att med krt handläggningstid kunna stimulera ch genmföra uppkmna prjekt ch idéer i syfte att utveckla näringslivet inm kmmunen. Prfilering Landskrna I lika sammanhang finns det möjligheter att via annnser, aktiviteter, spnsring ch liknande att prfilera Landskrna kmmun. Fördelning ch priritering av satsningar inm beslutat anslag sker i en av kmmunstyrelsen utsedd prfileringsgrupp. Intern kmmunal riskhantering ch skadeförebyggande arbete. Det interna rapprteringsarbetet med att dkumentera all skadegörelse ch sabtage på kmmunens egendmar har pågått ett antal år. Detta arbete har utmynnat i att det finns ett bra dkument sm ligger till grund för framtida försäkringsfrågr. Arbetet bygger på en delaktighet från berörda förvaltningar ch verksamhetsföreträdare men ckså en samrdning av Landskrna kmmuns grupp för intern kmmunal riskhantering. En grupp sm även ägnar sig åt förebyggande arbete i frm av utbildning ch infrmatin.

9 7 Stöd till föreningar Föreningsstöd prövas enligt ett tidigare beslutat reglemente ch det är ansvarig nämnd sm inm de lika verksamheterna har de ömsesidiga relatinerna med föreningslivet. I kmmunstyrelsens budget finns ett eknmiskt utrymme sm finansierar de avtal sm tecknats mellan Landskrna kmmun ch Flkets Hus föreningarna, avtal sm för närvarande gäller till ch med Vissa mindre föreningar ch sammanslutningar såsm byalag ch liknande kan även beviljas stöd ur detta anslag men detta kräver årliga ansökningar. Gymnasieutbildningar ch gymnasiesärsklan Landskrna kmmun har tillsammans med de närliggande kmmunerna Svalöv ch Kävlinge ett gymnasieförbund sm ansvarar för utveckling ch planering av all gymnasieutbildning. Gymnasieförbundet bedriver sin verksamhet inm skllkaler belägna inm medlemskmmunerna. Landskrna kmmun har tecknat ett samarbetsavtal med förbundet m ett ttalansvar även för den gymnasieutbildning sm upphandlas hs annan utbildningsanrdnare. Från ch med halvårsskiftet 2004 har huvudmannaskapet för gymnasiesärsklan förändrats. Detta beslut innebär att det är Landskrna-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund sm ansvarar för utbildningen inm gymnasiesärsklan. Elever skall kunna erbjudas utbildning både inm de egna natinella prgrammen ch hs andra gymnasiesärsklan där utbildningen kan bedömas sm psitiv för respektive elevs utveckling. Ömsesidiga avstämningar mellan de tre ägarkmmunerna ch gymnasieförbundets direktin sker regelbundet ch det ingår i gymnasieförbundets ansvar att mäta ch utvärdera kvalitet ch betygsstatistik för medlemskmmunernas räkning. Sjöfart Det helägda dtterblaget Ventrafiken AB får enligt avtal ett driftsbidrag sm tillsammans med driftsbidrag från Skånetrafiken ch egna intäkter utgör finansieringen av blagets verksamhet. Elnät Det fysiska ansvaret för kmmunens elnät ingår i Tekniska nämndens verksamhet men det eknmiska ansvaret finns i kmmunstyrelsens budget. Nyttigheten är åsatt ett internpris sm belastar elkunderna ch dessa intäkter finansierar kmmunstyrelsens kstnader för kapitalkstnader för ett driftssäkert elnät. Pensinskstnader, Omställnings- ch anpassningskstnader ch kstnader för företagshälsvård. I denna verksamhet framgår Landskrna kmmuns eknmiska åtagande såsm arbetsgivare att ansvara för pensinsinbetalningar till tidigare anställd persnal ch åtaganden gentemt nuvarande persnal med en väl tillgdsedd företagshälsvård ch ett eknmiskt utrymme för en fungerande rehabiliterings- ch anpassningsverksamhet för den del av de anställda sm på någt sätt inte har möjlighet att frtsätta i sin rdinarie befattning.

10 8 Strategikntr Verksamhetsbeskrivning Strategikntrets uppgift är att arbeta inm de verksamhetsmråden sm kmmunstyrelsen fastställer. Dessa har sedan april 2006 varit nedanstående ch planeringen har därför tills vidare utgått från dessa uppgifter: Näringsliv ch sysselsättning Högre utbildningar Trygghet ch levande centrum Beflkning ch bende Integratin ch mångfald Persnalplitiska frågr Strategikntret har ett särskilt ansvar för att de pririterade målen i Landskrna genmförs: Att kmmunens invånarantal ska öka i synnerhet i centrum, Att fler arbetstillfällen skapas Samt att fler högre utbildningar ska lkaliseras till Landskrna kmmun. Därutöver är två av de angivna grundvärdena i Landskrna stra arbetsmråden för kntret: Trygghet ch en framgångsrik integratin. Inm Strategikntret ryms även de persnalstrategiska frågrna samt viss infrmatin. Mål, åtaganden ch verksamhetsmått Näringsliv ch sysselsättning Gränsdragningen mellan det kmmunala blaget Invest in Landskrna AB ch strategikntret innebär att blaget ansvarar för nyetableringar ch företagsutveckling. Strategikntret arbetar framför allt med att förbättra relatinen ch dialgen med det befintliga näringslivet. Genm nyhetsbrev, frukst- ch lunchträffar ch nätverk av lika slag har skapats lika arenr för möten. En viktig kmpnent är att utveckla ch erbjuda en gd kmmunal service. Verksamhetsmått Näringslivsklimat mäts av ett antal rganisatiner ch myndigheter. Dessa kmmer att ligga till grund för uppföljning av de samlade insatserna. Integratin ch mångfald Kmmunstyrelsen skall uppnå kmmunfullmäktiges mål för integratin genm att leda, samrdna ch utvärdera kmmunens övergripande integratins- ch mångfaldsplitik. Kmmunstyrelsen skall likaså samrdna nämndsövergripande integratinsprjekt, liksm bevaka verkställigheten av integratins- ch mångfaldsprgrammet Vi kan bättre! uppföljning 2005.

11 9 Strategikntret skall Mäta ch utvärdera integratinsprcesserna i kmmunen jämfört med reginen ch riket. Samarbeta med det ideella föreningslivet kring integratins- ch mångfaldsprjekt. Anrdna seminarier, infrmatinsspridning, referensgruppsträffar med föreningar, näringsliv, fackförbund etc. Följa upp nämnders/styrelsers mål ch åtgärder i relatin till handlingsprgrammet. Fullfölja åtagandena i enlighet med Piltkmmunsprjektet i samarbete med Integratinsverket. Säkerställa att integratins- ch mångfaldsperspektivet genmsyrar de pririterade målmråden för Landskrna kmmun sm anges i det plitiska dkumentet Landskrna Verksamhetsmått Från 2004 ch framåt Utrikes födda med utrikes födda föräldrar Inrikes födda med minst en inrikes född förälder Arbetsmarknadsintegratin Sysselsättningsgrad 53,3 72,1 Inkmstindex 76,4 88,9 Egenföretagande 7,1 5,6 Bstadsintegratin Andel bende i småhus 18,8 50,1 Scial integratin Utrikes födda gifta med inr.födda 8,8 Barn med en inr. ch en utr. född förälder 7,7 Medbrgerlig integratin Kandidater med förtrendeuppdrag 11,4 88,7 Trygghet ch levande centrum Kmmunstyrelsen skall uppnå kmmunfullmäktiges brttsförebyggande mål genm att leda, samrdna ch utvärdera kmmunens övergripande brttsförebyggande plitik. Kmmunstyrelsen har övergripande ansvar för hur det brttsförebyggande arbetet frtskrider inm de lika nämnderna samt skall se till att den brttförebyggande handlingsplanen för verkställs. Följande verksamheter är upptagna i handlingsplanen. Mäta ch utvärdera den anmälda brttsligheten samt känslan av trygghet/trygghet med hjälp av plisen statistik ch årliga medbrgarundersökningar. Samarbeta med externa aktörer Anrdna seminarier ch infrmatinsspridning De perativa insatserna i frm av anställning av brttsförebyggare, rdningsvakter, kameraövervakning kmmer att överföras till andra förvaltningar.

12 10 Verksamhetsmått Antal anmälda brtt ttalt Antal anmälda persnrån Andel persner sm avstått en aktivitet för att de känt sig 16 % 20 % 22 % 25 % trygga Andel persner sm känner sig trygga ute, m de är ensamma sen kväll 30 % 33 % 32 % 37 % Beflkning ch bende Arbetet inm mrådet, beflkning ch bende, påbörjades under senvåren Under periden därefter har frågr kring beflkning ch bende på lika sätt varit i fkus för den lkala debatten. Även Strstadsdelegatinens prpå m lkalt utvecklingsavtal inm strstadsarbetet mellan kmmun ch regering ch beflknings- ch bendefrågrnas nära kppling till detta, har betydelse för utarbetandet av en långsiktig strategi. Till detta kmmer de åtaganden sm Landskrna kmmun beslutat m kring BStadens initiativ kring trygghet i bende samt det frtsatta arbetet kring etablerandet av Centrum för urbana studier i Landskrna (sedan är prjektledare engagerad för detta på 40 prcent. Under hösten 2006 kmmer en långsiktig strategi att tas fram.) Högre utbildningar Fler högre utbildningar ska lkaliseras till Landskrna kmmun ch samarbete ska etableras med andra aktörer för att öka tillgången på högre utbildning i Landskrna. Följande förutsättningar utgör utgångspunkt i arbetet för att skapa fler utbildning i Landskrna. Den mångkulturella staden Industritraditinen ch behvet av utveckling i kunskapsintensiv inriktning Kulturstaden Landskrna Bende, stadsplanering ch hållbar utveckling Offentlig service I syfte att öka Landskrna kmmuns attraktivitet sm studiert ska möjligheterna att åstadkmma bstäder för studenter i centrum undersökas. Inm ramen för prjektet Hållbar utveckling har Strategikntret ett särskilt uppdrag att tillsammans med teknik ch stadsbyggnadsförvaltningen ch miljöförvaltningen utveckla ett samarbete med Internatinella Miljöinstitutet vid Lund universitet. Verksamhetsmått Bkslut 2005 Budget 2006 Budget 2007 Antal helårsstuderande i Landskrna kmmun Andel sm frtsätter till högsklan av dem sm avslutat gymnasiesklan 47 %

13 11 Persnal Mål angivna av persnalutsktt ch kmmunstyrelsens arbetsutsktt är att Landskrna kmmun skall bli en attraktiv arbetsgivare för befintliga ch ptentiella medarbetare, genm att arbeta med fyra delmål: Ett tydligt värdskap Effektivitet, kmpetens ch persnlig utveckling Hälsfrämjande arbetsmiljö Gtt ledarskap Verksamhetsmått För att veta att vi är på rätt väg måste vi veta hur vi ligger till. För detta krävs en kmmunövergripande medarbetarundersökning med hög kvalitet. Arbetet med att utvärdera vilka undersökningar sm genmförs idag på förvaltningsnivå kmmer påbörjas under Infrmatin För tiden fram till april 2007 är avsatt för infrmatinsinsatser 25 prcents arbetstid. Därefter är 50 prcent avsatt. Inm denna ram kmmer insatserna att inriktas mt Persnalinfrmatin i frm av persnaltidning ch VÅRsidan (Landskrna kmmuns intranät), intern rådgivning i hantering av press ch media Samt extern infrmatin på hemsidans första sida Inm ramen för tillgängliga resurser i frm av avsatt tid ch eknmiskt utrymme ryms inte mediastrategiska överväganden trts att det finns ett påtagligt behv av kmmunikatinsplicy. Eknmi Budget VERKSAMHETSOMRÅDE, kkr kstnader intäkter Nettkst nader Strategikntr, gemensamt Strategikntr, näringsliv Strategikntr, persnalutv Strategikntr, infrmatin Strategikntr, högskla Strategikntr, integr/mångfald Strategikntr, brttsföreb Summa

14 12 Stadskntr Verksamhetsbeskrivning Stadskntret ansvarar för kmmunens centrala administratin. Stadskntrets uppgifter är att styra, samrdna ch följa upp den samlade kmmunala verksamheten ch att utgöra ledningsstöd ch servicergan till kmmunstyrelsen. Stadskntret har även en knsultativ- ch servicerll gentemt de kmmunala förvaltningarna ch blagen. Stadskntret består av Förvaltningsledning Eknmiavdelning Juridisk avdelning Persnalavdelning. Förvaltningsledningen arbetar bland annat med styrprcesser, verksamhetsutveckling, allmänna utredningar, finansfrågr, analyser, EU-frågr ch mvärldsbevakning. Eknmiavdelningen har bland annat till uppgift att samrdna arbetet med kmmunens budget ch flerårsplan. Avdelningen svarar vidare för redvisningsfrågr, uppföljning, analysarbete, upprättande av bkslut ch årsredvisning samt kravhantering. Juridiska avdelningen ansvarar för samrdningen ch utvecklingen av kmmunens diarie-ch ärendehanteringssystem. Avdelningen lämnar service till allmänheten, förtrendevalda, massmedia ch kmmunens förvaltningar ch blag. Servicen avser bland annat diarieföring, expediering av beslut, infrmatins- ch utbildningsinsatser, juridiskt biträde, juridisk rådgivning, psthantering, sekreterarskap ch ärendeberedning. Inm avdelningen finns ckså en central upphandlingsenhet. Persnalavdelningen skall arbeta för att plicys ch riktlinjer implementeras i verksamheten, vara rådgivare ch specialresurs åt förtrendevalda, chefer ch arbetsledare i persnalärenden, arbeta med lönebildningsfrågr samt vara en servicefunktin åt förvaltningarna bland annat avseende löneadministratin, lag- ch avtalstlkning, förhandlingsarbete samt frågr rörande företagshälsvård, pensiner ch försäkringar. Mål, åtaganden ch verksamhetsmått Kmmunstyrelsens mål med att utveckla externa samarbeten. Verksamhetsmål för stadskntret Att bedriva en aktiv mvärldsbevakning för att löpande säkerställa aktuell infrmatin ch aktuella kunskaper inm stadskntrets ansvarsmråde. Att utöka erfarenhetsutbytet med andra kmmuner ch m möjligt delta i utvecklingsprjekt sm anrdnas i regi av SKL (Sveriges Kmmuner ch Landsting). Att priritera infrmatinsåtgärder rörande EU`s fnder ch prgram för prgramperiden

15 13 Kmmunstyrelsens mål med att utveckla en hållbar rganisatin Verksamhetsmål för stadskntret Att upprätthålla en hög servicenivå till i första hand förtrendevalda ch förvaltningar i den egna rganisatinen. n Att ha krta handläggnings- ch svarstider med hög tillgänglighet ch kvalitet Att samtliga medarbetare skall ha ett prfessinellt förhållningssätt ch respektfullt bemötande. Att göra en översyn av struktur ch innehåll avseende de delar i intranät ch hemsida sm stadskntret ansvarar för. Aktiviteter/verksamhetsmått/indikatrer Stadskntret skall under 2007 genmföra en kundenkät. Att bistå med att kmmunens eknmiska resurser fördelas, används ch följs upp så att gd eknmisk hushållning uppnås. Att utveckla mål ch riktlinjer för verksamheten samt nyckeltal för såväl intern sm extern jämförelse Att följa upp ingångna ramavtal ch vidta åtgärder för att uppnå högre avtalstrhet. Att rätt lön utbetalas i rätt tid. Att bidra till att kmmunen har låg sjukfrånvar. Aktiviteter/verksamhetsmått/indikatrer Stadskntrets skall genm Metdutveckling av befintliga resurser inm företagshälsvården. Utbildning av chefer/arbetsledare. Uppdatering av riktlinjer för anpassnings- ch rehabiliteringsarbetet. Sjuk- ch friskanmälan med telefnrådgivning. VISAVI persnalvårdsprgram. Rökavvänjnings- ch viktreduceringsprgram. Utarbeta ett system för uppföljning av felaktiga ch extra löneutbetalningar avseende antal ch rsak. Översyn av rutiner ch arbetssätt avseende uppgiftsrapprtering, tidplaner, ansvarsfördelning, uppföljning Uppnå att Vid utgången av år 2007 skall Landskrna kmmun högst ha - 6 % ttal sjukfrånvar persner långtidssjukskrivna - 4,5 krttids-sjukfrånvardagar i genmsnitt per anställd

16 14 Kmmunstyrelsens mål med att utveckla en hållbar rganisatin, frts. Verksamhetsmål för stadskntret Att svara för att kmmunövergripande plicydkument ch riktlinjer tas fram, uppdateras samt att dessa implementeras ch följs upp. Att ta fram förslag till reglemente för intern kntrll. Att uppdatera ch revidera nämndsreglementen Aktiviteter/verksamhetsmått/indikatrer Stadskntret skall utarbeta rutiner för uppföljning. Att vara pådrivare ch initiativtagare till att samrdna ch utveckla administrativa, persnalutvecklande, eknmiska system ch verktyg så att högsta möjliga effektivitet uppnås. Att utveckla ch implementera en styrmdell, där den strategiska styrningen integreras med eknmistyrning, för att bättre stödja plitiska mål ch pririterade mråden. Att öka andelen leverantörsfakturr sm knteras, kntrlleras ch attesteras elektrniskt. Att arbetet med att breddinföra löne- ch persnalsystemet Palett kmmer att slutföras under Att se till att chefer/arbetsledare m.fl. har tillgång till adekvat persnalstatistik ch utdata i PAsystemet, Palett. Att utveckla ärendehantering ch nämndsadministratin Aktiviteter/verksamhetsmått/indikatrer Stadskntret skall regelbundet anrdna användar- ch infrmatinsträffar samt utbildning. Att tillsammans med strategikntret ch den persnalstrategiska utvecklingsgruppen ta fram handlingsplan för det persnalstrategiska arbetet. Att bidra till att lönesättningsprcessen upplevs sm effektiv av chefer, medarbetare ch fackliga rganisatiner. Att bidra till att kmmunen upplevs sm en attraktiv arbetsgivare. Aktiviteter/verksamhetsmått/indikatrer Stadskntret skall anrdna utbildning m arbetsvärdering.

17 15 Kmmunstyrelsens mål med att utveckla en hållbar rganisatin, frts. Verksamhetsmål för stadskntret Att sträva efter att vara en attraktiv arbetsplats ch ett föredöme för övriga verksamheter. Att medarbetarna på stadskntret skall känna stlthet, arbetsglädje ch delaktighet. Att kmpetensutveckling ska genmföras inm alla persnalgrupper sm en ständig pågående prcess. Att medarbetarna ska ha kunskap ch förståelse för varandras arbete. Att ansvar ch befgenheter skall vara tydliga för samtliga medarbetare. Aktiviteter/verksamhetsmått/indikatrer Stadskntret skall utarbeta underlag för lönekriterier. Stadskntret skall genmföra medarbetarundersökning. Verksamhetsförändringar I samband med strategikntrets bildande inrättades en tjänst sm persnalstrateg med ansvar för de övergripande persnalstrategiska frågrna. Stadskntrets persnalavdelning har att svara för de löpande ch perativa persnalfrågrna men skall även vara delaktig i det persnalstrategiska arbetet. Landskrna kmmuns plitiska ledning har ckså tydligt uttalat att persnalfrågrna är mycket viktiga framgångsfaktrer för kmmunens frtsatta utveckling varför arbetet med att utveckla persnalfrågrna skall pririteras. De minskade resurserna ch den ttalt sett ökade mängden arbetsuppgifter, genm den starka fkuseringen på persnalfrågrna, har sedan den nya förvaltningsrganisatinen trädde i kraft medfört en mycket hög arbetsbelastning på handläggarna på persnalavdelningen. För att kunna utföra de arbetsuppgifter inm persnalavdelningens ansvarsmråde med gd kvalité kmmer därför ytterligare en handläggartjänst, i frm av en förhandlingssekreterare, att anställas. Genm en mfördelning av befintliga arbetsuppgifter skulle en sådan tjänst till vissa delar kunna arbeta med Arbetsrättslig rådgivning Kllektivavtalstecknande Lag- ch avtalstlkning Förhandlingar, inkl de årliga löneförhandlingarna till viss del Persnalstatistik/utdata Därutöver kan denna tjänst kmma att arbeta med genmförandet av den arbetsvärdering sm persnalutskttet beslutat att kmmunen skall genmföra, vilket är en ny ch ganska mfattande arbetsuppgift för persnalavdelningen. I samband med att pengar för inköp av ett arbetsvärderingssystem begärdes, aviserades även ett persnellt resursbehv för genmförandet.

18 16 I samband med införandet av den nya förvaltningsrganisatinen överfördes tjänsten sm verksamhetscntrller/eu-samrdnare till strategikntret för att i huvudsak, sm prcessägare, ha ansvar för de strategiska frågrna näringsliv ch sysselsättning. Dåvarande redvisningschef har ckså övertagit chefsansvaret för eknmiavdelningen samtidigt sm arbetsuppgifterna från tidigare tjänst till större del har bibehållits. Den 1 december 2004 infördes förändringar i kmmunallagen rörande Gd eknmisk hushållning. Detta innebär bland annat att det för verksamheten skall anges mål ch riktlinjer sm är betydelse för en gd eknmisk hushållning. I prpsitinen framgår att verksamhetsperspektivet tar sikte på förmågan att bedriva verksamheten på ett kstnadseffektivt ch ändamålsenligt sätt. Vidare skall målen ch riktlinjerna vara tydliga ch mätbara samt att de ska utvärderas. För att kunna tillgdse lagstiftningens krav ch dessutm avlasta avdelningschefen i vissa frågr kmmer en heltidstjänst sm verksamhetscntrller att inrättas. Kstnaden för två heltidstjänster, en förhandlingssekreterare ch en verksamhetscntrller, uppgår till uppskattningsvis 1,0 Mkr ch denna kstnad beräknas finansieras inm given budgetram. Det föreligger ckså ett föreslag att leverantörsfakturrna skall tas emt elektrniskt direkt eller via en skanningscentral. Att hantera fakturan elektrniskt innebär för förvaltningarna att ett antal krävande mment kan slpas. Dessa är ankmstregistrering, skanning, insättning i pärm efter kntering samt frisläpp. Verksamheten beräknas finansieras genm att förvaltningarna betalar 13 krnr per faktura eller sammanlagt cirka 750 kkr till stadskntrets eknmiavdelningen för att täcka externa kstnader till skanningscentral, lönekstnader till en prjektledare/krdinatr mm. Nettbesparingen för kmmunen beräknas ändå bli betydande då tidsbesparingen ute på förvaltningarna beräknas mtsvara cirka 5 helårstjänster. Eknmi Budget VERKSAMHETSOMRÅDE, kkr kstnader intäkter Nettkst nader Eknmiavdelning Eknmiavdelning/inkass Persnalavdelning Persnalavdelning/PA-syst Persnalavdelning/sjukanm Hemdatrer Juridisk avdelning Förvaltningsledning Summa

19 17 Servicekntr Verksamhetsbeskrivning Fastighetskntret Fastighetskntret ansvarar för drift ch underhåll samt ny-, till- ch mbyggnad av främst verksamhetslkaler. Fastighetskntret skall även medverka vid lkalplanering för kmmunens förvaltningar. Verksamheten indelas i två delmråden, bstäder ch lkaler. Bstadsfastigheterna mfattar i nuläget tre pensinärsbstäder. Lkaler innefattar Administrativa byggnader Kulturbyggnader Äldremsrgslkaler Barnstugr Omsrgsbyggnader Venfastigheter Sklbyggnader. Fastighetskntret ansvarar även för ffentliga taletter. IKT IT verksamheten sköter drift, underhåll, internt strategiskt arbete ch utveckling av kmmunens centrala IT system ch nätverk samt utveckling ch samrdning av kmmunens administrativa stödsystem i övrigt. Det innebär även att arbeta fram standardiserade plattfrmar för att bättre kunna stödja förvaltningarna i deras kmmunikatin med medbrgarna samt lika lösningar för att säkra infrmatinshanteringen. En väl fungerande växelfunktin är en viktig grund för att Landskrna kmmun skall kunna fungera på ett bra sätt. Växeln är kmmunens ansikte utåt ch betjänar kunder med så nära 100 % tillgänglighet sm möjligt. Arkivet vårdar kmmunens arkivbestånd ch ger service åt förvaltningar ch allmänhet i alla arkivfrågr. Kstverksamheten Kstverksamheten tar ansvar för tillagning, transprt ch servering av måltider i enlighet med livsmedelsverkets rekmmendatiner till sklr, äldrebende samt persnalrestaurangen i Stadshuset. Matgästen skall få en psitiv attityd till maten vilket innebär att gästen ges möjlighet att inta sin måltid i en lugn ch mbnad miljö. Matsedeln skall i så str grad sm möjligt spegla matgästernas önskemål ch förväntningar samt ta hänsyn till den traditin sm finns inm de lika åldersgrupperna.

20 18 Städverksamheten Städverksamheten svarar för innemiljön på delar av kmmunens fastighetsbestånd. Lkalvård sker i stadshuset, teknik- ch stadbyggnadsförvaltningens lkaler ch delar av äldremsrgens lkaler. Städverksamheten ansvarar även för större riktade insatser vid behv. Städverksamheten bistår ckså med råd ch dåd vid materialval av glv, samt genmför städberäkningar när det behövs. Även möblering av den ffentliga miljön i stadshuset sköts av städverksamheten. Tryckeri & Vaktmästeri Tryckeriet förser styrelser ch nämnder med kpierade ch tryckta alster av hög kvalitet samt lägger upp arbetet så att tidsramar kan hållas vid leveranser. Vaktmästeriet servar samma kunder med fastighetsservice, pst ch gdshantering samt viss sammanträdesservice. Mål ch åtaganden ch verksamhetsmått Kmmunstyrelsens mål med flkhälsa Verksamhetsmål för servicekntret Från ch med 2007 kmmer en representant från kstverksamheten att ingå i flkhälsrådet Servicekntret skall deltaga i flkhälsrådet ch bidra med kmpetens kring kstens betydelse. Kmmunstyrelsens mål med att utveckla externa samarbeten Verksamhetsmål för servicekntret Bistå intresserad vänrt med nätverk inm servicekntrets verksamheter Servicekntret skall behv ch i samverkan med strategikntret göra vår samlade kmpetens tillgänglig för intresserad vänrt. Deltaga i kmmunförbundets 29K (29 kmmuner i Skåne), samverkan kring telefni Servicekntret skall deltaga vid upphandling av telefnileverantör tillsamman med andra kmmuner i Skåne Indikatr Upphandlingen avklarad

21 19 Kmmunstyrelsens mål med att utveckla en hållbar rganisatin Verksamhetsmål för servicekntret Medbrgarservice Under förutsättning av fullmäktiges beslut i särskild rdning är avsikten att inrätta ett medbrgarkntr under 2007 Servicekntret skall skapa förutsättningar för att bilda ett medbrgarkntr Indikatr Medbrgarkntret i drift Gd lkalförsörjning Upprätta underhållsplaner för kmmunala fastigheter Servicekntrets fastighetsavdelning skall utarbeta en generell underhållsplan Indikatr Alla fastigheter har en generell underhållsplan Upprusta BUN:s lkaler till en högre nivå Servicekntrets fastighetsavdelning skall utarbeta upprustningsförslag med kstnadsberäkningar Att under förutsättning att resurser finns skall upprustning ske i samverkan med barn- ch ungdmsnämnden Indikatr Den genmsnittliga kvalitetsnivån skall höjas ch vid en enkät skall betyget 3 uppnås på en skala från 1 till 5. Arbeta för en samlad städenhet för bättre helhetssyn ch möjlighet att skapa gd innemiljö för alla Servicekntrets skall genm infrmatinsinsatser skapa kännedm m fördelar med en samlad städenhet Indikatr Andel ytr sm inryms i en samlad städenhet skall öka, ch målet skall vara 100 %

22 20 Kmmunstyrelsens mål med att utveckla en hållbar rganisatin, frts Verksamhetsmål för servicekntret Effektiva ch utvecklingsinriktade interna prcesser ch arbetsmetder Utveckla enkla men säkra beställnings- ch betalningsrutiner Servicekntrets skall utveckla nya metder för beställning ch debiteringsrutiner Indikatr Andelen autmatiserade transaktiner skall öka, ch målet skall vara 75 % Säkerställa att en gd serviceanda råder internt ch externt Servicekntrets skall genmföra kundenkäter för alla enheter inm servicekntret Indikatr Kundnöjdhet Skapa förutsättningar för utskrifter ch kpir med hög kvalitet till gd eknmi Servicekntrets skall tillse att alla våningsplan i Stadshuset har en gemensam kpiatr/färgskrivare med färgmöjligheter Indikatr Antal utskrifter / användare i Stadshuset Skapa en arbetsmiljö sm präglas av ett öppet, kreativt ch målinriktat arbetsklimat Servicekntret skall genmföra medarbetarenkät Servicekntrets skall genmföra persnalsciala aktiviteter för att skapa gd stämning ch mindre hälsa Indikatr Nöjd medarbetarindex Hälsbkslut Ändamålsenligt IKT stöd skall finnas Servicekntrets skall arbeta för en gd tillgänglighet för IT tjänster Indikatr Upptid servrar, målet skall vara 99 %. Anspänningstid/ärende i helpdesken, målet skall vara max 4 timmar

23 21 Kmmunstyrelsens mål med att utveckla en hållbar rganisatin, frts Verksamhetsmål för servicekntret Effektiva ch utvecklingsinriktade interna prcesser ch arbetsmetder Ändamålsenligt IKT stöd skall finnas, frts Servicekntrets skall arbeta för en gd tillgänglighet ch krt svarstid i växeln Indikatr Den genmsnittliga svarstiden skall vara max 10 sekunder Upprätthålla en adekvat kstförsörjning för barn- ch ungdmsnämndens ch äldre- ch msrgsnämndens brukare Servicekntrets kstverksamhet skall tillse att sklbarn får 1/3 av det dagliga näringsbehvet via skllunchen Servicekntrets kstverksamhet skall arbeta för att anpassa kstnaderna efter det behv av leveranser sm finns Indikatr Antal ätande i förhållande till beställda prtiner Faktisk kstnad per lunch till barn- ch ungdmsnämnden exklusive hyra Faktisk kstnad per dagsmåltid till äldre- ch msrgsnämnden exklusive hyra Kntinuerligt arbete för ständiga miljöförbättringar, (miljöledningssystem) Öka andelen prducerad eklgisk mat till 35 vlymprcent 2007, vid Servicekntrets kstenhet Genmföra översyn av avfallshanteringen n Servicekntret skall genmföra livsmedelsupphandling Servicekntret skall genmföra översyn av avfallshanteringen Indikatr Andelen prducerad eklgisk mat uppgår till 35 % (vlymprcent) En persn ansvarig för all avfallshantering i Stadshuset

24 22 Verksamhetsförändringar Fastighetskntret Det kmmer inm en snar framtid ställas stra krav på att alla fastighetsägare framåt bedriver en aktiv energieffektivisering av sina fastigheter. Detta kan göras i egen regi eller med hjälp av energitjänst. Utredning m vilket sm är möjligt tidsch kstnadsmässigt behöver göras. Kmmande krav på energideklarering kmmer även det att innebära stra arbetsinsatser. De prgnser sm finns för energiprisutveckling visar på kraftigt höjda kstnader under de närmast kmmande åren. För att möta upp denna ökning måste effektiva åtgärder vidtas m inte mediakstnaderna skall urhlka höjningen av internhyrrna fullständigt. Fastighetskntret har därför genmfört en förstudie för energieffektivisering ch fastighetsutveckling. Den visar att det finns gda effektiviseringsmöjligheter sm kan bidra till minskad energiförbrukning. I investeringsbudgeten finns reserverat medel för att kunna genmföra detta. Under hösten 2006 kmmer en fullständig analys att upphandlas, med ptin att genmföra energieffektiviseringsåtgärder under 2007 till IKT Ett led i att bli bättre ch skapa större säkerhet för användarna både beträffande dataintrång ch driftsäkerhet kan vara att låta IKT äga hårdvarrna. Om förvaltningarna endast hyr datrer för en månadskstnad så säkerställer vi att inga gamla datrer finns på nätverket. Därigenm undviker vi säkerhetsrisker, långsamma maskiner ch nödiga haverier. Vidare kan IKT tillhandahålla utbytesmaskiner vilket innebär att driftstppen minimeras. Ett sådant förhållningssätt vre det ptimala, men bör kmma sm ett resultat av en övergripande plicy för hur förvaltningarna förhåller sig till IT-frågan i kmmunen. Andra vinster är samrdning vid inköp vilket ger eknmiska fördelar, möjlighet till bättre standardisering ch även större kntrll av maskinparken i fråga m interna intrång. En annan sak är tankarna på en s.k. SAN lösning för de servrar sm finns i kmmunen. Utan att bli för teknisk innebär lösningen att driften blir säkrare ch energisnålare, samt att hanteringen blir enklare. Vidare är det en mer flexibel lösning vid behv av större datalagringskapacitet. När vi bygger upp den nya lagringsfunktinen får vi även en högre säkerhetsfaktr på vår infrmatinslagring. Implementeringen av SAN kmmer att färdigställas under En framtida utveckling går ckså mt ökad tillgänglighet. 24timmarsmyndigheten har det talats m ett tag, men nu börjar det snart bli verklighet. Vidare finns redan i dag önskan m större tillgänglighet på supprt internt. Om vi framöver kmmer att börja använda ss av IP telefni så ställer det krav på ökad service ch supprt. Sammantaget kmmer detta att ställa krav på IKT att förändra tjänstgöringsscheman framöver. Den exakta utfrmningen ch de eknmiska knsekvenserna är inte kända idag. Men trligen finns det samrdningsmöjligheter med växelfunktinen ch dess beredskap. Vi har prövat IP telefni i mindre skala under 2006, för att bygga på ss erfarenhet ch därmed ge ss en bra grund att stå på för ett större införande senast 2008.

25 23 Vårt avtal med Dtcm m telefni går ut under 2007, men möjlighet finns för en förlängning med ett år vilket vi har för avsikt att göra. Målet är att handla upp en telefnifunktin med IP telefni sm plattfrm med avtalsstart juni Kstverksamheten För barn- ch ungdmsnämnden uppstår idag prblem med minskande elevunderlag i allmänhet ch i mråde centrum ch då framförallt Dammhagssklan i synnerhet. Inm kstverksamheten märks det bland annat på att intäkterna för fasta delen inte täcker de fasta kstnaderna för Dammhagssklan. Att stänga sklr är en svår fråga, men för kstverksamheten kan en nedläggning av serveringen på Allé sklan, sm idag sker i en extern lkal på Engelbrektsgatan, vara en alternativ lösning. Det skulle innebära att eleverna istället äter på Dammhagssklan. Förutm att matsalen utnyttjas bättre blir det dessutm så att eleverna får möjlighet att bekanta sig med sklan tidigare, vilket trligen gör överflyttningen vid högre årskurs mindre dramatisk. Ytterst är detta en fråga sm måste lösas i samförstånd mellan barn- ch ungdmsnämnden ch servicekntret. Städverksamheten Vår visin är att all städverksamhet samlas i kmmunens städenhet. Det innebär att vi skulle få en bättre styrning av resursutnyttjande, metder ch verktyg. I dagsläget råder respektive nämnd själv över detta, men vi trr att vi kan få en bättre verksamhet m vi sköter det. Det kan dels vara i egen regi eller m den köpande kunden så vill genm upphandlad verksamhet. I ett sådant fall kan vi vara beställarkmpetens sm utvärderar m entreprenören sköter sitt åtagande på rätt sätt. Tryckeri & Vaktmästeri Framöver kmmer trligen prduktin bli mer inriktad på digitalt tryckeri, vilket kan skapa annrlunda krav på maskinpark. Inriktningen blir mt färre fast större maskiner. Vidare kmmer trligen brukarna ställa större krav på tillgång till färgkpiering i kmbinatin med nätverksskrivare. Vi ser ckså att efterfrågan går mt print n demand istället för stra upplagr, vilket talar för digitalt tryckeri. Eknmi Budget 2007 Servicek Fastighets- IKT- Ksten Vaktmäst. Städ- RESULTATRÄKNING, kkr central enhet enhet Tryckeri enhet Intäkter Kstnader Resultat före avskrivningar ch intern ränta Avskrivningar, planenliga Internränta Resultat före kmmunbidrag Kmmunbidrag, Årsbudget Kmmunbidrag, T-anslag Årets Resultat