PATENT & VARUMÄRKEN. Dåligt skydd trots upphovsrätten. Patentöversättningar het blir kall på kinesiska läs mer på sid 12

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS PATENT & VARUMÄRKEN DIN GUIDE TILL de immateriella rättighetera IP e fråga om miljarder När immateriella rättigheter, IP, aväds på rätt sätt fis e eorm itäktspotetial. Trots det arbetar måga sveska företag ite strategiskt med dessa frågor. Läs mer på sid 4 Dåligt skydd trots upphovsrätte Alla mäiskors rätt till sia litterära och kostärliga verk skyddas geom upphovsrätte. På pappret är skyddet mycket starkt. I praktike är dock icitamete att respektera lage låg. Läs mer på sid 13 Varumärkesorieterade företag E rad företagsförvärv har uppmärksammats där köpesumma lågt översteg bolages materiella tillgågar. De höga prisera motiverades av företages varumärke. I och med ökad kokurres och att produkter och tjäster blir allt mer lika varadra, blir varumärket företagets starkaste resurs. Läs mer på sid 10 Läs mer på sid APRIL Plagierig är e lek med döde Uppskattigsvis mella fyra och sju procet av världshadel är rea plagiat. Plagierig av olika typer av varor, tekiska reservdelar och läkemedel omsätter miljardbelopp världe över och döljer både orgaiserad brottslighet och terrorverksamhet. De till syes harmlösa piratkopiora leder både till död och mäskligt lidade. Läs mer på sid 8 Desig löar sig Närigsliv, orgaisatioer och offetliga verksamheter ka alla dra ytta av att arbeta med desig som e itegrerad del i affärsprocesse. Det är utgågspukte i SVIDs, Stiftelse Svesk Idustridesigs, arbete. Udersökigsresultat visar att desig är e ivesterig som löar sig, både vad gäller fysiska produkter och tjäster. Läs mer på sid 3 Sekretess och lärarudatag MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI APRIL 2007 Lärare och forskare vid uiversitet och högskolor har som huvudregel fullstädig rätt till sia uppfiigar, geom det så kallade lärarudataget i lage om rätte till arbetstagares uppfiigar, LAU. Ett avskaffade av lärarudataget ka iebära större möjligheter till kommersialiserig av forskigsresultat. Me regerige har iga plaer på ett sådat avskaffade för ärvarade. Patetöversättigar het blir kall på kiesiska läs mer på sid 12 Läs mer på sid 5 6ANNONS ANNONS6 Itellectual Property Rights A Busiess Opportuity FOTO: ANNA STAFFANSSON Your preferred parter i Swede ad Europe Patets Trademarks Desig Domai Names Legal Services Post-grat / Eforcemet Strategic Cousellig Auities & Reewals Sice 1894 rikaos Valea 251x40.idd

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS iledig Telefoe, propeller, skiftyckel och respirator Lars Björklud tillförordad geeraldirektör PRV FOTO: PRV Måga är de sveska patet som blivit världskäda. Sverige har alltid haft e traditio av iovatio och tekisk utvecklig. Med det har också skyddet av dessa ivesterigar, det vill säga patete, blivit cetrala. Patet- och registrerigsverket har seda starte för 120 år seda spelat e viktig roll i iformatio, skydd av och assistes för sveska iovatioer. Äda seda patetlagstiftige ifördes på slutet av 1800-talet, har Sverige varit ågot av ett föregågslad vad gäller oggra graskig och starkt skydd. Ite mist demostreras detta på de iteratioella area. Sverige har alltid varit e utåtblickade och hadelsfrämjade atio. Och geom e stark patetlagstiftig främjas hadel mella läder eftersom det därigeom blir ofarligt att visa upp sia iovatioer. I och med de kraftiga tekiska utvecklige efter krige ökade atalet patetasökigar, och då behövdes mer av harmoiserig av olika läders lagstiftig på området. På 1970-talet uppkom därför både Europapatetkovetioe och Patet Cooperatio Treaty, för att effektivisera patethaterige. I takt med att globaliserige tilltar och hadelshider rivs ed, blir immateriella rättigheter allt viktigare. Varumärke, upphovsrätt, patet, desigskydd är alla viktiga igredieser för att skydda si ivesterig. PRV drar sitt strå till stacke geom att lyfta fråga och ställa si expertis till förfogade. Geom vår kosultverksamhet PRV IterPat hjälper vi sveska iovatörer att till exempel yhetsudersöka e uppfiig, fia alterativa tekiska lösigar, bevaka kokurreters patetsituatio eller arragera utbildigar om immaterialrätt. Det är ige tveka om immateriella skydd blir viktigare och viktigare. Idag har patet utvecklats mot att bli e hadelsvara. Det är blad aat därför vi medverkar i det årliga firadet av World Itellectual Property Day, de 26 april. Lars Björklud t.f. geeraldirektör PRV INFO: Då det tack vare förbättrad tekologi och kommuikatio blir allt lättare att stjäla idéer och itellektuell egedom, får IPR allt större betydelse för sveska företags framgåg och kokurreskraft, ite mist på de iteratioella area. Detta är de tredje tematidige Mediaplaet ger ut agåede de immateriella rättighetera. INNEHÅLL Desig löar sig sid 3 E fråga om miljarder sid 4 Esamrätt eller fri kokurres sid 5 Sekretess och lärarudatag sid 5 Iteratioella patet sid 6 Plagierig är e lek med döde sid 8-9 Geetiska produkter sid 9 Strategisk varumärkesorieterig sid 10 Utbildig för IP-ombud sid 10 Patetöversättigar sid 12 Dåligt skydd geom upphovsrätte sid 13 Varumärke och desig sid 14 Patet & Varumärke - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Mediaplaet är världsledade iom produktio och fiasierig av ämesspecifik iformatio geom tidigar och webb-tv Stockholm Oslo Köpeham Helsigfors Lodo Zürich Madrid Amsterdam Berli Milao För mer iformatio, kotakta Rickard Wilto på Projektledare: Eli Ludqvist, Mediaplaet, Produktiosasvarig: Aa vo der Groebe, Mediaplaet, Layout: Fredrika Poté, Mediaplaet Repro: Ordbild Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB Distribueras med Dages Idustri Sypukter på våra tidigar: sypukter@mediaplaet.se HC üü D L H E C C J Stor erfarehet iom det immaterialrättsliga området seda 1957 Patet - Varumärke - Möster - Domäam Norés Patetbyrå AB, Besöksadress: Narvaväge 12, Box , Stockholm, Tel: , Fax: , ifo@ores.se

3 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 3 desig Helhetssy på desig ger lösamhet Alla typer av verksamheter ka dra ytta av att arbeta med desig som e itegrerad del i affärsprocesse. Det är utgågspukte i SVIDs, Stiftelse Svesk Idustridesigs arbete. Nu fis udersökigsresultat som bekräftar tese: Desig löar sig. TEXT: LOUISE RIBBING E desigsatsig på fordosdiagosverktyget Puma ledde till framgåg för Movimeto. Ett sätt att möta de ökade kokurrese i globaliseriges tidevarv är att utyttja de kokurresfördelar som ligger i kreativitet och iovatio. Robi Edma är vd för SVID som arbetar med att hjälpa företag, orgaisatioer och offetliga verksamheter att bli medveta om desiges betydelse som kokurresmedel. Desigbegreppet har förädrats radikalt de seaste deceiera. Desig är mer ä forme på fysiska objekt. Som e itegrerad del av affärsutvecklige ka desig bidra till att både skapa lösamhet och miska kostader oavsett om det gäller produkter eller tjäster. Med fokus på desig skapas också e iter samsy på verksamhete vilket gör det lättare att utveckla företaget. Nya jobb och omsättigsökig Iom rame för de statliga satsige på desig, som myade ut i Desigåret 2005, geomförde SVID e rad förädligs- och förädrigsprocesser uder parolle Desig som utveckligskraft. Utvärderige av projekte visar tydliga resultat. 150 ya jobb skapades eller plaerades för som e direkt följd av Desig som utveckligskraft. Företages omsättigsökig som direkt ka relateras till desig uppgår till mist 300 miljoer kroor per år. Blad företage i projektet fis Movimeto i Göteborg som med hjälp av e desigmaagemet-aalys och efterföljade desigprocess ått stora framgågar med si produkt, fordosdiagosverktyget Puma. Företaget omarbetade allt grafiskt material, webbplats, logotyp och hela miljö för företagets lokaler. Puma har blivit e försäljigssuccé, mycket tack vare sia avädarväliga fuktioer och e ergoomisk, arbetsmiljöapassad desig skapad utifrå kudes behov. Vid projektets start hade företaget fyra aställda. Idag fis ytt ägartillskott och 50 aställda. Desig är e ivesterig Joachim Fritzso är vd för Movimeto och ha mear att desigsatsige resulterat i ett tydligare budskap och eklare, bättre kommuikatio med kudera. Med e desigsatsig i rygge har vi kuat presetera ett helhetskocept för våra kuder, ite bara e låda med avacerade fuktioer. Kuderas respos på vår desigstrategi har varit mycket positiv. Företaget Thermotech i Sollefteå levererar kompletta golvvärmesystem. Med ispiratio frå SVIDs regioala verksamhet hyrde företaget i e desigbyrå, trots att ästa alla Thermotechs produkter ligger dolda. Resultatet blev ite bara e mer reodlad kommuikatio, uta äve förädrigar i produktsortimetet. Numera är kompoetera ite bara syggare, uta äve billigare. Rörelsemargiale i procet av omsättige har ökat frå två till femto procet per år och tillväxttakte frå tio till fyrtio procet. Desigivesterige kostade mella och kroor. Robi Edma är ite förvåad över det lyckade resultatet och poägterar vikte av att se desigsatsigar som e ivesterig på sikt. Geom att ta i e desiger på rätt sätt och i ett tidigt skede i utveckligsprocesse ka stora kostadsbesparigar göras. Desig i tjästesamhället Me det är ite bara produktföretag som vier på ett itegrerat desigarbete. Iom rame för projektet Desig för tjäster har SVID prövat på vilka sätt desigkompetes och desigers arbetsmetoder ka bidra till att utveckla tjästeaspekter för blad aat traditioella idustriföretag och orter. Ae Flyboo är regiochef på SVID. Ho kostaterar att produktmarkade idag är hårt kokurresutsatt och att variatioera mella olika produkter är små. Geom tjästeerbjudade ka ma skilja sig och skapa e ökad kudytta. Gräsera mella tjäster och fysiska produkter är flytade idag. Tjästesida behöver fokuseras om ma ska effektivisera blad aat idustriföretage. Det kräver att ma ser till både tjäster och fysiska produkter utifrå ett helhetsperspektiv. Hur ka då ett traditioellt idustriföretag eller e ort utveckla sia tjäster eller si profil med desigkompetes? Olle Ludberg är idustridesiger och har arbetat med AGA Gas i projektet Desig för tjäster. Ha har också deltagit i ett idetitetsskapade arbete för ärigslivet och kommue i Åre. Jämfört med traditioella markadsbyråer arbetar jag med adra researchmetoder och mycket mer brukarperspektiv. Geom att ta i Ae Flyboo, regiochef SVID. Robi Edma, vd SVID. ya kompeteser i desigprocesse, till exempel beteedevetare, ka vi åstadkomma ya lösigar och adra perspektiv. Vårt samhälle är mer tjästeorieterat idag ä tidigare och e produkt är ofta kopplad till e tjäst. Numera är det valigt att börja med att utveckla tjäste och seda ta fram e produkt som dockar i i de. Ta ipod och tjäste itues. Uta itues hade kaske ite ipod haft såda framgåg. SVID och orgaisatioe Swedish Desig ad Research Network, D&R samarbetar för att stärka de sveska desigforskige. D&R är ett atioellt ätverk av desig-, tekik- och ekoomiutbildigar i Sverige med egagemag i desigforskig. För att Sverige ska få ytterligare tillgåg till kompetes och kuskap iom desig plaeras e y atioell forskarskola Desigprocesse väge mot lösammare företag. 1. Utgågspukter. Tekiska-, ekoomiska- och persoella resurser, samt tidsaspekter är viktiga förutsättigar för arbetet. 2. Avädarstudier. Gör geom kvatitativa- och kvalitativa studier behovs- och fuktiosaalys med berörda avädare. Kotakta äve berörda ätverk och media. 3. Kocept och visualiserig. Utveckla ett eller flera koceptförslag med utgågspukter och avädaraalysera som plattform. Gör gära arbetet i ära samarbete med adra kompeteser utifrå ett produktios- och markadsperspektiv. 4. Utvärderig och koceptval. Gör utvärderig geom olika prioriterigar, beräkigar, markadsvärderigar och tekiska avgörade. Ställ alterativ mot varadra. 5. Justerig och geomförade. Vidareutveckla valda förslag och förakra hos yckelpersoer. Presetera, testa och utvärdera ett slutligt förslag. När evetuella osäkerheter är elimierade ka produktiosprocesse börja. 6. Uppföljig och utvärderig. Utvärdera alla parametrar efter produktiosstart för att optimera framtida förbättrigar. Uppföljigsarbetet ikluderar ya avädarstudier och tester som styr idetitete. Apassa markadsföriges argumetatio till resultate så att desiges fördelar framhävs. med start uder Måga sveska företag har byggt sia framgågar på tekisk iovatioskraft i kombiatio med stor kudytta. Robi Edma är övertygad om att sveska företag ka stå sig äve i e mer kokurresutsatt värld. Me då gäller det att tillföra SVID, Stiftelse Svesk Idustridesig desig som e extra dimesio till verksamhete. Desig är affärsutvecklig. Det skapar mervärde till produkter och tjäster, vilket driver affärer. Det i si tur gör att företag och orter ka överleva.

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS IMMATERIALRÄTTIGHETER E fråga om miljarder När immateriella rättigheter, IP, aväds på rätt sätt fis e eorm itäktspotetial. Trots det arbetar måga sveska företag ite strategiskt med dessa frågor. De ekoomiska kosekvesera ka bli förödade, både för små och stora företag. TEXT: LOUISE RIBBING E discovery ka vara så omfattade att de tidvis lamslår företag. IBM har uder måga år skapat itäkter i mågmiljardklasse geom skicklig utlicesierig av immaterialrättigheter. De lyfts ofta fram som ett lyckat exempel, me IBM är lågt ifrå esam om att skapa stora värde geom rätt haterig av IP. Per Josefso på advokatbyrå Maheimer Swartlig är specialist iom immaterialrätt. Ha aser att måga företag har mycket att tjäa på att sluta se immaterialrättigheter primärt som e kostad. - Me för att de ska bli värdefulla måste de skyddas effektivt och vårdas på ledigsivå. Biotech-brasche Sveska företag ligger fortfarade lågt efter amerikaska företag är det gäller att göra IP till e del av affärskulture. I USA fis också e aa rättstraditio. Dessa två faktorer ka sabbt bli käbara för företag som vill göra affärer i USA. De sveska biotech-brasche är ett exempel. De består främst av måga små företag som bedriver forskig uder kappa ekoomiska förhållade. Fiasierige sker ofta geom riskkapital och målet brukar vara att företaget köps upp. Det tar oftast mer ä tio år ia ett läkemedel kommer ut på markade. Forskig, kliiska studier och godkäade tar tid och kostar stora belopp samtidigt som e förkrossade majoritet av projekte aldrig leder fram till ett kommersiellt läkemedel. Me utdelige ka bli eorm, särskilt för ett läkemedel som lyckas på de amerikaska markade. De cetrala immaterialrättighete för läkemedel är patet. Läkemedels kommersiella framgåg är ormalt helt beroede av ett eller flera patet: om de hävs av domstol översvämmas markade sabbt av billiga geeriska kopior. I sambad med domstolsprocesser krig patet i USA fis e stor risk för patetiehavare att iformatio som är skadlig för patetet uppdagas geom så kallad discovery. Hävig av patet Föreklat iebär discovery att respektive part ges rätt att uder de amerikaska domstoles överiseede ta del av motpartes itera iformatio och dokumetatio. - E discovery ka vara så omfattade att de tidvis lamslår företag. Om företaget ite reda lågt före patetasökas igivade i Sverige har haft fullstädig kotroll över uppfiige kommer detta att rullas upp iför öppe ridå i de amerikaska processe. Misstag som begåtts femto år tidigare ka iebära dödstöte för patetet. Per Josefsos erfarehet är att måga sveska biotechföretag och fiasiärer ite har ärmare kuskap om detta och att det defiitivt behövs e högre grad av medvetehet. - Om ite aat så för att skydda ivesterigar och klara e graskig av företaget, så kallad due diligece, i sambad med utlicesierig, försäljig eller börsoterig. Desig istället för tillverkig De mer traditioella tillverkigsidustri är e aa sektor som bör ta IP på allvar. När produktioe läggs i lågkostadsläder förloras e del av kotrolle. Då är det viktigt att arbeta med adra istrumet för att säkra företagets rättigheter. Här satsar framgågsrika företag sitt krut på desig och tekiska iovatioer. - Electrolux är ett bra exempel. De utvecklar och säljer produkter som är svåra att tillverka i högkostadsläder. Jag tror att e viktig förklarig till Electrolux framgåg är att deras strategiska fokus på varumärke, desig och iovatioer åtföljts av ett motsvarade fokus på det rättsliga skyddet för detta, det vill säga IP. Mycket ispiratio fis att hämta i USA, där IP-frågor seda flera deceier varit e del av de kommersiella verksamhete. Och fler läder blickar västerut. Kia, Sydkorea och Idie är sabba på att aamma de amerikaska traditioe krig immaterialrättigheter. De kommer ite att öja sig med att vara uderleveratörer i lägde. I kuskapssamhället är det sofistikerad tekologi och iovativ desig som ska geerera itäkter. Dessa område skyddas med immateriella rättigheter. De sveska företagsledigara har kappast råd att ite ta fråga på allvar. Skyddade avtal Uder aställigstide skyddas företages verksamhet geom de aställdes lojalitetsplikt och geom lage om företagshemligheter, FHL. TEXT: LOUISE RIBBING För att skydda verksamhete äve efter aställiges slut tillämpas företage iblad kokurresklausuler i aställigsavtale. Med sådaa förbider sig arbetstagare att avstå frå att kokurrera med arbetsgivare iom e viss tid efter aställiges upphörade, e form av karatä. Maria Olausso är jurist och ombudsma på Sveriges Igejörer. Ho tycker att kokurresklausuler är begräsade och aser att FHL ger ett fullgott skydd för företage. Vi är emot allt som begräsar våra medlemmar och hela meige med kokurresklausuler är att bida folk till olika jobb. Våra medlemmar är ofta specialister och begräsas aturligtvis om de går med på ett avtal som iebär att de ite får arbeta iom samma område efter aställiges upphörade. Ho tycker istället att arbetsgivare, som ett sätt att lyfta fram vad FHL iebär, ka skriva ett avtal om sekretess med de aställde. Kokurresklausuler är iget ytt feome, me Maria Olausso märker e ökig vad gäller kokurresklausuler äve för valiga kosulter. Ho får ofta frågor om detta frå medlemmar och ho tycker att måga har e aiv iställig till allvaret att skriva uder sådaa avtal. - Har ma skrivit på är ma bude till avtalet om det är skäligt i si omfattig. Vår uppfattig är att medlemmara helst ite ska skriva på ågra avtal med kokurresklausuler alls. Me om de ädå gör det ska de bida karatätide med lö. Jag aser att sex måaders karatätid med lö i så fall är ett rimligt avtal att skriva uder. Maria Olausso är jurist och ombudsma på Sveriges Igejörer. Samarbete för framgåg Vi är e patetbyrå som kombierar tekisk och juridisk rådgivig och service med kommersiell, strategisk rådgivig. Du ka alita oss för samarbete i frågor som rör uppfiigar och adra typer av iovatioer iom samtliga tekikområde. Vi hjälper dig att utveckla och skydda dia idéer, samtidigt som vi stödjer dig i arbetet med att kommersialisera och försvara dem. Våra auktoriserade europeiska patetombud ka företräda dig iför patetmydigheter och vid pateträttsliga processer i ett stort atal läder. Geom vårt samarbete med Advokatbyrå Gulliksso ka vi äve hjälpa dig med allt frå varumärke, desigskydd och upphovsrätt till svesk och iteratioell avtalsrätt. Kotakta gära ågo av våra patetkosulter per telefo eller läs mer på itellectual property cosultig Uitig Iovative Mids Ström & Gulliksso är e expasiv patetbyrå med målsättige att vara e av brasches ledade aktörer med heltäckade service av hög kvalitet och god tillgäglighet på de sveska markade. Företaget igår som dotterbolag i företagsgruppe Arator som fis represeterad i Damark, Norge, Sverige, Tysklad och USA. Stockholm Malmö Helsigborg Lud Roeby

5 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 5 IMMATERIALRÄTTIGHETER Sekretess och lärarudatag Ett avskaffade av lärarudataget ka iebära större möjligheter till kommersialiserig av forskigsresultat. Me regerige har iga plaer på ett sådat avskaffade för ärvarade. I stället ska e ädrig i sekretesslage uderlätta för forskigssamverka med ärigslivet och iom EU. TEXT: LOUISE RIBBING Lärare och forskare vid uiversitet och högskolor har som huvudregel fullstädig rätt till sia uppfiigar, geom det så kallade lärarudataget i lage om rätte till arbetstagares uppfiigar, LAU. Kritiker mear att eftersom högskolora och uiversitete står för arbetstid och utrustig borde de få ågot av forskigsutdelige. Därtill ka kommersialiserig av forskigsresultate försvåras, då lärare och forskare ite är affärsmä i första had. De förra regerige utredde de rättsliga kosekvesera av ett avskaffade, helt eller delvis, av lärarudataget. Utbildigsmiister Lars Leijoborg är för lärarudataget, me säger att det ka fias aledig att justera regelverket för att främja e högre grad av kommersialiserig av forskigsresultatet. Jag räkar med att vi slutligt tar ställig i fråga i forskigspropositioe ästa år. Mi utgågspukt är att det är forskara, ite högskolora, som äger sia forskigsresultat. I de meige är jag alltså för lärarudataget. För att uderlätta kommersialiserig av forskigsresultat, öka samverka mella högskola och ärigsliv, samt Utbildigsmiister Lars Leijoborg. uderlätta forskigsprojekt iom EU har regerige lagt förslag om e kompletterig av sekretesslage. De iebär att högskolor och uiversitet får rätt att avtala om sekretess är de igår i forskigsprojekt med företag. Det är idag svårt med häsy till offetlighetspricipe som omfattar högskolor och uiversitet. Om lagförslaget accepteras träder de i kraft de 1 juli i år. Foto: Pawel Flato Lage om rätte till arbetstagares uppfiigar Är iget aat är avtalat mella arbetsgivare och arbetstagare regleras rätte till pateterbara uppfiigar eligt Lage om rätte till arbetstagares uppfiigar, LAU. De iebär att arbetsgivare har e rätt till att överta e aställds uppfiig mot ersättig om uppfiige har att göra med företagets verksamhet. Uderrättelseplikte i LAU medför att e aställd uta dröjsmål ska berätta för arbetsgivare om e uppfiig. Om arbetsgivare vill utyttja sia möjligheter eligt lage är arbetstagare berättigad till skälig ersättig. LAU ka avtalas bort och för måga aställda regleras rätte i kollektivavtal. Esamrätt eller fri kokurres Iom EU fästs stor vikt vid att främja fri rörlighet för varor och tjäster och eligt EG-rätte är det förbjudet med åtgärder som hidrar dea fria rörlighet. Det ka sägas vara ett direkt motsatsförhållade till de esamrätt som immaterialrätte ger. TEXT: LOUISE RIBBING Vad kommer först, esamrätte eller kokurreslage? Has Nicader, advokat och delägare i Gozzo Advokater, svarar på fråga. - Esamrätte ka ma säga kommer först. Koflikte med kokurreslage uppstår i praktike först är företag med domierade ställig utövar si esamrätt på ett sätt som skadar kokurrese. Kokurresrätte har till syfte att upprätthålla fri kokurres, ågot som främst gagar kosumetera i form av bättre varu- och prisutbud att välja mella. När utövadet av e immaterialrättslig esamrätt går utöver syftet med immaterialrätte ka förfaradet vara stridade mot kokurresrätte. Detta gäller dock i praktike bara är det är företag med domierade ställig på markade som missbrukar dea ställig geom sia esamrätter. - Viktigt att komma ihåg är att det ite strider mot lage att vara domierade och att ieha e esamrätt. Det fis igetig i kokurreslage som förbjuder detta i sig. Iga fastlagda priciper I Sverige fis ige atioell praxis av betydelse är det gäller fall där företag med domierade ställig Has Nicader, advokat och delägare i Gozzo Advokater. asetts bryta mot kokurreslage geom sättet de har avät sia immateriella rättigheter. Ite heller iom EU fis ågra fastlagda priciper för detta uta varje förfarade bedöms frå fall till fall. För ett företag i domierade ställig hadlar det om att vara seriös, schysst och täka på hur ma agerar på markade. - Ma bör täka i termer av fairess mot kokurretera och aväda sitt omdöme är de här frågora aktualiseras så ma ite går utöver det legitima syftet med de esamrätt ma har. Uder de seaste åre har EU-kommissioe drivit e rad uppmärksammade fall där företag med domierade ställig asetts bryta mot kokurreslage geom att aväda sig av sia immateriella rättigheter. Has Nicader ämer särskilt Microsoft och Astra Zeeca som exempel på fall som tagits upp till rättslig prövig. Moopol ackdel för kosumeter Ett aat exempel är företaget Magill som ville ta sig i på tv-guidemarkade i Belgie. Idé var att erbjuda kosumetera e samlad TVguide i stället för de separata tablåbilagor som ett atal tvbolag var för sig gav ut. Me TV-bolage ville ite ge Magill lices för att aväda deras iformatio om tv-programme, eftersom de måade om sia ega tidigar. På så sätt skulle Magills avädade av programiformatioe bli ett itråg i upphovsrätte. Me geom att aväda sia immateriella esamrätter på det här sättet skapade tv-bolage moopol på de aktuella tv-guidemarkade. Det asågs gå utöver syftet med det upphovsrättsliga skyddet och vara kokurresbegräsade till ackdel för kosumetera. De behövde köpa ett atal olika tidigar för att veta vilka program som sädes i tv-kaalera, ågot som var både ieffektivt och dyrt. LÅT OSS DISKUTERA IMMATERIALRÄTT. CEDERQUIST är e topprakad advokatbyrå iom affärsjuridik. Våra specialister på immaterialrätt har uder åre kotiuerligt rakats blad de ledade i Sverige. E av framgågsfaktorera är låg erfarehet iom området, e aa är att vi alltid sätter våra klieters behov i cetrum för allt vi gör. Vi biträder både sveska och utlädska klieter och har e låg traditio av arbete med alla typer av immaterialrättsliga frågor. Oavsett typ av ärede ka våra klieter alltid förväta sig e sabb och kostadseffektiv service av högsta kvalitet. Låt oss diskutera! RÄTT L AG VINNER» TEL

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS INTERNATIONELLT Skydd eller utpressig De ökade globaliserige ökar också krave på iteratioell pateterig. Och patet har blivit e hadelsvara. För att försvara si pateträtt och udvika juristeras patetmattor krävs både kraft och resurser. TEXT: Aa Wramer Pateträtte fis som skydd av es ivesterigar. De ger e tidsbegräsad esamrätt för att garatera framtida iovatioer och tekisk utvecklig. Me patet har blivit alltmer av e hadelsvara. Såväl lagstiftig, som praxis, skiljer sig mycket åt mella läder. Om ma ite är vaksam, riskerar ma stora problem. I värsta fall kaske ma ite es ka aväda sitt patet. Igejöre och uppfiare Ygve Alvarsso har framställt e y, miljövälig metod för betoggjutig. Efter att ha drabbats av e så kalllad bombmatta krig sitt amerikaska patet, vill ha sätta fokus på det orimliga system som åsidosätter es rätt till patet och vidareutvecklig av e uik uppfiig. I ett öppet brev till ärigsmiister Maud Olofsso kräver ha att fråga lyfts till regerigs- och EU-ivå. Det amerikaska patetsystemet har hamat i kät hos advokatfirmor och ett korrupt rättsystem. Idag ka ma stjäla adras idéer med hjälp av advokater. Ma gör iga oggraa yhetsgraskigar uta släpper igeom allt fler tveksamma patetkrav. Jag har uder åre haft patet i ett flertal läder, me aldrig tidigare haft likade problem. Det fis ige möjlighet för mig att hävda mi rätt i domstol. Det skulle kosta miljotals kroor bara att läsa i sig på målet. Trots att jag har rätte på mi sida skulle det kosta mer ä det smakar. Olika rättstraditio Trots has patet har kokurreter lyckats få 53 patet på omgärdade produkter och metoder, som gör att ha ite ka aväda eller vidareutveckla si ege metod. Att lägga ut bombmattor av detta slag är valigt i USA. Joas Gulliksso är vd för Advokatbyrå Gulliksso och grudare av patetbyrå Ström & Gulliksso där ha är verksam som styrelseordförade. Pateträtte både utyttjas och missbrukas. I USA tar ma hjälp av specialiserade advokater och lägger ut krigpatet för att skapa busiess. Hotet om höga processkostader gör att ma ofta löser tvister geom till exempel licesierig av patet. Idag är det mer eller midre ett krig på att vara först med att skydda si tekiska utvecklig. Me det är ite bara processkostadera som skiljer de aglosaxiska och de europeiska rättstraditioe åt. I USA praktiseras Foto: Bere Ludkvist Joas Gulliksso är vd för Advokatbyrå Gulliksso och grudare av patetbyrå Ström & Gulliksso. Pateträtte både utyttjas och missbrukas. I USA tar ma hjälp av specialiserade advokater och lägger ut krigpatet för att skapa busiess. First to ivet -pricipe, meda vi aväder First to file -pricipe. I Europa äger de som asökt om ett patet rätte till uppfiige. Amerikaara mear istället att de som är först med e uppfiig uder vissa förutsättigar har bättre rätt till uppfiige ä e seare patetsökade. Självklart skapar de olika rättsysteme problem u är vi är så beroede av de iteratioella markade. Ite mist Sverige är ju e exportberoede atio. Europeiska patet som beviljas av det europeiska patetverket omfattas av e harmoiserad patetlagstiftig. Blir ma fälld för itråg i ett lad fis det goda möjligheter att samma bedömig kommer att göras i övriga läder som är kuta till dea lagstiftig. Förhoppigsvis får vi USA att förädra sitt system i vår riktig. Trede är ädå att det sker mer och mer harmoiserig. Sverige är ett patettätt lad, vilket i sig är ett tecke på ekoomiskt välståd. Jag förstår om rättsystemet och de höga processkostadera skapar tveksamhet till att ge sig i på de amerikaska markade, me väldigt få fall går till domstol. Det fis alltså ige aledig att avskräckas frå att försöka. Tar ma på ett tidigt stadium kotakt med e rådgivare som käer till de olika rättssysteme ka ma få värdefull hjälp. I USA är det allt valigare med advokatbyråer som ite tar ut arvode aat ä geom procet av viste. Det är valigt i sambad med produktasvar iom läkemedelsidustri, me har u kommit äve till patetvärlde.

7 E N E S T E D T. S E Idéer som revolutioerar! Har du e bra idé? E riktigt bra idé är e värdefull, immateriell tillgåg för ditt företag. Därför gäller det att skydda de med e offetlig registrerig ta patet, registrera varu märket eller asöka om desigskydd. Och om ågo gör aspråk på di idé behöver du kua försvara de. Bra har spetskom petes i immaterialrätt och affärsjuridik. Med våra specialister får du och di idé de hjälp som behövs. Me för att goda idéer ska resultera i lösamma affärer krävs ofta mer ä juridiskt kuade. Därför har vi ett ära samarbete med specialister iom affärsutvecklig och strategi för att di idé ska få e bra start i affärslivet. När du alitar Bra får du all rådgivig du behöver hela väge frå idé till affärsytta. K O N S U LT E R I I M M AT E R I A L R Ä T T O C H A F F Ä R S J U R I D I K D R L U D W I G B R A N N PAT E N T B Y R Å A B B R A N B R A N N. S E W W W. B R A N N. S E S T O C K H O L M G Ä V L E L U N D U P P S A L A DiBilaga_251x177.idd

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS PIRATKOPIERING Globala patet fis ite Det fis e utbredd missuppfattig att det går att söka patet för hela världe. Det går ite, däremot fis två fördrag som föreklar procedure att söka i måga läder, jämfört med att söka i varje eskilt lad. Med e patetasöka via Paris Cooperatio Treaty, PCT, ases ma att med e eda asöka på ett eda språk ha lämat i asöka till samtliga medlemsstater i PCT. Det iebär att prövige av asöka görs av e eda mydighet. Asöka myar ut i e graskigsrapport och ett prelimiärt utlåtade om uppfiige är y, har uppfiigshöjd och är idustriellt tillämplig, samtliga krav för att få ett patet. 32 europeiska läder Europeat Patet Covetio, EPC, är e övereskommelse mella 32 europeiska läder. E patetasöka som prövas av EPC ka leda till beviljat patet i de medlemsläder som sökade väljer. När EPC gjort si graskig publiceras de i Official Joural of the EPO. Frå det har sökadet av patetet exakt tre måader på sig att göra e validerig. Med det meas att läma i asöka och översättig till respektive lads eller regios patetverk där ma vill få patet. Det fis med adra ord iget europeiskt patet. Tidsaspekte är viktig, missas deadlie i ågot fall går patetet ite igeom. Sverige är aslutet till både PCT och EPC. PRV, Wipo, EPO Plagierig är e lek med döde Plagierig av olika typer av varor, tekiska reservdelar och läkemedel omsätter miljardbelopp världe över och döljer både orgaiserad brottslighet och terrorverksamhet. De till syes harmlösa piratkopiora leder både till död och mäskligt lidade. TEXT: AA Wramer Uppskattigsvis mella fyra och sju procet av världshadel är rea plagiat. Allt frå kläder, väskor till läkemedel och livsmedel kopieras och säljs som riktig vara. Omar Baki är jurist iom immaterialrätt och delägare i patetbyrå Bra. I Sverige rör diskussioe om plagierig edladdig av musik och filmer. Äve om det aturligtvis är viktigt ret pricipiellt, tycker jag att ma bör föra upp fråga på e högre ivå. Ett starkt immaterialrättsligt skydd är de eskilt största drivkrafte för att företag ska vilja spedera miljardbelopp och årtiode på forskig av ya produkter. Skyddet skapar i sig tekisk iovatio. Ite mist Sverige som är ett kuskapsitesivt lad bör ha detta i åtake. Piratkopior bakom 9-11 Bakom e till syes harmlös plagierad t-shirt eller ett par kopierade solglasögo döljer sig ofta e betydligt större apparat. Äve tillverkige av plagierade produkter förfias. Det är ofta svårt för kosumetera att skilja äkta vara frå e kopierad. Det fis mycket pegar att hämta med starka itresse i dea verksamhet. Och plagiatverksamhete döljer ofta äu mörkare verksamhet, som orgaiserad brottslighet, pegatvätt, traffickig och terrorverksamhet. FBI har kuat påvisa att plaerige av det första attetatet mot World Trade Ceter i USA, till stor del fiasierades av försäljig av piratkopierade kläder. Dödsstraff mot IPR-brott Iom EU och i syerhet i Sverige har vi låga straffpåföljder för plagierig. I USA fis e betydligt allvarligare sy på immateriella brott och i Kia har de till och med i vissa fall dödstraff för så kallade IPR-brott. I och med Sveriges iträde i EU ökade också tulles befogeheter att beslagta misstäkta varor. Me tulle sakar resurser för att göra detta i stor skala. De beslag som görs baseras ofta på adra tips som rör till exempel traffickig och droghadel. Nya EUdirektiv håller på att tas fram för att harmoisera medlemsstateras lagstiftig på området. I takt med att tillverkige av produkter blir mer och mer utspridd, är det också svårare för företage att säkra sia tillverkigsled. I USA, som ligger i framkat vad gäller sysättet på immateriellt skydd, tas fråga på stort allvar. Där skedde ylige ett tillslag mot plagierade cigaretter, där hela kedja av produceter och leveratörer kude blottas och ställas till svars. Det fis exempel på mekaiska delar som varit plagierade och ite haft samma kvalitet som origialdelara. Det sägs att dessa till och med orsakat flygplashaverier. Äve om det ite alltid får så allvarliga följder, ka e eda plagierad del orsaka eorm skada för företaget. Ett varumärke har alltid e kvalitetssäkrig av sia led, som de illegala tillverkigsprocesse helt sakar. Det ka gälla allt frå miljöhäsy, arbetsförhållade till iehåll och tillverkigsmetoder. Omar Baki är jurist iom immaterialrätt och delägare i patetbyrå Bra. Foto: Patrik Lestader/Ateljé Nord Stor adel plagiat på Iteret Så mycket som 90 procet av läkemedel och adra likade preparat som säljs på Iteret uppskattas vara rea plagiat. Det fis e motsättig mella pricipe om Iteretfrihet och regler och kvalitetssäkrig. Ma ka köpa i pricip vad som helst på ätet. Det är billigt, tillgägligt me sakar äve kotroll. Ite mist har Iteret möjliggjort försäljig av läkemedel uta ågo som helst kotroll. I Europa har vi ett starkt kosumetskydd, regler och lagar som säkrar ett läkemedels kvalitet. Me Iteret omkullkastar hela de säkerhetskedja. Ma vet att olika plagierade batigspreparat florerar fritt, prevetivmedel och till exempel Viagra, som ka iehålla i pricip vad som helst. Mella fem och sju procet av allt läkemedel som säljs i världe har av Världshälsoorgaisatioe, WHO, beräkats vara piratkopierat. Och det ka givetvis få katastrofala följder. Ma har hittat såväl vacci som HIV-medici och malariatabletter helt uta verka. I värsta fall ka de vara ret livsfarliga. IPR-experte Peter J. Pitts varar i si bok Coicidece or Crisis, ylige utgive av Stockholm Network, för de allvarliga kosekveser de ökade hadel med receptbelagda, plagierade läkemedel får. Hadel med plagierade läkemedel ökar också i västvärlde. Görs igetig riskerar vi e framtid där läkare ite vågar skriva ut sia recept för att de ite är säkra på att apotekets medici är riktig vara. Fattiga drabbas mest Äve om problemet ökar i vår del av världe är det framförallt fattiga i tredje världe som drabbas. Ofta sakas e stark kosumetlagstiftig, regler och förordigar som säkrar geuia produkter. Eligt WHO är Ett varumärke är e värdetillgåg för ditt företag. Ofta är varumärket mycket viktig för att locka ivesterare eller skapa licesierigsmöjligheter. Att välja ett passade varumärke är i måga fall yckel till kommersiell framgåg. Ditt varumärke är viktigt för oss! -Är det viktigt för dig? Vi ka hjälpa Er geom att: * Skapa och skydda särpräglade märke och varuam * Idetifiera styrkor och svagheter i varumärkesportföljer * Förstärka och förbättra varumärkesportföljer * Aalysera och söka varumärke * Ge råd krig registrerigsprocedurer och val av ett passade märke * Erhålla registrerigar över hela världe * Plaera globala registrerigsstrategier * Graska varumärkesportföljer * Upprätthålla och försvara varumärkesrättigheter * Hjälpa till med att skydda domäam och ifrågasätta otillåta domäer * Hjälpa till med due diligece beträffade immateriella rättigheter Tel: Fax: Box Stockholm ifo@trademarkservices.se

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 PATENT 25 procet av alla läkemedel i tredje världe rea plagiat. Och i vissa läder är siffra mycket högre. I såväl Nigeria som Pakista står plagierade läkemedel för cirka femtio procet av det totala utbudet. I Haiti dog 89 patieter efter att ha tagit valig hostmedici. De iehöll ett livsfarligt atifreeze-medel. I Nigeria dog två tuse mäiskor 1996 efter att ha vaccierats mot hjärhieiflammatio. Vacciet var ett vådligt plagiat. För att stävja de här trede måste tillverkara ta ett äu större asvar för hela produktioskedja. Seda måste det till e stark lagstiftig och IPRskydd också i fattiga läder. Opiiosbildig och kosumetasvar Omar Baki betoar också kosumeteras eget asvar för att få bukt med illegal plagierigsverksamhet. Ma måste komma ihåg att bakom e harmlös märkeskopia döljer sig ofta mycket allvarliga saker. Få av oss vill stötta de här type av brottslig verksamhet, me vi måste ise att varje gåg vi köper e piratkopierad väska, t-shirt eller aat, bidrar vi till e efterfråga - och därmed e markad - för varora. Flera läder har börjat arbeta med opiiosbildig och iformatioskampajer getemot kosumetera. Me Sverige ligger fortfarade lågt efter. I till exempel Filad möts seda e måad tillbaka alla reseärer på flygplatsera av e iformatioskampaj på storbildstavlor, som varar för vilka kosekveser plagierige ka få. I Filad möts seda e måad tillbaka alla reseärer på flygplatsera av e iformatioskampaj som varar för vilka kosekveser plagierige ka få. Trots att bilde ka verka dyster, sker e förädrig Vi ser framförallt e attitydförädrig blad kosumetera. Det är ite lägre lika ok att köpa piratkopierade produkter. Samtidigt iser mydighetera allt mer digitete av problemet. Jag tror att vi i framtide kommer att se e skarpare lagstiftig mot plagiat. Me också e tydligare tillämpig av existerade lagar. Det kommer att bli äu valigare med e-hadel, me jag tror att vi kommer att få ökad certifierig, kotroll och olika typer av tillståd som kvalitetssäkrar de produkter vi köper. Vi ska ite heller glömma att produktioe av plagiat framförallt är ett problem i tredje världe. I takt med att fattiga läder blir rikare, miskar också margialera för plagiattillverkara, vilket gör verksamhete midre itressat. Rättvis fördelig av geetiska produkter Till följd av getekikes sabba framsteg har också pateträtte trägt i i biologis djupområde. För att hidra exploaterig av tredje världes geetiska resurser styrs hadel och förädlig av dessa resurser av ett halvdussi iteratioella fördrag. TEXT: AA Wramer WIPO, WTO, FAO och CBD. Otaliga är de iteratioella förhadligar som pågår för att reglera avädige av biologiska resurser. Trede idag är att också ursprugsladet, och ite ebart produkte och dess förädlig, omfattas av pateträtte. Något som ases gya tredje världe. Allt mer forskig sker krig biologiskt material. Ite mist läkemedelsidustri är beroede av geetiska resurser för si forskig och affärsutvecklig. Fram till 1990-talet kude ma fritt samla i biologiskt material frå tredje världe. Evetuella förtjäster frå materialet behövde ite gå tillbaka till ursprugsladet. De stora kritike mot detta har gjort att ya iteratioella avtal vuxit fram. Per Wramer är professor i tillämpad miljöveteskap och ordförade för regeriges veteskapliga råd för biologisk mågfald. Ha deltar i de pågåede iteratioella förhadligara om geetiska resurser. E stor mägd läkemedel kommer idag frå ature. Till exempel idiaeras pilgift frå Amazoas aväds idag som ett valigt bedövigsmedel i sjukvårde. Tuseårig kuskap om lokala växter ka rädda liv över hela världe. Me det är ite rimligt att dessa lokala samhälle ite får ta del av de vister som deras kuskap geererar. I Sverige måste ma age ursprugskälla i alla patetasökigar som avser geetiskt material. Take är att detta ska vara praxis också iteratioellt. Vilket ka medföra att också de läder där materialet fis får ta del av evetuella forskigsframgågar. Det iteratioella samfudet för u förhadligar som avses mya ut i kovetioer och fördrag som ska göra det mer rättvist och därigeom lukrativt också för tredje världes läder att medverka i forskige krig geetiska resurser. E amerikask etobotaiker studerade gammal medicisk kuskap hos lokala medicikvior på ögruppe Samoa i Söderhavet. Ha upptäckte att de aväde e lokal ört frå regskoge för att bota ifluesavirus hos bys sjuka. Ha tog kotakt med ett läkemedelsföretag som tillsammas med has uiversitet upprättade ett kotrakt tillsammas med by, de kuiga medicikvioras familjer och de samoaska regerige. Örte visade sig ämlige vara oerhört itressat för forskige om ett botemedel mot HIV. Här igick partera ett frivilligt avtal som sade att ögruppe kommer att få delar av e evetuell framtida vist av medicie. Detta är ett kokret exempel på hur biologiskt material ka förädlas och kommersialiseras, komma måga till gag, samtidigt som också ursprugsladet ka tjäa på det. Det är ugefär till detta de seaste åres förhadligar syftar. Take är att det ska bli obligatoriskt för företag som aväder biologiskt material frå tredje välde att dela med sig till dessa av viste. Diskussioera kommer förmodlige att fortsätta uder ytterligare flera år, vilket visar på pateträttes stora komplexitet. De visar också på de starka ekoomiska itresse som fis av att slå vakt om de biologiska mågfalde världe över. Experter på patet, varumärke och desig ALBIHNS AB Stockholm Tel: E-post: ifo.stockholm@albihs.se Göteborg Tel: E-post: ifo.goteborg@albihs.se Malmö Tel: E-post: ifo.malmo@albihs.se ALBIHNS A/S Köpeham Tel: E-post: ifo.copehage@albihs.dk ALBIHNS GmbH Müche Tel: +49-(0) E-post: ifo.muich@albihs.de

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS VARUMÄRKEN Strategisk varumärkesorieterig ger ökad lösamhet Walter Huth är ordförade i Stiftelse IP Akademi. Utbildig för IP-ombud och IP-assisteter IP Akademi erbjuder Sveriges första kompletta utbildigsgåg för patetigejörer, varumärkesjurister och adra specialister iom det immaterialrättsliga området. TEXT: Louise Ribbig Utbildigsutbudet, som är öppet för alla, omfattar alla aspekter av haterige av verksamheters immateriella tillgågar, såsom alla idustriella rättsskydd, copyright, exploaterig och licesierig av sådaa rättigheter. Walter Huth är ordförade i Stiftelse IP Akademi. - Utöver de grudläggade utbildigara för brasches yrkeskår medverkar vi till att sprida kuskap om förädrigar i atioella och iteratioella IP-rättsliga regelverk. Till exempel kommer vi att utbilda flera hudra patetombud och assisteter i Europapatetverkets reviderade regelverk EPC 2000, som träder i kraft i år. Fram till förra året har verksamma iom det immaterialrättsliga området fått sköta si utbildig själva med hjälp av extera kurser, självstudier och erfara kollegor. För att avhjälpa dea brist har brasche istiftat IP Akademi som fått asvaret att tillhadahålla e regelbudet återkommade utbildig av civiligejörer och jurister. Efter geomgåge utbildig auktoriseras ombudet av Sveriges IP-ombuds Samfud. IP Akademi har också utbildigsprogram för IP-assisteter som leder till diplomerig. - Vi ska sprida kuskape om ytta av immateriella rättsskydd också till eskilda persoer och företag som är i färd med att etablera verksamheter eller som ite aväder sig aktivt av dessa möjligheter att slå myt av sia esamrätter. Vidareutbildig för yrkesverksamma Idag fis kappt 500 auktoriserade ombud som frå och med årsskiftet ska geomgå e årlig vidareutbildig för att upprätthålla si status och yrkeskompetes som ombud. Regelverke och praxis iom detta komplexa ämesområde förädras löpade. Därför erbjuder IP Akademi olika kurser och semiarier för detta behov. I mitte av 1980-talet uppmärksammades e rad företagsförvärv där köpesumma lågt vida översteg bolages materiella tillgågar. De höga prisera motiverades med företages varumärke. TEXT: Louise Ribbig Nestlés köp av Perrier för 2,5 miljarder ka i stort tillskrivas varumärket, eftersom själva produkte mieralvatte kappast ka påstås ha ågra direkt särskiljade egeskaper. Att bygga ett varumärke görs ite över e att, me ka vara möda värt. Ekoomie doktor Fras Meli är asvarig för forskig och utbildig i Strategic Brad Maagemet vid Ekoomihögskola, Luds uiversitet. Tillsammas med kosultföretaget Label har ha gjort de första sveska studie krig sambadet mella varumärkesorieterig och lösamhet, Brad Orietatio Idex. Udersökige visar att varumärkesorieterade företag är dubbelt så lösamma som de mist varumärkesorieterade företage. Uta reklam dör varumärket Det mest varumärkesorieterade företage har ästa dubbelt så hög rörelsemargial, ebita, som det mist varumärkesorieterade företaget. För det geomsittliga företaget i udersökige motsvarar skillade drygt e halv miljard årlige i rörelseresultat. Och varumärkesorieterig är ite förbehålle e viss typ av företag. I Brad Orietatio Idex fis e jäm represetatio av både busiess to cosumer och busiess to busiess-företag blad de mest varumärkesorieterade företage. - I och med att både produkter och tjäster blir allt mer lika varadra till både pris och fuktio, blir varumärket allt mer det som särskiljer också vid affärer mella företag, säger Joha Gromark på Label. I Brad Orietatio Idex framgår att börsoterade företag är uderrepreseterade blad de mest varumärkesorieterade företage. Det är möjligt att kortsiktig kvartalsekoomi står i motsatsförhållade till lågsiktigt varumärkesbyggade. E klassisk åtgärd är ekoomi käs tug är till exempel att skära i företagets markadsförigsbudget. Me eligt Fras Meli får ite ett varumärke tillräckligt med uderstöd uta reklam. - För att hama i kosumeteras medvetade måste ma kommuicera med reklam och aoser. Stryper ma de blodtillförsel blir varumärket aemiskt och dör. Med kortsiktig lösamhetsfokus ses gära satsigar på varumärke som e kostadspost, sarare ä e ivesterig. För att udvika att ävetyra företagets lågsiktiga utvecklig föreslår ha att lediges belöigssystem utformas så att de väger Joha Gromark, Label, och Fras Meli, Luds uiversitet. i både de kortsiktiga resultate och hur varumärkeskapitalet påverkas på lägre sikt. Uderläge som kokurresfördel Att bygga ett varumärke tar tid. Det hadlar om att skaffa sig e plats i kuderas och kosumeteras medvetade. Ma utgår frå att ta reda på vilka kuder ma har, deras behov och öskemål. Utifrå det mejslar ma fram e tydlig idetitet som varumärket står för och positioerar sig. Som orgaisatio måste ma ha kompetes för att kua göra de rätta aalysera krig detta, säger Fras Meli. Det är lättare att hama i kosumeteras medvetade är ma är först ut med e vara eller tjäst, me det fis fällor att udvika. - När ma laserar e y, iovativ produkt måste de få rätt am och produktbeskrivig. Det fis varumärke som blivit syoyma med produkte, till exempel margari och fotoge, och de fugerar därför ite som särskiljade käetecke. De som ite är först ut på markade får ta adra asatser. Hyrbilföretaget Avis försökte i flera år att slå sig fram på hyrbilsmarkade uta att låtsas om markadsledade Hertz, me uta framgåg. Till slut ädrades strategi och uderläget blev e kokurresfördel. I e massiv reklamkampaj basuerade ma ut: Avis is oly No 2 i ret-a-cars, so why go with us? We try harder. Budskapet uppmärksammades och kudtillströmige ökade. Slogae iebar också ett löfte till markade om att Avis verklige försökte mer. Det illustrerar hur viktigt det är att varumärkesbyggadet geomsyrar hela företaget. Vikte av e idetitet I dages iformatiossamhälle är det svårt att kokurrera om plats i kosumeteras medvetade. Uta e utarbetad strategi ka äve det mest etablerade varumärket stryka med. På talet var Oldsmobile ett av Amerikas starkaste varumärke och de bil som såldes mest i USA. Me frå att ha haft e tydlig hierarki blad sia varumärke rörde GM till det rejält. Till slut hade alla bilmärke i företaget kokurrerade modeller i alla prisklasser och fast i mitte av dea diffusa bild återfas Oldsmobile. - Det här är ett exempel på vad som häder är ma ite mejslar fram e tydlig idetitet. De måste vara särskiljade. GM kude ite tydliggöra vad Oldsmobile stod för och till slut var de tvuga att lägga er de i brist på kudbas. Fras Meli tycker att sveska företag blir allt bättre på varumärkesbyggade. - Numera ligger oftast asvaret för detta i ledigsgruppe som ju asvarar för de strategiska frågora. I ledige sitter represetater för persoal, utvecklig, produktio och markad. Det är är företagets alla yckelfuktioer samspelar som ma får det extera och itera perspektiv som krävs för att bli ett företag med stark varumärkesorieterig. Fem steg till ett starkt varumärke 1. Sätt tydliga mål och fördela asvar Det som måga företag har svårt för me som också utmärker de mest framgågsrika, är förmåga att sätta tydligt mål och orgaisera sitt varumärkesarbete. Därför är också framgågsrikt varumärkesarbete itimt förkippat med affärsutveckligsprocesse. 2. Bygg varumärket iifrå och ut Se till att alla förstått, accepterat och börjat leva strategi itert ia du går ut extert. Varumärket är ett löfte till målgruppe. Lova iget ia du ka leverera. Detta är särskilt viktigt i företag med högt tjästeiehåll. 3. Utvärdera och belöa E förutsättig för att varumärkesarbetet ska bli prioriterat är att det syliggörs i utvärderigar me också via belöigssystem. 4. Visa geom hadlig Ledige bär det yttersta asvaret som goda förebilder för varumärket. Om ite de prioriterar varumärkesfrågor kommer ige aa göra det heller. Täk Igvar Kamprad. 5. Se varumärkesarbetet som e process ite ett projekt Ett projekt blir ett trevligt avbrott i de grå vardage och seda ka resultatet läggas till hadligara. E process får liv i strategi och ser till att de ut- och omvärderas löpade.

11 & Medlemmar i Sveska Patetombudsföreige Europapatetombud EG-varumärkesombud Ehrer & Delmar Patetbyrå AB Humlegårdsgata 20, Box 10316, Stockholm Tel: Fax: ifo@ehrer-delmar.com Vi har hjälpt måga... PRV IterPat erbjuder utbildigar och söktjäster iom patet, varumärke och desig. Det har vi gjort de seaste 60 åre.... vi ka hjälpa dig också. Tel ,

12 12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS PATENTÖVERSÄTTNINGAR Het blir kall på kiesiska Det är ite svårt att föreställa sig vilka problem e felöversättig i ett patet ka ställa till med. Det räcker med ett kommatecke på fel ställe och hela patetets grudmeig ka ha förädrats. TEXT: Louise Ribbig Patet är avtal om skydd för e uppfiig uder e begräsad tid i utbyte mot att ma går med på att uppfiige offetliggörs. För att de ska vara så tillgäglig som möjligt ska de fias på ladets språk där det gäller. Patetöversättigar är iga valiga översättigar. Det är juridiska dokumet och rör tekiska iovatioer. Krave på exakthet är höga och e miss ka iebära ett sämre patetskydd i det lad vars språk ma översätter till. På kiesiska tas häsy till fuktioe är ågot beskrivs. Det betyder att de metallurgiska terme hetbädd, på egelska hot bed, korrekt översatt blir legchuag på kiesiska, vilket betyder kall bädd. Översätts det seda tillbaka till egelska uta reflektio har hela betydelse ädrats radikalt. Olle Bäcklud driver patetöversättigsföretaget O3C med drygt 50 patetöversättare. Där fis iga auktoriserade översättare. Det är civiligejörer som översätter patete, varav e tredjedel har doktorerat. - Det räcker ite med e valig översättare, persoe måste i första had kua tekike och får dessutom bara översätta till sitt modersmål. Att ite ågot av de stora sveska eller iteratioella översättigsföretage fis iom de här ische är väl bevis på hur svårt det är. Geom ett utbildigs- och metorprogram får igejörera lära sig själva översättigsbite och e kvalitetsasvarig graskar alla översättigar. Det gäller att få e igejör att skriva hygglig sveska och det är ju ett motsatsförhållade i det, säger Olle Bäcklud och skrattar lite ia ha fortsätter: - Täk dig att källskrifte att översätta säger a thig o a vehicle. Skulle det översättas som e sak på e bil är det fritt fram för kokurretera att tillämpa uppfiige på bussar, tåg, flygpla, båtar, cyklar och så vidare. Det är med adra ord av största vikt att ha väl utvecklade system för kvalitetsgraskig. Ett kommatecke på fel plats ka ställa till det. Tidsfriste viktig E översättare ka översätta tio till femto sidor per dag. Ett mekaikpatet är valigtvis tio till tjugo sidor och ett kemipatet tjugo till fyrtio sidor, iblad mycket mer. - Problemet är att översättigara ofta kommer i set till oss. Jag brukar säga att det som är viktigt är tidsfriste, tidsfriste och återige tidsfriste. Om sökade av patetet ite lämar i översättige i tid får det avslag i det ladet. Det fis politiska ambitioer att harmoisera de olika EU-läderas patetförfarade och då äve förekla vissa översättigskrav. Ä så läge har iget hät. - Mi gissig är att det dröjer mist fem år ia lädera i Europa eas krig harmoiserig av patetasökigar. Tips av Olle Bäckkud, O3C: Be ditt ombud om e pla över vad ditt patet kommer att kosta på sikt. Det gäller både översättigar och årsavgifter för patet i de läder du söker. Jämför olika leveratörer av patetöversättigar och acceptera ite bara det pris som ges. Måga översättigar görs av tredje part. E uppfiare som själv har skrivit si asöka på egelska ka spara pegar på att översätta själv till sveska. Ma bör aldrig översätta till aat ä sitt modersmål. PRV accepterar asökigar på egelska uder vissa förutsättigar. Det ka vara bra om Sverige bara är e start.

13 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 UPPHOVSRÄTT Dåligt skydd trots upphovsrätte I juridisk meig skyddas alla mäiskors rätt till sia litterära och kostärliga verk geom upphovsrätte. Lage har e stark ställig i teori, me i praktike är icitamete att respektera de låg. TEXT: AA Wramer Måga ugdomar laddar er filmer och musik frå Iteret uta att betala för sig. Eligt vissa beräkigar uppgår förlustera för ebart piratkopierad musik i världe till över 1000 miljoer dollar per år. OECD har bedömt att hela fem till sju procet av världshadel består av piratkopierade produkter i olika former. Omfattige av dea brottsliga verksamhet är således eorm. Upphovsrätte åberopas ofta för att skydda olika typer av verk. Det ka hadla om allt frå musik, fotografier och kost till artiklar, desig och datorprogram. Trots starkt rättskydd i lag har eskilda upphovsmä och rättsiehavare, såsom exempelvis musikförlag och programvaruföretag, ofta svårt att hävda si rätt. Magus Toell är jur.kad och expert på immaterialrätt på Advokatfirma Adermyr Gustafsso Lidé. På pappret är skyddet mycket starkt. Saktioera vid upphovsrättsitråg är reglerade i lag och upphovsrättsitråg är till och med krimialiserat och ka medföra böter eller fägelse upp till två år. Me om ett itråg över huvud taget går till domstol, är det mycket sälla det ger fägelse. Och upphovsrättsärede är ofta lågprioriterade hos såväl polis som åklagare. Det är i praktike mycket svårt att förmå polis och åklagare att utreda och åtala itrågsgörare i fall av upphovsrättsitråg. Det fis e Aos_DI Sida 1 stor Magus Toell frå Advokatfirma Adermyr Gustafsso Lidé. okuskap om upphovsrätte hos polisväsedet och åklagare aser de ofta som midre viktig. Jag käer till flera exempel på är utredigar läggs ed, trots att de som har utsatts för itråget själv har preseterat e fullgod utredig. Som rättsiehavare och upphovsma är detta i praktike bara aktuellt är det är fråga om re piratverksamhet, till exempel i sambad med ett agerade mot försäljig av piratkopierad musik och datorprogram i kommersiell skala. Det måga glömmer är att straffasvaret egetlige uppkommer reda i och med att ågo medvetet eller av grov oaktsamhet otillåtet aväder e upphovsrättslig skyddad prestatio iom rame för si verksamhet. Grudtake med de uvarade lagstiftige är att straffasvaret hotet om böter eller fägelse ska avskräcka bolag och adra att begå upphovsrättsitråg. I praktike fugerar prevetiostake dåligt då de som begår upphovsrättsitråg i de flesta fall aldrig riskerar detta. I mitt arbete har jag sett exempel på itrågsgörare som uppebarlige asett att det är kommersiellt motiverat att begå systematiskt itråg. Låga icitamet att göra rätt för sig De saktio som ormalt kvarstår är att kräva skadeståd för de skada som itrågsgörare har orsakat rättsiehavare och upphovsmae. Här är utgågspukte att upphovsmae eller rättighetsiehavare ska ha full ersättig för de uppkoma skada. Varke mer eller midre. Problemet är dock att det är upphovsmae och rättighetsiehavare som har att visa vilke skada som itråget har orsakat. Detta medför att de fulla skada sälla ersätts, Det är i praktike mycket svårt att förmå polis och åklagare att utreda och åtala itrågsgörare i fall av upphovsrättsitråg. då det är så svårt att bevisa vad till exempel ett bortfall av e potetiell itäkt är värd. Svårighetera med att visa skada drabbar ite mist eskilda upphovsmä. De väljer i måga fall helt ekelt att ite hävda si rätt i och med riske för att förlora och behöva betala dyra rättegågskostader om domstole i slutäda skulle ase att de krävda ersättige vore för hög. Möjlige är ite straffasvaret tillräckligt för att upprätthålla ett verkigsfullt rättskydd. I utlädsk lagstiftig fis det exempel på där ma valt att ge domstolara möjlighet att utdöma straffskadeståd för att öka de ekoomiska icitamete att avhålla sig frå att agera på ett lagstridigt sätt. Trots att detta helt strider mot svesk rättstraditio aser jag att ma, i vart fall vid uppsåtliga upphovsrättsitråg, allvarligt bör överväga om det ite i det modera upphovsrättsskyddet krävs ågo form av ormerade eller prevetiva skadeståd. Det bör ite vara ett alltför lågt steg att ta, exempelvis är detta ju till viss del reda e verklighet är det gäller beräkige av skadeståd för obehöriga agrepp av företagshemligheter. Jag har svårt att se att det skulle fias ett midre itresse att upprätthålla ett verkigsfullt rättskydd för upphovsrätte, summerar Magus Toell. Frakrike vägrar Lodoavtal Med det så kallade Lodoavtalet fis politiska ambitioer att miska översättigskrave och harmoisera de olika EU-läderas patetförfarade. För att Lodoavtalet ska bli av måste Tysklad, Frakrike och Storbritaie, i egeskap av de läder som hade flest patetasökigar 1999 då Lodoavtalet påbörjades, ratificera det. Me de atioella viljora går isär och de politiska diskussioera har stradat. Frakrike vägrar ratificera avtalet. EPO Kia storsatsar på iovatio och IPR I Kia är IPR hetare ä ågosi. Det visar siffror frå det iteratioella FN-orgaet WIPO (World Itellectual Property Orgaisatio) var de kiesiska atioella asökigara uppgick de siffra till Kiesisk forskig växer oerhört fort och Kia har sabbt etablerat sig som ett av de läder med flest patetasökigar per år. Fortfarade är det hemmamarkade som står i fokus för kiesisk tekikutvecklig, me de iteratioella adele växer sabbt. WIPO Vi översätter patet, ebart patet De som vet ågot har ågot att via O3C är ett företag som kappast är ågo berömdhet i stora världe. Ädå är vi ett företag med e ege idé och e mycket speciell kuskap. Detta är viktiga tillgågar för verksamheter som vill bli framgågsrika. Så viktiga att det har gjort oss till Sveriges största översättare iom patetvärlde. Olle Bäcklud, VD Kotakta oss på eller gå i på

14 14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS VARUMÄRKEN & DESIGN Desigskydd e framgågsfaktor för modeidustri Sveskt mode är e klar succé utomlads. Små och stora sveska klädföretag ätrar de iteratioella markade och måga företag visar på rekordresultat. Me med iteratioaliserige dyker äve fråga om desigskydd upp och måga formgivare är bra på att skydda si desig. Mer ä EG-desigskydd registrerades hos Varumärkesmydighete (OHIM) i Alicate förra året. Det är e ökig med cirka 8 procet jämfört med Ola Toftegaard, vd på TEKO, de gemesamma brasch- och arbetsgivarorgaisatioe för svesk textil- och kofektiosidustri, säger att de uppmutrar sia drygt 200 medlemsföretag att skydda sia immateriella rättigheter. Gräsera öppas upp både i Europa och i Kia och vi ser immaterialrätt som e viktig fråga. Vi arbetar blad aat geom vårt europeiska braschorga EURATEX i dea för oss viktiga fråga. TEKO beräkar att de sveska klädexporte har ökat med 16 procet till 9 miljarder kroor uder Blad dem som ökat si omsättig mest fier ma blad aat klädjätte HM och desigföretaget Tiger of Swede. Awapatet Hårda krav på bevakig för varumärkesiehavare Registrerigsmydighete för varumärke iom EU, OHIM, lämar varumärkesiehavare att själva bevaka sia skydd. Tre måader är friste för att framföra ett klagomål, därefter ka ågo aa aväda ditt atioellt registrerade varumärke, di firma eller ditt släktam. TEXT: Louise Ribbig I Sverige fis dessutom hider för registrerig som ite fis på EGivå. Patet- och registrerigsverket, PRV, gör e förhadsgraskig och motaför firmor, tidigare sökta varumärke och släktam som hider för varumärkesregistrerig, vilket ite är fallet om asöka går via OHIM. De idag gällade sveska varumärkeslage ka verka diskrimierade för oss iom EU. Sofia Örteblad är Leart Karlström är auktoriserat IP-ombud med specialiserig iom desigskydd på Norés Patetbyrå. Foto: Staffa O auktoriserat IP-ombud och specialiserad iom varumärkesrätt på Norés Patetbyrå. - I dag ka e sökade få avslag på si varumärkesasöka i Sverige på grud av exempelvis ett likade släktam, meda e aa aktör som samtidigt asöker om ett EG-varumärke får si asöka godkäd, trots detta släktam. Frå att asökige publiceras har dea släktamsiehavare istället tre måader på sig att iväda mot att märket registreras. Aktivt agerade för skydd Om ige iväder mot EG-varumärket iom dessa tre måader får de som asökt ett registrerat skydd i Sverige, samma skydd som de första sökade precis blivit ekad till. Det här systemet ställer höga krav på Foto: Frida Örteblad Sofia Örteblad är auktoriserat IP-ombud och specialiserad iom varumärkesrätt på Norés Patetbyrå. ett aktivt agerade av iehavare till släktam, firmor och varumärke. - E iehavare av e svesk varumärkesregistrerig ka ite luta sig tillbaka och käa sig trygg i att Patet- och Registrerigsverket hidrar adra frå att registrera samma märke. Någo aa ka ju gå till OHIM och ige e EG-varumärkesasöka för samma märke, uta att de tidigare registrerige ligger hidrade. Iehavare av det sveska varumärket måste alltså ädå aktivt bevaka sia rättigheter. De ya varumärkeslage i Sverige kommer evetuellt att harmoisera med EG-direktivet geom att dages Ju fler som skyddar si desig, desto fler måste skapa ågot ytt eftersom desigskydd är belagt med yhetskrav. förhadsgraskig slopas. Ä så läge är det alltjämt svårare att få igeom e varumärkesasöka i Sverige ä ett EG-varumärke. Desig som iovatiosdrivare När båttillverkare Nimbus bad formgivare Ocke Maerfelt desiga deras båt, Nimbus 300 Nova, var ett av kriteriera att forme skulle gå att desigskydda. Skälet var att företaget tröttat på plagiat. Det ya med Nimbus båtdesig är badbrygga i rudade akter som ite bara ger båte e aorluda karaktär, uta äve ger plats för akare och tamp. E bra förvarigsplats och samtidigt e stadig plats att vara på vid förtöjig. Resultatet blev ett RÅD &TIPS Leart Karlström och Sofia Örteblad, Norés Patetbyrå, ger råd krig varumärke och desig. 1. Kombiera e varumärkesregistrerig med e desigregistrerig för ett så brett skydd som möjligt. Varumärkesregistrerige ger skydd på obegräsad tid förutsatt att märket aväds regelbudet samt att registrerige föryas vart tiode år. Desigregistrerige ger skydd för obegräsat atal varor och tjäster, dock maximalt i 25 år förutsatt att registrerige föryas var femte år. 2. Kotrollera om varumärket är registrerbart, samt om det är ledigt. Riske fis att du gör stora ivesterigar i ågot som ite går att registrera eller att du retav begår varumärkesitråg. 3. Kotrollera om di desig är y och i så fall om de är registrerbar. E billig försäkrig ia du visar evetuella uppköpare di desig, är att först visa de för e patetbyrå. Då fis ågo som ka ityga att du var först ut med desige i det fall uppköpare skulle hävda att det var dees idé. ytt tillskott på båtmarkade, till gag för både företaget och kosumetera. För att få desigskydd krävs att desige är y och särskiljade. Leart Karlström är auktoriserat IP-ombud med specialiserig iom desigskydd på Norés Patetbyrå. Ha mear att desigskyddet är e effektiv iovatiosdrivare. Ju fler som skyddar si desig, desto fler måste skapa ågot ytt eftersom desigskydd är belagt med yhetskrav. Äve om ma väljer att ite söka skydd för si desig ka ma begå itråg i ågo aas skyddade rättighet om ma ite skapat ågot ytt. Advokat Örja Grudé Advokat Giovai Gozzo Advokat Ragar Ludgre Advokat Peter vo Heidestam Advokat Has Nicader Advokat A-Charlotte Söderlud Advokat Erik Woodcock Advokat Gabriella Nordwall Advokat Lars-Göra Nilsso FIRM OF THE YEAR SWEDEN (MIP Awards) Stockholm Göteborg

15

16 DI_bilaga_Patet & Varumärke_ba :50:36