FlexiCyklist. Slutrapport. 1. Sammanfattning av projektet FlexiCyklist

Transkript

1 FlexiCyklist Slutrapprt 1. Sammanfattning av prjektet FlexiCyklist Prjektet har undersökt m det är möjligt för familjer att ställa m sitt transprtbeteende från bil till (delvis) cykel. Gick det att använda cykelkärrr i familjens vardag? Vad var bra, vad var krångligt? Ttalt deltg 22 familjer i 3 kmmuner i Västra Götaland (Mölndals Stad, Trllhättans Stad ch Tranem Kmmun). Resultatet presenterades i media, på prjektets webbplats (en blgg där ckså familjerna kunde skriva) samt i frm av en sammanställning ch utvärdering av lika enkäter sm familjerna svarade på under prjektets gång. Kntakt med familjer hade vi i prjektet på lika sätt: Löpande kntakt Kntakt med deltagare via mejl ch telefn, dels vanlig kntakt, dels vid speciella prblem (med utrustningen, strul eller dylikt) Kntakt genm cachning (i Mölndal ch i Trllhättan) Via blgg, där deltagare kunde skriva m sina erfarenheter Utvärdering större analyser Str analys i början av prjektet, kallat för nulägesanalys Str analys i anslutning till prjektet, kallat för slutanalys Veckenkät, krta enkäter med återkmmande frågr Resultat (sammanfattning): Deltagande familjer använde bilen mindre ch reducerade på det sättet sitt genmsnittliga CO 2 - utsläpp med ca 0,28 tn / år / familj eller ca 1,2 MWh (m man alltså skulle cykla året runt). I relatin till en familjs ttala CO 2 -utsläpp resp energianvändningen är denna reducering låg. Dck kunde vi se andra vinster med prjektet. Familjemedlemmarna cyklade mer (eftersm bilskjuts till sklr ch / eller fritidsaktiviteter minskades) vilket främjar hälsan ch även lägga grund för den framtida transprtbeteendet hs unga (se nedan). Vi kunde även se en ringar på vatten effekt deltagare har inspirerat andra (såsm grannar, klleger) att cykla åtminstne ibland. Dessutm var våra deltagare synliga i gatan ch pratade med andra trafikanter / handlande / föräldrar ch har på det sättet gjrt andra uppmärksamma på ett alternativ till bilen. Prjektet bidrg även till att deltagande kmmuner fick en mer cykelvänlig image hs beflkningen (den delen sm hörde m prjektet).

2 2. Bakgrund Transprtfrågan är i dagens samhälle en viktig del i miljödebatten. Transprter utgör en mycket str utsläppskälla ch är i dagens frm hållbar i längden. De flesta är överens m detta. Det har genmförts många transprtprjekt för att främja cyklande ch flera av dessa har ckså haft betydelse för människrs beteende. Genm att ta tillvara på erfarenheterna sm dkumenteras i lika studier från dessa prjekt ch arbeta tillsammans med kmmuner hade vi en bra grund att stå på. Prjektet arbetade ckså ihp med Karin Sandqvist, prfessr inm transprt ch beteende på Stckhlms Universitet, Svensk Cyklist mm för att säkra kvalitén i resultatet. Det rekmmenderas även att läsa hennes rapprt Det går bra utan bil (Karin Sandqvist, Stckhlms universitet, 2009). Prjektet finansierades av Energimyndigheten. Prjektledning: Jakim Achim Friedrich,, Götebrg Tidplan: Prjektstart: höst 2010 Val av testfamiljer: vinter 2010 / 2011 Val ch inköp av cykelkärrr: vår 2011 Testfasen (dvs själva cyklandet): smmarhalvåret 2011 Utvärdering: löpande under testfasen Genmgång av utvärderingen: höst 2011 Prjektslut: dec 2011, förlängd till feb Prjektbeskrivning samt uppfyllelse av syfte ch mål Syfte Syfte med prjektet var att visa att det finns alternativ till bilen för barnfamiljer. Prjektet visar tydligt att en cykelkärra kan vara ett bra ch mycket användbart alternativ vid många tillfällen. Mål Målet var att visa att vissa transprter klaras med cykel istället för bil samt att sprida detta genm att samarbeta med media. Målet skulle uppnås genm att följa alla familjer från 3 kmmuner sm prvat på att ändra sina vanr från bil till cykel i kmbinatin med en cykelkärra. Detta mål är uppfyllt. Våra testfamiljer knstaterade att det i många lägen går mycket väl att byta bil mt cykel med en cykelkärra i alla fall under smmaren (det finns inga testerfarenheter från vinterhalvåret). Ytterligare ett mål var att sprida resultaten ch kanske även skriva rekmmendatiner till kmmuner så att den kan bidra med att främja cyklandet med en kärra. Målet med detta är att främja

3 användandet av cykelkärrr hs allmänheten, t ex genm att förebilder mtiveras, att cykelvägar ch cykelparkeringsplatser anpassas, att det finns servicemöjligheter. Se nedan. Prjektet var synlig i en hel del medier, från TV4 Brås, artiklar i GP, flera reprtage (från dubbelsidiga till en helsida på första sidan av en lkal tidning). Spridningen har ckså skett via prjektets blgg ch de nätverk sm finns hs alla samarbetspartners ch hs medierna. Blggen hade mellan 20 ch 100 besökare varje vecka eller mellan 400 ch 1200 per månad. Avvikelser: Under prjektets gång fick prjektledningen tips m en cachare sm hjälper Mölndal ch Götebrg Stad med lika trafikfrågr. Efter ett samtal fick cacharen, Ulla Rbertssn, Götebrg, uppdraget att dels genmföra en persnlig cachning med alla familjer i Mölndal (detta betalades av Mölndal Stad) ch dels att genmföra en gruppcachning till familjerna i Trllhättan (betalades av detta prjekt). Pengar till detta erbjudande fanns eftersm cykelkärrr ch utrustning blev lite billigare i inköp än förväntat. Detta avstämdes ch gdkändes av handläggaren på Energimyndigheten. Antal familjer ändrades från 15 till 22. De flesta kärrr bekstades av Energimyndigheten. Vissa kärrr bekstades av deltagande kmmuner. Prjektledningen var förändrad trts ändrade antal familjer. Målgrupp Målgruppen för prjektet var Kmmuner Privatpersner / -familjer Cykelrganisatiner Prjektet samarbetade med 3 testkmmuner: Mölndal Stad, Trllhättan Stad ch Tranem kmmun. Samarbetspartner i varje kmmun var trafiksamrdnare, agenda 21 samrdnare resp energi- ch klimatrådgivare (sm ju ckså ska syssla med transprt). I varje kmmun valdes av dessa samrdnare lämpliga familjer sm kunde delta i prjektet. Därutöver gavs infrmatin m prjektet ch resultatet även till rganisatinen Svensk Cykling (sm sprider infrmatin m detta i sina kanaler) samt till Karin Sandkvist på Stckhlms Universitet, en prfessr sm är pensinerad men frtfarande mycket aktiv ch insatt i frågr sm rör transprtalternativ till bilen. Kmmunerna (dvs kmmunledningen) får infrmatin m prjektet genm de 3 samrdnarna. T ex deltg de på möten ch diskussiner med plitiker ch kmmunstyrelsen. Därutöver spred de infrmatin m prjektet ch dess resultat i sina dagliga kntakter sm fta rör transprtfrågr. Frågan hur man kan främja cyklandet (gärna även med en cykelkärra) står nu på agendan i dessa kmmuner. Prjektbeskrivningen ch effektmätning Prjektet genmfördes genm att följa några familjer i vardagen för att kunna se m ch hur det går att ställa m från bil till cykel. Det är viktigt att hela tiden titta på verkliga situatiner ch följa hur familjen upplever mställningen.

4 Organisatin: prjektledare: Jakim Achim Friedrich,, Götebrg Hur genmfördes detta? 3 kmmuner engagerades: Mölndals Stad, Trllhättans Stad ch Tranem Kmmun I varje kmmun hittades lämpliga testfamiljer sm ville vara med. I Mölndal deltg 10 familjer, i Trllhättan ch Tranem 6 familjer var. Ttalt deltg alltså 22 familjer. Främsta kriterier för att vara en testfamilj: Ha småbarn Kan cykla, vill gärna cykla men cyklar inte dagligen redan idag Är villiga att berätta m sina erfarenheter Familjerna fick en cykelkärra ch rådgivning i hur man kunde förändra sina vanr. En utvärdering genmfördes. Media invlverades. Vissa av familjerna skrev i blggen. Även samarbetspartners i de deltagande kmmunerna la in inlägg ch tips. Sammanställning av resultat ch erfarenheter. Delaktiviteter Inledande wrkshp med arbetsgruppen i september 2010 Inledande litteraturstudie för att skaffa en bra överblick över dagens situatin, få bakgrundsinfrmatin, hitta lämpliga kärrr ch få ytterligare inspiratin. Kick ff möte med familjer i respektive testkmmun. Här gavs infrmatin m: Hur fungerar prjektet? Vad erbjuder prjektet ch prjektledningen? Vad förväntas av deltagarna? Säkerhet vid cyklande med en cykelkärra. Dessutm en möjlighet att lära känna varandra. Löpande avstämning / vägledning med familjer, antingen direkt eller genm samarbetspartner i varje kmmun. Löpande kntakt med medier. Arbetsgrupp ch samarbetspartners Arbetsgruppen bestd av deltagare från de 3 testkmmunerna. Mölndals Stad, Malin Månssn, trafiksamrdnare Trllhättans Stad, Rse-Mari Sandstedt, agenda 21 samrdnare Tranem Kmmun, Sylvia Löfberg, energi- ch klimatrådgivare I början av prjektet var även Skövde Kmmun kpplat till arbetsgruppen, dck upphörde detta engagemang pga graviditeten hs tjänstemannen i Skövde. Trafikverket, Agneta Nrdstöm, är infrmerad m prjektet. Organisatinen Svensk Cyklist, Klas Elm, fick infrmatin. Prjektet FlexiCyklist uppmärksammades på deras webbplats. Karin Sandkvist, prfessr på trafikfrågr på Stckhlms Universitet infrmerades regelbundet under prjektets gång.

5 Antal familjer Prjektet hade ttalt 22 deltagande familjer. Dck har inte alla familjer använt cykelkärran resp berättat m sina erfarenheter i den utsträckning sm önskades: 4 familjer har (i strt sett) aldrig hört av sig eller svarat på enkäter. Prjektledningen valde att acceptera ett visst frånfall ch istället peppa de andra familjerna dest mer vilket visade sig vara en bra strategi. En familj avbröt prjektet helt i en tidig fas pga en svår sjukdm i familjen sm krävde full uppmärksamhet. I snitt svarade 12 familjer på veckenkäten. Med hänsyn till att vissa familjer var brtresta (ingen cykelresa), var sjuka eller hade en vecka fullt upp med annat är en svarsfrekvens av 2/3 ett bra resultat. Nuläges- ch slutanalysen besvarades av 17 resp 11 familjer. Av litteraturen Under prjektets gång lästes en del litteratur ch frskningsresultat för att få inspiratin inm cykelrelaterat transprt. T ex knfrnteras man fta med argumentet att det är inte är säkert att cykla varför föräldrar väljer bilskjuts. Är argumentet krrekt? Det är även intressant att fundera på frågan m man hjälper sina barn genm att skjutsa dem till sklan eller till fritidsaktiveteter. Eller är det kanske en björntjänst mt sina barn i längden? För kmmunerna kan det vara intressant att veta hur köpbeteende ch transprtslag hänger ihp nu då det finns många köpcenter utanför stadskärnan. Försvinner köpkraft m flk skulle cykla till köpcentrum i större utsträckning? Transprtbeteende I rapprten Det går bra utan bil (Karin Sandqvist, Stckhlms universitet, 2009) kan man läsa m tnåringens fritidsaktiviteter ch bilberende. Här en intressant tanke: Tnåringar i billösa familjer har trligen mindre möjlighet att utveckla aktiviteter sm kräver gegrafisk rörelsefrihet, men är samtidigt mer jämställda med sina föräldrar, vilket kan antas utveckla självständighet ch självförtrende. Dessutm: Människans transprtbeteende grundas i en ålder av ca 10 år. Med andra rd: barn sm är vana att transprtera sig på egen hand (t ex att cykla) bibehåller antagligen detta beteende även i framtiden ch är därmed mer jämställda med sina föräldrar! Sklväg Inm LundaMaTs-prjektet Gå ch cykla till sklan, Lund 2001, kan man läsa, aprpå att sklvägen fta inte är trafiksäker: Ja, detta är många gånger ett reellt prblem. Ändå måste vi föräldrar ifrågasätta m en trafikfarlig sklväg mtiverar ss till att även göra sklans närmiljö mer trafikfarlig genm att köra bil dit. Ju fler bilar sm cirkulerar runt sklrna, dest större risk för barn. Och: I vissa fall är det faktiskt så att den farligaste platsen på barnens sklväg är utanför sklan, när barnen släpps av på mrgnen. Köpvanr av cyklister AB Handelns Utredningsinstitut har under 2010 genmfört en undersökning i Växjö för att kartlägga rese- ch köpvanr hs cyklister. Tätrten Växjö är en genmsnittlig svensk stad. Resultat kan därför överföras även till andra städer ch tätrter samt stadsdelar i större städer. En viktig slutsats sm knsumentundersökningen km fram till: Resultaten visar att cyklisterna är en viktig kundgrupp för handeln [...]. Resultaten visar ckså att cyklisterna spenderar mer än de sm går eller åker buss till centrum ch endast någt mindre än de sm åker bil. Antalet cyklister till centrum bör därför kunna öka utan att handelns försäljning påverkas negativt.

6 Rekmmendatin för kmmuner För att främja användandet av cykelkärrr till barn- ch / eller varutransprt krävs inte bara entusiastiska cyklister. Även andra förutsättningar måste vara rätt. Våra testcyklister km flera gånger fram till följande hinder: Det är fta inte lätt att hitta en lämplig parkeringsplats till kärran så att den kan låsas säkert ch parkeras på ett sätt så att man inte blckerar vägen. Vissa cykelvägar var väldigt smala. Ibland svårt att kmma förbi hinder resp bm sm står vid början / slutet av cykelvägar. Grus låg länge kvar efter vinterns slut. Vi rekmmenderar därför kmmuner (ch vid behv för detaljhandeln ch dylikt) följande åtgärder för att främja cyklandet med en cykelkärra: Planera ch bygga cykelparkeringsplatser sm kan rymma några kärrr. Tänk på att cykel ch kärra behöver extra svängrum. En cykelkärra är ca 80 cm i bredd. Med lite svängrum till sidrna behöver man minst 1 meter i bredd för en cykelkärra. Bm eller dylikt ska ha så mycket plats att en cykel med kärra kan passera prblemlöst. Generella rekmmendatiner för att främja cyklandet: Gda ch säkra cykelvägar, inkl (energisnål) belysning. Röjning av snö (ch av grus när vintern är slut) bör pririteras på cykelvägar. Sammanhängande cykelvägnätverk bör finnas. Cykelkartr är tillgängliga ch gratis. Offentliga institutiner (sm skla, förskla, idrttshall, biblitek) har bra cykelparkering. Samarbete med den lkala handeln är önskvärt för att främja Och last nt least: tät dialg med cyklister! Utvärdering I prjektet planerades redan från början att genmföra en utvärdering. Utvärderingen gjrdes på lika sätt. Alla analyser ch enkäter var webbaserade. Det användes ggles-gratis verktyg sm fungerade mycket bra i sammanhanget. I början ch slutet av prjektet genmfördes en str ch mfattande analys. Båda analyser var lika, just därför går det att jämföra resultaten. För att se hur deltagarna cyklade innan prjektet genmfördes en sk nulägesanalys. Analysen har avsett tidsperiden smmar Efter prjektets avslutning genmfördes en liknande analys, kallad för slutanalys. Denna analys har avsett prjekttiden, dvs smmaren Båda analyser har alltså avsett samma årstid. Analyserna gick mest ut på att se ch kartlägga transprtvanr före ch under prjektet. Varje vecka skickades en länk till en krt veckanalys ut. Veckanalysen hade 3 uppgifter: Att se m man bilade mindre (eller mer) i veckan sm gick Att hålla kntakt med familjerna (mejlet med länken kmbinerades fta med annan infrmatin kring cyklandet samt att peppa deltagarna)

7 Att ge deltagarna en möjlighet att kmmentera vissa saker (sm kvalitet av cykelvägar, cykelparkeringen, cykelkärran, prjektet, blggfunktin, ) Det gick även att utläsa i blgginlägg ch kmmentarer på blggen samt i persnliga samtal (t ex vid cachningen) m familjerna var nöjda med prjektet, med cykelkärrr sv. Anmärkning till utvärderingen: Det är viktigt att planera utvärderingen redan från början. Det är även viktigt att tänka på målgruppen. I detta fall är målgruppen privatpersner sm svarar på frågr på sin fritid. Visserligen får prjektdeltagarna en gratis cykelkärra samt tips ch rådgivning. Men man ska ändå inte använda för mycket av deras tid. Därför var veckenkäten mycket krt ch hade hela tiden samma uppbyggnad just för att deltagarna inte skulle behöva läsa in sig varje gång. Analysen i början ch slutet tg längre tid för deltagarna men detta kmmunicerades tydligt till familjerna då dessa valdes ut. Utvärderingen är på inget sätt representativ för hela beflkningen eller för en grupp av beflkningen. Resultaten visar tendenser, ch ska alltså tas med en nypa salt. Nulägesanalysen besvarades av 18 familjer (mtsvarade 82 %), slutanalysen besvarades av 11 familjer (mtsvarade 52 %, en familj lämnade prjektet pga sjukdm). Svarsfrekvensen för veckenkäterna låg mellan 9 ch 18 familjer (dvs ca 43 ch 85 %). Man kan dck se vissa tendenser hs deltagarna: vanliga (barn)familjer ändrar sitt beteende m man kan skapa bra förutsättningar för detta. Prjektet genmfördes i kmmuner resp tätrter av lika strlek: en landbyggskmmun (Tranem), en mellanstr stad (Trllhättan) ch en strstadskmmun (Mölndal). En skillnad sm kan relateras till kmmunens resp tätrtens strlek kunde inte ses. Frmulär ch svar är bifgade sm bilaga. Utvärdering nuläges- ch slutanalys Nulägesanalys är en startanalys sm avser tidsperiden smmaren Slutanalysen avser prjekttiden, dvs smmaren På det sättet går det att jämföra resultaten från båda analyserna eftersm båda refererar till smmarhalvåret (cykelsäsngen). Nulägesanalysen ch slutanalysen hade 8 ämnesmråden: föräldrarnas transprt till jbbet, barnens transprt till försklan / sklan, barnens transprt till fritidsaktiviteter ch kmpisar, inköp av dagligvarr, inköp av sällanköpsvarr, besök hs familjer ch vänner i närmråde, semester, dagsutflykter. Dessutm fanns inledningsfrågan antal bilar i familjen. Resultat: ca 90 % har 1 bil, 10 % har två bilar. Under prjektet km dck fram att en familj avstd från att köpa en bil till eftersm man insåg att en cykelkärra fta räcker långt. En annan familj ställde sin bil helt ch hållet ch satsade på att cykla istället. Här var det en kmbinatin av eknmin ch miljö- ch hälstänkandet. Resultat från de 8 ämnesmråden Resultat Föräldrarnas transprt till jbbet De flesta arbetsplatser hade en distans av 5 till 10 km (enkelväg) De två största transprtslagen var 2010:

8 kvinnr: bil 41 %, cykel 12 % män: bil 35 %, cykel 35 % De två största transprtslagen var 2011: kvinnr: bil 45 %, cykel 27 % män: cykel 55 %, bil 27 % Slutsats för detta ämnesmråde: Andel av vuxna testdeltagare sm cyklade till jbbet ökade kraftigt. Dck är det förmdligen framförallt de krta pendlingssträckrna där bilen ersatts av cykeln, så den ttala effekten (i CO 2 - minskning) är ändå inte så str. Fkus flyttades dck mt cykeln. Resultat Barnens transprt till försklan / sklan Största delen av barnen i våra testfamiljer är barn sm är i försklan, andra största gruppen är barn sm stannar hemma, tredje störste gruppen är barn sm är i sklan. Typiska längden av den dagliga vägen är 1 till 2 km. 2010: De flesta barn km till försklan / sklan genm (i denna turrdning): Skjuts med bilen Gång Cyklar själv 2011: De flesta barn km till försklan / sklan genm (i denna turrdning): Skjuts med cykel Gång Cyklar själv Anmärkning 2011: antal barn sm skjutsades med bilen till sklan var nll! Argument / kmmentarer av deltagare (sm man kunde lämna i analysen): Bilen används mest för bekvämlighetens skult, t ex enkelt att transprtera flera barn med alla sina väskr ansågs cykeln (med eller utan kärran) inte bara sm transprtslag utan även sm en källa till mtin i vardagen. Några deltagare försökte att använda kärran till försklan / sklan i alla fall i flera dagar per vecka eftersm det fta anses sm smidigt. Men det är inte så lätt att bryta gamla mönster. Slutsats för detta ämnesmråde: Möjligheten att transprtera sitt / sina barn med hjälp av cykeln resp cykelkärran var nu på tapeten. Testfamiljer km uppenbarligen fram till att det fta går bra att ersätta bilskjuts med cykelskjuts resp cykelkärraskjuts! CO 2 -utsläpps reduceringen är kanske inte så str. Här handlar det dck mer m att inöva ett beteende hs barn samt att visa andra (t ex andra föräldrar) att det finns alternativ till bilen. Föräldrarna fick gratis mtin sm inte tg extratid. Resultat Transprt av barn till fritidsaktiviteter ch kmpisar Huvudparten av barn har 2 till 4 fritidsaktiviteter per vecka. 2010: För sträckr upp till 5 km användes huvudsakligen (i denna turrdning): Bil Gå Cykel För sträckr längre än 5 km användes huvudsakligen (i denna turrdning):

9 Bil (nästan uteslutande) Buss / spårvagn Cykel 2011: För sträckr upp till 5 km användes huvudsakligen (i denna turrdning): Cykel Gå Bil För sträckr längre än 5 km användes huvudsakligen (i denna turrdning): Bil Cykel Gå Argument / kmmentarer av deltagare: Sm argument för transprt med bilen används för båda åren t ex: aktiviteten är sent på kvällen, man kör flera barn samtidigt sv. Sm argument för transprt med cykeln används 2011 t ex: Snabbt ch smidigt med cykel ch cykelkärra.. Slutsats för detta ämnesmråde: Genm prjektet funderade familjerna mer på vilket transprtslag sm är lämpligt för vilken aktivitet. Cykeln fanns nu med i deras tankar sm ett möjligt alternativ till bilen, framförallt på krta sträckr där bilen ch cykel sm transprtslag har bytt plats i listan. Bilskjuts kan fta ersättas med cykelskjuts. Resultat Inköp av dagligvarr (framförallt livsmedel) De flesta använde sig av en affär på ca 3 till 10 km avstånd användes mest (i denna turrdning): för den klassiska strhandeln: Bil (uteslutande) Anmärkning: Fler än hälften av barnen är med i butiken. För mindre inköp (fylla-på-inköp): Bil Gå Cykel 2011 användes mest (i denna turrdning): för den klassiska strhandeln Bil Cykel Anmärkning: Bara ca en tredjedel av barnen är med i butiken. För mindre inköp (fylla-på-inköp): Cykel Gå Anmärkning: Bilen användes inte av någn av de svarande familjerna! Slutsats för detta ämnesmråde:

10 Även här gäller att man testade (ch gdkände) cykeln sm ett alternativ till bilen. Inte alla inköp ersättes av trasprt med cykel. Men m möjligt har familjerna gjrt en insats ch använt cykel! Resultat Inköp av sällanköpsvarr (kläder, möbler, aptek, böcker dyl) 2010: Bil Cykel ch kllektiv (delad andra plats) 2011: Bil Cykel Slutsats för detta ämnesmråde: Sm förväntat visade det sig att det är svårt att ersätta bilen med cykel m man ska transprtera stra eller flera prdukter. Dessutm är avståndet till dessa affärer fta längre än till livsmedelsbutiker. Resultat Besök hs familjer ch vänner i närmråde (upp till ca 10 km avstånd) 2010: Bil Gång Cykel 2011: Bil ch cykel (delad första plats) Gång Slutsats för detta ämnesmråde: Samma här: Cykeln testades ch ansågs av en del av familjerna sm ett alternativ till bilen. Resultat semester (privata resr med längre ledighet, dvs inkl smmarstugan men exkl en krtresa över en helg) Många familjer genmförde en hel del resr enligt definitinen, fta till smmarstugan / lantstället. Vissa familjer genmförde fler än 10 sådana resr. Det syntes ingen märkbar skillnad mellan 2010 ch De flesta resr inm Sverige ch Nrden genmfördes med Bil Tåg Färja De flesta resr utanför Nrden genmfördes med Flyg Deltagarna svarade på frågan Har du erfarenhet av cykelsemester? så här: De flesta hade ingen erfarenhet. Vissa hade lite erfarenhet från krta resr under sin egen barndm. Många är dck psitiva ch vill gärna pröva. En familj cyklade under smmaren 2011 längs Göta Kanal med sin cykelkärra ch upplevde detta sm mycket psitivt. Dck var transprt till Göta Kanal med kllektivtrafiken knappt möjligt, så man valde bilen för att kmma dit. Se bidrag i blggen, Cykelsemester från den 15 augusti Slutsats för detta ämnesmråde:

11 Prjektet hade nästan inget inflytande på semesterresr. Det är ett strt steg att gå från en klassisk charterresa till en aktiv cykelresa! Dck fick några familjer kanske smak på att pröva en cykelresa i framtiden. Resultat Dagsutflykter 2010: Bil Gå 2011: Bil Cykel (bara lite avstånd till plats 1) Slutsats för detta ämnesmråde: I mtsats till semesterresan genmfördes dagsutflykter i större utsträckning med cykeln. Här är det enklare att pröva på vilket en del familjer vågade ch fick framförallt psitiva erfarenheter. Utvärdering veckenkät Veckenkäten hade 4 huvudfrågr. Sammanställningen visas här. Därutöver kunde man lämna kmmentarer m vad sm gick bra eller dåligt med att cykla. Deltagarna tg fta upp frågr sm berör kvalitet av cykelvägar i just deras kmmun. Generell bedömning för veckan sm gick en skala från 1 (mycket dåligt) till 5 (mycket bra). Denna fråga kände på stämningen i prjektet just i den veckan. Här ingår lika faktrer sm kan vara högst individuella såsm tid till att cykla, nöjdhet med sin kärra, nöjdhet med de cykelvägar sm man testade i denna vecka men även vädret. Snittbedömning: 3,9. Så de flesta familjerna var över lag nöjda. Användning av cykelkärran i veckan sm gick. Här kunde deltagarna ange hur fta man använde sin kärra för att transprta barn ch / eller inköp. Dagligen: 16 % Nästan dagligen: 29 % Bara en eller två gånger denna vecka: 30 % Inte alls denna vecka: 25 % Hur mycket i familjen cyklade ni MED cykelkärran under veckan?. Här kunde man välja: 0 km (dvs inte alls) 0 till 5 km 5 till 10 km 10 till 20 km 20 till 50 km 50 till 100 km > 100 km

12 Resultatet sm ligger mellan 0 till 5 ch 20 till 50 km är relativt jämt fördelat. Många cyklade dck vissa veckr inte alls. Det var inte många sm cyklade mer än 50 km. Dck hade vi en vecka en familj sm cyklade mer är 100 km ch det var ingen semestervecka. I snitt cyklade varje familj 15 km med sin cykelkärra per vecka. Om man skulle cykla året runt på samma sätt mtsvarar det ca 760 km. Om man grvt uppskattar att föräldrarna delar på detta så mtsvara det ca 7,5 km cykling per vecka inkl att dra en (tung) cykelkärra. Det är en början för att främja flkhälsan. Hur mycket använde du bilen mindre i veckan? Här kunde man svara så här: Vi körde mer bil Cirka sm tidigare Vi reducerade användningen av bilen med 20 till 50 km. Vi reducerade användningen av bilen med 50 till 100 km. Vi reducerade användningen av bilen med 100 till 200 km. Vi reducerade användningen av bilen med mer än 200 km. Vi använde bilen inte alls! Vi äger ingen bil. De flesta, 42 %, svarade med att man använde bilen ca sm tidigare. Dck svarade den näst största gruppen, 31 %, att man reducerade bilanvändningen med 20 till 50 km jämfört med en tidigare, vanlig vecka. Svaren till denna fråga var grundlaget till beräkningen av mängden minskat CO 2 -utsläpp, se nedan. Effekt i frm av minskat CO 2 -utsläpp Ttalt reducerades bilanvändningen under prjektet hs våra deltagare med ca 8300 km (eller 830 mil). Med en genmsnittlig förbrukning av ca 8,2 l / 100 km (genmsnitt för bilar i Sverige enligt Vägverket / Trafikverket) betyder det ca 690 liter. De flesta bilar drivs till största delen med fssilbaserat bränsle (bensin, diesel). En liter mtsvarar ca 9,5 kwh. Ttalt sparade prjektet således 6,5 MWh. Det mtsvarar ett reducerat CO2-utsläpp av ca 1,6 tn. En genmsnittsbil i Sverige (befintlig bilpark, inte nybilar alltså!) har ett utsläpp av ca 190 g CO 2 / km (vilket är det högsta utsläppet av bilparker i EUländer). Det mtsvarar ett reducerat CO 2 -utsläpp av ca 1,6 tn för hela prjektet. Ptential av cykel ch cykelkärran: Om våra genmsnittsfamiljer skulle cykla i samma takt sm under testet ch året runt skulle det mtsvara en utsläppsminskning av ca 280 kg per år per familj eller 0,28 tn / år / familj. Det betyder att energianvändningen skulle minska med nästan 1,2 MWh / år / familj. Diskussin av resultatet: Transprt står för en betydande del av energianvändningen (ch därmed ljeanvändningen) ch har alltså str ptential att bidra till ett minskat CO 2 -utsläpp. En genmsnittlig svensk står för ca 10 tn

13 CO 2 -utsläpp / år (inkl imprtandelen). (Om man räknar utan imprtandelen så är det genmsnittliga utsläppet ca 6 tn.) En familj med 4 persner står därmed för ca 40 tn CO 2 -utsläpp / år. Det här prjektet bidrg med en reduktin av ca 0,3 tn / år / familj. Det mtsvarar alltså inte ens 1 %. Dck bör man inte stirra sig blind på en siffra. Visserligen är 1 % inte mycket. Prjekt sm detta innebär dck mer än bara 1 %. Flk blir uppmärksammade på transprtfrågr, våra deltagare var ch är förebild ch ambassadör för andra. Kllegr ch grannar inspirerades att även de ställa bilen (delvis) ch cykla ch ev även skaffa sig en kärra sv. Denna ringar på vatten -effekt går inte att mäta i CO 2 - utsläpps-minskning. Dck ska effekten inte underskattas. Beteendeförändring behöver tid! Då är det viktigt med kmpetenta förebilder sm har prövat in real life. Våra FlexiCyklister har gjrt en str insats! Hur gjrdes beräkningen för att kmma fram till CO 2 -utsläpps-minskningen resp energianvändningen? Svar av deltagarna bedömdes så här: Vi körde mer bil + 35 km Cirka sm tidigare sm tidigare, ingen förändring Vi reducerade användningen av bilen med 20 till 50 km km Vi reducerade användningen av bilen med 50 till 100 km km Vi reducerade användningen av bilen med 100 till 200 km km Vi reducerade användningen av bilen med mer än 200 km km Vi använde bilen inte alls! km * Vi äger ingen bil km * * En bil i Sverige kör ca km / år, dvs 300 km / vecka. Att räkna med 250 km minskning för använde bilen inte alls resp för äger ingen bil är därmed på den säkra sidan. En mer nggrann sammanställning av resultat av veckenkäten finns sm excel-fil sm bilaga. Utvärdering prjektledningen Prjektledningen ch samrdnare i de 3 deltagande kmmunerna utvärderades med hjälp av en enkät. Enkäten mfattade några frågr där man kunde vissa mment i prjektet på en 6-siffrig skala. Därutöver kunde deltagarna lämna kmmentarer till lika ämnen. Deltagare svarade på en 6-siffrig skala på frågan Prjektledningen över lag var med i snitt 5,4! Kick-ff mötet bedömdes sm nästan lika psitivt. Cachningen däremt var mer blandad, hs vissa var detta erbjudande mycket uppskattat, hs vissa nästan inte alls. Flertalet deltagare vill även i frtsättningen gärna använda sin kärra, de fick ganska enkelt smak för detta! Några få vill framöver gärna använda den, men bara i mån av bra väder eller bara lite då ch då. Några kmmentarer till prjekt ch prjektledningen: Bra kick-ff, enkla veckenkäter. Rligt att delta [i prjektet]. Tycker alla [prjektledningen ch kntaktpersn i kmmunen] varit mycket tillmötesgående ch psitiva. Ni har peppat ss, ch det har varit kul att vara med! Det blev ibland svårt att hålla rdning på vilka enkäter vi svarat på när de km i samma mejl. Bra m man fått t.ex. en blänkare att spara enkäterna eller fått meddelande att de kmmit fram.

14 Tycker det kändes lätt att ta kntakt med Jakim ch Rse-Mari. Entusiasmerande utan att vara påtvingande. Anmärkning från prjektledningen: Alla 3 samrdnare i respektive kmmun fick beröm av deltagarna för sin insats. Sammanställning av (intressanta) kmmentarer av deltagare sm lämnades i enkäter eller på blggen: Tankar (sm citat) av deltagare kring cykelkärran: Hur är det med våra vanr ch vårt bil-beteende? Samtidigt har jag blivit mer medveten m mina bilvanr ch gör mer aktiva val m en bilresa verkligen är nödvändig. Vi trivs bättre ch bättre med kärran ch den börjar kännas naturlig i vår vardag. Vill ng inte vara utan den nu. - Vi br väldigt nära mataffären, ch förut gjrde vi alla strhandlingar med bil. Nu känns det lätt att cykla till affären med eller utan barn i kärran. Är man verkligen snabbare med en bil? Det bästa var att när jag precis lastat matkassarna i kärran ch skulle cykla iväg såg jag ett annat par sm br typ 200 meter från ss. De bar varsin bärkasse. Jag cyklade gatan brt förbi vårdcentralen ch vidare på x-vägen, vid busshållsplatsen km paret åkandes i sin bil ch båda tittade på mig ch jag trr vi tänkte samma sak det går lika frt att cykla!!! Trr de möjligtvis km hem någn halvminut innan mig Gratis mtin är alltid bra. Jag är glad att vi kmmit igång ch att vädret är samarbetsvilligt! Det känns faktiskt sm att detta kmmer göra skillnad i våra vanr. En extra bnus är att det blir gratis mtin, vilket både jag ch min man behöver. Går ganska trögt i uppförsbackarna men jag hppas jag ska få bättre knditin snart =) Nu talar vädret för ännu mer cykling.lårmusklerna är redan starkare! - Bra mtin för mig ch mycket frisk luft ch fin utsikt för barnen! Heja på, kämpa på. En tppendag med cykling ch prmenad, jag blir alltid lika glad av flks reaktiner när dm ser kärran bakm cykeln, det blir rätt tungt ibland när man har fullprppat ch ska ta sig upp för en backe ch möter man då flk längst vägen brukar de peppa ch säga Km igen, lite till hänt mig flera gånger! Jag brukar givetvis berätta m Flexicyklist för de flesta jag pratar med, ch många känner till det! Och hur är själva cykelkärran? De flesta familjer är mycket psitiva ch gillar sin cykelkärra. Dck finns det små prblem. Vissa kärrr har varit lite täta vid starkt regn, se nedan. Även kärrans framhjul krånglar ibland. Regn = fantastiskt väder, eller hur? Vi har redan använt kärran massr. Extra bra är den då det regnar, blåser eller när barnet behöver sva. Eftersm hn kan sva vidare i kärran när man kmmit fram, vilket inte går med en cykelstl. Cykelstl eller cykelkärra? Efter att ha testat båda så tycker jag att cykelkärra är ännu smidigare än jag tyckte innan. Den största fördelen tycker jag är att man kan ställa ifrån sig cykeln utan att man måste ta ur barnet, det underlättar massr!! Starkt regn, nja Det regnar in! Ska sy ett överdrag i vattentätt material så att det inte frtsätter att drppa in. Vi br i ett väldigt regntätt mråde så det känns viktigt!!!. Kmmentar: Återförsäljaren har skickat ut förbättrade regnskydd till alla familjer. Och vad tycker barnen? Barnet satt hela resan ch småpratade med ss, han fullkmligt älskar sina fönster ch man hör fta Tiiiittta, vilket är hans favritrd just nu. - Innan vi trampade iväg fick hn ett äpple, vilket var väldigt praktiskt jämfört med när hn suttit på en

15 cykelsadel tidigare, för då har hn tappat äpplet på backen. Medan hn nu själv kunde ta upp äpplet från sätet ch äta vidare! Kärran används gärna i lika transprtsamband. - Jag använde kärran till att gå till återvinningen grymt praktiskt. Och så ett lyxprblem: Får man transprtera jrdgubbar tillsammans med barn i en cykelkärra? Sist jag gjrde det var hälften uppätet Allmänna tankar / citat av deltagare: Jag är riktigt stlt över våran familj sm använder cykeln i så str utsträckning! Haft bilen ståendes på parkeringen sm EJ varit i anslutningen till vårt bende, så vi har inte använt bilen till krta ärenden, t ex affären. Jag kmmer att ha bilen till jbbet ch min samb kan lämna barnet på dagis med cykelkärran, då kmmer den att underlätta för ss ch vi kmmer inte behöva köpa en extra bil. Och m prjekt ch cyklandet generellt: Tack för att just vår familj blev utvald. Har varit rligt ch mycket stimulerande, vi skall frtsätta cykla. I framtiden kmmer vi behöva använda cykelkärran för att underlätta i vardagen. Då kmmer min man använda kärran när han lämnar barnet på dagis medan jag har bilen till jbbet. Det gör att vi inte behöver skaffa en bil till. Kmmer att använda kärran massr även i frtsättningen, ch skall naturligtvis göra reklam för den även i framtiden. Anmärkning: Alla utvärderingar, kmmentarer ch dylikt är annymiserade. Detta för att inte hänga ut några deltagare. Ett mail sm prjektledningen fick id prjektets avslutning, dvs efter vintern hade redan gtt: Hela vintern har den rullat flera mil i veckan, ch dttern (nu 2år) tycker att det är tppen att sitta i kärran. De dagar sm varit riktigt kalla har jag lagt en filt under henne, värmt två st bvetepåsar i micrn ch lagt brevid henne ch sedan tppat med ytterligare en filt. Inte undra på att hn gillar att sitta där!!! Vi har kunnat cykla i princip hela vintern i år tack vare vagnen, är det risk för halka vill man ju inte ha ett barn bak i en stl över pakethållaren. Men kärran känns mycket säkrare. Tyvärr har både plasten till regnskyddet sm man kan rulla upp ch ner ch flaggan frusit sönder i vinter trts att vagnen alltid står i garaget. Vet inte riktigt hur jag skall fixa regnskyddet än, men flaggan går ju lätt att byta. Men det löser sig säkert. Dessutm har jag frtsatt att sprida psitiv reklam för cykelkärrr, ch bara den här veckan har jag hört två kmpisar sm faktiskt skall beställa var sin! Visst är det tppen! Utvärdering av blggen flexicyklist.wrdpress.cm Wrdpress.cm erbjuder en gratis blggtjänst. Verktyget är genmtänkt ch bjuder på många lika funktiner ch möjligheten till en anpassad layut. Krångligt är dck att ge rättigheter till andra så att

16 alla kan blgga. Prjektet (resp wrdpress.cm) fick kritik för detta. När man väl har kmmit förbi denna uppstartssvårighet bedömdes vår sida flexicyklist.wrdpress.cm sm bra ch översiktigt. Vissa familjer var rätt så aktiva med att blgga (text ch ft), andra blggade inte alls (det var ju frivilligt att blgga). Sidan hade mellan 20 ch 100 besökare per vecka eller 400 ch 1200 besökare per månad. Mest besökt var de aktuella blgginläggen, Om prjektet samt sammanfattningen Vad tycker testfamiljer?. Det mest lästa inlägget var cykelstl vs cykelkärra från den 03 juni 2011 (se flexicyklist.wrdpress.cm/2011/06/03/cykelstl-vs-cykelkarra ) en gedigen krt sammanfattning av en deltagare. Det mest lästa cykelsemestertipset var tipset angående Ginstleden i Halland. Det verkade sm ett bra verktyg att kunna erbjuda en blgg eftersm Prjektet blev mer synligt ch det var enkelt att bara hänvisa till sidan (detta gäller inte minst deltagare) Man kunde lägga ut infrmatin där (gäller deltagare ch prjektledingen) Deltagare kände att det fanns en möjlighet att aktivt delta i prjektet. Erfarenhet visar dck ckså att inte alla kan eller vill blgga (t ex vill vissa deltagare inte synas ffentligt, vissa vill inte använda en datr på fritiden sv). Det kräver ckså mycket tid att sköta en blgg (så att sidan blir levande ch intressant) samt att uppmana deltagare att vara aktiva på blggen. 4. Prjektets övriga resultat ch erfarenheter Det här prjektet är av den typen sm försöker att ändra beteendemönster hs en grupp människr. Det handlar dessutm m privatpersner. Erfarenhet från prjektet visar att det är viktigt att: har en tät dialg mellan prjektledare ch deltagare, stå till rådighet vid frågr, leda deltagare på ett tydligt sätt, ge tips, förse deltagare med bra utrustning (cykelkärran, blggfunktin, enkäter dyl). Ytterligare erfarenheter i att arbeta med arbetsgruppen: Det var mycket viktigt att sätta ihp en fungerande ch engagerande arbetsgrupp. I detta fall hade arbetsgruppen ch redan sedan tidigare etablerade kntakter från andra prjekt vilket underlättade att kmma igång. Ytterligare erfarenheter i att arbeta med familjer: Att ha tät kntakt med familjer var viktigt men det var även mycket tidskrävande (t ex enkäter, blgg, persnliga kntakter (telefn, mejl) vid behv). Att ha en cachning för att guida ch mtivera familjer ännu mer blev uppskattat av både prjektledningen ch (de flesta) deltagare.

17 Det gick inte att få alla deltagare med på tåget hela tiden. Vissa familjer hppade av pga sjukdm, andra var mycket mtiverade i början men insåg sedan att de hade tagit vatten över huvudet med sin tidsplanering. Det var en bra idé att inte använda allt för mycket energi för icke aktiva familjer ch istället satsa helhjärtat på de andra familjerna. Jakim Achim Friedrich, Götebrg