Slutrapport fo r projektet Effektiva ra ddningsinsatser

Transkript

1 samhällsskydd ch beredskap 1 (22) Utv Lars-Gunnar Strandberg lars-gunnar.strandberg@msb.se mnica.rhdiner@msb.se Slutrapprt f r prjektet Effektiva ra ddningsinsatser Vi måste vara snabbare att anpassa ss till utvecklingen eller så måste vi leda den

2 samhällsskydd ch beredskap 2 (22) MSB:s kntaktpersn: Lars-Gunnar Strandberg,

3 samhällsskydd ch beredskap 3 (22) Innehållsförteckning 1. Inledning Interaktiv presentatin Sammanfattning... 4 Delprjektet Kvalitetssäkring av räddningsledare Bakgrund Bakgrund Effektiva räddningsinsatser Syfte ch prjektmål Effektmål Avgränsning, metd ch genmföranade Slutapprt av delprjektet förmågebeskrivning Slutrapprt av delprjektet frtbildningsprtal Slutrapprt av delprjektet kvalitetssäkring av räddningsledare Slutrapprt av delprjektet erfarenhetsåterföring Den röda tråden Särskilt att beakta Åtgärder på krt ch lång sikt Räddningsledare kntra räddningsledningssystem Ständiga förbättringar ch utveckling Kppling till LOS prjektet Piltprjektet kstnad Hur går vi vidare Bilagr Prjektdirektiv, Prjektplan, Slutrapprt av delprjektet frtbildningsprtal Slutrapprt av delprjektet frtbildningsprtal Slutrapprt av delprjektet kvalitetssäkring av räddningsledare Slutrapprt av delprjektet erfarenhetsåterföring Tankebanr Tankepapper Referenser... 21

4 samhällsskydd ch beredskap 4 (22) 1. Inledning Prjektet effektiva räddningsinsatser har en prtfölj av fyra delprjekt, Förmågebeskrivning, Kvalitetssäkring av räddningsledare, Strukturkncept för frtbildning samt Erfarenhetsåterföring. Dessa delprjekt har sm mål att stödja räddningstjänsterna i någt av de tre skedena före, under ch efter räddningsinsats med målet att uppnå effektiva räddningsinsatser. Stödet till räddningstjänsterna, främst i frm av frtbildningsprtal ch system för kvalitetssäkring av räddningsledare, fråntar inte räddningstjänsterna arbetsgivaransvaret. Frtbildningsprtalen ch systemet kvalitetssäkring av räddningsledare skall ses sm ett hjälpmedel för arbetsgivaren. Arbetet har genmförts i arbetsgrupper med representanter för Sveriges Kmmuner ch Landsting, SKL, ch Sveriges brandbefäl, SBB samt representanter från lika kmmunala räddningstjänstrganisatiner. I arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS, UB-USAM, UB- BSTÖD, CLM Sandö. Arbetet har sm utgångspunkt de tidigare gjrda arbetena Tankepapper 1 ch Tankebanr Interaktiv presentatin Här finner du en presentatin m prjektet. Presentatinen tar knappt 5 minuter. 2. Sammanfattning Prjektet Effektiva räddningsinsatser MSB:s visin 3 är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är att, tillsammans med andra aktörer, utveckla individens ch samhällets förmåga att förebygga ch hantera lyckr ch kriser. 1 Bilaga se Bilaga se MSB Publikatin MSB651-februari 2014

5 samhällsskydd ch beredskap 5 (22) Förmågan att hantera lyckr ch kriser handlar m att kunna begränsa knsekvenserna av en inträffad händelse, i detta prjekt lycka, ch m att i möjligaste mån återställa skadade strukturer. Effektmålet för prjektet är att det inm de lika mrådena, före-under- ch efter insats, sker en utveckling ch effektivisering av räddningsinsatsen. Detta skall i sin tur leda till mindre skadekstnader för samhället. Sm en delmängd av kmpnenter i den prcess sm en räddningsinsats har, i de tre skedena före-under ch efter insats, valdes delprjekten förmågebeskrivning, kvalitetssäkring av räddningsledare, strukturkncept för frtbildning samt erfarenhetsåterföring ut. För att få en bred förankring av prjektet inbjöds lika aktörer att delta. Externt deltg representanter från Sveriges Kmmuner ch Landsting, SKL, ch Sveriges brandbefäl, SBB, samt representanter från lika kmmunala räddningstjänstrganisatiner. Internt i arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ 4, UL-TILLS 5, UB-USAM 6, UB-BSTÖD 7 samt verksamhetsställena Sandö ch Revinge. Resultatet av prjektarbetet inm ramen för prjektdirektivet har mynnat ut i att demnstratrer för kvalitetssäkring av räddningsledare ch förmågebeskrivning tagits fram vilka har rönt ett strt intresse från kmmunal räddningstjänst. En prttyp av en frtbildningsprtal har ckså driftsats ch där pågår försöksverksamhet under delar av En delutvärdering av detta kmmer att ske under första kvartalet De förslag sm tagits fram i de lika delprjekten upplevs sm efterfrågade ch att detta har i förlängningen skapat stra förväntningar på att implementering av de redvisade förslagen kmmer till stånd. I prjektet erfarenhetsåterföring har förslag till ny reviderad insatsrapprt tagits fram ch visualiserats på webb. AAR8 har följt prjektplan för fas 1 ch metden är anpassad ch testad för svensk räddningstjänst samt utvärderad. Fas 2 med test i flera samverkande rganisatiner har påbörjats. Samverkan m AAR sker i denna fas bland annat med SOS Alarm ch Plishögsklan. Även Nrge har inriktningen att intrducera AAR i räddningstjänsten, ch prjektet har därför tät kntakt med DSB ch Räddningstjänsten i Osl. Det har inte varit möjligt, trts ett antal försök, att nå målet att AAR ska intrduceras ch användas i MSB utbildningar. Denna prblematik trde kräva ett ställningstagande av UB:s ledning. 4 Avdelningen för utveckling av beredskap-enheten för räddningstjänst 5 Avdelningen för utvärdering ch lärande-tillsynsenheten 6 Avdelningen för utveckling av beredskap-enheten för utbildningssamrdning 7 Avdelningen för utveckling av beredskap-enheten för beslutsstöd

6 samhällsskydd ch beredskap 6 (22) Delaktiviteten avseende utveckling av prgramteri(er) för effektivitet hs räddningsinsatser har inte kunnat startas, men bedöms sm angeläget ch bör därför genmföras under När genmförandet har skett av de föreslagna åtgärderna så kmmer detta med str sannlikhet att på ett psitivt sätt påverka räddningstjänstens insatser till att bli mer effektiva ch därmed bidra till att effektmålen uppnås. Delprjektet förmågebeskrivning Det övergripande målet med huvudprjektet Effektiva räddningsinsatser är att det inm de lika skedena, före, under ch efter insats, ska ske en utveckling ch effektivisering av räddningsinsatsen. I detta delprjekt, förmågebeskrivning, ska resultatet utgöras av förslag till ett verktyg för beskrivning av metdförmågr samt beskrivning av den ttala insatskapaciteten i en räddningstjänstrganisatin vad avser utförande av räddningsinsats. Det finns idag ingen standard för hur kmmunerna ska beskriva sin förmåga till räddningsinsats. Detta medför att förmågebeskrivningarna varierar. En direkt följd av detta är att jämförelser av insatsförmågan mellan kmmuner med liknande lkala förhållanden är svåra att göra. Ett antal kmmuner i landet har arbetat mer aktivt med att beskriva vilken förmåga kmmunen har för att genmföra räddningsinsats. Även m likheter finns mellan dessa förmågebeskrivningar varierar de mycket i både kvalité ch mfattning. Det saknas en natinell bild ch kunskap m hur kmmunernas beskrivningar brde se ut. Arbetet med att ta fram ett verktyg för förmågebeskrivning är avgränsat till förmåga till kmmunal räddningsinsats ch till den del sm hänför sig till lagen m skydd mt lyckr, Lag(2003:778) Arbetet har genmförts av en arbetsgrupp med representanter för Sveriges Kmmuner ch Landsting, SKL ch Sveriges brandbefäl samt representanter från lika kmmunala räddningstjänstrganisatiner. I arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS. Öppet referensgruppsmöte har ckså genmförts med ca 80 deltagare vid ett tillfälle. För att man på någt sätt skall kunna beskriva insatsförmågan hs räddningstjänsten så har förmågan delats upp lika delar, individuell förmåga, metdförmåga ch insatskapacitet. Insatskapaciteten är de ttala metdförmågr en rganisatin har.

7 samhällsskydd ch beredskap 7 (22) Arbetsgruppen föreslår ett frtsatt arbete med att färdigställa framtagen prttyp till webbaserat verktyg för förmågebeskrivning med inriktning: att systemet ska ingå sm en del i RIB 8 -prgrampaket, att ansvaret för sakinnehållet ankmmer på UB-RTJ, att ansvaret för IT-systemet ankmmer på UB-BSTÖD, att ett inmatningsverktyg sm är anpassat till RIB-prgrampaket tas fram, att kvalitetssäkring ch kmplettering av förmågebeskrivningar för lika händelse- ch risktyper ska arbetas in i systemet. att det utses en ansvarig sm skall vara prjektledare för införandet av verktyget förmågebeskrivning, att för 2015 avsätts Kr i investeringsplanen att för 2015 avsätts Kr i anslagsbudgeten att kstnaden belastar anslaget för 2015 Delprjektet frtbildningsprtal Den förmåga sm räddningstjänsten skall ha i en kmmun skall vara dimensinerad så att en lyckshändelse skall kunna hanteras effektivt. Det är inte bara antalet persner ch övriga materiella resurser sm skall finnas, utan persnalen skall ckså ha kunskaper sm krävs för att hantera händelserna. Detta delprjekt, strukturkncept för frtbildning, har sm mål att erbjuda frtbildning sm ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan ch sm ska ha str tillgänglighet, vara behvsstyrd ch flexibel samt vara kvalitetssäkrat. Utbildningsinnehållet bör vara både teretisk- ch praktisk inriktat. Prjektet har ckså sm mål att påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkncept för frtbildning kan utfrmas. Inm ramen för frtbildning (se kapitel 4) faller allt sm inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning. 8 Resurs ch integrerat beslutstöd

8 samhällsskydd ch beredskap 8 (22) Idag är det många räddningstjänster sm lkalt tar fram utbildningar inm lika mråden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, mfattning ch kvalitet. Detta arbetssätt, att man på lkal nivå, tar fram utbildningar, sm bara kmmer den egna rganisatinen till del trde heller inte vara resurseffektivt. Utbildningar ch kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedaggik ch sättet de tillhandhålls på, med flexibilitet ch kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kmmunerna persnella resurser, kmpetens ch eknmi. MSB har bl.a. sm uppgift att enligt instruktinen 9 3 att..samrdna ch utveckla verksamheten inm räddningstjänsten ch när det gäller lycks- ch skadeförebyggande åtgärder. Ansvaret för frtbildning ligger hs arbetsgivaren. Sm ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal frtbildningar inm ramen för frtbildningsprtalen. Arbetsgruppen har kmmit fram till att det sm är mest tillgängligt ch mest flexibelt är i dag någn frm av blended-learning. Där e-learning är ett strt inslag, sm tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska mment lättare kan nå ch genmföras för många. Följande fördelar ch egenskaper kan nämnas: Kstnadseffektivt; minskade kstnader för lkaler, kst & lgi, resr, lärare, lärmedel Aktuellt ch snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid ch sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett begränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt ch flexibelt; utbildning kan ske när sm helst ch i strt sett var sm helst, tillgängligt 24/7 Just-in-time ; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt ch kvalité; alla får tillgång till samma utbildningsmaterial Bestående; repetera hur många gånger sm helst Mätbarhet; framsteg ch resultat kan följas upp individuellt ch aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk 9 Förrdning med instruktin för Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap; SFS 2008:1002

9 samhällsskydd ch beredskap 9 (22) Lkala instruktörer för praktiska mment finns tillgängligt i den egna rganisatinen. Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt prcessen: Behvsanalys, faktainsamling, paketering, genmförande ch utvärdering. Räddningstjänstråd trde vara ett frum för att kunna samråda inför strategiska beslut m lika inriktningar för kmmande arbete inm ramen för frtbildningsprtalen. Frtbildning är en angelägen fråga för både MSB, i dess rll att stödja räddningstjänsten, ch för kmmunerna, i deras möjligheter att nå upp till den förmåga sm finns beskrivet i handlingsprgrammet för räddningstjänst. Arbetsgruppen föreslår följande: att MSB inför möjlighet att använda webbaserad frtbildning sm kmplement till annan frtbildning, att en funktin sm frtbildningsansvarig inrättas på UB- USAM 10 att en satsning görs för att öka lärarnas kmpetens med att kunna vara delaktig i att skapa webbaserade utbildningar, att i ett piltarbete ta fram 4 utbildningar enligt den föreslagna prcessen behvsanalys, faktainsamling, paketering, genmförande samt utvärdering. Utbildningarna skall vara klara 31 augusti (Utryckningskörning, Olyckr vid ras ch skred, Skgsbrand, Elfrdn, Olyckr med radiaktiva ämnen m.fl.), enligt train the trainer knceptet. att intäktsfinansiering sker enligt framtagen mdell med en fast ch en rörlig del, att cub 11 mgående startar arbete med att upphandla ch implementera en frtbildningsprtal. Implementeringen skall vara gjrd senast 31 december 2015, att ett nätverk för användarna etableras tillsammans med några andra statliga myndigheter ch någn privat aktör, 10 Avdelningen för utveckling av beredskap - Enheten för Utbildningssamrdning 11 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap

10 samhällsskydd ch beredskap 10 (22) att ett möte för slutanvändarna med syfte att utveckla frtbildningsprtalen genmförs årligen, att för 2015 avsätts kr till frtsatt implementeringsarbete, att för 2015 avsätter kr, exkl. investeringskstnader, för drift, att för 2015 avsätter kr i investeringsplanen till 4st utbildningar samt att implementering sker i prjektfrm. Delprjektet Kvalitetssäkring av räddningsledare En förutsättning för att genmgöra effektiva räddningsinsatser är att det finns persner i räddningsledningsfunktiner sm är väl utbildade ch övade. Räddningsledaren har strt ansvar ch stra befgenheter att fatta beslut i situatiner sm kan få stra knsekvenser för liv, egendm ch miljö. I dagsläget finns inget gemensamt system i landet för att säkerställa att dessa persner upprätthåller sin kmpetens över åren. Delprjektet Kvalitetssäkring av räddningsledare kmmer att bidra till att detta behv tillgdses ch kmmer därför fylla en viktig funktin i framtiden. Uppdraget är att ta fram ett kncept med riktlinjer, verktyg ch övriga förutsättningar för regelbunden ch återkmmande kvalitetssäkring av persnal sm ska agera i räddningsledningsfunktin. Knceptet kmmer alltså att kunna tillämpas på fler funktiner än bara räddningsledaren. Föreliggande rapprt beskriver ett system för hur kvalitetssäkring av räddningsledare kan knstrueras. Den består av tre delar: Kvalitetssäkringssystem- Kvalitetssäkrad räddningsledare Efter genmfört test med gdkänt resultat avgör respektive Räddningschef m individen kan gdkännas sm Räddningsledare. Testet kmpletteras med lkala krav på t.ex. genmförda övningar ch rienteringar. Tjänsten tillhandahålls av MSB ch är frivillig för kmmunerna. Publicering av graden av kvalitetssäkrade räddningsledare kmmer att ske i Öppna jämförelser ch Räddningstjänst i siffrr vilket antas kmma skapa påtryckning för kmmunerna att använda sig av tjänsten. Den kunskapsnivå en räddningsledare bör kvalitetssäkras mt uttrycks i liten medelstr str insats.

11 samhällsskydd ch beredskap 11 (22) Beskrivningarna på dessa insatser mtsvarar de sm finns för att beskriva det kunskapsinnehåll sm ligger till grund för kursplanerna för Räddningsledare A samt Räddningsledning B ch C. Beskrivning av webbaserat verktyg för test ch utbildning/övning utvecklat ch administreras av MSB. Befintligt webb-verktyg sm idag används i MSBs RIB-applikatin HazMat Training återanvänds ch anpassas till denna tjänst. Det innebär liten merkstnad för MSB ch därmed låg användaravgift för kmmunerna. Tillgång till Kvalitetssäkrade räddningsledare bör ckså redvisas i kmmunernas Handlingsprgram enlig LSO 12 i samband med beskrivning av vilken förmåga kmmunen har för att genmföra räddningsinsats. Systemet föreslås vara frivilligt för kmmunen att tillämpa men m det används kmmer Länsstyrelserna att kunna nyttja underlaget vid sina tillsyner av räddningstjänsten. Vid en tillsyn stämmer Länsstyrelsen av hur kmmunen lever upp till det man angett i sitt handlingsprgram. Arbetsgruppen föreslår ett frtsatt arbete med att färdigställa webbaserat verktyg för Kvalitetssäkring av räddningsledare med inriktning: att systemet ska ingå sm en del i RIB-prgrampaket, att ansvaret för sakinnehållet ankmmer på UB-RTJ, att ansvaret för IT-systemet ankmmer på UB-BSTÖD, att ett inmatningsverktyg sm är anpassat till RIB-prgrampaket tas fram, att kmplettering av frågebanken sker, extern arbetsgrupp bildas för frtsatt frågeframställning att det utses en ansvarig sm skall vara prjektledare för införandet av verktyget kvalitetssäkring av räddningsledare, att för 2015 avsätts Kr i investeringsplanen att för 2015 avsätts Kr i anslagsbudgeten 12 LSO Lag m skydd mt lyckr, 2003:778.

12 samhällsskydd ch beredskap 12 (22) Delprjektet erfarenhetsåterföring Prjektet har bestått ch består av flera delar (deldelprjekt) vars resultat tillsammans eller var för sig utgör metder ch verktyg för att ta tillvara erfarenheter från räddningsinsatser ch att bidra till ett lärande. Syftet är i slutänden att utvärdera räddningsinsatser sm stöd för ett systematiskt förbättringsarbete. Sm slutleverans skall prjektet tillhandahålla verktyg ch metdstöd för att möjliggöra ett systematiskt sätt av lärande från insatser ch därmed bidra till effektiva räddningsinsatser. Delprjektet erfarenhetsåterföring består av följande delmment: 1. Prcess för rganisatriskt lärande efter insats ch övning (AAR) 2. Reviderad/ny insatsrapprt sm fångar data till uppföljningsbara indikatrer 3. Vägledningar för undersökning/utvärdering av lika insatstyper 4. Metdik för förenklad undersökning av räddningsinsats Under prjektets gång har dessa fyra delmmenten pririterats. De ytterligare delar sm fanns med i den ursprungliga planeringen har inte av lika skäl kunnat genmföras. Vi upplever dck dessa sm frtsatt relevanta, varför arbetet bör frtgå även efter prjektets avslut. 5. Nulägesanalys grundad på befintlig infrmatin/data (dvs insatsdatabas, fördjupade lycksundersökningar ch kstnadsnyttanalyser) 6. Prgramteri sm ger indikatrer för uppföljning av effektiviteten hs räddningsinsatser (Punkterna 5-6 bör utföras i samverkan med UB-Rtj ch/eller UB analysfunktin under 2015) 7. Databas för bättre sökbarhet av lycksundersökningar inklusive insatsutvärderingar 8. Ett fördjupat dataset (FDS) för webbinsamling av lämplig insatstyp samt en långsiktig plan för ytterligare FDS:er

13 samhällsskydd ch beredskap 13 (22) 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Bakgrund till prjektet Effektiva räddningsinsatser var ett uppdrag till chefen för UB att ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kmmunala räddningstjänsten bör utvecklas de kmmande åren ch MSB:s uppfattning m vad sm kännetecknar effektiva räddningsinsatser. Efter avstämning med GD gjrdes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser 13. Arbete redvisades den för MSB:s ledningsgrupp. Ledningen gav därefter CUB i uppdrag att ta fram förslag på frtsatt arbete. Därefter har CUB gett CUB-utv i uppdrag att frtsätta arbetet effektiva räddningsinsatser ch kmma med förslag till aktiviteter/inriktning. En närmare precisering av vad det frtsatta arbetet skulle innehålla ch mtivet för detta. Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redvisades förslag, Tankebanr, till frtsatt arbete. Efter tidigare gjrda delar, tankepapper ch tankebanr, inm ramen för vanstående uppdrag beslutade chefen UB att förslag till prjektdirektiv samt förslag till prjektplan skulle tas fram för att genmföra ett prjekt inm ramen för en utveckling inm mrådet Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till prjektdirektiv 14 tgs fram ch beslutades av CUB-UTV den Därefter tgs förslag fram till prjektplan 15 sm fastställdes den av prjektägaren CUB, Kjell Wahlbäck. Under år 2013 ch 2014 har det frtsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda prjektdirektivet ch den fastställda prjektplanen. Innehållet i rapprten baseras på tidigare framtaget tankepapper ch tankebanr, NKI 16 -undersökning samt andra utredningar ch rapprter samt eget utfört arbete. I dagsläget finns, inget i landet, gemensamt strukturerat system sm säkerställer att frtbildning kan ske inm räddningstjänstmrådet. Det finns inte heller någt rikslika verktyg för att göra förmågebeskrivning. Någt system för att kvalitetssäkra den sm leder en räddningsinsats finns inte. Någn frm av strukturerat arbetssätt för att ta vara på erfarenheter från räddningsinsats ch där man kan delge andra räddningstjänster saknas. 13 Se bilaga Se bilaga Se bilaga MSB Diarienummer

14 samhällsskydd ch beredskap 14 (22) 3.2 Effektiva räddningsinsatser I LSO framgår att: Räddningstjänsten skall planeras ch rganiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inm gdtagbar tid ch genmföras på ett effektivt sätt. I det tidigare framtagna tankepapperet har MSB sammanfattat kriterierna sm kännetecknar en effektiv räddningsinsats till: att så snabbt sm möjligt påbörja arbetet med att bryta lycksförlppet, att knsekvenserna av lyckan inte ska förvärras efter påbörjad räddningsinsats, att insatsmetden innebär säker arbetsmiljö för räddningspersnalen, att räddningsinsatsen sker med bra kvalitet. 4. Syfte ch prjektmål I lagen m skydd mt lyckr, LSO, framgår i 1 Kap. 3 att räddningstjänsten skall planeras ch rganiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inm gdtagbar tid ch genmföras på ett effektivt sätt. Med utgångspunkt i lika utredning 17 ch prpsitin 18 samt lagen m skydd mt lyckr 19 ch det tidigare framtagna tankepapperet sammanfattas kriterierna sm kännetecknar en effektiv räddningsinsats till: att så snabbt sm möjligt påbörja arbetet med att bryta lycksförlppet, att knsekvenserna av lyckan inte ska förvärras efter påbörjad räddningsinsats, att insatsmetden innebär säker arbetsmiljö för räddningspersnalen, att räddningsinsatsen sker med bra kvalitet Det övergripande målet är att det inm de lika skedena, före-under- ch efter insats, skall ske en utveckling ch effektivisering av räddningsinsatsen. 17 Refrmerad räddningstjänstlagstiftning, SOU2002:10, prpsitinen 2002/03: prpsitinen 2002/03: Lagen m skydd mt lyckr, 2003:778.

15 samhällsskydd ch beredskap 15 (22) Målet med prjektet Effektiva räddningsinsatser är inledningsvis kncentrerat på att ta fram strukturer ch verktyg för att kunna förbättra/utveckla de lika delarna sm ingår i en räddningsinsats. 5. Effektmål Effektmålet för prjektet är att det inm de lika mrådena, före-under- ch efter insats, sker en utveckling ch effektivisering av räddningsinsatsen. Detta skall i sin tur leda till mindre skadekstnader för samhället. 6. Avgränsning, metd ch genmföranade Avgränsningen är gjrd till att mfatta kmmunal räddningstjänst ch räddningsinsatser inm ramen för kmmunal räddningstjänst enligt lagen m skydd mt lyckr 3 kap

16 samhällsskydd ch beredskap 16 (22) Prjektledningen ser dck inget hinder i att arbetet, i tillämpliga delar, kan användas för andra räddningsinsatser ch krishantering vilket skapar ett mervärde för att kunna bedöma förmågan i ett system. Förslagen i detta dkument har arbetats fram i en bred dialg med aktörer med ansvar för kmmunal räddningstjänst. Under 2012 ch första halvan av 2013 genmfördes ett antal dialgmöten i seminariefrm för att få input till arbetet ch för att stämma av tankar ch idéer. Arbetet har genmförts av arbetsgrupper med representanter för Sveriges Kmmuner ch Landsting, SKL ch Sveriges brandbefäl samt representanter från lika kmmunala räddningstjänstrganisatiner. I arbetsgrupperna har MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS. I arbetsgrupperna har ckså representanter från, Sandö CLM samt Revinge ingått. Arbetsgrupperna har därmed varit väl representerade av persner sm arbetar inm räddningstjänstmrådet Öppet referensgruppsmöte har ckså genmförts med ca 60 deltagare vid ett tillfälle. Prjektarbetet har kmmunicerats vid flera lika tillfällen ch på flera lika sätt. Medverkan av representanter i prjektgruppen har deltagit vid bl.a. Brand 2014, vid två tillfällen vid möte med räddningstjänstrådet, reginala ch lkala räddningschefsträffar. Även vid lika sammanhang där länsstyrelser har varit mötesarrangör har dialg skett. Internt har infrmatin getts på de två verksamhetsställena vid två tillfällen per verksamhetsställe. Innehållet i rapprten baseras på tidigare framtaget tankepapper ch tankebanr NKI-undersökning 20 samt andra utredningar. Arbetet har drivits genm att gemensamma arbetsgruppsmöten har genmförts vid 8-10 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar. Inledningsvis var CU-UB, Kjell Wahlbäck prjektägare vilket senare har övergått till biträdande avdelningschef för UB Jan Wisén. Styrgruppen har utgjrts av Kjell Wahlbeck (del av) ersatts av Jan Wisén Håkan Axelssn (del av) ersatts av Mats Berglund Jan Wisén (del av) ersatts av Anders Axelssn Pertti Nrdman(del av) ersatts av Lena Tellvik Tmas Gell Följande persner har varit delprjektledare:

17 samhällsskydd ch beredskap 17 (22) Lars-Gunnar Strandberg, Prjektledare, MSB, UB-RTJ Mnica Rhdiner, Delprjektledare, MSB, UB-RTJ Marie Nrrby, MSB, UB-RTJ Marianne Stålheim MSB UL-LÄR Sm prjektstöd har Håkan Alexanderssn, MSB, UB-RTJ varit adjungerad. 7. Slutapprt av delprjektet förmågebeskrivning Slutrapprten m delprjektet förmågebeskrivning finns sm bil Slutrapprt av delprjektet frtbildningsprtal Slutrapprten m delprjektet frtbildningsprtal finns sm bil Slutrapprt av delprjektet kvalitetssäkring av räddningsledare Slutrapprten m delprjektet kvalitetssäkring av räddningsledare finns sm bil Slutrapprt av delprjektet erfarenhetsåterföring Slutrapprten m delprjektet erfarenhetsåterföring finns sm bil Den röda tråden Under prjektets arbetsgång har det varit viktigt att hålla den röda tråden för de fyra delprjekten. I den tidigare framtagna övergripande prcessbeskrivningen kan man härleda att utifrån den förmåga man skall ha, förmågebeskrivningen, kan man identifiera frtbildnings- ch övningsbehv

18 samhällsskydd ch beredskap 18 (22) sm finns. Frtbildning skall man kunna få bl.a. genm den föreslagna frtbildningsprtalen. För att säkerställa att man har den förmåga sm man förväntas ha så finns en mdell för kvalitetssäkring. För att slutligen ta vara på erfarenhetsåterföring från övningar ch från genmförda räddningsinsatser så använder man erfarenhetsverktyget AAR. Bilden van beskriver hur de lika delprjekten hänger ihp. Om man är klar över den förmåga man skall ha ch utbildar persnalen för detta så blir insatsen med str sannlikhet bättre ch effektivare. Har man dessutm system sm kvalitetssäkrar räddningsledaren ch att erfarenheter från insatser tas till vara så ökar man sannlikheten för effektivare räddningsinsatser ch bidrar till att uppnå effektmålet. 12. Särskilt att beakta 12.1 Åtgärder på krt ch lång sikt När prjektet, effektiva räddningsinsatser, startades var det ett resultat av ett medvetet val av mrådena, förmågebeskrivning, frtbildning, kvalitetssäkring av räddningsledare ch erfarenhetsåterföring sm framkmmit i framtagna tankepapper ch tankebanr. I detta arbete framkm det att det var flera mråden i prcesskartläggningen sm behövde förbättras. Ett medvetet val gjrdes för valda delar för ett arbete på krt sikt, 1-2 år. I det förslag sm tgs fram fanns även förlag till åtgärder på lång sikt, 3-5 år.

19 samhällsskydd ch beredskap 19 (22) 12.2 Räddningsledare kntra räddningsledningssystem En fråga sm har varit föremål för diskussiner i både styrgruppen ch i arbetsgruppen för delprjektet kvalitetssäkring av räddningsledare har varit huruvida det är systemet räddningsledning eller den ingående funktinen, räddningsledaren, sm skall kvalitetssäkras. Vad gäller i sak så finns en gemensam uppfattning m att det krävs ett räddningsledningssystem för att genmföra en effektiv räddningsinsats. Efter diskussiner har prjektägaren beslutat att inte ändra i direktivet utan sm ett första steg skall kvalitetssäkringen av funktinen räddningsledaren kvalitetssäkras. Detta ställningstagande utesluter inte att man på sikt ska kunna kvalitetssäkra ett räddningsledningssystem Ständiga förbättringar ch utveckling De nu utvecklade ch föreslagna åtgärderna mt målet effektiva räddningsinsatser skall inte ses sm statiska i sin utfrmning utan behöver vara föremål för ett arbete med ständiga förbättringar efter gjrda erfarenheter. Utveckling av andra parametrar sm bidrar till effektiva räddningsinsatser måste ckså utvecklas. Detta arbete bygger på ett ömsesidigt ansvar ch deltagande från MSB ch de kmmunala räddningstjänsterna Kppling till LOS prjektet Vid remissförfarandet har farhågr uppkmmit att detta prjekt med de föreslagna åtgärderna skulle vara negativt för LOS-prjektet. Prjektledningens uppfattning är att de föreslagna åtgärderna istället ger draghjälp mt det mål sm LOS-prjektet har. Representatinen i detta arbete har i vissa fall varit persner sm även har deltagit i LOS-prjektet. Sm exempel har rdföranden i de båda styrgrupperna varit samma persn Piltprjektet kstnad I prjektet har en prttyp av en frtbildningsprtal driftsats ch där pågår försöksverksamhet under delar av I prtalen finns en piltutbildning, mtrsågsutbildning, framtagen ch har tillhandahållits utan kstnad till de räddningstjänster sm deltar i detta piltprjekt. Det skall bserveras att utbildningar sm tillhandahålls i frtbildningsprtalen skall vara kstnadsneutrala över tid. Detta innebär att framtida framtagna

20 samhällsskydd ch beredskap 20 (22) frtutbildningar skall bära sina kstnader ch blir därmed avgiftsbelagda. En utvärdering av mtrsågsutbildningen kmmer att göras första kvartalet Hur går vi vidare Sm tidigare nämnts så ligger dkumentet tankebanr till grund för detta arbete. Det har ckså tidigare nämnts att valet var till förmån för åtgärder sm på krt sikt skulle kunna göra räddningsinsatser effektivare. Sm framgick av dkumentet tankebanrna fanns förlag på åtgärder dels på krt sikt 1-2 år, ch på lång sikt 3-5 år. Efter det att de nu framtagna förslagen har implementerats bör MSB ha en plan för hur man ytterligare skulle kunna göra räddningsinsatserna effektivare utifrån den framtagna övergripande prcesskartläggningen.

21 samhällsskydd ch beredskap 21 (22) 14. Bilagr 14.1 Prjektdirektiv, Prjektplan, Slutrapprt av delprjektet frtbildningsprtal 14.4 Slutrapprt av delprjektet frtbildningsprtal 14.5 Slutrapprt av delprjektet kvalitetssäkring av räddningsledare 14.6 Slutrapprt av delprjektet erfarenhetsåterföring 14.7 Tankebanr 14.8 Tankepapper 15. Referenser Lagen m skydd mt lyckr, Refrmen skydd mt lyckr, DS 2009:47 Samhällets beredskap ch försvar, 2012/13 Rapprt från deltagande i I/ITSEC Interservice/Industry Training, Simulatin & Educatin Cnference. Orland Cecilia Hammar ch Lars-Gunnar Strandberg Nöj kund index undersökning. MSB Dnr

22 samhällsskydd ch beredskap 22 (22)