ANALYS AV BETYDANDE INFLYTANDE PÅ MARKNADER SOM GÄLLER TILLTRÄDE TILL ABONNENTFÖRBINDELSER I DET FASTA TELEFONNÄTET

Transkript

1 Päivämäärä / Datum /Date Nr / Nr / N /935/2006 ANALYS AV BETYDANDE INFLYTANDE PÅ MARKNADER SOM GÄLLER TILLTRÄDE TILL ABONNENTFÖRBINDELSER I DET FASTA TELEFONNÄTET 1 UTÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNING AV BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE Kmmunikatinsverket skall enligt 17 1 mm. i kmmunikatinsmarknadslagen (393/2003) i syfte att klarlägga knkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av parti- ch detaljmarknader sm definierats sm relevanta. Lagens 16 förpliktar Kmmunikatinsverket att iaktta kmmissinens rekmmendatin 1 vid definieringen av relevanta kmmunikatinsmarknader. I rekmmendatinen definieras att tillträde i grssistledet (inklusive delat tillträde) till knventinella abnnentledningar av metall ch delaccessnät uppbyggda av metallkablar, i syfte att tillhandahålla bredbands- ch taltjänster, utgör en egen relevant marknad (marknad nr 11). Den 6 februari 2004 gav Kmmunikatinsverket ett beslut till 43 företag sm utövar verksamhet på marknaden sm gäller tillträde till abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet. 2 Alla dessa företag knstaterades ha betydande marknadsinflytande på sitt traditinella verksamhetsmråde. Med tanke på ålagda skyldigheter indelades företagen i tre grupper. Företag i den första gruppen ålades skyldighet att hyra ut abnnentförbindelser ch utrustningsutrymmen, att ffentliggöra leveransvillkr ch prislistr samt att iaktta icke-diskriminerande prissättning ch att i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkr. Företag i den andra gruppen ålades dessutm en skyldighet att använda ett kstnadsredvisningssystem. Företag i den tredje gruppen ålades ytterligare en särredvisningsskyldighet. I bilaga 1 finns en förteckning över teleföretagen i respektive grupp. Alla beslut har vunnit laga kraft. 1 Kmmissinens rekmmendatin m relevanta prdukt- ch tjänstemarknader inm mrådet elektrnisk kmmunikatin vilka kan kmma i fråga för förhandsreglering enligt Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 2002/21/EG m ett gemensamt regelverk för elektrniska kmmunikatinsnät ch kmmunikatinstjänster 2003/311/EG, EUT L 114, , s Alajärven Puhelinsuuskunta, Auria Netwrks Oy, Elisa Netwrks Ab, Etelä-Satakunnan Puhelin Oy, Eurajen Telesuuskunta, Frssan Seudun Puhelin Oy, Hämeen Puhelin Oy, Härkätien Puhelin Oy, Iisalmen Puhelin Oy, Ikaalisten-Parkann Puhelin Oy, Jakbstadsnejdens Telefn Ab, Kajaanin Puhelinsuuskunta, Karis Telefn Ab - Karjaan Puhelin Oy, Keikyän Puhelinsuuskunta, Kesnet Oy, Kimit Telefnaktieblag, Kkklan Puhelin Oy, KPY Verkt Oy, Kymen Puhelin Oy, Laitilan Puhelinsuuskunta, Lhjan Puhelin Oy, Lunet Oy, Lviisan Puhelinsuuskunta, Lännen Puhelin Oy, Mariehamns Telefn Ab, Mikkelin Puhelin Oyj, Oulun Puhelin Oyj, Outkummun Puhelin Oy, Pargas Telefn Ab - Paraisten Puhelin Oy, Phjanmaan PPO Oy, Phjis-Hämeen Puhelin Oy, Päijät-Hämeen Puhelin Oyj, Riihimäen Puhelin Oy, Saln Seudun Puhelin Oy, Satakunnan Puhelin Oy, Snera Carrier Netwrks Oy, Sn Net Oy, Telekarelia Oy, Tikka Netwrks Oy, Vaasan Läänin Puhelin Oy, Vakka-Sumen Puhelin Oy ch Ålands Telefnandelslag. Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity PB 313, FI Telefn P.O. Bx 313, FI Telephne

2 2 (24) 2 OFFENTLIGT SAMRÅDSFÖRFARANDE 2.1 Natinellt samrådsförfarande Relevanta marknader Kmmunikatinsverket reserverade den 9 ktber 2006 teleföretag ch företrädare för teleföretag ch användare tillfälle att framföra sin uppfattning m verkets marknadsanalys av betydande marknadsinflytande på marknader sm gäller tillträde till abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet. Remisstiden för analysen på finska gick ut den 3 nvember 2006 ch på svenska den 20 nvember Kmmunikatinsverket fick fem utlåtanden sm gällde denna marknadsanalys. Knkurrensverket knstaterar i sitt utlåtande att det till största delen instämmer med Kmmunikatinsverkets marknadsdefinitin. Finnet-förbundet rf ("Finnet-förbundet") ch Oulun Puhelin Oyj ("Oulun Puhelin") knstaterar att det är beklagligt att utgångspunkten för marknaden tillträde till abnnentförbindelser ch marknadsanalysen var teleföretagens traditinella gegrafiska mråden, dvs. mråden där teleföretagen hade mnpl på att utöva lkal televerksamhet fram till den 31 december Marknadsanalysen brde utvidgas utanför teleföretagens traditinella verksamhetsmråden, eftersm marknaden för det fasta nätet är riksmfattande. TeliaSnera Finland Oyj ("TeliaSnera") för sin del knstaterar att knkurrensförhållandena på alla gegrafiska marknader inte är likadana. På några mråden har den traditinella peratören inte längre ett betydande marknadsinflytande. Enligt synpunkterna från Finnet-förbundet ch Oulun Puhelin har abnnentförbindelsemarknaden definierats för snävt i analysen med tanke på substituerbarhet. Eftersm abnnentförbindelser främst hyrs ut för att framställa bredbandstjänster, brde nät sm möjliggör tillhandahållande av trådlöst bredband ckså identifieras sm prdukter sm kan substituera abnnentförbindelsen. På marknaden finns redan nät sm substituerar abnnentförbindelser ch allt flera är på väg. Också TeliaSnera knstaterar att betydelsen av alternativa teknlgier inte har analyserats i tillräcklig mån. TeliaSnera knstaterar att relevanta nyttighetsmarknader frtfarande mfattar abnnentförbindelser av metall. Enligt TeliaSneras uppfattning finns det inte några grunder för att utsträcka regleringen till abnnentförbindelser sm genmförts med andra tekniker. Finnet-förbundet anser att förslaget att fibernät eventuellt i frtsättningen skulle mfattas av marknaden för abnnentförbindelseprdukter är nödigt. Enligt Finnetförbundets uppfattning bör SMP-ställning på abnnentförbindelsemarknaden avgränsas så att den högst gäller abnnentförbindelser med ledare av metall sm har byggts före den 31 december Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

3 3 (24) Granskning av marknadsinflytande ch skyldigheter sm åläggs SMP-företag 2.2 Internatinellt samrådsförfarande Knkurrensverket instämmer huvudsakligen med Kmmunikatinsverket m marknadsanalysen ch de skyldigheter sm åläggs företagen. De SMP-skyldigheter sm Kmmunikatinsverket ålade år 2004 har för sin del främjat knkurrens på slutkundsmarknaden. Knkurrensverket anser dck att skyldighet att tillämpa kstnadsrienterad prissättning inte är ett tillräckligt medel för att helt kunna eliminera SMP-företagens möjligheter att hindra eller i avsevärd grad störa knkurrenternas verksamhet på marknaden där slutprdukter tillhandahålls genm abnnentförbindelser. Finnet-förbundet anser att det är beklagansvärt att SMP-skyldigheter för några mindre företag har blivit strängare. För dessa företag har abnnentförbindelsemarknaden varit åtminstne lika fungerande sm för företag sm redan tidigare har haft skyldighet att tillämpa kstnadsrienterad prissättning ch använda ett kstnadsredvisningssystem. Därför är det svårt att se en anknytning när det gäller att säkerställa knkurrensförutsättningar. Elisa knstaterar att en brist i marknadsanalysen är att den saknar uppgift m hur siffrrna för marknadsandelarna har kalkylerats. Det är klart hur nätet sm teleföretaget har byggt för eget bruk har beaktats i kalkylerna. Med tanke på skyldigheterna anser Elisa att det i princip är mtiverat att Kmmunikatinsverket försöker säkerställa så jämlika knkurrensförutsättningar sm möjligt för företagen genm att samrdna skyldigheter sm åläggs företag med betydande marknadsinflytande. För Lunet Oy knstaterar Elisa dck att särredvisningsskyldighet sm åläggs Lunet Oy från början av 2007 är skälig med tanke på företagets strlek ch verksamhet. I det slutgiltiga beslutet brde Lunet Oy åtminstne garanteras en tillräcklig övergångstid för att det skall kunna genmföra särredvisningsskyldigheten. TeliaSnera knstaterar m skyldigheterna att Kmmunikatinsverket kunde ha övervägt lindrad reglering, eftersm det är klart att alternativa teknlgier i snabb takt kmmer på marknaden. Om reglering ändå upprätthålls, anser TeliaSnera så sm Elisa att det är viktigt att det fins likadana skyldigheter för alla teleföretag i samma ställning. Oulun Puhelin knstaterar att Kmmunikatinsverkets analys inte i tillräcklig mån inser de reginala förhållandena ch att företagen är i symmetrisk ställning berende av deras strlek. Oulun Puhelin förutsätter att Kmmunikatinsverket bör ta brt alla skyldigheter sm ålagts Oulun Puhelin i fråga m kpplingsavgifter på marknaden tillträde till abnnentförbindelser. De skyldigheter sm kan kvarstå skulle högst vara skyldighet att ffentliggöra prislistr ch skyldighet att tillämpa ickediskriminerande prissättning. Kmmunikatinsverket tillkännagav den 27 nvember 2006 sina marknadsanalyser m betydande marknadsinflytande sm gällde tillträde till abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet ch bredbandstillträde för grssistledet för kmmissinen. Kmmissinen yttrade sig den 22 december 2006 så sm avses i artikel 7.3 i direktivet 2002/21/EG. Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

4 4 (24) Kmmissinen har inte någnting att anmärka m Kmmunikatinsverkets definitin av relevanta marknader eller marknadsanalys. Skyldigheter sm gäller kstnadsrientering ch kstnadsredvisningssystem Kmmissinen framförde sin r m att teleföretag sm är skyldiga att använda ett kstnadsredvisningssystem får enligt kmmunikatinsmarknadslagen själv välja vilket system de använder ch hänvisade till sina kmmentarer på den första ntifikatinen av marknad 11. Kmmunikatinsverket kan emellertid inte bestämma att ett företag skall använda ett visst system, eftersm enligt 87 i kmmunikatinsmarknadslagen kan teleföretaget själv välja vilket kstnadsredvisningssystem det använder ch i lagen ingår inte någn befgenhet för Kmmunikatinsverket för denna del. Kmmissinen anser frtfarande att det begränsar åtgärdens medverkan till knsumenternas förmån, ökad knkurrens ch utveckling av den inre marknaden. 3 RELEVANTA MARKNADER 3.1 Bredbands- ch taltjänster i slutkundsledet Abnnentförbindelsers existens ch funktin i grssistledet är en förutsättning för att ett kmmunikatinsföretag sm inte äger abnnentförbindelser på vederbörande marknad kan tillhandahålla slutkunder bredbands- ch talkmmunikatinstjänster. När kmmunikatinsföretaget hyr en abnnentförbindelse så kan det bjuda ut sina tjänster till slutkunder på nästan likadana villkr sm m det själv skulle äga förbindelsen. Slutkunderna får ett större tjänsteurval, möjligheterna att jämföra tjänster blir bättre ch incitamenten att utveckla tjänster ch förbättra kstnadseffektivitet ökar. Fungerande grssistmarknader för abnnentförbindelser har alltså en central betydelse för knkurrensläget på bredbands- ch taltjänster i slutkundsledet. Den 31 december 2005 var antalet xdsl-bredbandsanslutningar sm levererats till slutkunder cirka På samma tidpunkt var antalet abnnentförbindelser cirka , dvs. att litet under hälften av alla tillgängliga abnnentförbindelser användes för bredband ch resten användes för talkmmunikatin eller för annat bruk. Antalet bredbandsanslutningar ch marknadens värde har vuxit starkt, vilket har ökat abnnentförbindelsemarknadens viktighet. En del av abnnentförbindelser för bredbandsbruk används ckså för talkmmunikatin ch en del av abnnentförbindelser för talkmmunikatin används ckså för överföring av infrmatin via ISDN-mdem. Användningen av ISDN-mdem har börjat sjunka sedan Se bilaga 2, tabell 1 Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

5 5 (24) 80,0 70,0 60,0 50,0 % 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Feb. 04 Apr. 04 Jun. 04 Aug.04 Okt.04 Ded.04 Feb.05 Apr.05 Jun.05 Aug.05 Okt.05 Dec.05 Feb.06 Apr.06 Internet-förbindelse Bredband Bild 1. Internet-förbindelser ch bredbandsanslutningar i hushållen (%). Källa: Statistikcentralen, (2006), Knsumentbarmetern 5/2006. Taltjänsternas betydelse i det fasta telefnnätet har minskat i Finland under de senaste åren i takt med den kraftigt ökande mbilkmmunikatinen. Både antalet fasta anslutningar ch samtalsvlymen har minskat. De flesta finländarna har enbart mbilabnnemang eller mbilabnnemang ch fast anslutning. Det är bara 2 % sm enbart använder fast telefnanslutning för samtalen. 4 Denna utveckling har för sin del minskat abnnentförbindelsernas betydelse för taltjänster. I slutkundsledet för taltjänsterna kan mbilkmmunikatin ch telekmmunikatin i det fasta telefnnätet substituera varandra. 3.2 Relevanta nyttighetsmarknader för tillträde till abnnentförbindelser i grssistledet Den relevanta nyttighetsmarknaden består av tillträde till abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet för tillhandahållande av bredbandstjänster ch tjänster för överföring av tal. Det är fråga m en sk. partimarknad sm ingår i EG-kmmissinens rekmmendatin (se ftnt 1) m relevanta prdukt- ch tjänstemarknader inm mrådet elektrnisk kmmunikatin vilka kan kmma i fråga för förhandsreglering (marknad nr 11). Enligt 16 i kmmunikatinsmarknadslagen (393/2003) är Kmmunikatinsverket skyldigt att iaktta kmmissinens rekmmendatin vid definiering av relevanta kmmunikatinsmarknader. Prdukter sm hör till marknaden är 1) en abnnentförbindelse med ledare av metall, 2) en del av en abnnentförbindelse med ledare av metall ch 3) förmedlingskapacitet i en abnnentförbindelse för parallellanvändning, dvs. delat tillträde. Till marknaden hör även utrustningsutrymmen för sådana mindre utrustningar sm behövs vid användningen av abnnentförbindelseprdukter. Abnnentförbindelseprdukter sm avses i denna analys är alla sådana prdukter ch tjänster sm hänför sig till abnnentförbindelsenätet ch sm teletjänstföretag behöver för att få en abnnentförbindelse eller en del av den till sitt förfgande. Reglerade abnnentförbindelseprdukter är därför bl.a. kppling, överföring ch månadshyra av en abnnentförbindelse. Med en abnnentförbindelse med ledare av metall avses här en abnnentförbindelse av vilken åtminstne en del har genmförts med ledare av metall. I kmmunikatinsmarknadslagen av- 4 Källa: Användningen av teletjänster 2005, Kmmunikatinsverkets undersökning Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

6 6 (24) ses med abnnentförbindelse en del av ett fast telefnnät sm används mellan användarens anslutning ch en sådan anrdning med hjälp av vilken meddelanden kan styras. I kmmunikatinsmarknadslagen krävs inte att en abnnentförbindelse skall genmföras med ledare av metall utan abnnentanslutningar sm genmförts med andra tekniker kan ckså vara abnnentförbindelser. 5 Abnnentförbindelser sm genmförts med fiber ch radilänkar har ökat jämnt under de senaste två åren. I synnerhet nykmlingar på marknaden bygger sina abnnentförbindelser med fiber, för fiber är förmånligare ch har bättre överföringskapacitet. Av alla abnnentförbindelser utgör fiber ch radilänkar för tillfället bara en liten del, men många av de nya abnnentförbindelserna genmförs på någt annat sätt än med ledare av metall. En mängd teleföretag har dessutm meddelat att de kmmer att ersätta sitt nuvarande abnnentförbindelsenät med nya tekniker. Tillträde till kabeltelevisinsnät för tillhandahållande av abnnentförbindelser är inte teknlgiskt eller eknmiskt möjligt för tillfället. Också kmmissinen har knstaterat detta 6 ch kmmit till det resultatet att kabeltelevisinsnäten avgränsas utanför den relevanta marknaden. Dessutm täcker kabeltelevisinsnäten ett mindre gegrafiskt mråde ch en mindre andel av beflkningen än det fasta telefnnätet. Cirka 47 prcent av hushållen 7 har kabeltelevisin medan så gtt sm 100 prcent har en fast abnnentförbindelse. Substituerbarhet på efterfrågesidan Med substituerbarhet avses köparens möjlighet ch vilja att byta tjänsteleverantör. Substituerbarhet på efterfrågesidan kan bedömas utgående från huruvida det finns knkurrerande prdukter på marknaden sm kunderna kan välja när priset på kundens prdukt avsevärt ch ständigt stiger. Tillträde till abnnentförbindelser är en grssistmarknad där nätföretag är försäljare ch tjänsteföretag köpare. Ett tjänsteföretag kan utöva verksamhet på ett annat nätföretags verksamhetsmråde enbart m tjänsteföretaget hyr behövlig nätkapacitet av nätföretaget eller bygger sina egna nätförbindelser. Skyldigheter att hyra ut nätkapacitet gäller enbart den traditinella aktören på varje gegrafiskt marknadsmråde. Såsm följande granskning visar, har knkurrerande abnnentförbindelsenät inte byggts i mfattande grad, ch det knkurrerande nätet har inte heller hyrts ut till tredje parter särskilt mycket på kmmersiella grunder. De nya knkurrenterna på marknaden hade byggt enbart cirka nya abnnentförbindelser, dvs. ungefär 1,3 % av alla abnnentförbindelser med ledare av metall sm var i bruk den 31 december Antalet abnnentförbindelser med ledare av metall ch delat tillträde sm nykmlingarna har hyrt ut är 1 300, dvs. litet över 0,5 %. En del av de uthyrda abnnentförbindelserna ch delat tillträde är uthyrning i andra 5 I kmmunikatinsmarknadslagen avses med abnnentförbindelse en sådan "del av ett fast telefnnät sm används mellan användarens anslutning ch en sådan anrdning med hjälp av vilken meddelanden kan styras". 6 Kmmissinen knstaterar i ett utkast till sitt nya marknadsrekmmendatin att "the unbundling f cable netwrks at this stage des nt appear technlgically pssible, nr ecnmically viable, s that an equivalent service t lcal lp unbundling cannt be prvided ver cable netwrks." (Cmmissin staff wrking dcument: public cnsultatin n a draft cmmissin recmmendatin). Utkastet kan läsas här: 7 Statistikcentralen (2006), Knsumentbarmetern 5/2006. Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

7 7 (24) hand, dvs. att knkurrenterna hyrde ut de abnnentförbindelseprdukter sm de hade hyrt från det traditinella teleföretaget på mrådet. Abnnentförbindelser sm genmförts med andra teknlgier erbjuds frtfarande i mycket liten grad. Den 31 december 2005 var antalet abnnentförbindelser med fiber cirka ch med radilänkar litet över Tekniskt ch funktinellt sett kan abnnentförbindelser med ptisk fiber ersätta abnnentförbindelser med ledare av metall, men på grund av det lilla antalet avgränsas fiber utanför den relevanta marknaden. Av samma rsak ersätter fasta trådlösa förbindelser inte abnnentförbindelser i det fasta nätet i grssistledet. Tills vidare är det ckså säkert hur andra företag skulle kunna hyra förbindelser i grssistledet i ett fast trådlöst nät. Eftersm antalet abnnentförbindelser sm genmförts med alternativa teknlgier är så litet har de inte någn inverkan på marknadsanalysens resultat ch därför ingår de inte i den relevanta marknaden. Alternativa teknlgier behandlas senare i samband med ptentiell knkurrens under avsnittet granskning av betydande marknadsflytande. Substituerbarhet på utbudssidan 3.3 Gegrafiska marknader Med substituerbarhet på utbudssidan avses möjligheten för andra än vederbörande prdukters tillverkare eller tjänsteleverantörer att genast eller inm krt tid övergå till att tillverka dessa prdukter eller leverera dessa tjänster utan avsevärda kstnader. Substituerbarhet på utbudssidan kan bedömas utgående från att granska knkurrerande företags tillträde till marknaden, när priset på den prdukt sm bedöms avsevärt ch ständigt stiger. Att bygga ett abnnentförbindelsenät kräver avsevärda fasta investeringskstnader. I praktiken har de nya leverantörerna enbart begränsade möjligheter att i mfattande grad börja tillhandahålla abnnentförbindelser sm genmförts med ledare av metall eller med andra teknlgier samt därtill hörande prdukter, åtminstne på krt sikt. Byggande av abnnentförbindelser kmmer dck i fråga i synnerhet för stra kunder eller nya bstadsmråden ch stra bstadsföretag, för då kan det vara både tekniskt ch eknmiskt lönsamt för knkurrenterna att bygga egna abnnentförbindelser i stället för att hyra dem. Sådana knkurrenter har fta eget abnnentförbindelsenät i närheten. Enligt de marknadsdata sm Kmmunikatinsverket har fått har byggande på knkurrenternas mråde dck varit mycket vanligt. På grund av vad sm framförts van anser Kmmunikatinsverket att det inte behöver ändra definitinen av nyttighetsmarknaden sm gjrdes år 2004 i samband med beslut m betydande marknadsinflytande. Marknadsdefinitinen överensstämmer ckså med kmmissinens rekmmendatin. Också kmmissinens förslag till den nya rekmmendatinen utgår från den definitinen att abnnentförbindelsemarknaden enbart mfattar sådana abnnentförbindelser sm helt eller delvis är av metall. I fråga m tillträde till abnnentförbindelser har relevanta gegrafiska marknader i Finland fördelat sig mrådesvis. Marknaderna följer främst gränserna för traditinella verksamhetsmråden för teleföretag sm tillhandahåller fasta lkala telefnitjänster ch därför sammanfaller de ck- Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

8 8 (24) 3.4 Sammanfattning av relevanta marknader så med ett mråde sm det fasta telefnnätet täcker. Med ett traditinellt verksamhetsmråde avses ett mråde där teleföretaget hade begränsad rätt att utöva lkal televerksamhet fram till den 31 december Från ch med början av 1994 har teleföretagen ckså haft möjlighet att bygga sina nät utanför det traditinella verksamhetsmrådet. Enligt de marknadsdata sm Kmmunikatinsverket har fått har byggande på knkurrenternas mråde dck varit mycket vanligt. Det är litet över en prcent av alla abnnentförbindelser med ledare av metall sm har byggts utanför eget mråde. På följande teleföretags verksamhetsmråden har inte alls byggts några knkurrerande abnnentförbindelser med ledare av metall: Etelä-Satakunnan Puhelin Oy, Eurajen Puhelin Osk, Hämeen Puhelin Oy, Härkätien Puhelin Oy, Ikaalisten-Parkann Puhelin Oy, Jakbstadsnejdens Telefn Ab, Karis Telefn Ab, Keikyän Puhelinsuuskunta, Kimit Telefn Ab, Laitilan Puhelin Osk, Lunet Oy, Mariehamns Telefn Ab, Pargas Telefn Ab, Phjis-Hämeen Puhelin Oy, Telekarelia Oy, Vakka-Sumen Puhelin Oy samt Ålands Telefnandelslag. Om ett tjänsteföretag vill erbjuda bredbandstjänster eller tjänster för överföring av tal med hjälp av abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet på det lkala teleföretagets traditinella verksamhetsmråde, behövs abnnentförbindelserna just från detta mråde. Med hänsyn till marknadsdefinitinen är ett kabeltelevisinsnät eller trådlösa kmmunikatinsnät inte några alternativ för det fasta telefnnätet. Det är inte möjligt att ersätta abnnentförbindelser för teleföretagets traditinella verksamhetsmråde med abnnentförbindelser eller abnnentförbindelseprdukter sm hyrts från ett annat mråde. Tillträde till abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet är alltså begränsat till ett mråde där det reginala teleföretaget hade begränsad rätt att utöva lkal televerksamhet fram till den 31 december På grund av van behandlade faktrer kan det knstateras att den relevanta nyttighetsmarknaden mfattar 1) en abnnentförbindelse med ledare av metall, 2) en del av en abnnentförbindelse med ledare av metall ch 3) förmedlingskapacitet i en abnnentförbindelse för parallellanvändning, dvs. delat tillträde. Till marknaden hör även utrustningsutrymmen för sådana mindre utrustningar sm behövs vid användningen av abnnentförbindelseprdukter. I marknaden ingår även alla sådana prdukter ch tjänster sm hänför sig till abnnentförbindelsenätet ch sm teletjänstföretag behöver för att få en abnnentförbindelse eller en del av den till sitt förfgande, bl.a. kppling, överföring ch månadshyra. Med en abnnentförbindelse med ledare av metall avses här en abnnentförbindelse av vilken åtminstne en del har genmförts med ledare av metall. Den relevanta gegrafiska marknaden har i Finland fördelat sig mrådesvis. Marknaderna följer främst gränserna för traditinella verksamhetsmråden för teleföretag sm tillhandahåller fasta lkala telefnitjänster. Med ett traditinellt verksamhetsmråde avses ett mråde där ett teleföretag hade begränsad rätt att utöva lkal televerksamhet fram till den 31 december Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

9 9 (24) 4 GRANSKNING AV BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE (SMP) Utveckling av grssistmarknaden I den marknadsdefinitin sm ingick i besluten år 2004 knstaterades att efterfrågan på abnnentförbindelser med ledare av metall i grssistledet kan härledas från efterfrågan i slutkundsledet, dvs. efterfrågan på dataöverföringstjänster hs de slutkunder sm har kpplat sig till abnnentförbindelser. Det enda sättet att få en uppfattning av styrkeförhållanden mellan företagen i denna marknadsmiljö var en granskning genm slutkundsledet. Efter 2004 har grssistmarknaden dck börjat utveckla sig. Den 31 december 2005 fanns ttalt abnnentförbindelser med ledare av metall i aktiv användning. Dessutm hade teleföretagen passiva abnnentförbindelser vars andel uppgick till %. Antalet abnnentförbindelser sm hyrdes ut var cirka ch antalet delat tillträde sm hyrdes ut var litet över Nykmlingarnas andel av alla abnnentförbindelser var 1,3 %, av uthyrda abnnentförbindelser 0,5 % ch av uthyrt delat tillträde knappt 0,1 %. Det betyder att de lkala teleföretagen frtfarande mycket starkt förfgar över abnnentförbindelsemarknaden. Tabell i bilaga 4 visar marknadsandelarna ch deras utveckling på marknaden för abnnentförbindelser i grssistledet, efter SMPmråde. Hyrning av abnnentförbindelser med ledare av metall ch hyrning av delat tillträde från SMP-företagen har ökat kraftigt år Grssistmarknaden har utvecklat sig sedan SMP-besluten gavs år 2004 ch skyldigheter sm ålades i dem trädde i kraft. Kmmunikatinsverkets marknadsdata visar att cirka 50 % av alla abnnentförbindelser med ledare av metall sm hyrdes till andra ch över 40 % av delat tillträde till andra kpplades under Prissättning av abnnentförbindelser Utan reglering finns det mycket få incitament för teleföretag i det fasta nätet att tillhandahålla abnnentförbindelser. Uthyrning av abnnentförbindelser till knkurrenter avskaffar mnplställningen för nätföretagets egen tjänsteperatör på slutkundsmarknaden för nättjänsterna. Tillträde till nätet var tryggad genm lagstiftningen redan innan Kmmunikatinsverket fattade de första SMP-besluten, men prissättningen av tillträdesprdukter rsakar frtfarande prblem för knkurrerande företag sm vill träda in på marknaden. Efter 2004 har Kmmunikatinsverket fått ett flertal åtgärdsbegäran m prissättningen av abnnentförbindelseprdukter ch verket har gett 35 beslut. Verket har även satt ett maximipris för installatin av en abnnentförbindelse för 15 företag. Några fall har blivit lösta när ett företag på eget initiativ har sänkt sitt pris. Det är alltså bara reglering sm i praktiken begränsar prissättningen, eftersm företagen inte har några naturliga incitament att sänka grssistpriserna för dessa flaskhalsresurser. Bild 2 beskriver prisutvecklingen för kpplingsavgifter ch månadshyrr åren Såsm framgår av figuren, är kpplingsavgifterna för abnnentförbindelser i Finland frtfarande exceptinellt höga jämfört med EU-genmsnittet, trts att medelpriset för kpplingarna har börjat sjunka efter verkställigheten av Kmmunikatinsverkets SMP-beslut. Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

10 10 (24) Kpplings- ch månadsavgifter för abnnentförbindelser 11,3 11, , ,4 11, ,5 52,1 10,6 10,8 10,6 10, ,2 Kpplingsavgift EU-genmsnittet Månadsavgift EU-genmsnittet Kpplingsavgift Finland Månadsavgift Finland Källa: EU:s lagstiftning ch marknader på mrådet för elektrnisk kmmunikatin 2005 (11:e rapprten), staff wrking paper, vl. 2. Marknadsandelar ch deras utveckling Ptentiell knkurrens Alla traditinella teleföretag har på sitt eget traditinella verksamhetsmråde en marknadsandel på 94 % av abnnentförbindelser med ledare av metall i grssistledet. Andelarna har inte i någn avsevärd grad minskat på SMP-företagens verksamhetsmråden jämfört med 2004 års analys. Alla de lkala teleföretagen anses ha så str marknadsandel att det ensamt är ett starkt bevis på att det finns betydande marknadsinflytande. Detaljerade marknadsandelar ch deras utveckling ges i bilaga 4. Bredband via fiber är för tillfället den enda teknlgin sm erbjuder slutkunden samma egenskaper sm abnnentförbindelse med ledare av metall. Ofta vet slutkunden inte, huruvida tjänsterna kmmer via metall eller fiber. Den stra överföringskapaciteten sm ptisk fiber möjliggör kan i framtiden erbjuda knsumenterna mera avancerade tjänster än vad metallkablarna gör, till exempel TV-tjänst sm förmedlas via internet (IPTV). Tjänster sm kräver str överföringskapacitet har dck ännu inte blivit allmänna. Från slutkundens synvinkel är bredband via radi ännu inte en sådan prdukt sm i avsevärd grad skulle substituera bredband via det fasta nätet. Användningen av trådlösa förbindelser har enligt Kmmunikatinsverkets marknadsdata hittills varit mycket litet mätt såväl i antal WLLförbindelser (WiMAX) sm i vlym av paketförmedlande datakmmunikatin i mbilnäten. Täckningsmrådena för nät sm möjliggör fast dataöverföring är för tillfället begränsade ch kräver att användaren skaffar lika slags utrustningar. WiMAX-förbindelser har använts för att kmplettera bredbandsutbudet på mråden där det skulle vara eknmiskt lönsamt att leverera fiber- eller metallförbindelser. I regel mtsvarar tillgängliga WiMAX-förbindelser inte traditinella bredbandsförbindelser med tanke på prissättning, ch WiMAX-näten erbjuder inte lika str kapacitet Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

11 11 (24) sm till exempel xdsl-näten. Slutanvändaren vet dck alltid att det är trådlös förbindelse sm används, i mtsats till fiberförbindelser. I framtiden kmmer de knkurrerande teknlgierna, såsm ptisk fiber ch fast trådlös access, dck antagligen att ha ökad betydelse när det gäller att genmföra abnnentförbindelser i grssistledet. Såsm knstaterats van utgör de alternativa teknlgierna för tillfället bara en liten andel sm inte i betydande utsträckning har ökat sedan Kmmunikatinsverket uppskattar att andelen inte heller under de närmaste åren kmmer att vara så str att den avsevärt skulle ha någn inverkan på resultatet av föreläggande marknadsanalys. Kmmunikatinsverket följer dck utvecklingen av abnnentförbindelsemarknaden ch i synnerhet utvecklingen av nya teknlgier ch gör en ny analys m det sker några betydelsefulla förändringar sm skulle påverka läget på marknaden. Företagets strlek ch mtverkande inflytande från köparnas sida Ett reginalt fast abnnentförbindelsenät med ledare av metall har byggts under en längre tid ch SMP-företagens före detta mnplställning har möjliggjrt finansieringen. Knkurrenternas möjligheter att få abnnentförbindelseprdukter i det fasta nätet till sitt förfgande är att bygga ett eget nät eller att hyra abnnentförbindelseprdukter från det lkala nätföretaget. Ett abnnentförbindelsenät är ett så kallat naturligt mnpl. Abnnentförbindelsemarknaden är ett naturligt mnpl ckså därför att mfattande byggande av knkurrerande nät inte är eknmiskt på grund av höga investeringskstnader ch lång byggtid. Knkurrenterna bygger i liten mån sina egna fibernät i nybyggen ch för företagskundernas behv. Om knkurrenterna vill ha abnnentförbindelser till sitt förfgande, är den enda möjligheten att hyra abnnentförbindelseprdukter från det lkala nätföretaget. Det minskar ckså de större teleföretagens köparinflytande i relatin till de lkala, kanske avsevärt mindre, nätföretagen. Nästan alla teleföretag sm äger ett abnnentförbindelsenät hör till stra peratörsgrupper sm enligt Kmmunikatinsverkets bedömning har likadana förutsättningar att skaffa utrustningar ch material. Varken prisuppgifterna, sm Kmmunikatinsverket har samlat in i samband med tillsyn över prissättningen, eller prisutvecklingen stöder antagandet att inflytande från köparnas sida i avsevärd grad skulle begränsa de reginala teleföretagens marknadsinflytande. Även m några av de teleföretag sm under de senaste två åren inte har haft skyldighet att tillämpa kstnadsrienterad prissättning har följt den allmänna prisutvecklingen på marknaden, har en del av företagen frtfarande haft höga kpplings- ch/eller månadsavgifter i förhållande till den allmänna prisnivån, eller t..m. höjt sina priser. Företagens lilla strlek i sig är inte en faktr sm begränsar marknadsinflytande på reginala marknader. De minsta företagen i det fasta nätet är ftast belägna på glesbebyggda mråden, där byggande av knkurrerande nätinfrastruktur är eknmiskt lönsamt. Fiberförbindelser byggs i helt nya fastigheter eller de ersätter förbindelser fram till husfördelaren sm i stra bstadsblag tidigare genmförts med ledare av metall. Det betyder att fiberförbindelser blir allmännare i de största tillväxtcentrumen. Eftersm de knkurrerande teleföretagen ändå vill erbjuda bredbandstjänster så mfattande sm möjligt, är deras enda kstnadsmässigt Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

12 12 (24) effektiva lösning att hyra abnnentförbindelser från det lkala nätföretaget. Företagens bkslut bekräftar att finländska nätföretag i det fasta nätet är slida. Kmmunikatinsverket anser att eknmiska resurser inte begränsar företagens marknadsinflytande, inte ens hs de minsta företagen. Ytterligare en fördel är att de lkala teleföretagen har etablerade relatiner till telefn- ch/eller bredbandskunderna på sitt eget mråde. Andra kriterier sm påverkar bedömning av marknadsinflytande Vid bedömningen av marknadsinflytande bör utöver de van nämnda faktrerna ckså beaktas andra kriterier sm nämns i punkt 78 i kmmissinens riktlinjer för marknadsanalyser ch bedömning av betydande marknadsinflytande, till exempel tekniska fördelar eller teknisk överlägsenhet, prdukt- ch tjänstediversifiering (t.ex. prdukter eller tjänster sm tillhandahålls i frm av kmbinatinserbjudanden), fördelar till följd av prduktinens spännvidd, välutvecklat distributins- ch försäljningsnät ch hinder för expansin. På basis av de uppgifter sm Kmmunikatinsverket har fått vid insamling av marknadsdata, vid marknadsövervakning samt vid tillsyn över skyldigheterna har det inte under de senaste två åren skett sådana betydelsefulla förändringar sm skulle ha någn betydande inverkan på marknadsläget eller på teleföretagens inflytande på marknaden tillträde till abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet. I samband med analysen har Kmmunikatinsverket dessutm fått kvalitativa kmmentarer där flera teleföretag var av den åsikten att många av dessa kriterier inte alls har någn betydelse på abnnentförbindelser i grssistledet. 8 Sammanfattning av marknadsanalysen De traditinella teleföretagen har på sina verksamhetsmråden frtfarande en str marknadsandel av abnnentförbindelser, ch knkurrerande utbud med möjliga alternativa teknlgier är frtfarande litet. Den genmsnittliga prisnivån för abnnentförbindelser ch delat tillträde har börjat sjunka efter att SMP-besluten trädde i kraft ch efter att Kmmunikatinsverket med förpliktande beslut har ingripit i prissättning sm strider mt lagen. Detta har ökat intresse för hyrning ch möjliggjrt utvecklingen av reginal knkurrens på bredbandstjänster i slutkundsledet. Dck är prisnivån av kpplingsavgifter i Finland frtfarande hög jämfört med EU-genmsnittet. Knkurrerande utbud på abnnentförbindelser i grssistledet är frtfarande befintligt. Knkurrerande abnnentförbindelsenät har inte byggts, inte ens för nykmlingars eget bruk. Abnnentförbindelse utgör frtfarande en betydande flakhalsresurs i det fasta telefnnätet ch reglering skall säkerställa en fungerande grssistmarknad, vilket skulle betyda att nya aktörer ckså har möjlighet att träda in på marknaden för att tillhandahålla slutkunder tal- ch bredbandstjänster. På basis av marknadsanalysen anser Kmmunikatinsverket att det inte har skett sådana betydelsefulla förändringar på denna marknad sm skulle kräva att de tidigare besluten av 6 februari 2004 skulle ändras för bedömning av företagens betydande marknadsinflytande. Därför knsta- 8 Våren 2006 bad Kmmunikatinsverket att teleföretagen utöver kvantitativa data ckså skulle ge kvalitativa åsikter m de inverkningar sm kriterierna i kmmissinens riktlinjer för marknadsanalyser har på marknader sm gäller tillträde till abnnentförbindelser ch bredbandstillträde för grssistledet. Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

13 13 (24) terar Kmmunikatinsverket att följande teleföretag frtfarande har betydande marknadsinflytande på tillträde till abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet på sitt eget traditinella verksamhetsmråde: Alajärven Puhelinsuuskunta Auria Netwrks Oy Elisa Oyj 9 Etelä-Satakunnan Puhelin Oy Eurajen Puhelin Osk Frssan Seudun Puhelin Oy Hämeen Puhelin Oy Härkätien Puhelin Oy Iisalmen Puhelin Oy Ikaalisten-Parkann Puhelin Oy Jakbstadsnejdens Telefn Ab Kajaanin Puhelinsuuskunta Karis Telefn Ab Keikyän Puhelinsuuskunta Kimit Telefnaktieblag Kkklan Puhelin Oy KPY Palvelut Oy Kymen Puhelin Oy Laitilan Puhelin Osk Lhjan Puhelin Oy Lunet Oy Lviisan Puhelinsuuskunta Lännen Puhelin Oy Mariehamns Telefn Ab Mikkelin Puhelin Oyj Oulun Puhelin Oyj Outkummun Puhelin Oy Pargas Telefn Ab - Paraisten Puhelin Oy Phjanmaan PPO Oy Phjis-Hämeen Puhelin Oy Päijät-Hämeen Puhelin Oyj Saln Seudun Puhelin Oy Satakunnan Puhelin Oy Savnlinnan Puhelin Oy Snera Carrier Netwrks Oy Telekarelia Oy Vaasan Läänin Puhelin Oy Vakka-Sumen Puhelin Oy Ålands Telefnandelslag 5 SKYLDIGHETER FÖR TELEFÖRETAG MED BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE Hyrr för abnnentförbindelser ch delat tillträde - prisutveckling Kmmunikatinsverket har jämfört priserna för abnnentförbindelser ch delat tillträde vid fyra lika tidpunkter efter början av Av bilaga 3 framgår att lika företag har både höjt ch sänkt sina priser. Den ge- 9 År 2004 gavs SMP-besluten ckså till Elisa Netwrks Ab, Kesnet Oy, Riihimäen Puhelin Oy, SnNet Oy ch Tikka Netwrks Oy. I dag har företagen fusinerat med Elisa-kncernen. Elisa Oyj behandlas i analysen sm en helhet vars traditinella verksamhetsmråde mfattar alla dessa företags traditinella verksamhetsmråden. Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

14 14 (24) nmsnittliga prisnivån har börjat sjunka tack vare Kmmunikatinsverkets förpliktande beslut ch maximipriser sm fastställdes i besluten. Beslutens inverkan syns tydligast i kpplingsavgifter för abnnentförbindelser sm har sjunkit i avsevärd grad sedan Kmmunikatinsverket har undersökt prissättningens lagenlighet för installatin hs alla de SMPföretag sm har skyldighet att tillämpa kstnadsrienterade priser ch fattat ett förpliktande beslut för 21 företag. Följande tabell visar de genmsnittliga avgifterna för hyrning av abnnentförbindelser ch delat tillträde den 1 maj Priserna för enskilda företag finns i bilaga 3. Alla SMP-företag Kppling av abnnentförbindelse Månadsavgift för abnnentförbindelse Kppling av delat tillträde Månadsavgift för delat tillträde Vägt medeltal 136,70 11,23 95,44 5,60 Median 135,00 11,30 99,00 5,58 Maximi 201,83 21,02 201,83 10,51 Minimi 80 7, ,31 Företag sm har skyldighet att tillämpa kstnadsrienterade priser Vägt medeltal 136,90 11,24 95,06 5,40 Median 130,00 11,50 96,50 5,75 Maximi 201,83 21,02 201,83 10,51 Minimi 95,00 9,60 60,00 4,80 Företag sm inte har skyldighet att tillämpa kstnadsrienterade priser Vägt medeltal 130,36 10,97 107,80 5,44 Median 139,34 11,30 108,00 5,40 Maximi 175,00 13,00 151,50 6,50 Minimi 80,00 7,86 75,00 4,31 Företag med lindrigare skyldigheter har i genmsnitt följt marknadernas prisnivå. Skillnader mellan företag med skyldighet för kstnadsrientering ch företag sm inte har denna skyldighet är i genmsnitt tämligen små. Av den företagsspecifika prisuppföljningen (bilaga 3) framgår att majriteten av företagen med kstnadsrienteringsskyldighet har sänkt sina priser. På mtsvarande sätt, majriteten av företagen sm inte har denna skyldighet har bibehållit sina priser på tidigare nivå. Två av företagen i den senare gruppen har sänkt sina kpplingsavgifter, sju har bibehållit avgifterna ch två har höjt sina kpplingsavgifter. De flesta av dessa företag har högre kpplingsavgifter än vad medianvärdet är hs de företag sm har skyldighet att tillämpa kstnadsrienterad prissättning. SMP-företagens skyldigheter Eftersm det inte har skett några betydelsefulla förändringar efter 2004 års beslut anser Kmmunikatinsverket att det huvudsakligen inte är nödvändigt att ändra de skyldigheter sm då ålades teleföretagen. Vid jämförelser av abnnentförbindelsepriser ch vid tillsyn över prissättningen har dck upptäckts att några företag sm inte har haft skyldighet att sätta sina priser på ett kstnadsrienterat sätt har höjt sina kpplings- eller månadsavgifter för abnnentförbindelser eller delat tillträde. Dessutm är kpplingsavgifterna i denna grupp höga jämfört med sådana teleföretag sm har skyldighet att använda kstnadsrienterad prissättning. Det bör ckså betnas att knkurrensförhållanden ch knkurrensprblem är identiska på de lika gegrafiska marknaderna, ch därför vill Kmmunikatinsverket reglera alla SMP-företag symmetriskt. För att garantera så jämlika knkurrensförhållanden sm möjligt på alla gegrafiska mråden anser Kmmunikatinsverket att det är nödvändigt att Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

15 15 (24) harmnisera skyldigheterna för alla SMP-företag. Alla van nämnda företag med betydande marknadsinflytande kmmer därför att ha följande skyldigheter: 1. Skyldighet att hyra ut abnnentförbindelser ch utrustningsutrymmen, KmmunikatinsmarknadsL 24 Företagen är skyldiga att till teleföretag hyra ut en abnnentförbindelse eller en del av den, förmedlingskapacitet i en abnnentförbindelse för parallellanvändning samt utrustningsutrymme, m det behövs för placering av mindre utrustning sm behövs vid användningen av en abnnentförbindelse. Dessutm är företagen skyldiga att tillåta ett teleföretag sm fått nyttjanderätt att föra med sig ch förlägga sina egna kablar till utrustningsutrymmet samt att tillåta ett sådant teleföretag eller den sm representerar företaget att kmma in i utrustningsutrymmen för att behövliga installatiner ch underhåll kan utföras. 2. Skyldighet att ffentliggöra leveransvillkr ch prislistr, KmmunikatinsmarknadsL 33 Företagen är skyldiga att ffentliggöra leveransvillkr ch prislistr i fråga m en abnnentförbindelse eller en del av den, förmedlingskapacitet i en abnnentförbindelse för parallellanvändning ch utrustningsutrymme samt i fråga m tjänster för tekniskt genmförande av desamma. Av leveransvillkren skall åtminstne framgå de uppgifter sm definieras i bilaga 1 till beslut av den 6 februari Leveransvillkren ch prislistrna skall ffentliggöras på företagets Internet-sidr ch de skall ckså hållas tillgängliga för andra teleföretag i pappersfrm. 3. Skyldigheter sm gäller prissättning ch övriga villkr, KmmunikatinsmarknadsL 37 ch 84 Företagen är skyldiga att prissätta den ersättning sm skall tas ut för en abnnentförbindelse eller en del av den, förmedlingskapacitet i en abnnentförbindelse för parallellanvändning ch utrustningsutrymme så att ersättningen är kstnadsrienterad ch icke-diskriminerande. Företagen är ckså skyldiga att i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkr. 4. Skyldighet att använda ett kstnadsredvisningssystem, KmmunikatinsmarknadsL 87 Företagen är skyldiga att använda ett kstnadsredvisningssystem. Företagen får själv välja vilket system de använder. Företagen skall för Kmmunikatinsverket göra upp en beskrivning av kstnadsredvisningssystemet, av vilken framgår åtminstne kstnadernas huvudtitlar ch de regler enligt vilka kstnaderna fördelas. Dessutm gäller särredvisningsskyldighet följande teleföretag: Auria Netwrks Oy Elisa Oyj Hämeen Puhelin Oy KPY Palvelut Oy Kymen Puhelin Oy Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

16 16 (24) Lunet Oy Lännen Puhelin Oy Mikkelin Puhelin Oyj Oulun Puhelin Oyj Phjanmaan PPO Oy Päijät-Hämeen Puhelin Oyj Saln Seudun Puhelin Oy Satakunnan Puhelin Oy Snera Carrier Netwrks Oy Vaasan Läänin Puhelin Oy 5. Särredvisningsskyldighet, KmmunikatinsmarknadsL 89 Företagen är skyldiga att i sin bkföring särredvisa alla funktiner i anslutning till överlåtelse av nyttjanderätt sm en helhet (nedan särredvisad funktin ) från teleföretagets övriga utbud av tjänster. Företagen skall göra upp skriftliga särredvisningsprinciper ch sända dem till Kmmunikatinsverket. Företagen skall för varje räkenskapsperid göra upp särredvisningskalkyler i vilka ingår resultat- ch balansräkningar för både en särredvisad funktin ch företagets övriga verksamhet samt bakgrundsuppgifter vilka behövs för att åstadkmma dessa räkningar. Till strukturen skall resultat- ch balansräkningen följa företagets fficiella bkslut. Resultaträkningen görs upp till räkenskapsperidens resultat ch balans skall uppges med pster på aktiva-sidan. Särredvisningskalkyler, jämte avskrivningar sm skall uppges sm planerade avskrivningar, skall i sin helhet göras till bkföringsvärde. Företagen skall se till att sina revisrer granskar särredvisningskalkylerna ch ger ett separat utlåtande m dem. De särredvisade resultat- ch balansräkningarna skall tillställas Kmmunikatinsverket inm en månad från fastställandet av bkslutet. Den särredvisningsskyldighet sm avses i detta beslut skall iakttas i bkslutet för den räkenskapsperid sm börjar år Fram till det skall företagen följa de tidigare särredvisningsskyldigheterna. Denna skyldighet är ingen ny sak utan den ålades alla van nämnda företag utm Lunet Oy redan i 2004 års SMP-beslut. En sammanfattning av de skyldigheter sm företagen skall iaktta på basis av denna marknadsanalys finns i bilaga 5. Sammanfattningen mfattar de företag vars skyldigheter inte ändras från 2004 års beslut ch de företag sm kmmer att få nya SMP-skyldigheter på basis av denna analys. Prprtinaliteten i ch skäligheten av skyldigheterna Vid bedömningen av huruvida skyldigheterna är skäliga ch står i rätt prprtin har Kmmunikatinsverket i synnerhet fäst uppmärksamhet vid att de knkurrensförhållanden ch knkurrensprblem sm har upptäckts i marknadsanalysen ch tillsynen över skyldigheterna är likadana på alla gegrafiska marknader. År 2004 ålades några av de minsta SMPföretagen enbart uthyrningsskyldighet, skyldighet att ffentliggöra prislistr ch leveransvillkr samt skyldighet att iaktta icke-diskriminerande priser ch andra icke-diskriminerande villkr. Dessa skyldigheter har i praktiken visat sig vara tillräckliga. I analysen har nu knstaterats att Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne

17 17 (24) SMP-företagets lilla strlek inte minskar företagets marknadsinflytande. Utan någn skyldighet att använda kstnadsrienterad prissättning har företagen inte haft incitament att sänka sina priser för abnnentförbindelseprdukter, utan priserna har fta förblivit på samma nivå, ibland t..m. stigit. De ålagda skyldigheterna är frtfarande nödvändiga med tanke på effektiv knkurrens. I besluten sm gavs år 2004 har alla SMP-företag ålagts en uthyrningsskyldighet, skyldighet att ffentliggöra prislistr ch leveransvillkr samt skyldighet att iaktta icke-diskriminerande priser ch andra icke-diskriminerande villkr. Det finns inget behv för ändring av besluten för någt av företagen. Utan skyldighet att iaktta kstnadsrienterad prissättning kan företagen hindra knkurrens genm att prissätta knkurrenternas tillträde till nätet på en skäligt hög nivå. Företag sm länge varit verksamma på telemarknaden har trts avreglering en betydande knkurrensförmån vid tillhandahållande av telenättjänster i fasta nät, eftersm de har byggt sina nät under en tid då det inte fanns knkurrens. Att bygga flera parallella nät är i allmänhet eknmiskt inte förnuftigt, vilket betyder att nykmlingar måste få använda de traditinella mnplföretagens telenät med skäliga villkr. När tillträdesprisernas kstnadsrientering beräknas, skall det enligt lagen ckså beaktas skälig avkastning på kapitalet. Enligt 87 i kmmunikatinsmarknadslagen kan ett företag med betydande marknadsinflytande åläggas en skyldighet att använda ett kstnadsredvisningssystem, m det behövs för att prissättningen på partimarknaden eller detaljmarknaden skall kunna övervakas. Kstnadsredvisningsskyldigheten kmpletterar alltså skyldigheten att använda kstnadsrienterad prissättning. Eftersm kstnadsrienterad prissättning grundar sig på bevisade prestatinsenliga kstnader ch eftersm kstnadsredvisning är det medel sm används för att uppfölja hur företagets kstnader uppstår ch hur kstnaderna påverkar verksamhetens lönsamhet, så behöver företagets prissättningsskyldighet i detta fall för att kunna fungera ckså en kstnadsredvisningsskyldighet. Kstnadsredvisningen skall prducera så nggrann ch pålitlig infrmatin att kstnadsrientering av priserna kan bevisas ch utvärderas. Teleföretagets prissättning ch kstnadsredvisning skall alltså ha klart samband med varandra. Särredvisningsskyldighet åläggs enbart de största teleföretagen sm har avsevärd affärsverksamhet ch inflytande på marknaden. Enligt förarbeten till 89 i kmmunikatinsmarknadslagen anser Kmmunikatinsverket att en msättning på över 20 miljner eur kan antas sm ändamålsenlig gräns för att ett SMP-företag kan åläggas särredvisningsskyldighet. Denna skyldighet sm åläggs de största företagen är skälig i förhållande till företagens strlek ch verksamhetens mfattning. Den kan inte anses rsaka skäliga kstnader ch den kan inte anses binda företagets persnalresurser på ett skäligt sätt. Företagens särredvisningsskyldighet behövs för att priserna för abnnentförbindelser i det fasta telefnnätet ch därtill hörande prdukter skall kunna övervakas. Enligt mtiveringen till 89 är en särredvisningskalkyl en ffentlig handlig på de grunder sm anges i 7 i ffentlighetslagen. Offentliga särredvisningskalkyler ökar insynen i verksamheten ch den allmänna övervakningen av prissättningen. Särredvisningsskyldigheten gäller enskilda funktiner, inte prdukter. Viestintävirast Kmmunikatinsverket Finnish Cmmunicatins Regulatry Authrity Telefn P.O. Bx 313, FIN Telephne