/9411/2012. Marknadsanalys av betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet

Transkript

1 /9411/2012 Marknadsanalys av betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet

2 2 (15) Innehåll 1 Utgångspunkt för granskningen av betydande marknadsinflytande Telefonitjänster i slutkundsledet Relevanta marknader för samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet Relevanta nyttighetsmarknader Relevanta geografiska marknader Granskning av marknadsinflytande Granskning av motverkande inflytande Övriga faktorer som inverkar på bedömningen av marknadsinflytande Sammanfattning av granskningen av marknadsinflytande Resultatet av marknadsanalysen... 13

3 3 (15) 1 Utgångspunkt för granskningen av betydande marknadsinflytande Enligt 17 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) ska Kommunikationsverket i syfte att klarlägga konkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av partioch detaljmarknader som definierats som relevanta. Vid definieringen av relevanta kommunikationsmarknader ska Kommunikationsverket enligt lagens 16 beakta kommissionens rekommendation 1. Den relevanta nyttighetsmarknaden består i det här fallet av samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet. Det handlar om en grossistmarknad enligt kommissionens rekommendation (marknad nr 3). Marknaden samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet analyserades förra gången år Då gav Kommunikationsverket ett beslut om betydande marknadsinflytande till 20 teleföretag och höll tidigare beslut om betydande marknadsinflytande i kraft för 15 företags del 2. Besluten för de enskilda företagen och marknadsanalysen kan läsas i sin helhet på Kommunikationsverkets internetsidor 3. Samtidigt med analysen av samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet analyserar Kommunikationsverket marknaden för samtalsoriginering i det fasta telefonnätet i grossistledet (marknad nr 2 i kommissionens rekommendation). 2 Telefonitjänster i slutkundsledet Enligt 43 3 mom. i kommunikationsmarknadslagen avses med samtalsterminering, dvs. inkommande trafik, användning av teleföretagets telefonnät till att upprätta en förbindelse, när förbindelsen upprättas från det andra teleföretagets telefonnät till teleföretagets telefonnät. Inkommande trafik är trafik från sammankopplingspunkten till samtalets mottagare. Förmedling av taltelefoni från sammankopplingspunkt till samtalets mottagare kallas i allmänhet terminering. Samtalet kan endast termineras av den operatör som äger nätet i vilket samtalets mottagare har sitt abonnemang. Efterfrågan av termineringstjänsten är alltså inte substituerbar med efterfrågan av en annan termineringstjänst i grossistledet. 1 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2007/879/EG, EUT L 344, , s Som en följd av sammanslagningar och företagsförvärv berör analysen av betydande marknadsinflytande för tillfället 31 teleföretag. 3

4 4 (15) Europeiska kommissionen konstaterar i motiveringspromemorian till marknadsrekommendationen 4, att det finns möjligheter för efterfrågans substituerbarhet i slutkundsledet. Det kan hända exempelvis, om slutkunden har alternativa sätt att ringa ett samtal till avsedd mottagare i det fasta nätet. Därför är det motiverat att först betrakta substituerbarhet på efterfrågesidan på taltelefonitjänster i slutkundsledet. Slutkunderna väntar att taltelefonitjänsten är dubbelriktad, dvs. den möjliggör uppringing och mottagning av samtal. För att använda taltelefonitjänster behövs ett abonnemang i telefonnätet. Med ett abonnemang i telefonnätet avses en tjänst som är tillgänglig för uppringning och mottagning av nationella och internationella samtal och för samtal till larmtjänsten via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan. Abonnemang i telefonnätet omfattar telefonabonnemang i det fasta nätet (fasta abonnemang), telefonabonnemang i mobilnätet (mobilabonnemang) samt VoIP-abonnemang i det fasta nätet. Från dessa abonnemang är det möjligt att använda taltelefonitjänster via en fast anslutninspunkt. Vid granskning av slutkundsledet är det viktigt att undersöka om taltelefonitjänster som tillhandahålls via mobilabonnemang och VoIP-abonnemang är substituerbara med taltelefonitjänster som tillhandahålls via telefonabonnemang i det fasta nätet. Ett mobilabonnemang till exempel kan användas vid andra ställen än via fast anslutningspunkt, och det möjliggör förutom användning av taltelefonitjänster även övriga tjänster, t.ex. SMSoch MMS-meddelandetjänster. Av dessa orsaker är substituerbarheten nödvändigtvis inte symmetriskt mao. ett mobilabonnemang kan substituera ett telefonabonnemang i det fasta nätet, men ett telefonabonnemang i det fasta nätet är nödvändigtvis inte en substitut för ett mobilabonnemang. Symmetrisk substituerbarhet anses dock inte vara en väsentlig fråga för bedömning av förhandsreglering av samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet, emedan avsikten är att bedöma tjänster som kan utgöra en substitut för telefonabonnemang i det fasta nätet och på så sätt bedöma om det finns behov av att förhandsreglera marknaden i grossistledet. Konkurrensläget i slutkundsledet avseende telefonitjänster, dvs. telefonabonnemang och de taltelefonitjänster som används via dem har analyserats i Kommunikationsverkets utkast till beslut om betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsoriginering i det fasta nätet i grossistledet. 4 Explanatory note. Accompanying document to the Commission Recommendation on Relevant Product and Service Markets within the electronic communications sector susceptible to ex ante regulation in accordance with Directive 2002/21/EC of the European Parliament and of the Council on a common regulatory framework for electronic communications networks and services. SEC(2007) 1483/2. Brussels, 13/11/2007

5 5 (15) I Finland fanns totalt telefonabonnemang i det fasta nätet i mitten av år Samtidigt uppgick antalet mobilabonnemang till 9,14 miljoner. Antalet VoIP-abonnemang i det fasta nätet var Av alla ringda samtalsminuter år 2011 originerade 8 procent från telefonabonnemang i det fasta nätet, och resten från mobilabonnemang. 14 procent av hushållskunderna hade ett telefonabonnemang i det fasta nätet och 98 procent ett mobilabonnemang år Enligt en enkätundersökning som Kommunikationsverket lät göra år 2010 hade 56 procent av företagen fasta telefonabonnemang och 97 procent mobilabonnemang. Kommunikationsverket anser i sitt utkast till beslut om betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsoriginering i det fasta telefonnätet i grossistledet att ett mobilabonnemang är ett substituerande alternativ till ett abonnemang i det fasta nätet då det gäller telefonitjänster i slutkundsledet. Således utgör också samtal till och från mobilabonnemang ett substituerande alternativ till samtal till och från abonnemang i det fasta nätet. Det betyder att vid granskning av samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet ska man beakta att majoriteten av slutkunderna har en möjlighet att ersätta ett samtal till abonnemang i det fasta nätet med ett samtal från ett mobilabonnemang till ett annat mobilabonnemang. VoIP-abonnemang är också ett substitut för ett abonnemang i det fasta nätet. Antalet VoIP-abonnemang är dock så litet att de inte är relevanta för resultatet av analysen av samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet. 3 Relevanta marknader för samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet 3.1 Relevanta nyttighetsmarknader Enligt 43 3 mom. i kommunikationsmarknadslagen avses med samtalsterminering, dvs. inkommande trafik, användning av teleföretagets telefonnät till att upprätta en förbindelse, när förbindelsen upprättas från det andra teleföretagets telefonnät till teleföretagets telefonnät. Inkommande trafik är trafik från sammankopplingspunkt till samtalets mottagare. Till denna nyttighetsmarknad hör, oberoende av tekniken, inkommande trafik i teleföretagets fasta telefonnät samt alla sammankopplingsprodukter och tjänster som är nödvändiga för genomförande av den inkommande trafiken.

6 6 (15) Substituerbarhet på efterfrågesidan Med substituerbarhet på efterfrågesidan avses köparens möjlighet att byta tjänsteleverantör. På marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet avses med köpare ett teleföretag som tillhandahåller den uppringande kunden taltelefonitjänst (mao. företag som köper termineringstjänsten) och med tjänsteleverantör ett företag i det fasta nätet vars kund samtalet rings till (mao. företag som säljer termineringstjänsten). Med efterfrågans substituerbarhet kan man granska om det finns sådana konkurrerande produkter på marknaden som kunderna kan byta till, ifall priset på den relevanta produkten stiger på ett betydande och varaktigt sätt. Priset för samtalsterminering i ett visst teleföretags fasta telefonnät bestäms av det teleföretag vars nät den sökta slutanvändaren har anslutit sig till. Uppringarens operatör kan inte köpa samtalsterminering från något annat nätföretag än det som äger nätet där samtalets mottagare har sitt abonnemang. Kommunikationsverket anser att efterfrågans substituerbarhet i grossistledet inte är möjlig. Substituerbarhet på utbudssidan 3.2 Relevanta geografiska marknader Med utbudets substituerbarhet avses möjligheten för andra än tillverkare eller leverantörer av ifrågavarande produkter att genast eller inom kort tid övergå till att tillverka dessa produkter eller leverera dessa tjänster utan avsevärda kostnader. På marknaden för samtalsterminering i det fasta nätet i grossistledet avses med tillverkare av produkt eller tjänsteleverantör det teleföretag som samtalets mottagare är ansluten till som slutkund (dvs. företag som säljer termineringstjänsten). Med andra än tillverkare av produkterna i fråga eller tjänsteleverantör avses således andra företag som kunde tillhandahålla en substitut för termineringstjänsten i grossistledet. Substituerbarhet på utbudssidan kan bedömas utgående från att granska konkurrerande företags tillträde till marknaden, när priset på den produkt som bedöms stiger på ett betydande och varaktigt sätt. På utbudssidan finns varken nu eller i den närmaste framtiden sådana alternativ som skulle möjliggöra att samtal till en slutkund i ett visst fast telefonnät skulle kunna termineras av något annat teleföretag än det som äger vederbörande nät. Kommunikationsverket anser att utbudets substituerbarhet i grossistledet inte är möjlig. På basis av substituerbarheten på efterfråge- och utbudssidan är det inte möjligt att ersätta samtalsterminering i ett visst fast

7 7 (15) telefonnät i grossistledet med samtalsterminering i ett annat telefonnät i grossistledet. Därför anser Kommunikationsverket att den relevanta marknadens geografiska räckvidd avgränsas så att varje fast telefonnät som tillhandahåller samtalsterminering bildar en egen relevant marknad. 4 Granskning av marknadsinflytande Då varje fast telefonnät bildar en egen relevant marknad har varje företag i det fasta telefonnätet en marknadsandel på 100 procent av samtalstermineringen till abonnemang i företagets eget telefonnät. En marknadsandel på 100 procent på en definierad grossistmarknad betyder dock inte automatiskt att företaget har betydande marknadsinflytande. I synnerhet i detta fall kan andra företags motverkande inflytande begränsa marknadsinflytande för det företag som tillhandahåller termineringstjänsten, dvs. företagets möjlighet att uppträda oberoende av andra teleföretag och i sista hand av slutkunderna. 4.1 Granskning av motverkande inflytande Såsom konstaterades ovan kan terminering, enligt definitionen, inte substitueras med en annan termineringstjänst i grossistledet. Europeiska kommissionen har dock ansett att substituerbarhet på efterfrågesidan är möjligt i slutkundsledet 5. Substituerbarhet på efterfrågesidan i slutkundsledet kan avsevärt påverka hur stort motverkande inflytande de teleföretag som köper samtalsterminering i det fasta nätet i grossistledet har i relation till det teleföretag som tillhandahåller tjänsten i grossistledet. Substituerbarhet på efterfrågesidan i slutkundsledet betyder en situation där den uppringande slutkunden kan välja det abonnemang som han eller hon vill använda för att ringa den slutkund som tar emot samtalet. I praktiken kan substituerbarhet på efterfrågesidan betraktas genom att bedöma om den uppringande slutkunden har alternativ för samtal till ett telefonabonnemang i det fasta nätet, om priset på ett samtal till telefonabonnemang i det fasta nätet stiger på ett betydande och varaktigt sätt. Så gott som alla slutkunder har ett mobilabonnemang. Ovan konstaterades också att ett mobilabonnemang är en substitut 5 Explanatory note. Accompanying document to the Commission Recommendation on Relevant Product and Service Markets within the electronic communications sector susceptible to ex ante regulation in accordance with Directive 2002/21/EC of the European Parliament and of the Council on a common regulatory framework for electronic communications networks and services. SEC(2007) 1483/2. Brussels, 13/11/2007

8 8 (15) för ett telefonabonnemang i det fasta nätet. Det betyder att taltelefonitjänster från mobilabonnemang är substitut för taltelefonitjänster från telefonabonnemang i det fasta nätet. Den uppringande slutkunden kan i regel välja ett substituerande abonemmang för abonnemanget i det fasta nätet för att försöka nå samtalets mottagare. Slutkunden kan alltså ersätta ett samtal till ett abonnemang i det fasta telefonnätet med ett samtal till ett mobilabonnemang. Om slutkunden fritt kan välja abonnemanget för samtalets mottagare, ska teleföretaget, som tillhandahåller samtalsterminering i grossistledet, beakta detta vid prissättning av samtalsterminering i grossistledet. I en sådan situation kan en höjning av priset på samtalsterminering i grossistledet leda till minskade slutkunds- och grossistintäkter för teleföretaget som tillhandahåller denna tjänst. Slutkunderna förväntar sig dubbelriktad taltelefonitjänst, dvs. de vill både ringa och ta emot samtal via sitt telefonabonnemang. Utbudet av taltelefonitjänster i Europa baserar sig på principen "uppringaren betalar". Det betyder att endast den som ringer betalar för de ringda samtalsminuterna. Ett företag som äger ett fast nät eller ett mobilnät debiterar slutkunden en avgift för ringda samtalsminuter och intäktsför en del av avgiften som ersättning för användningen av nätet till det teleföretag vars nät det ringda samtalet terminerar i. Prissättning av samtalsterminering har alltså ingen direkt inverkan på abonnemangskostnaderna och beteendet för samtalets mottagare, utan påverkar endast priset som uppringaren betalar för samtalet. Prissättning av samtalsterminering kan dock indirekt påverka beteendet för samtalets mottagare när prissättningen har en märkbar effekt på uppringarnas vilja att ringa samtal till mottagare. Effekten uppstår om konsekvensen av prissättningen är att slutkundspriset på samtalet uppmuntrar uppringaren att söka alternativa medel för att ringa samtalet eller att minska antalet gånger man ringer mottagaren i fråga. Eftersom nästan alla som ringer och tar emot samtal har ett mobilabonnemang, kan slutkunderna i regel alltid ringa sina samtal från mobilabonnemang till mobilabonnemang som alternativ till samtal från abonnemang i det nätet eller mobilnätet till abonnemang i det fasta nätet. De uppringande slutkunderna kan på så sätt undvika kostnader som härrör sig från prishöjning av samtalsterminering i det fasta nätet genom att välja det mest förmånligaste sättet att ringa mottagaren. I sådana situationer har också mottagaren ett inci-

9 9 (15) tament att börja använda en taltelefonitjänst som utgör ett alternativ för taltelefonitjänsten i det fasta nätet, eftersom taltelefonitjänsten i det fasta nätet inte längre uppfyller de krav som uppställts för den, dvs. prissättning av samtalsterminering hindrar avsevärt mottagning av samtal. Det begränsar avsevärt möjligheterna för företag i det fasta nätet att, oberoende av slutkunderna, prissätta samtalsterminering i det fasta nätet, om förändringarna i grossistpriset direkt överförs till slutkundspriserna i form av ökade produktionskostnader. På en konkurrerande slutkundsmarknad överförs höjningen av grossistpriset direkt till slutkundspriset. Det är alltså möjligt att prissättningen hos ett företag som tillhandahåller samtalsterminering i det fasta nätet begränsas av de uppringande slutkundernas, och därigenom de egna slutkundernas, beteende. Hur betydelsefulla dessa begränsningar är beror främst på om höjningen av termineringspriset överförs till slutkundspriserna för samtal till det fasta telefonnätet samt i vilken mån de uppringande slutkunderna börjar använda en substituerande taltelefonitjänst till följd av höjningen av termineringspriset. Om uppringarna dessutom har möjlighet och incitament att ersätta samtal till mottagare med andra medel, kan lösningarna för prissättning av samtalsterminering även avsevärt påverka intäkter från samtalsterminering i grossistledet för det teleföretag som tillhandahåller denna tjänst, då antalet fakturerade termineringsminuter minskar. Nettoinverkan av termineringsprishöjningen på grossistintäkterna beror på efterfrågans priselasticitet för samtalsminuter som rings till det fasta telefonnätet. Produkterna på marknaden samtalsterminering kan indelas i tre klasser: samtalsterminering inom ett individuellt teleföretags telefonnät; samtalsterminering från det fasta telefonnätet till ett individuellt fast telefonnät; samtalsterminering från mobilnätet till ett individuellt fast telefonnät. Inom ett individuellt teleföretags telefonnät har prissättningen av samtalsterminering främst direkta effekter endast på de samtalspriser som detta teleföretags egna slutkunder betalar. Med tanke på förhandsreglering är det då skäl att granska samtalsterminering från det fasta telefonnätet och från mobilnätet till ett individuellt fast telefonnät. Nedan betraktas de konsekvenser som föranleds då ett företag i det fasta nätet märkbart och varaktigt höjer termineringspriset på samtal antingen från ett fast telefonnät eller från ett mobilnät. Som ett specialfall betraktas företag som utövar verksamhet både i det fasta nätet och i mobilnätet.

10 10 (15) Samtalsterminering från mobilnätet till ett individuellt fast telefonnät Något under hälften av all samtalsterminering i de fasta telefonnäten originerade från mobilabonnemang år Cirka 5 procent alla samtalsminuter från mobilabonnemang ringdes till telefonabonnemang i det fasta nätet. Eftersom grossistpriset för samtalsterminering i mobilnätet är förhandsreglerat, kan mobilnätföretaget inte höja grossistpriset om företaget för det fasta nätet höjer sitt grossistpris. Till följd av prishöjningen kan mobilnätföretaget dock höja slutkundspriset för de samtal som rings till det företags nät som höjde grossistpriset. Då konkurrensen på marknaden för mobilsamtal i slutkundsledet kan anses vara funktionell, ska mobilnätföretaget också införa en avsevärt ökad kostnad i slutkundspriset. Samtalen från mobilnäten har i regel prissatts oberoende av samtalsslag så att samtalen till telefonabonnemang i det fasta nätet har samma pris som samtalen till mobilabonnemang. Om priset på ett termineringssamtal från mobilabonnemang till telefonabonnemang i det fasta nätet avsevärt och varaktigt stiger, och om termineringspriset överförs i samtalets slutkundspris, blir priset på samtal till telefonabonnemang i det fasta nätet högre än priset på samtal till mobilabonnemang. Så gott som alla kunder som har ett telefonabonnemang i det fasta nätet har också ett mobilabonnemang. Den stora täckningen av mobilabonnemang möjliggör att slutkunden i regel kan välja om han eller hon vill ringa till telefonabonnemanget i det fasta nätet eller till det existerande mobilabonnemanget. Kostnaden för ett samtal som slutkunden ringer är i praktiken priset på det uppringda samtalet. Då minutpriset på ett samtal till telefonabonnemang i det fasta nätet, på grund av höjningen av termineringspriset, är högre än minutpriset på ett samtal till mobilabonnemang, kan man anta att en betydande del av slutkunderna ringer samtalet till mobilabonnemang i stället för fast abonnemang. Slutkunderna förväntar sig att taltelefonitjänsten är dubbelriktad, dvs. den möjliggör uppringing och mottagning av samtal. Efter höjningen av termineringspriset är det i praktiken inte längre möjligt för slutkunderna med telefonabonnemang i det fasta nätet att ta emot samtal från slutkunderna i mobilnätet. Företaget i det fasta nätet skulle sannolikt också förlora egna slutkunder. Om företaget i det fasta nätet höjer termineringspriset, skulle det minska antalet samtal som mobilkunderna ringer till det

11 11 (15) fasta nätet i fråga. På grund av tillbudsstående substitut kan man anta att efterfrågans priselasticitet vid samtal till det fasta nätet är stor. Prishöjning av termineringstjänsten orsakar sannolikt en procentuellt större minskning av efterfrågan på terminering. Till följd av en stor höjning av termineringspriset skulle företaget i det fasta nätet sannolikt också förlora grossistintäkter. Andelen kunder som inte har ett mobilabonnemang vid sidan om ett telefonabonnemang i det fasta nätet är liten. Då termineringspriset är nätspecifikt, kan företaget i det fasta telefonnätet inte prissätta terminering på ett annorlunda sätt för de kunder som inte har ett mobilabonnemang som substituerar telefonabonnemanget i det fasta nätet. Dessa kunder har alltså inte någon inverkan på resultatet med tanke på motverkande inflytande. I det rådande marknadsläget har företagen i det fasta nätet alltså avsevärda restriktioner när det gäller att prissätta det grossistpris som mobilnätföretagen ska betala för samtalsterminering i det fasta telefonnätet. På basis av det som anförts ovan anser Kommunikationsverket att med tanke på samtalsterminering från mobilnätet till ett individuellt fast telefonnät kan prisrestriktionerna anses vara så betydelsefulla att företagen i det fasta nätet inte kan prissätta produkten på marknaden för samtalsterminering i grossistledet oberoende av mobilnätföretagen och slutkunderna. Samtalsterminering från det fasta telefonnätet till ett individuellt fast telefonnät Ungefär en tredjedel av all samtalsterminering i fasta telefonnät originerade från telefonabonnemang för andra teleföretag i det fasta nätet år Omkring en tredjedel av samtalsminuterna från telefonabonnemang i det fasta nätet ringdes till telefonabonnemang i ett annat fast telefonnät. Det är sannolikt att om ett företag i det fasta telefonnätet höjer grossistpriset kommer de andra företagen i det fasta telefonnätet som har ett avtalsförhållande med teleföretaget att också höja grossistpriset. Nätföretagen har ett incitament att hålla termineringsintäkterna från andra teleföretag i balans med termineringsutgifterna som betalas andra teleföretag. Den stora täckningen av mobilabonnemang möjliggör att slutkunden i regel kan välja om han eller hon vill ringa från ett telefonabonnemang i det fasta nätet till ett annat telefonabonnemang i det fasta nätet eller från ett mobilabonnemang till ett annat mobilabonnemang. Om höjningen av termineringspriset på ett samtal från ett telefonabonnemang i det fasta nätet till ett annat telefonabonnemang i det fasta nätet överförs till den

12 12 (15) uppringande slutkundens pris för taltelefoni, har slutkunden ett incitament att börja ringa samtalen från ett mobilabonnemang till ett annat mobilabonnemang. Slutkunderna kan i regel direkt börja använda mobilnätets tjänster utan stora byteskostnader. En höjningen av termineringspriset skulle orsaka en höjning i slutkundspriserna och leda till ett minskat antal samtalsminuter som ringts från ett fast telefonabonnemang till ett annat fast telefonabonnemang och sannolikt också till ett intäktsförlust för de teleföretag som tillhandahåller taltelefonitjänster i det fasta nätet. På lång sikt leder detta antagligen till en förlust av kunder med telefonabonnemang i det fasta nätet, då det finns ett heltäckande utbud av alternativ för både fasta abonnemang och samtal från fasta abonnemang, och dessa tjänster blir alltmer lockande i och med att priset på taltelefonitjänsterna i det fasta nätet höjs. På basis av det som anförts ovan anser Kommunikationsverket att med tanke på samtalsterminering från ett fast telefonnät till ett annat individuellt fast telefonnät kan prisrestriktionerna anses vara så betydelsefulla att företagen i det fasta nätet inte kan prissätta grossistprodukten på marknaden för samtalsterminering oberoende av andra teleföretag och av slutkunderna. Företag som verkar i det fasta telefonnätet och mobilnätet På basis av det som anförts ovan skulle en prishöjning av samtalsterminering i det fasta telefonnätet alltså i sista hand gynna de företag som tillhandahåller tjänster i mobilnätet och äger de telefonabonnemang till vilka samtalen skulle övergå. Då mobilnätföretagen även tillhandahåller tjänster i det fasta nätet kan man tänka att de vill flytta samtalen för kunderna hos företag i övriga fasta nät över till sitt eget mobilnät genom att höja termineringspriserna i det fasta nätet. Ett mobilnätföretag kan dock inte vara säker på vilket av de existerande mobilnäten som samtalen från det fasta nätet skulle övergå till. En del av samtalen skulle alltså övergå från ett mobilnätföretagets fasta telefonnät till andra företags mobilnät, vilket begränsar företagets möjlighet att styra kunder till att använda tjänster i företagets eget mobilnät. Kommunikationsverket anser att ställningen av företag som tillhandahåller tjänster både i det fasta telefonnätet och i mobilnätet inte avsevärt påverkar deras motverkande inflytande på marknaden för samtalsterminering i ett individuellt fast telefonnät i grossistledet.

13 13 (15) 4.2 Övriga faktorer som inverkar på bedömningen av marknadsinflytande Med tanke på övriga faktorer som kan begränsa marknadsinflytande anser Kommunikationsverket att deras inverkan på resultatet av marknadsanalysen av samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet är så liten att det inte är motiverat att bedöma dem närmare. 4.3 Sammanfattning av granskningen av marknadsinflytande Då varje fast telefonnät bildar en egen relevant marknad har varje nätföretag i det fasta telefonnätet en marknadsandel på 100 procent av samtalstermineringen till abonnemang i företagets eget telefonnät. Efterfrågan på terminering i det fasta telefonnätet i grossistledet kan sägas vara härledd från efterfrågan på taltelefonitjänster i slutkundsledet. Slutkundernas möjlighet att ersätta efterfrågan på terminering i det fasta telefonnätet med alternativa taltelefonitjänster för samtal till det fasta telefonnätet, i synnerhet med taltelefonitjänster i mobilnätet, begränsar företagens marknadsinflytande i det fasta telefonnätet. Utbudet av mobilabonnemang och taltelefonitjänster som tillhandahålls via dem för att ersätta taltelefonitjänster i det fasta nätet begränsar möjligheterna för företag i det fasta telefonnätet att verka oberoende av konkurrenter och av slutkunderna. Begränsningen gäller grossistprissättning av samtalsterminering både från mobilnätet till det fasta telefonnätet och från ett annat fast telefonnät till det fasta telefonnätet. Kommunikationsverket anser att ett företag i det fasta telefonnätet inte har betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering i företagets eget telefonnät i grossistledet trots att företagets marknadsandel är 100 procent. Företagens marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering i grossistledet begränsas avsevärt av motverkande inflytande. Därför anser Kommunikationsverket att nuvarande marknadsläge är sådant att marknaden för samtalsterminering i ett individuellt fast telefonnät inte längre behöver förhandsregleras. 5 Resultatet av marknadsanalysen På basis av marknadsanalysen anser Kommunikationsverket att förhandsreglering av marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet i grossistledet inte längre är motiverad och därför ska någon förhandsreglering inte längre införas på marknaden. Företagen i det fasta telefonnätet har inte betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering i företagets eget telefonnät i grossistledet. Motverkande inflytande begränsar företagens marknadsinflytande avsevärt.

14 14 (15) Eftersom det på basis av ovan anförda grunder inte längre finns någt behov av förhandsreglering på marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet, anser Kommunikationsverket att följande företag inte längre har betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet: AinaCom Oy 6 Alajärven Puhelinosuuskunta Anvia Abp 7 Blue Lake Communications Oy 8 DNA Ab 9 Elisa Abp 10 Etelä-Satakunnan Puhelin Oy Eurajoen Puhelin Osk Härkätien Puhelin Oy Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö Jakobstadsnejdens Telefon Ab Kaisanet Oy 11 Karis Telefon Ab Keikyän Puhelin Osk Kimito Telefonaktiebolag KYMP Oy 12 Laitilan Puhelin Osk LPOnet Oy Ab 13 Länsilinkki Oy Mariehamns Telefon Ab Mikkelin Puhelin Oyj 14 Pargas Telefon Ab - Paraisten Puhelin Oy, Pohjois-Hämeen Puhelin Oy PPO-Yhtiöt Oy 15 SSP Yhtiöt Oy 16 6 SMP-besluten som gäller AinaCom Oy gavs till Finnet Com Oy och Hämeen Puhelin Oy SMP-besluten som gäller Anvia Abp gavs till Gamlakarleby Telefon Ab och Vasa Läns Telefon Ab SMP-beslutet som gäller Blue Lake Communications Oy gavs till Savonlinnan Puhelin Oy SMP-besluten som gäller DNA Ab gavs till KPY Verkot Oy, Satakunnan Puhelin Oy, Oulun Puhelin Oyj, Lojo Telefon Ab, Lännen Puhelin Oy, Telepohja Oy och Päijät-Hämeen Puhelin Oyj SMP-besluten som gäller Elisa Abp gavs till Lounet OY, Elisa Networks Oy, Kesnet Oy, Saunalahti Group Oyj, Soon Net Oy, Tikka Networks Oyoch Riihimäen Puhelin Oy SMP-besluten som gäller Kaisanet Oy gavs till Iisalmen Puhelin Oy och Kajaanin Puhelinosuuskunta SMP-beslutet som gäller KYMP Oy gavs till Kymen Puhelin Oy SMP-beslutet som gäller LPOnet Oy Ab gavs till Lovisa Telefon Ab SMP-beslutet som gäller Mikkelin Puhelin Oyj gavs till Mikkelin Puhelin Oy SMP-besluten som gäller PPO-Yhtiöt Oy gavs till Pohjanmaan PPO Oy och Telepohja Oy

15 15 (15) Tampereen Puhelin Oy Telekarelia Oy 17 TeliaSonera Finland Oyj 18 TDC Ab Finland 19 Vakka-Suomen Puhelin Oy Ålands Telefonandelslag 16 SMP-besluten som gäller SSP Yhtiöt Oy gavs till Salon Seudun Puhelin Oy och Forssan Seudun Puhelin Oy SMP-besluten som gäller Telekarelia Oy gavs till Telekarelia Oy och Outokummun Puhelin Oy SMP-besluten som gäller TeliaSonera Finland Oyj gavs till Auria Networks Oy och Sonera Carrier Networks Oy SMP-beslutet som gäller TDC Ab gavs till TDC Song Oy