ANALYS AV MARKNADEN FÖR SAMTALSORIGINERING I DET FASTA TELEFONNÄTET

Transkript

1 Päivämäärä / Datum /Date Nro / Nr / No /934/2007 ANALYS AV MARKNADEN FÖR SAMTALSORIGINERING I DET FASTA TELEFONNÄTET 1 UTGÅNGSPUNKTEN FÖR MARKNADSANALYSEN Enligt 17 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) skall i syfte att klarlägga konkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av grossist- och slutkundsmarknader som definierats som relevanta. Vid definieringen av relevanta marknader skall enligt lagens 16 beakta EG-kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering. 1 analyserade marknaden för samtalsoriginering i det fasta telefonnätet förra gången år På basis av marknadsanalysen konstaterade ämbetsverket då att 45 regionala teleföretag hade betydande inflytande på denna marknad. 2 OFFENTLIGA SAMRÅDSFÖRFARANDEN 2.1 Nationellt samrådsförfarande gav teleföretag och företrädare för teleföretag och användare tillfälle att framföra sin uppfattning om marknadsanalysen angående betydande marknadsinflytande på marknaden samtalsoriginering i det fasta telefonnätet. Remisstiden löpte ut fick 7 utlåtanden om analysen. DNA Ab och Elisa Abp tyckte att det är bra att tar bort skyldigheter som gäller kostnadsorientering, användning av ett kostnadsredovisningssystem och särredovisning. Elisa Abp ber även att undersöka när reglering på denna marknad helt kan avskaffas. Finnet-förbundet rf anser det positivt att SMP-skyldigheterna på marknaden samtalsoriginering blir lindrigare. Alla skyldigheter borde dock ha tagits bort för förbundets medlemsföretag. Finnet-förbundet anser att mobilsamtal är tjänster som helt ersätter samtal i det fasta nätet. 1 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2003/311/EG, EUT L 114, , s Alajärven Puhelinosuuskunta, Auria Networks Oy, Elisa Networks Oy, Etelä-Satakunnan Puhelin, Eurajoen Teleosuuskunta, Forssan Seudun Puhelin Oy, Hämeen Puhelin Oy, Härkätien Puhelin Oy, Iisalmen Puhelin Oy, Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö, Jakobstadsnejdens Telefon Ab, Kajaanin Puhelinosuuskunta, Karis Telefon Ab - Karjaan Puhelin Oy, Keikyän Puhelinosuuskunta, Kesnet Oy, Kimito Telefonaktiebolag, Gamlakarleby Telefon Ab, KPY Verkot Oy, Kymen Puhelin Oy, Laitilan Puhelinosuuskunta, Lojo Telefon Ab, Lounet Oy, Loviisan Puhelinosuuskunta, Lännen Puhelin Oy, Länsilinkki Oy, Mariehamns Telefon Ab, Mikkelin Puhelin Oyj, Oulun Puhelin Oyj, Outokummun Puhelin Oy, Pargas Telefon Ab - Paraisten Puhelin Oy, Pohjanmaan PPO Oy, Pohjois-Hämeen Puhelin Oy, Päijät-Hämeen Puhelin Oyj, Riihimäen Puhelin Oy, Salon Seudun Puhelin Oy, Satakunnan Puhelin Oy, Savonlinnan Puhelin Oy, Sonera Carrier Networks Oy, Soon Net Oy, Telekarelia Oy, Telepohja Oy, Tikka Networks Oy, Vasa Läns Telefon Ab, Vakka-Suomen Puhelin Oy, Ålands Telefonandelslag. PB 313, FI P.O. Box 313, FI-00181

2 2 (24) 2.2. Internationellt samrådsförfarande Enligt TeliaSonera Finland Oyj:s uppfattning är byggande eller hyrning av abonnentförbindelser eller fasta förbindelser ett ersättande alternativ för att köpa tjänsten samtalsoriginering i de fall då tjänsterna utförs för företagskunderna. Det har byggts trådlösa eller fiberförbindelser även till hushållskunderna. TeliaSonera anser att Kommunkationsverkets tolkning är fel i fråga om att prishöjningar som beror på ökande enhetskostnader som igen beror på volymnedgång skulle bevisa att det råder brist på konkurrens. TeliaSonera anser det positivt att skyldigheterna blir lindrigare och att alla nätföretag för det fasta nätet regleras med symmetriska skyldigheter. TDC Song Ab anser att prisutvecklingen av samtalsoriginering ska vara av samma nivå som samtalsterminering och att priset för samtalsoriginering ska följa priset för samtalsterminering. Då bör marknaden för samtalsoriginering inte regleras så strängt som samtalsterminering. TDC Song anser att de ändringar till SMP-skyldigheter som föreslår främjar marknadens funktion på det sätt som avses ovan. ska enligt TDC Song dock vara berett att ingripa i prisändringar om det förekommer överprissättning eller andra störningar på marknaden. Konkurrensverket sammanfaller i huvudsak med s åsikter om slutkundsmarknaden för samtal och anser det positivt att har avstått från skyldigheten att tillämpa kostnadsorientering. notifierade kommissionen marknadsanalyser om betydande marknadsinflytande angående samtalsoriginering i det fasta telefonnätet, samtalsterminering i det fasta telefonnätet och transittjänster. Kommissionen yttrade sig så som avses i artikel 7.3 i direktivet 2002/21/EG. Kommissionen hade ingenting att kommentera om s marknadsanalys av samtalsoriginering i det fasta telefonnätet. 3 SLUTKUNDSMARKNAD OCH KONKURRENSPROBLEM ANGÅENDE TELEFONITJÄNSTER I DET FASTA NÄTET Konkurrens och prisutveckling av telefonitjänster i det fasta nätet Enligt den rapport 3 som kommunikationsministeriet låtit göra kan man se att priserna för samtal i det fasta telefonnätet inte har sjunkit. I rapporten undersöktes prisförändringarna för hushållens talkommunikation. Prisnivån av de viktigaste mobilsamtalen blev oförändrad år 2006 för alla mobiloperatörer som undersöktes. Priserna för lokalsamtal i det fasta nätet steg med cirka 3,8 % och för fjärrsamtal med cirka 3,4 %. Priserna för utlandssamtal blev oförändrade. I lokaltelefoni har även anslutningarnas grundavgifter beaktats; dessa förändrades inte år Figur 1 visar utvecklingen av prisindex för talkommunikation från 1995 till För fjärrsamtal och i synnerhet för lokaltelefoni har prisutvecklingen varit kraftigt stigande. För utlandssamtalen sjönk prisnivån när de öppnades 3 Prisnivån för teleavgifter i Finland Kommunikationsministeriet, Helsingfors, 2007.

3 3 (24) för konkurrens, men under detta årtusende har priserna legat på en stadig nivå. Operatörerna i det fasta nätet prissätter sina så kallade närsamtal, dvs. samtal mellan trådanslutningar i operatörens eget nät, relativt sett på en mycket förmånlig nivå. Mobil- och VoIP-operatörerna använder också prissättningsmodeller där interna samtal mellan egen operatörs abonnemang är förmånliga eller gratis. Figur 1. Prisutveckling av talkommunikation Källa: Prisnivån för teleavgifter i Finland Kommunikationsministeriets publikationer 17/2007 Efterfrågan och utbud för telefonitjänster i slutkundsledet I slutkundsledet granskas de kunder som redan har en anslutning med vilken det är möjligt att ringa samtal. Det betyder att granskningen omfattar kunder som enbart har en anslutning till det fasta telefonnätet eller en fast anslutning och ett mobilabonnemang och/eller en bredbandsanslutning. Substitution av telefonitjänster som anslutningsoperatören i det fasta nätet tillhandahåller kunde möjligen komma i fråga i slutkundsledet vid mobilsamtal, VoIP-samtal eller val av operatör i det fasta nätet. Med tanke på samtalsoriginering i grossistledet granskas i princip alternativ för ett enskilt samtal i en situation där en kund har flera anslutningar med vilka det går att ringa. Inköp av en anslutning ingår inte i denna granskning. Även i EU-kommissionens rekommendation utgör telefonanslutningar och telefonitjänster i slutkundsledet egna skilda relevanta marknader. Tillträde till marknaden för telefonitjänster i det fasta nätet i slutkundsledet kan i princip genomföras åtminstone på följande sätt: a) att öppna ett allmänt operatörsprefix b) att tillhandahålla samtal med hjälp av avtal om förhandsval (nätföretaget fakturerar lokalnätsavgiften) c) att tillhandahålla samtal med hjälp av avtal om förhandsval så att tjänsteoperatören, som tillhandahåller samtalen, fakturerar sin egen lokalnätsavgift

4 4 (24) d) att tillhandahålla en anslutning i det traditionella teleföretagets nät antingen med hjälp av nummerportabilitet eller med ett nytt nummer (hyrning av en abonnentförbindelse) e) att leverantören av bredbandstjänster börjar tillhandahålla VoIPsamtal över bredbandsanslutningen Alternativen a - c kräver att nykomlingen måste köpa grossistprodukter för samtalsoriginering från teleföretaget som tillhandahåller anslutningen. Enligt de konsumentundersökningar 4 som har låtit göra hade drygt hälften av hushållen en trådtelefonanslutning år I slutet av 2006 hade andelen minskat med ungefär 10 procentenheter (38 %). De flesta hushåll som hade en fast telefonanslutning hade också en mobiltelefon (89 %). Av hushållen är bara 11 procent beroende på trådtelefon. Tre av fyra hushåll som har en fast telefonanslutning har också en bredbandsanslutning. En stor del av hushåll med trådtelefon planerar att avstå från den inom den närmaste framtiden (32 % år 2005). Telefonitjänsterna i det fasta telefonnätet har fått minskad betydelse i takt med att mobilkommunikation har ökat kraftigt. Både antalet anslutningar och samtalsvolym har minskat i det fasta nätet. Samtidigt som bredbandsanslutningar har blivit allmännare, har dial up-internettrafik minskat. Det igen har medfört ännu minskad samtalsvolym i det fasta nätet. Utvecklingen av antalet anslutningar och samtalsvolymer i det fasta nätet och i mobilnätet visas i bilaga 1. För tillfället är det dock bara SMP-företag i det fasta nätet som på basis av kommunikationsmarknadslagen är skyldiga att tillhandahålla en på förhand icke-begränsad kundgrup telefoni- och dataöverföringstjänster i form av samhällsomfattande tjänst. Av hushållen med en fast telefonanslutning hade fem procent bytt sin anslutning mot en annan tjänsteleverantörs anslutning. Fasta anslutningar användes flitigare i företag. Enligt undersökningen av användningen av teletjänsterna år 2005 hade 35 % av företagens medarbetare enbart en trådtelefon, medan 33 % hade både trådtelefon och mobiltelefon. Av företagens samtal ringdes 49 % från trådtelefon. Enligt konsumentundersökningen år 2006 var cirka 40 % av svarandena med fast telefonanslutning medvetna om möjligheten att välja operatör samtalsvis. Beroende på samtalsslag hade cirka 10 % ingått ett avtal om förhandsval. (Motsvarande andel år 2005 var knappt 20 %.) Av dem som svarade visste 13 % inte om de hade ett förhandsavtal. Litet över 10 % av dem som ringde samtal med fast anslutning använde ett operatörsprefix. (Motsvarande andel år 2005 var cirka 15 %.) Ett operatörsprefix användes oftast vid samtal till utlandet. Under det senaste året hade cirka 4 % av hushållen bytt sin leverantör av telefonitjänster i det fasta nätet. Priserna för mobilsamtal och samtal i det fasta nätet har närmat sig varandra. Såsom framgår av figur 1 har priserna för mobilsamtal sjunkit av- 4 Se s undersökningar av användningen av teletjänster 2005 och Rapporterna kan läsas på finska på: UTKIMUS_2005_RAPORTTI.pdf och

5 5 (24) sevärt under de senaste tio åren medan priserna för samtal i det fasta nätet har börjat stiga. Lokalsamtal är fortfarande förmånligare än mobilsamtal, i fjärrsamtal beror prisskillnaden bl.a. på samtalets längd och operatör, men skillnaden för ett 3-5 minuters samtal är i allmänhet mycket liten. Samtal till mobiltelefoner är betydligt dyrare från en fast anslutning än från en annan mobiltelefon. Utlandssamtal kostar ungefär lika mycket oberoende av om samtalet rings från en fast telefon eller mobiltelefon, eftersom val av operatör är möjligt även för utlandssamtal från mobiltelefon. Utlandssamtalens prisskillnad syns i det om samtalet går till fast anslutning eller mobilabonnemang i utlandet. Användningen av internet med analog eller ISDN-modem kan i praktiken inte alltid ersättas med mobiltelefon. En fjärdedel av ägarna till fast anslutning anser att orsaken till att de behåller den fasta telefonanslutningen är att de använder internet med modem. I så fall används internet så sällan att de inte behöver en bredbandsanslutning eller så har de inte tillgång till bredbandsförbindelser på området. Mobilsamtalen kan åtminstone delvis anses substituera samtalen i det fasta nätet i slutkundsledet. Det finns dock vissa konsumentgrupper som fortfarande enbart använder den fasta telefonen för kommunikation. Dessutom är mobiltelefon ett kompletterande medel för många konsumenter som har en fast telefon. Substitution på efterfrågesidan är huvudsakligen enriktad. Av pris- och andra orsaker byter konsumenterna sina fasta anslutningar till mobilabonnemang, men inte tvärtom. Anslutningar i det fasta nätet och mobilabonnemang är i verkligheten hellre kompletterande än substituerande kommunikationsmedel. Också det faktum att slutkundspriserna i det fasta nätet stiger syftar till att operatörerna i det fasta nätet egentligen inte konkurrerar med mobiloperatörerna om kunder. Operatörer i det fasta nätet erbjuder telefonitjänster i det fasta nätet och försöker täcka de föranledda kostnaderna genom befintliga kunder. Det igen betyder att priserna stiger när kundantalet minskar. I dag har över 50 % av hushållen har en bredbandsanslutning. Ungefär en femtedel av ägarna till bredbandsanslutning har prövat internetsamtal. Enligt s undersökningar om teletjänster har användarna varit ganska nöjda med sina VoIP-tillämpningar med tanke på både användbarhet och röstkvalitet. Internetsamtalen används dock fortfarande enbart i liten grad och den har inte särskilt ökat under det senaste året. Det är alltså möjligt att komma in på marknaden för telefonitjänster i det fasta nätet genom att tillhandahålla kunderna VoIPanslutningar. Den VoIP-anslutning som avses här har definierats i s VoIP-memorandum. Med en VoIP-anslutning avses en allmänt tillgänglig telefonitjänst som kan användas för uppringning och mottagning av nationella och internationella samtal och för samtal till larmtjänsten via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan. En VoIP-anslutning kan också vara nomadisk, vilket betyder att en och samma anslutning och ett och samma nummer kan användas på vilken internetanslutning som helst oberoende av var anslutningen finns. Problem i bredbandsförbindelsen eller nedladdning av stora filer under samtalet kan påverka tjänstens kvalitet. Det kan dock 5 VoIP=Voice over IP PATS=Publicly Available Telephone Service

6 6 (24) konstateras att teknisk användbarhet hos en sådan VoIP-anslutning till största delen motsvarar den traditionella PSTN-telefonanslutningen. VoIP-telefoni avviker inte särskilt mycket från fast telefoni i de fall då VoIP-samtalen utnyttjar en fast eller trådlös bordstelefon som har kopplats till ADSL-modemet direkt eller via en adapter. Den största skillnaden till traditionella samtal är att VoIP-anslutningen fungerar bara när internetförbindelsen är aktiv. Därför fungerar anslutningen inte automatiskt om det blir elavbrott. Om man använder en dator, mikrofon och högtalare skall datorn vara påslagen för att det skall gå att ringa och ta emot samtal. Anslutningen till det fasta nätet kan genomföras med VoIP också på ett sådant sätt att slutanvändaren inte vet att han eller hon använder VoIP-teknik. I så fall styrs samtalet från anslutningen till IP-nätet via ett adapterkort som finns i bredbandskoncentratorn. VoIP-teknik används för tillfället främst vid tillhandahållande av telefonitjänster i det fasta nätet till företag. I hushållen har VoIP-tjänsterna ännu inte blivit allmänna. Antalet VoIP-anslutningar för hushåll har sedan 2004 förblivit mellan 4000 och Till exempel TeliaSonera slutade tillhandahålla sin Puhekaista-tjänst år Orsaken till att VoIP-anslutningar inte har blivit särskilt efterfrågade jämfört med några andra länder är i synnerhet mobilabonnemangens popularitet och prisnivå i förhållande till tjänster i det fasta nätet. Fasta anslutningar ersätts oftast med mobilabonnemang, och det finns inget behov för en skild VoIP-anslutning. En orsak enligt teleföretagens utlåtanden är att VoIP-terminalutrustningars användbarhet är sämre än mobiltelefoners. Flera teleföretag har i sina svar till förfrågningar angett att i framtiden är VoIP det vettigaste sättet att tillhandahålla telefonitjänster i det fasta nätet i synnerhet på konkurrenternas verksamhetsområden. Kostnaderna för tillhandahållande av VoIP varierar beroende på hur omfattande eget nät ett företag har när det kommer in på marknaden. För tillfället finns det några VoIP-tjänsteleverantörer på den finländska marknaden som inte har omfattande egen nätinfrastruktur för det fasta telefonnätet, bl.a. Netphone Finland, Ipon Communications och Maxisat. För förmedling och administration av IP-samtal har företagen en SIP-server, och de sammankopplar sina tjänster med det traditionella trådnätet och mobilnätet via en PSTN-gateway som de köper i form av grossisttjänst från ett annat nätföretag. Från slutkundens synvinkel har prissättningen av VoIPanslutningarna ofta genomförts så att samtalen till andra anslutningar för samma leverantör är gratis. Nätverksfördelar och tillträde till marknaden När man konkurrerar om kunder inom verksamhetsområdet för företaget i det fasta nätet kan den nya aktören inte tillhandahålla kunderna motsvarande nätverksfördelar som den traditionella aktören. När- och lokalsamtalen tillsammans utgör ungefär hälften av alla samtal som rings i det fasta nätet 8. När en konkurrent börjar tillhandahålla telefonanslutningar på området, utgör denna konkurrents kunder i lokalnätet inte en tillräcklig stor grupp för att det skulle vara lönsamt att skaffa en anslutning för närsamtal. Alla teleföretag tillhandahåller inte närsamtal särskilt, vilket betyder att också en del av lokalsamtalen är interna samtal i tele- 8 Källa: Statistikcentralen, Telekommunikation Antalet samtalsminuter som ringdes från det lokala telefonnätet uppgick totalt till 5 370,2 miljoner minuter, av vilka lokalsamtalen utgjorde 2 597,9 miljoner minuter.

7 7 (24) Sammanfattning företagets nät. Oberoende av hur en ny aktör kommer in på marknaden blir det kostnader för denna som gör att samtal till den traditionella aktörens anslutning blir betydligt dyrare än priset för företagets interna samtal. Som ett exempel kan nämnas teleområdets interna transit samt terminering. På samma sätt som ett företag utnyttjar traditionell samtalsoriginering i grossistledet är också en VoIP-leverantör beroende av priserna för PSTN-sammankoppling när det gäller att prissätta trafik mellan andra än egna kunder. Nätverksfördelar är problematiska ur den nya aktörens synvinkel, eftersom samtal som går gratis via VoIP-leverantörens egen server medför inte någon stor nytta för konsumenten på grund av den nya aktörens lilla kundantal, åtminstone inte i begynnelseskedet. I detta skede riktas majoriteten av konsumenternas samtal till andra än den nya VoIP-leverantörens anslutningar. Nätverksfördelar kan å andra sidan sänka tröskeln för att utvidga verksamheten till nya geografiska marknader. Om företaget förfogar över mobilnät eller riksomfattande stamnät och det redan finns många anslutningar i dem, har en nykomling nätverksfördelar i förhållande till den traditionella lokala aktören som köper trafiken till dessa nät från andra teleföretag. Sådan aktör som utvidgar sin verksamhet till nya geografiska marknader kan möjligen tillhandahålla andra än lokal- och närsamtal på ett förmånligare sätt än den traditionella aktören. Också VoIPleverantörens eget nät utgör en grupp anslutningar som är oberoende av det geografiska området. VoIP-leverantören kan till dessa anslutningar tillhandahålla samtal som motsvarar närsamtal, dvs. samtal utan att behöva använda sammankopplingsprodukter i grossistledet vilka måste skaffas från ett annat teleföretag för framställande av tjänsten. I fråga om substitution av samtal i slutkundsledet kan det konstateras att både mobilsamtal och VoIP-samtal kan anses substituera telefonitjänster i det fasta nätet för en del av slutkunder. Det finns dock fortfarande användargrupper och användningssyften för vilka PSTN-nätets telefonitjänster utgör det enda alternativet. 4 RELEVANTA MARKNADER FÖR SAMTALSORIGINERING I DET FASTA TELEFONNÄTET 4.1 Relevant nyttighetsmarknad Den relevanta nyttighetsmarknaden består av samtalsoriginering i det fasta telefonnätet. Det är fråga om en sk. partimarknad som ingår i EGkommissionens rekommendation 9 om marknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering (marknad nr 8). Enligt 16 i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) är skyldigt att iaktta kommissionens rekommendation vid definiering av relevanta kommunikationsmarknader. Samtalsoriginering är en av teleföretagens nättjänster som har samband med sammankoppling av telenät och teletjänster. Sammankoppling är en förutsättning för att telekommunikation är möjlig för användare av tele- 9 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2003/311/EG, EUT L 114, , s. 45.

8 8 (24) tjänster och för att användarna också kan utnyttja andra teleföretags tjänster. Enligt 43 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen avses med samtalsoriginering, dvs. utgående trafik, användning av telefonnätet, när förbindelsen upprättas från teleföretagets telefonnät till det andra teleföretagets telefonnät. Utgående trafik är trafik från en anropande abonnent till sammankopplingspunkten. Samtalsoriginering beskrivs i figur 2. Sammankopplingspunkt Transitcentral Lokalcentral Telefonkoncentrator Figur 2. Principbild av samtalsoriginering. Slutkund I allmänhet anser man att till denna nyttighetsmarknad hör utgående trafik från teleföretagets fasta telefonnät samt de sammankopplingsprodukter och tjänster som är nödvändiga för genomförande av den utgående trafiken. En abonnentförbindelses teknik inverkar inte på definitionen av den relevanta marknaden. När ett teleföretag börjar tillhandahålla telefonitjänster till anslutningar i det fasta nätet, måste teleföretaget sköta GK-signaleringen och öppna ett allmänt operatörsprefix eller operatörsprefix enligt samtalsslag. Alla dessa är engångsartade och nätspecifika investeringar. Det betyder att om tjänsteoperatören vill tillhandahålla samtal med ett allmänt operatörsprefix till alla anslutningar i det fasta nätet i Finland skall dessa kopplingar, öppnanden av operatörsprefix samt alla relaterade avgifter utföras för vart och ett av företagen i det fasta nätet. När telefonitjänsterna enbart erbjuds med ett allmänt operatörsprefix kan uppringaren använda denna operatörs tjänster genom att samtalsvis slå detta prefix varvid samtalen styrs till denna operatörs nät. Tillhandahållande av samtal genom avtal om förhandsval kräver att företaget skall öppna ovan beskrivna operatörsprefix samt uppgöra vederbörande kopplingar enligt anslutning och samtalsslag. Den tjänsteoperatör som tillhandahåller telefonanslutningen tar ut en lokalnätsavgift och den tjänsteoperatör som erbjuder samtalen får en samtalsspecifik serviceavgift. Om teleföretaget vill erbjuda samtal med sk. totalprissättning, måste det utöver kopplingar för förhandsval också ingå avtal om inköp av access-trafik. Utan inköp av access-trafik debiterar tjänsteoperatören som tillhandahåller anslutnignen en lokalnätsavgift för samtalet.

9 9 (24) 4.2 Substituerbarhet på efterfrågesidan och utbudssidan i grossistledet Med substituerbarhet på efterfrågesidan avses köparens möjlighet att byta tjänsteleverantör eller produkt. Substituerbarhet på efterfrågesidan kan bedömas utgående från huruvida det finns konkurrerande produkter på marknaden som kunderna kan välja när priset på kundens produkt avsevärt (med 5-10 %) och ständigt stiger. Med substituerbarhet på utbudssidan avses möjligheten för andra än vederbörande produkters tillverkare eller tjänsteleverantörer att genast eller inom kort tid övergå till att tillverka dessa produkter eller leverera dessa tjänster utan avsevärda kostnader. Substituerbarhet på utbudssidan kan bedömas utgående från att granska konkurrerande företags tillträde till marknaden, när priset på den produkt som bedöms avsevärt och ständigt stiger. Samtalsoriginering i det fasta nätet är en marknad i grossistledet. Därför bedöms substitution av efterfrågan och utbud med tanke på en tjänsteoperatör som tillhandahåller slutkunder telefonitjänster. Substituerbarhet på efterfrågesidan En konkurrent kan tillhandahålla telefonanslutningar i den traditionella aktörens nät genom att från denna hyra abonnentförbindelser och möjligtvis fast förbindelse fram till egen telefoncentral. Nummerportabilitet har ökat utbudet av telefonanslutningar genom hyrning av en abonnentförbindelse i konkurrerande nät särskilt bland företagskunder. Om konkurrenten har eget DSL-nät på området, kan den koppla abonnentförbindelsen direkt till adapterkortet i sin egen DSLAM. Konkurrenten kan då överföra tal i sitt eget IP-nät och undvika hyrning av andra grossistprodukter. När en nykomling hyr en abonnentförbindelse kan den tillhandahålla kunder telefonanslutningar på samma sätt som den skulle göra i eget nät. En ny aktör köper inte tjänster för samtalsoriginering från den traditionella aktören. Tillträde till marknaden genom hyrning av en abonnentförbindelse kräver dock hyrning av övriga nätprodukter från den traditionella aktören eller omfattande investeringar i egna nätelement. Nykomlingen måste i så fall investera i egen telefonkoncentrator, samt betala hyran för utrustningsplatsen och hyran för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Hyrning av en abonnentförbindelse är i praktiken ett relevant sätt att komma in på marknaden för de operatörer som har ett täckande nät av telefoncentraler och ett täckande stamnät och som också tillhandahåller bredbandstjänster med hjälp av samma abonnentförbindelse. Enligt s uppfattning är det ofta inte lönsamt att komma in på marknaden för telefonitjänster enbart genom hyrning av en abonnentförbindelse. För nya aktörer som inte i begynnelseskedet har egen nätinfrastruktur är iköp av grossistprodukter för samtalsoriginering i det fasta nätet ofta det enda relevanta alternativet att komma in på marknaden. Dessutom kan konkurrenten bygga eget abonnentförbindelsenät och fast telefonnät på området för tillhandahållande av anslutningar och samtal till egna anslutningar. Detta kräver dock väldigt stora investeringar och affärsmässigt är det inget realistiskt sätt att komma in på marknaden.

10 10 (24) Om konkurrenten tillhandahåller abonnenten en bredbandsanslutning kan den också börja tillhandahålla VoIP-telefonitjänster ovanpå bredbandsanslutningen. Tillhandahållandet av sk. unmanaged VoIP-tjänster är möjligt också via en annan tjänsteleverantörs bredbandsanslutning. Slutanvändarna ersätter sina fasta anslutningar ofta med mobilabonnemang. Mobiltjänster tillhandahålls av vertikalt integrerade mobilnät- och tjänsteföretag samt självständiga tjänsteföretag som hyr nätkapacitet från nätföretag. Tillhandahållandet av mobiltjänster kan således utföras genom att en tjänsteoperatör ingår avtal med nätföretaget. Marknaden för tillträde till mobilnätet har konstaterats vara effektiv i SMP-beslutet av den 13 oktober Avtal om tjänsteoperatörsverksamhet ingås vanligen så att avtalet gäller alla tjänster i mobilnätet, t.ex. telefoni, SMS-, MMS- och datakommunikation. Ett sådant avtal möjliggör alltså tillhandahållandet av ett betydligt mera omfattande urval av tjänster till slutkunder jämfört med inköp av grossisttjänster för samtalsoriginering i det fasta nätet. Dessutom skall man beakta att ett tjänsteoperatörsavtal gäller både abonnemanget och samtalen och i slutkundsledet erbjuds också en helhet där samtalen och abonnemanget erbjuds av ett och samma teleföretag. På marknaden samtalsoriginering i det fasta nätet i grossistledet är det fråga om grossistprodukter som möjliggör tillhandahållandet av telefonitjänster utan telefonanslutning, vilket betyder att samtalen kan erbjudas av ett annat företag än det som tillhandahåller anslutningen. Teleföretagens uppfattningar om substitution av mobilnättjänster skiljer sig från varandra avsevärt. En del anser att ett avtal om tjänsteoperatörsverksamhet är ett helt substituerande alternativ för inköp av grossisttjänster i det fasta nätet. På motsvarande sätt anser några att mobilnätets olika tjänsteurval betyder att vederbörande tjänster tillhör olika marknader. Substituerbarhet på utbudssidan Ett konkurrerande teleföretag, som har eget PSTN-nät på området och som antingen har eget abonnentförbindelsenät eller har hyrt abonnentförbindelser och tillhandahåller telefonanslutningar, kan erbjuda tredje parter en möjlighet att tillhandahålla telefonitjänster för samtalsoriginering i sina egna anslutningar. Det är möjligt genom att företaget produktifierar grossistprodukter för samtalsoriginering, såsom grossisprodukter för förhandsval och operatörsprefix. Förutom PSTN-nätet kan konkurrenten också ha investerat i PSTN-gateway och kan därför överföra tal i IPnätet. Då kan konkurrenten tillhandahålla tredje parter tjänsterna för samtalsoriginering först med hjälp av gateway och sedan med IP-nätet. Investeringarna som krävs är i alla fall så stora att, ifall grossistpriserna stiger med 5-10 procent, är det inte lönsamt för konkurrenten att göra sådana investeringar enbart för att kunna tillhandahålla samtalsoriginering i grossistledet. Sammanfattning av substituerbarhet på efterfråge- och utbudssidan Grossisttjänsterna för samtalsoriginering i PSTN-nätet har fortfarande en viktig ställning när det gäller att tillhanadhålla slutkunder telefonitjänster i det fasta nätet. Ovan beskrivna substituerande alternativ används i viss

11 11 (24) mån, men de granskas främst som produkter som medför potentiell konkurrens på samtalsoriginering i det fasta telefonnätet i grossistledet. Den relevanta nyttighetsmarknaden omfattar därför samtalsoriginering i teleföretagets fasta telefonnät samt sammankopplingsprodukter och - tjänster som är nödvändiga för genomförandet av samtalsorigineringen. Det är uppenbart att det fortfarande finns stora och permanenta strukturella hinder för tillträde till marknaden för samtalsoriginering i anslutningar som finns i ett visst teleföretags nät. Det kan inte heller förväntas att marknaden inom några år utvecklas i den riktningen att hinder för tillträde till marknaden i tillräcklig mån skulle slopas. 4.3 Geografisk marknad Relevanta geografiska marknader för samtalsoriginering i Finland har fördelat sig områdesvis. Marknaderna följer främst gränserna för traditionella verksamhetsområden för teleföretag som tillhandahåller fasta lokala telefonitjänster och därför sammanfaller de också med ett område som det fasta telefonnätet täcker. Med ett traditionellt verksamhetsområde avses ett område där teleföretaget hade obegränsad rätt att utöva lokal televerksamhet fram till den 31 december Från och med början av 1994 har teleföretagen också haft möjlighet att bygga sina nät utanför det traditionella verksamhetsområdet. Trots det är varje före detta lokalmonopol eller efterträdare en obestridlig marknadsledare på sitt eget traditionella verksamhetsområde och därför har det överlägsna förutsättningar för tillhandahållande av telefonitjänster i det fasta nätet i grossistledet. Om ett teleföretag vill erbjuda tjänster för överföring av tal med hjälp av samtalsoriginering i det fasta telefonnätet på ett visst teleföretags traditionella verksamhetsområde, måste teleföretaget anskaffa tjänsten samtalsoriginering från det nätföretag som utövar verksamhet på detta område. Det är inte möjligt att ersätta trafik som utgår från vederbörande verksamhetsområde med trafik som utgår från ett annat område. De lokala teleföretagens fasta telefonnät har huvudsakligen byggts före år 1994 under den tid då företagen hade monopol inom sina områden. Också efter 1994 har byggandet kncentrerats på företagets eget verksamhetsområde. Enligt de marknadsdata som har samlat in hade bara drygt en procent av alla aktiva abonnentförbindelser med ledare av metall byggts av konkurrerande företag i slutet av Samtalsoriginering via en fast anslutningspunkt kan tillhandahållas bara av det teleföretag som förfogar över en abonnentförbindelse till vederbörande anslutningspunkt och en telefoncentral på vederbörande område. Marknaden för samtalsoriginering i det fasta telefonnätet är alltså begränsad till ett område där de lokala teleföretagen hade obegränsad rätt för lokal televerksamhet fram till den 31 december Se s marknadsanalys av betydande inflytande på marknader som gäller tillträde till abonnentförbindelser i det fasta telefonnätet (dnr 1383/935/2006).:

12 12 (24) 5 GRANSKNING AV MARKNADSINFLYTANDE 5.1 Grossistpriser på marknaden för samtalsoriginering i fast telefonnät När ett företag som kommer in på marknaden för fasta telefonitjänster vill tillhandahålla likvärdiga tjänster som den traditionella aktören köper företaget i allmänhet öppnandet av ett allmänt operatörsprefix till vederbörande nätoperatörs nät och gör en koppling av förhandsval till alla typer av trafik. Om företaget vill tillhandahålla samtal med totalprissättning, öppnar det access-trafik till vederbörande nätoperatörs nät. I figur 3 räknas SMP-operatörernas genomsnittliga pris för utgående samtal på 3 minuter. Ett tre minuters samtal motsvarar ett genomsnittligt samtal i det fasta nätet och beaktar nästan alla operatörers prissättningsmodell i vilken ingår samtalets startavgift och minutbaserat pris som ändras. I bilaga 2 anges priserna för samtalsoriginering i början av maj I bilaga 3 anges prisändringarna jämfört med föregående granskningsperiod ( ). Grossistpris för ett utgående samtal på 3 minuter (cent) 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1, År Figur 3. Utveckling av det genomsnittliga grossistpriset för samtalsoriginering. (Granskningstidpunkten maj i respektive år.) Höjningar i grossistpriser är i linje med utvecklingen av slutkundspriserna som visades i figur 1. Nya kopplingar för förhandsval med nykomlingar görs allt mer sällan och trafikvolymen av samtalsoriginering minskar. Det betyder att grossistpriserna höjs när efterfrågan minskar och nätföretagen försöker upprätthålla nuvarande intäkter med hjälp av så höga grossistpriser som möjligt. Prissättning för samtalsoriginering i grossistledet består av volymbaserad trafik samt av flera andra faktorer som dels är fasta, engångsartade avgifter. I det följande visas tjänster för samtalsroriginering och de genomsnittliga grossistpriserna i Finland.

13 13 (24) GK-gränssnitt 1 Öppnandet av nummerriktningar (grundavgift) Öppnandet av nummerriktningar (avgift/nummerriktning) 2 Öppnandet av allmänt operatörsprefix ( /prefix) 3 Idrifttagning av accessförmedling (per nummerriktning) Koppling av förhandsval per samtalsslag per anslutning ,2 1 Några teleföretag tar också ut en månadsavgift. 2 Några teleföretag tar ut avgiften teleområdesvis. 3 Några teleföretag tar ut avgiften teleområdesvis. Somliga tar även ut en centralspecifik grundavgift för öppnandet av ett allmänt operatörsprefix. 4 Medelpris för en enskild anslutning då öppnandet görs via OTUS-systemet. Öppnandet med fax eller e-post är dyrare. Tabell 1. Genomsnittligt pris för engångsartade grossistavgifter för samtalsoriginering. 5.2 Marknadsandelar och deras utveckling Enligt marknadsanalysen år 2004 hade vart och ett av de regionala nätföretagen en mycket betydande marknadsandel av samtalsoriginering i det fasta nätet. De flesta företagen förfogade i praktiken över all utgående trafik från sitt eget område. 11. För den nya marknadsanalysen samlade in uppgifter från teleföretag om samtalsoriginering år Enligt de erhållna uppgifterna har det inte skett några betydelsefulla förändringar i marknadsandelar av något av företagen. De traditionella teleföretagen har fortfarande en marknadsandel på så gott som 100 % av grossistprodukter för samtalsoriginering. Dessutom har varje teleföretag fortfarande en betydande marknadsandel av all utgående trafik från det fasta nätet inom sitt eget SMP-område. Sådana stora marknadsandelar skapar i sig en stark förmodan om att det finns betydande marknadsinflytande. Marknadsandelarna av telefoni i det fasta nätet varierar mellan olika typer av trafik. Fasta engångsartade kostnader för grossisttjänster för samtalsoriginering är dock så stora att nummerriktningar för förhandsval har i allmänhet öppnats till alla typer av trafik. Varje traditionellt teleföretag har minst en marknadsandel på 80 % av fasta anslutningar inom sitt eget område. De har en mycket stark även i slutkundsledet; varje traditionellt teleföretag har en marknadsandel på minst 90 % av samtalen. 5.3 Marknadsinflytande vid prissättning för nuvarande grossistkunder Nya kopplingar för förhandsval görs allt mer sällan både i slutkundsledet och i grossistledet. Direkt orsak till det är att anslutningar i det fasta nätet inte längre är populära. Flera aktörer har dock ett giltigt avtal om grossisttjänster för samtalsoriginering i alla lokala telefonbolag samt egna slutkunder (konsument- och företagskunder), vilkas telefonitjänster baserar sig på grossistprodukter. 11 Sammankoppling av fasta nät för följande nätföretag på Åbo och Björneborgs teleområde (02-området) sker koncentrerat via Länsilinkki Oy: Härkätien Puhelin Oy, Eurajoen Puhelin Osk, Kimito Telefon Ab, Laitilan Puhelin, Lännen Puhelin Oy, Pargas Telefon Ab, Satakunnan Puhelin Oy, Salon Seudun Puhelin Oy och Vakka-Suomen Puhelin Oy. Dessa företag har bemyndigat Länsilinkki Oy att på deras vägnar ingå sammankopplingsavtal och prissätta sammankopplingsprodukter och - tjänster. Eftersom en relevant geografisk marknad sammanfaller med ett område för ett individuellt lokalt fast telefonnät, agerar Länsilinkki Oy på 9 relevanta marknader. De teleföretag vars sammankoppling Länsilinkki Oy sköter är delägare i bolaget. Med anledning av ovan beskrivna strukturella förbindelser och prissamarbetet förfogar Länsilinkki Oy tillsammans med de teleföretag som det företräder all trafik som terminerar i dessa företags nät. När varje fast telefonnät utgör en egen relevant marknad, har Länsilinkki Oy tillsammans med de företag som det företräder en marknadsandel på 100 % av samtalsterminering i det relevanta nätföretagets lokala fasta telefonnät.

14 14 (24) De traditionella telefonbolagen i det fasta nätet har i ett oreglerat läge möjlighet att höja grossistpriserna för samtalsoriginering. Dessutom är de inte skyldiga att tillhandahålla grossisprodukter för samtalsoriginering, såsom kopplingar för förhandsval. Små tjänsteföretag som tillhandahåller avtal om förhandsval kan inte reagera på prishöjningar genom att erbjuda sina nuvarande kunder t.ex. mobiltjänster. 5.4 Potentiell konkurrens Potentiellt tillträde till telefonitjänster i det fasta nätet i grossistledet med andra medel än de som definierats som relevanta kan begränsa den traditionella aktörens prissättning. Hyrning av en abonnentförbindelse och terminerande avsnitt av fasta förbindelser som granskades under substituerbarhet på efterfrågesidan kan anses utgöra potentiell konkurrens på denna marknad. I praktiken förfogar dock samma teleföretag över abonnentförbindelser och samtalsoriginering, vilket betyder att den potentiell konkurrens som härleds genom abonnentförbindelser har egentligen ingen inverkan på prissättningen av grossistprodukter för samtalsoriginering. Även till exempel VoIP-tjänsteleverantörens grossistprodukter, såsom grossistpaket som produktifieras till månadspris, kan utgöra potentiell konkurrens på marknaden. Enligt s uppgifter finns det dock inte sådana grossisttjänster på marknaden. Utöver VoIP i fasta nät kan telefonitjänster vid behov även tillhandahållas via trådlösa bredbandsnät. Med hjälp av trådlösa nät kan man genomföra både en telefonförbindelse via fast anslutningspunkt och ett mobilabonnemang. För tillfället är det enligt lagen möjligt att tilhandahålla ett mobilabonnemang i ett GSM-nät, UMTS-nät och Flash-OFDM-nät 12. Till exempel TeliaSonera som är tjänsteleverantör i Digitas 450-nät har meddelat att i Flash-OFDM-nätet kan tillhandahållas bredbandsförbindelser och även internettelefoni 13. I detta skede är det dock omöjligt att bedöma vilka konkurrerande grossisttjänster det går att tillhandahålla i dessa nät. Effekter av potentiell konkurrens på prissättning i grossistledet Vid bedömning av potentiell konkurrens är det relevant att granska vilka effekter det möjliga framtida tillträdet till marknaden kan medföra på teleföretagets prissättning vid bedömningstidpunkten. Prissättningen av samtalsoriginering i grossistledet har för alla traditionella telefonbolag varit stadig eller stigande, även om alternativa infrastrukturer länge har varit möjliga. Telefonbolagen konkurrerar inte med priser för telefonitjänster i det fasta nätet vare sig på slutkundsmarknaden eller på grossistmarknaden. Tjänster som baserar sig på avtal om förhandsval och val av operatör tillhandahålls dock fortfarande. Dessutom baserar många existerande konsument- och företagskunders telefonitjänster sig på dessa grossistprodukter, och trafiken är ekonomiskt sett fortfarande 12 I s VoIP-ställningstagande (Dnr 879/529/2006) konstateras att trådlösa bredbandsnät som genomförts med WLAN-, WLL- och WiMAX-teknik är enligt kommunikationsmarknadslagens gruppering av nät antingen ett kommunikationsnät eller ett allmänt kommunikationsnät, eftersom de inte på ett naturligt sätt kan anses vara telefonnät eller masskommunikationsnät med hänsyn till lagens regleringssyfte och definitioner (fasta telefonnät och mobilnät är telefonnät). 13 TeliaSonera Oyj:s pressmeddelande

15 15 (24) avsevärd. Det betyder att de traditionella telefonbolagen fortfarande har marknadsinflytande på prissättning av samtalsoriginering i grossistledet, och alternativa teknologier inte begränsar denna prissättning. 5.6 Övriga faktorer 5.6 Sammanfattning av marknadsanalysen Andra kriterier som utöver marknadsandelar och avsaknad eller låg grad av motverkande marknadsinflytande nämns i punkt 78 i kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser är egenskaper hos företag, t.ex. företagets storlek totalt sett, kontroll över infrastruktur som är svår att kopiera, tekniska fördelar eller teknisk överlägsenhet, lättillgängliga kapitalmarknader och finansiella resurser, produkt- och tjänstediversifiering, stordriftsfördelar, fördelar till följd av produktionens spännvidd, vertikal integration samt välutvecklat distributions- och försäljningsnät. Dessutom kan kriterierna gälla avsaknad av potentiell konkurrens och hinder för expansion. anser att inte något finländskt nätföretag för det fasta nätet har med tanke på ovan nämnda egenskaper en sådan ställning att det i betydande omfattning skulle minska vederbörande företags inflytande på marknaden för samtalsoriginering i ett individuellt fast telefonnät. På basis av marknadsanalysen anser att det inte har skett sådana betydelsefulla förändringar på marknaden för samtalsoriginering i ett individuellt fast telefonnät som skulle kräva att de tidigare besluten av den 6 februari 2004 skulle ändras med tanke på bedömning av företagens betydande marknadsinflytande. Därför konstateras att följande teleföretag fortfarande har betydande inflytande på marknaden för samtalsoriginering i sitt eget telefonnät. AinaCom Oy 14 Alajärven Puhelinosuuskunta Elisa Oyj 15 Etelä-Satakunnan Puhelin Oy Eurajoen Puhelin Osk Forssan Seudun Puhelin Oy Härkätien Puhelin Oy Iisalmen Puhelin Oy Ikaalisten-Parkanon Puhelin Oy Jakobstadsnejdens Telefon Ab Kajaanin Puhelinosuuskunta Karis Telefon Ab Keikyän Puhelinosuuskunta Kimito Telefonaktiebolag Gamlakarleby Telefon Ab KPY Palvelut Oy Kymen Puhelin Oy Laitilan Puhelin Osk Lojo Telefon Ab 14 Hämeen Puhelin Oy fusionerades med AinaCom Oy År 2004 gavs skilda SMP-beslut till Elisa Networks Oy, Kesnet Oy, Riihimäen Puhelin Oy, SoonNet Oy och Tikka Networks Oy. Dessa företag har sedan fusionerats med Elisa-koncernen. Elisa Oyj behandlas i analysen som en helhet vars verksamhetsområde omfattar dessa fusionerade företags verksamhetsområden.

16 16 (24) Lounet Oy Lovisa Telefon Ab Lännen Puhelin Oy Liiketoiminta Länsilinkki Oy Mariehamns Telefon Ab Mikkelin Puhelin Oyj Oulun Puhelin Oyj Outokummun Puhelin Oy Pargas Telefon Ab - Paraisten Puhelin Oy Pohjanmaan Puhelin Oy Pohjois-Hämeen Puhelin Oy Päijät-Hämeen Puhelin Oyj Salon Seudun Puhelin Oy Satakunnan Puhelin Oy Savonlinnan Puhelin Oy Telekarelia Oy TeliaSonera Finland Oyj 16 Vasa Läns Telefon Ab Vakka-Suomen Puhelin Oy Ålands Telefonandelslag Telepohja Oy:s affärsverksamhet upphörde den 31 oktober Affärsverksamheten flyttades till ägarföretagen, dvs. Oulun Puhelin Oyj och Pohjanmaan Puhelin Oy, för att utgöra en del av deras televerksamhet. Dessa företags SMP-skyldigheter gäller även samtalsoriginering i f.d. Telepohja Oy:s nät i den mån de sköter nätet och trafiken. 6 SKYLDIGHETER FÖR FÖRETAG MED BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE Med stöd av 18 i kommunikationsmarknadslagen ålägger ovan nämnda företag med betydande marknadsinflytande följande skyldigheter: 1. Sammankopplingsskyldighet, KommunikationsmarknadsL 39.2 Företaget är skyldigt att koppla samman ett kommunikationsnät eller en kommunikationstjänst med ett annat teleföretags kommunikationsnät eller kommunikationstjänst. 2. Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor, KommunikationsmarknadsL 33 Företaget är skyldigt att offentliggöra leveransvillkor och prislistor för alla sammankopplingsprodukter och tjänster vilka är nödvändiga för samtalsoriginering och för förmedling av utgående trafik. Leveransvillkoren och prislistorna måste publiceras på företagets internetsidor och de skall också hållas tillgängliga för andra teleföretag i pappersform. 3. Skyldigheter som gäller prissättning och andra villkor, KommunikationsmarknadsL 37 och SMP-beslut år 2004 gavs till Auria Networks Oy och Sonera Carrier Networks Oy. Dessa företag har sedan fusionerats med TeliaSonera Finland Oyj.

17 17 (24) Företaget är skyldigt att prissätta den ersättning som tas ut för produkter och tjänster för samtalsoriginering i grossistledet så att ersättningen är icke-diskriminerande samt att även i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkor. Motivering till skyldigheterna Varje traditionell aktör förfogar över utgående trafik från anslutningar för de slutkunder som anslutit sig till företagets fasta telefonnät inom företagets traditionella verksamhetsområde. För att slutkunder som anslutit sig till nätet kan utnyttja tjänster för så många teletjänstföretag som möjligt är det nödvändigt att ålägga vederbörande teleföretag sammankopplingsskyldighet. Denna skyldighet som har etablerats redan under den tidigare lagstiftningen och s tidigare SMPbeslut kan genomföras med hänsyn till den tillgängliga kapaciteten. Eftersom har ålagt sammankopplingsskyldigheten, skall företagen iaktta bestämmelserna i och 45 i kommunikationsmarknadslagen, om innehållet i skyldigheten annars inte kan överenskommas. Skyldigheten medför att företaget skall iaktta det förbud mot mängdrabatter som bestäms i 44. Parterna kan inte genom överenskommelse avvika från bestämmelsen i 44. Skyldigheterna att offentliggöra leveransvillkor och prislistor behövs för att främja förhandlingar för avtal om sammankoppling och de underlättar tillsyn över huruvida sammankopplingsvillkoren är skäliga och ickediskriminerande. Om någon skyldighet för icke-diskriminering inte fanns, skulle nätföretaget kunna använda sitt betydande marknadsinflytande och sätta ett oskäligt högt pris på användningen av sitt nät för de konkurrerande teleföretagen, eller genom att annars använda villkor som är diskriminerande för de konkurrerande teleföretagen. Skyldigheterna som gäller offentliggörande och prissättning riktar sig inte bara mot utgående trafik utan också mot sådana tjänster och produkter utan vilka förmedling av samtalsoriginering inte är möjlig. Någon utförlig förteckning över dessa tjänster och produkter kan inte uppgöras därför att de tjänster och produkter som är nödvändiga för förmedlingen av samtalsoriginering beror på den teknik som teleföretaget använder. tar vid behov och i enskilda fall ställning till huruvida skyldigheterna för offentliggörande och prissättning gäller en viss produkt eller tjänst. Prissättningsskyldigheten begränsas dock genom 43 i kommunikationsmarknadslagen där det konstaterats i 1 mom. att ett teleföretag skall prissätta särskilt för sig ersättning som tas ut hos ett annat teleföretag för användningen av telefonnätet till att upprätta en förbindelse, när förbindelsen upprättas från teleföretagets telefonnät till det andra teleföretagets telefonnät. Enligt 2 mom. behöver utgående trafik dock inte prissättas särskilt om förbindelsen upprättas från ett fast telefonnät till ett fast telefonnät inom samma teleområde, utom om förbindelsen har valts med prefix eller förhandsval. I praktiken måste teleföretaget alltså prissätta ersättning för utgående trafik till ett annat teleområde för den del ersättningen tas ut hos ett annat teleföretag.

18 18 (24) Företag som länge har varit verksamma på telemarknaden har trots avreglering en betydande konkurrensförmån vid tillhandahållande av telenättjänster i fasta nät, eftersom de har byggt sina nät under en tid då det inte fanns konkurrens. Att bygga flera parallella nät är i allmänhet ekonomiskt inte förnuftigt, vilket betyder att nykomlingar måste få använda de traditionella monopolföretagens telenät med skäliga villkor. Syftet med sådana skyldigheter är att främja konkurrens på lång sikt. Med hänsyn till ovan framförda grunder kan de skyldigheter som ålagts företagen anses stå i rimlig proportion till företagens investeringar och risker. På slutkundsmarknaden som har samband med grossistmarknaden finns konkurrens och konsumenterna har alternativa sätt att ringa samtal, ifall samtalspriserna för det fasta nätet stiger. Majoriteten av konsumenterna har redan en mobiltelefon eller mobiltelefon och fast telefon. Också VoIPtjänster blir allmännare, även om de fortfarande används i tämligen liten grad. Teleföretagen har på sina traditionella områden fortfarande betydande inflytande på marknaden för samtalsoriginering i grossistledet. anser dock att reglering på denna marknad kan lindras något. Enligt ämbetsverkets uppfattning är det inte nödvändigt att i nuvarande marknadsläge ålägga något av ovan nämnda företag strängare skyldigheter i fråga om kostnadsorienterad prissättning och tillsyn över den på den analyserade marknaden. På basis av denna marknadsanalys anser att de ålagda skyldigheterna är tillräckliga för att avgöra upptäckta konkurrensproblem. fortsätter att uppfölja utvecklingen av telefonitjänster samt därtill relaterade grossistmarknader och ändrar vid behov de ålagda skyldigheterna, om det sker betydelsefulla förändringar på marknaden. Alla dessa skyldigheter behövs också för främjande av konkurrens på slutkundsledet i det fasta nätet. Enligt kommunikationsmarknadslagen skall sträva till att avgöra konkurrensproblem på detaljmarknader främst genom att ålägga SMP-operatörer skyldigheter i partihandel. Med stöd av vad som framförts ovan anser att de SMP-skyldigheter som ovan ålagts företagen är nödvändiga för att lindra de problem som finns på marknaden som gäller samtalsoriginering i det fasta telefonnätet därför att det inte finns konkurrens. För företagen är skyldigheterna också skäliga med hänsyn till målet, som är att främja konkurrens. Företag vilkas SMP-skyldigheter ändras Skyldigheterna att tillämpa kostnadsorienterad prissättning, att använda ett kostnadsredovisningssystem och att särredovisa sina funktioner vilka ålades i besluten år 2004 upphävs för följande teleföretag: AinaCom Oy Elisa Oyj Etelä-Satakunnan Puhelin Oy

19 19 (24) Forssan Seudun Puhelin Oy Jakobstadsnejdens Telefon Ab Kajaanin Puhelinosuuskunta Gamlakarleby Telefon Ab KPY Palvelut Oy Kymen Puhelin Oy Lojo Telefon Ab Lounet Oy Lännen Puhelin Oy Länsilinkki Oy Mikkelin Puhelin Oyj Oulun Puhelin Oyj Pohjanmaan Puhelin Oy Pohjois-Hämeen Puhelin Oy Päijät-Hämeen Puhelin Oyj Salon Seudun Puhelin Oy Satakunnan Puhelin Oy Savonlinnan Puhelin Oy TeliaSonera Finland Oyj Vasa Läns Telefon Ab Länsilinkki Oy och sina ägarbolag är tillsammans ansvariga för iakttagande av de SMP-skyldigheter som ålagts bolagen på marknaden för samtalsoriginering. Nya SMP-beslut som överensstämmer med denna marknadsanalys och innehåller de skyldigheter som skall ändras kommer att fattas för de ovan nämnda teleföretagen under Iakttagande av tidigare SMP-beslut SMP-besluten om samtalsoriginering i det fasta telefonnätet från 2004 förblir i kraft som sådana för andra än de ovan nämnda företagen. s marknadsanalys har inte visat att det skulle ha skett sådana betydelsefulla förändringar på marknaden som skulle kräva någon ändring i besluten. Dessa företag har redan ålagts tillräckliga och proportionella skyldigheter för avgörande av konkurrensproblem. SMP-besluten från 2004 förblir i kraft som sådana för följande företag: Alajärven Puhelinosuuskunta Eurajoen Puhelin Osk Härkätien Puhelin Oy Iisalmen Puhelin Oy Ikaalisten-Parkanon Puhelin Oy Karis Telefon Ab Keikyän Puhelinosuuskunta Kimito Telefonaktiebolag Laitilan Puhelin Osk Lovisa Telefon Ab Mariehamns Telefon Ab Outokummun Puhelin Oy Paraisten Puhelin Oy - Pargas Telefon Ab Telekarelia Oy Vakka-Suomen Puhelin Oy Ålands Telefonandelslag

20 20 (24) fortsätter att följa utvecklingen av marknaden för samtalsoriginering. Vid behov görs en ny marknadsanalys och ges nya SMP-beslut, om det på basis av den nya marknadsanalysen konstateras ha skett betydelsefulla ändringar på marknaden. följer i synnerhet om de nu ålagda skyldigheterna är tillräckliga för att säkerställa en fungerande marknad.