Modell för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser

Transkript

1 Promemoria 1 (7) Dnr: /962/2013 Modell för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser Inledning Standardkomponentmodell Den 3 december 2012 meddelade Kommunikationsverket beslut om betydande marknadsinflytande (SMP) till AinaCom Oy, Anvia Abp, DNA Ab, Elisa Abp, KYMP Oy, SSP Yhtiöt Oy, PPO Yhtiöt Oy och TeliaSonera Finland Oyj. Genom besluten ålades bolagen att ange månadsavgifterna och kopplingsavgifterna separat för abonnentförbindelsenät med ledare av metall och för abonnentförbindelsenät av optisk fiber på de områden som nämns i beslutet och att iaktta det maximipris som Kommunikationsverket fastställt 1. Dessa företag omnämns i texten även under den sammanfattande benämningen stora teleföretag. Kommunikationsverket använder en modell som bygger på standardiserade komponentpriser för kostnadsorienterad prissättning av månadsavgifter för abonnentförbindelser av optisk fiber respektive med ledare av metall. I denna promemoria beskrivs de viktigaste principerna för standardkomponentmodellen samt tillämpningen av denna. Dessutom beskrivs den modell som Kommunikationsverket använder vid kostnadsorienterad prissättning av kopplingsavgifter för abonnentförbindelser. Standardkomponentmodellen tillämpas vid kostnadsorienterad prissättning av månadsavgifter för abonnentförbindelser. Enligt modellen bestäms värdet på nätet för alla företag utifrån samma fördefinierade nätkomponenter samt komponenternas enhetspriser och livslängder. När komponenterna samt enhetspriserna och livslängderna har standardiserats används de för beräkning av kostnaderna för varje företag utifrån de använda komponenternas antal och ålder samt driftskostnaderna och de allmänna kostnaderna. De totala kostnaderna periodiseras som 1 Kommunikationsverkets SMP-beslut , inflytandesmp/smp-beslut/tilltradetilldetfastanatetigrossistledet.html Viestintävirasto Kommunikationsverket Finnish Communications Regulatory Authority Itämerenkatu 3 A PL Helsinki Puhelin Östersjögatan 3A PB 313, FI Helsingfors, Finland Telefon Itämerenkatu 3A P.O. Box 313, FI Helsinki, Finland Telephone

2 2 (7) kostnader per år och fördelas på enskilda produkter och tjänster. Bild 1 beskriver de olika delarna av modellen. Standardisering Företagsspesifika uppgifter Periodisering och allokering av kostnader Kostnadsorienterat pris Standardiserade komponenter Standardiserade enhetspriser Standardiserade livslängder Volymer Åldersuppgifter Driftskostnader och allmänna kostnader Avkastning på kapital Avskrivningar per år Driftskostnader och allmänna kostnader Per bolag hinta Figur 1. Standardkomponentmodellen för den kostnadsorienterade prissättningen av månadsavgifter för abonnentförbindelser. Modellen används för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser i både metalloch fibernät. Standardisering Standardiserade komponenter Bestämningen av standardiserade komponenter bygger på arbetet i en gemensam arbetsgrupp bestående av Kommunikationsverket och teleföretagen. Komponenterna framgår av bilaga 1. Standardiserade enhetspriser Det standardiserade enhetspriset på en enskild komponent bestäms i princip enligt medianvärdet för de enhetspriser som uppges av de teleföretag som ska iaktta maximipriser. Det standardiserade enhetspriset bestäms emellertid genom ett annat förfarande om färre än tre stora teleföretag uppger både enhetspris och volym för den aktuella komponenten eller om medianvärdet för de enhetspriser som de övriga (små) SMPföretagen 2 uppgett är över 25 procent mindre än medianvärdet för de enhetspriser som de stora företagen uppgett. I dessa fall fastställer Kommunikationsverket enhetspriset utifrån de priser som samtliga SMP-företag meddelat för den aktuella komponenten, priserna på de övriga komponenterna samt expertbedömningar och egen bedömning. De standardiserade enhetspriser som Kommunikationsverket har fastställt utifrån en förfrågan till teleföretagen framgår av bilaga 1. De komponenter för vilka inget teleföretag har meddelat ett enhetspris har inget standardiserat enhetspris. Standardiserade enhetspriser för dessa komponenter fastställs vid behov separat. 2 Här hänvisas till (små) teleföretag som inte är skyldiga att iaktta maximipris.

3 3 (7) Standardiserade livslängder De livslängder som används är komponenternas tekniska och ekonomiska livslängder. Med teknisk och ekonomisk livslängd avses den tid som en enskild nätkomponent verkligen används i affärsverksamheten innan den förnyas. Den standardiserade tekniska och ekonomiska livslängden för en enskild komponent bestäms i princip som medianvärdet för de livslängder som uppges av de teleföretag som ska iaktta maximipris. De livslängder som fastställts för komponenterna framgår av bilaga 1. Enligt definitionen av den tekniska och ekonomiska livslängden bör det i affärsverksamheten inte finnas kapitalposter som är äldre än livslängden. Om det framgår att en betydande del av komponenterna i teleföretagens abonnentförbindelsenät är äldre än livslängderna enligt bilaga 1, ska Kommunikationsverket omvärdera livslängderna. Företagsspecifika uppgifter och periodisering av kostnader Företagsspecifika uppgifter enligt standardkomponentmodellen är komponenternas volym och ålder samt driftskostnader och allmänna kostnader. Genom att slå ihop de företagsspecifika volym- och åldersuppgifterna för komponenterna med de standardiserade enhetspriserna erhåller man kapitalkostnaderna som ska periodiseras som kostnader per år genom skälig avkastning på kapitalet och avskrivningar per år. Totalkostnaderna per år är summan av kapitalkostnaderna samt driftskostnaderna och de allmänna kostnaderna, och totalkostnaderna fördelas på de enskilda produkterna och tjänsterna. Månadsavgifter för abonnentförbindelser Kapitalkostnader Som kostnader för abonnentförbindelser beaktas kapitalkostnader samt driftskostnader och allmänna kostnader på det sätt som framgår nedan. Kapitalkostnaderna utgörs av skälig avkastning på det till verksamheten bundna kapitalet och årliga avskrivningar. Dessa kan beräknas efter att man har fastställt kapitalets volym och värde. Kapitalets volym Kapitalets volym fastställs utifrån volymuppgifterna om de standardiserade komponenterna för varje företag. Kapitalets värde Värdet på det driftskapital som bundits till nätet bestäms som summan av de nuvarande bruksvärdena för de standardiserade komponenterna. Det nuvarande bruksvärdet för en komponent utgörs av återanskaffningsvärde, ålder och volym enligt följande:

4 4 (7) = 1 å ä, där = ä ö ä!"! å = åä (!$ h") ö ä!"! å ä = -!(h!! ä ö ä!"! å =å ö ä!"! ö"(!$ å. I standardkomponentmodellen används de verkliga åldersuppgifterna för nätkomponenter, och anskaffningstidpunkten och åldersuppgiften för varje enskild nätkomponent ska basera sig på företags inventarieredovisning 3. Om något bolag inte redogör för de åldersuppgifter som behövs, fastställer Kommunikationsverket åldern för de komponenter vars uppgifter saknas. Åldern kan bestämmas till exempel utifrån uppgifter om jämförbara komponenter eller komponentgrupper. För att kunna fastställa komponenternas medelålder och anskaffningstidpunkt ber Kommunikationsverket vid behov av teleföretagen uppgifter ur företagets inventarieredovisning enligt revisionsrapporten. Vid bestämning av bundet kapital kan man utöver driftskapitalet beakta kortfristiga tillgångar och skulder som härrör från leverans av en abonnentförbindelseprodukt. Andelen av kortfristiga tillgångar och skulder av bundet kapital bör inte vara betydande, och i praktiken bör de kortfristiga tillgångarna och skulder nettas mot varandra. Skälig avkastning på kapital Kommunikationsverket använder WACC-modellen 4 för beräkning av skälig avkastning på kapital. Den skäliga avkastningen beräknas på nätets nuvarande bruksvärde. 3 En komponent kan bestå av flera delkomponenter för vilka anskaffningstidpunkten och åldern har angivits exakt. Medelåldern för komponenterna räknas då som medelvärde, viktat med delkomponenternas ålder. 4 WACC = Weighted Average Cost of Capital, dvs. viktat medelvärde av avkastningskraven för eget och främmande kapital; avkastningskravet för eget kapital räknas med hjälp av CAP-modellen (Capital Asset Pricing Model). Kommunikationsverket uppdaterar parametrarna i WACC-modellen regelbundet. Den senaste uppdateringen gjordes , Kohtuullinen sitoutuneen pääoman tuotto kiinteässä televerkkotoiminnassa, matkaviestinverkkotoiminnassa ja digitaalisten televisiolähetyspalvelujen toiminnassa (diarienummer 587/962/2013). Se även Undersökning om omdefiniering av avkastningsprocenten (Kommunikationsverket/KPMG , diarienummer 607/230/2012).

5 5 (7) Avskrivningar De avskrivningar som hänförs till abonnentförbindelseprodukter görs som linjära avskrivningar på återanskaffningsvärdena på de olika komponenterna i teleföretagets abonnentförbindelsenät. Genom linjär avskrivning kostnadsförs i, eller dras av från, tillgångsposterna en lika stor andel per år enligt komponenternas livslängder 5. Livslängden för nätkomponenterna är deras standardiserade tekniska och ekonomiska livslängder. Avskrivningarna per år för hela abonnentförbindelsenätet fås genom att räkna ihop avskrivningarna enligt återanskaffningsvärde för de olika komponenterna. Driftskostnader Driftskostnaderna utgörs av de kostnader som härrör från driften och underhållet av abonnentförbindelsenätet. Sådana kostnader kan gälla exempelvis material, underleverantörer, löner och lönebikostnader, hyror för apparatrum, årliga driftskostnader för näthanteringssystem, tillståndsavgifter, hyror för stolpar i samanvändning, hyror för områden samt övriga driftskostnader som härrör från drift och underhåll av nätet. I driftskostnaderna beaktas inte investeringskostnader eftersom dessa ingår i kapitalkostnaderna för nätet. Driftskostnaderna bedöms och godkänns separat för varje företag. Som driftskostnader godkänns endast driftskostnader och underhållskostnader som företagen verifierat till Kommunikationsverket och som är förenliga med effektiv verksamhet. Allmänna kostnader Hänföring av kostnader Till abonnentförbindelseprodukter kan utöver driftskostnader även hänföras allmänna kostnader på företagsnivå vilka inte hänför sig direkt till leverans av den aktuella grossistprodukten. De allmänna kostnaderna utgörs av till exempel teleföretagets stödfunktioner såsom kostnader för ekonomi-, personal-, informations- och materialförvaltning. De allmänna kostnadernas andel av de kostnader som hänförs till abonnentförbindelseprodukter bör inte vara betydande, utan största delen av kostnaderna ska kunna hänföras direkt. I den modell som används godkänns allmänna kostnader i form av ett så kallat tillägg för allmänna kostnader. Med detta tillägg avses en kostnadspost som får vara högst 5 procent av de övriga kostnader som hänförs till hyran för abonnentförbindelsen. De kapitalkostnader för abonnentförbindelsenätet som bestämts enligt ovan ska hänföras jämnt på teleföretagets samtliga abonnentförbindelser (aktiva och reserv). 5 Avskrivningen per år i euro förändras inte om återanskaffningsvärdet inte heller förändras.

6 6 (7) Driftskostnaderna och de allmänna kostnaderna för abonnentförbindelsenätet hänförs jämnt på teleföretagets aktiva abonnentförbindelser. Kopplingsavgifter för abonnentförbindelser Kostnader Fastställande av kopplingsavgift Kommunikationsverket använder uppgifter som samlats från teleföretagen vid bestämning av de kostnadsorienterade priserna för kopplingsavgifter för abonnentförbindelser av optisk fiber respektive med ledare av metall. Samma principer tillämpas även vid bestämning av avgifterna för installation av parallellband i abonnentförbindelser med ledare av metall och för överlåtelse av kopplingsuppgifter för abonnentförbindelser i metalloch fibernät. Eftersom koppling av abonnentförbindelse är en nästan identisk produkt i samtliga teleföretag, fastställs de kostnadsorienterade priserna för kopplingsavgifter inte separat för varje bolag. De kostnader som föranleds av kopplingen uppstår genom orderhantering, installation och resekostnader för installationen av abonnentförbindelsen eller dess parallellband. Kopplingskostnaderna omfattar inte till exempel kostnaderna för anläggning av nätet. Med orderhantering avses sådana uppgifter i samband med leveransen av abonnentförbindelsen som inte är installationsarbete eller resetid i samband med detta. Med installationsarbete avses den fysiska kopplingen av abonnentledningen eller dess parallellband, vanligen som korskoppling i en kopplingspunkt i centralens huvudfördelare eller mellanfördelare i kabeln samt märkning, mätning och testning av förbindelsen. Med resa vid installation avses installatörernas resor från basen eller annan samlingsplats till kopplingspunkten i centralens huvudfördelare och eventuellt till andra kopplingspunkter mellan huvudfördelaren och husfördelaren. Det i princip effektivaste sättet att utföra kopplingsarbetet är att lägga ut det på entreprenad. Därför bestäms kopplingsavgiften utifrån kostnaderna i de teleföretag som anlitar utomstående entreprenör. De stora teleföretagen använder företrädesvis utläggning av installationerna och därför bestäms det standardiserade priset på installationer som medianvärdet för installationskostnaderna i de teleföretag som ska iaktta maximipris och som har lagt ut installationerna. Kostnaderna för resetiden vid installationer ingår i kostnaderna för det utlagda installationsarbetet och upptas därför inte som en separat kostnadspost i kopplingsavgiften. Orderhanteringen sköter de stora teleföretagen för det mesta själva. Det standardiserade priset för orderhantering bestäms således som medianvärdet för orderhanteringskostnaderna i de

7 7 (7) teleföretag som ska iaktta maximipris. Kopplingsavgifterna för abonnentförbindelser av optisk fiber respektive med ledare av metall och dess övre band fastställs enligt samma modell. Det standardiserade priset för överlåtelse av kopplingsuppgifter beräknas som medianvärdet för orderhanteringskostnaderna i de teleföretag som ska iaktta maximipris. BILAGOR Bilaga 1: Standardiserade enhetspriser och tekniska och ekonomiska livslängder för komponenter i abonnentförbindelsenät