Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster
|
|
- Ulf Månsson
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller som ligger till grund för det beräknade priset. Kalkylmodellerna baseras på s självkostnad för långsiktig utsändning av tv och omfattar därmed kostnader för att bolaget kan tillhandahålla radio- och tv-tjänster på längre sikt samt en skälig lönsamhet. 1.2 Uppdrag Ernst & Young har fått i uppdrag av att analysera företagets logik bakom användande av modeller för beräkning av självkostnad, samt belysa eventuella oklarheter. 1.3 Avgränsningar Analysen behandlar totalkostnadsfördelning, som är den modell för prissättning använder. Skillnader jämfört med andra kalkylmodeller, som tex. Long Range Incremental Cost (LRIC), behandlas ej. 1 (9)
2 2 Utgångspunkter Utgångspunkten för prissättning av utsändning av radio och tv är den regeringsproposition (1991/92:14) som fastslår att skall tillämpa prissättning baserat på självkostnad för den icke konkurrensutsatta delen av verksamheten. Propositionen definierar s självkostnad som kostnader för: - Verksamhetens drift - Avskrivningar - Förräntning av kapital - Risker för haveri - Kostnader för beredskapsåtgärder - FoU - Andra insatser för att säkerställa utsändning av radio- och TV-tjänster på längre sikt Syftet med prissättning baserat på självkostnad är att kunderna ej skall belastas för andra kostnader eller vinstpåslag än de som krävs för att täcka verksamhetens kostnader samt en skälig avkastning till ägarna. Eftersom det i begreppet självkostnad ingår, inte bara dagens driftskostnader, utan kostnader för säkerställande av utsändning av radio- och TV-tjänster på längre sikt samt risker för haveri har gjort ett antal antaganden för att kunna beräkna dessa kostnader i självkostnadskalkylen. Den andra utgångspunkten för s kalkylmodell är appliceringen av fullt fördelade kostnader vilket innebär att varje tjänst skall täcka sina egna (direkta) kostnader samt en rimlig del av de för företaget gemensamma (indirekta) kostnaderna. I s fall motsvarar som kund en tjänst. 2 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
3 3 s kalkylmodell har utformat en kalkylmodell med utgångspunkt från regeringspropositionens direktiv om vilka kostnader som är att betrakta som självkostnader. När de kostnader som ingår i självkostnaden inte går att härleda ur redovisningen har kalkylmässiga antagande gjorts. Anledningen till att kalkylmässiga avskrivningar och kalkylmässigt avkastningskrav används är för att ta höjd för de framtida investeringar som behöver göra för att upprätthålla och säkerställa ändamålsenlig kapacitet på lång sikt. Definition självkostnad Proposition 1991/ Koppling s kalkylmodell 1 Verksamhetens driftkostnader 1 5 Driftkostnader (direkta och indirekta) 2 Avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar (direkta och indirekta) 3 Förräntning av kapital 4 Risker för haveri i anläggningar Kalkylmässigt avkastningskrav (direkta och indirekta) 5 Kostnader för beredskapsåtgärder 1 Administrativa omkostnader 6 7 Forsknings och utvecklingskostnader Andra insatser för att säkerställa att bolaget kan tillhandahålla radio- och TV-tjänster även på sikt 6 7 FoU kostnader Figur 1: Illustrativ härledning av s kalkylmodell ur Proposition 1991/92: Driftkostnader Driftkostnader representerar av totalkostnaden i s kalkyl och består dels av de till direkt hänförliga kostnader (el, materiel och personal för drift och underhåll) och dels av kostnader för gemensam infrastruktur (fastigheter, mast, kraft etc). Även särskilda kostnader för beredskapsåtgärder ingår i driftkostnaderna. Beträffande kostnaderna för infrastruktur betalar en proportionell andel i förhållande till utnyttjandet av infrastrukturen. Hur stor andel av gemensam s kalkylmodell för prissättning av tjänster 3 (9)
4 infrastrukturkostnad som skall betalas av bestäms av fastställda fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna är baserade på kausalitet, dvs den parameter som bäst återspeglar nyttjandet av resursen (nyttjad golvyta, nyttjad masthöjd etc). En konsekvens av fullt fördelade kostnader är att när nya tjänster adderas, och tar sin del av gemensamma kostnader, belastas befintliga tjänster av en lägre andel av de gemensamma kostnaderna än tidigare. Valet av fördelningsnycklar utifrån kausalitet är ett normalt tillvägagångssätt och borgar för att en så korrekt fördelning som möjligt sker. Vår uppfattning av de fördelningsnycklar valt är relevanta. Samtidigt bör den av planerade ABC-kalkylen genomföras då de kommer att verifiera och förfina valet av nycklar. 3.2 Kalkylmässiga avskrivningar Genom att i kalkylen beräkna kostnader för avskrivningar baserat på anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärde, och inte på anskaffningsvärdet, skapas en ekonomisk buffert. Att det blir ett positivt överskott beror på tillgångarnas anskaffningsvärde är upptagna till låga värden sedan utbrytningen ur Televerket. Den buffert som uppstår skall täcka framtida faktiska kostnader för återinvesteringar i befintliga anläggningar samt nyinvesteringar i ny teknologi. Investeringar som kommer att behöva göra för att säkerställa utsändning av radio- och TV-tjänster på lång sikt. Senaste uppskattningen av återanskaffningsvärdet för s totala tillgångsmassa är MSEK. För att göra en rättvisande bedömning av kostnaden för återanskaffning följs principen om principen Modern Equivalent Asset (MEA). Det innebär att hänsyn tas till att teknologiska framsteg medför att kostnaden för en given kapacitet går ned över tiden. Anläggningstillgångar hänförliga till har ett beräknat återanskaffningsvärde på MSEK, med hänsyn tagen till MEA. Avskrivningstiden för det beräknade återanskaffningsvärdet tar sin utgångspunkt i tillgångens bedömda ekonomiska livslängd. 4 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
5 Kostnaderna för de kalkylmässiga avskrivningarna representerar 30% av totalkostnaden i offerten. Att utgå från återanskaffningsvärde, justerat för MEA, bedöms vara en rimlig utgångspunkt. Alternativet att utgå från redovisade värden skulle leda till en lägre kalkylmässig kostnad (=pris) men också till att s förmåga att reservera medel inför framtida investeringar försvagas. Avskrivningstiden för anläggningstillgångar bör baseras på nyttjandeperiod, och inte på den ekonomiska livslängden. I det fall kraftutrustning beräknas avskrivas på 10 år, men rent praktiskt kan nyttjas under längre period, riskerar den kalkylmässiga kostnaden att bli för hög under de närmaste åren. Risken för detta bedöms dock i praktiken vara låg då i praktiken har haft nyttjandeperiod som utgångspunkt den ekonomiska livslängden. 3.3 Kalkylmässigt avkastningskrav har enligt regerringspropositionen rätt att som en del av sin självkostnad ta betalt för en skälig förräntning av kapital. För att beräkna kravet på denna förräntning använder den allmänt accepterade formeln för beräkning av ett företags vägda kapitalkostnad: WACC (Weighted Average Cost of Capital). I kalkylen beräknas bolagets lånekostnad vara och ägarnas avkastningskrav vara % före skatt *. Andelen skulder uppgår i kalkylen till och eget kapital till %. s beräkning av ett kalkylmässigt avkastningskrav skiljer sig på en punkt från den teoretiskt korrekta formeln för WACC. Denna skillnad är den riskpremie på som läggs till utöver ägarnas och långivarnas avkastningskrav. Motiveringen till denna riskpremie är att täcka eventuella kostnader för haveri i * Avkastningskravet på icke konkurrensutsatt verksamhet är % före skatt. Detta används dock inte i kalkylen då endast önskar ett totalpris för utsändning. 5 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
6 anläggningar samt andra affärsmässiga risker (högre energikostnader, högre försäkringspremier, högre avkastningskrav, högre skatter etc) som kan drabba, och som inte går att ta igenom genom att justera priset under avtalstiden. s utgångspunkt har varit att utifrån WACC beräkna ett avkastningskrav, eller kalkylränta, där bolaget måste kräva högre avkastning av enskilda projekt/enheter än vad som är kravet på hela företaget med vetskapen om att vissa projekt kommer att visa sig vara felinvesteringar. Vägd kapitalkostnad (WACC) = (Andel skuld x Upplåningskostnad) (Andel eget kapital x Avkastningskrav) Risk Figur 2: s WACC beräkning Den kapitalbas på vilken avkastningskrav beräknas utgörs i s kalkyl av av det beräknade återanskaffningsvärdet, dvs MSEK. Motiveringen till att halva värdet används är att en linjär avskrivning sker över tiden av tillgångarna, och att man i kalkylen vill inkludera det genomsnittliga avkastningskravet. Kapitalkostnader utgör totalt av beräknad självkostnad. Att enbart utgå från ägarnas avkastningskrav på den konkurrensutsatta verksamheten ( ) vid beräkningen av självkostnad och inte vikta med kravet på icke konkurrensutsatt verksamhet ( ) kan diskuteras. Motiveringen att vill ha ett pris för helheten motsäger enligt vår bedömning en viktning av kravet. Beträffande beräkningen av vägd kapitalkostnad (WACC) är vår bedömning att den tillagda riskpremien på är svår att motivera rent teoretiskt då avkastning utöver ränta till långivare och avkastning till ägare normalt inte ingår i kravet på förräntning av kapital. Däremot måste ha kostnadstäckning även för risker i haveri i anläggningar, vilket motiverar ett påslag eller annan kostandskomponent någonstans i kalkylen. Att riskpremien även skall täcka tex. ökade energikostnader bedöms bli fel då dessa ingår i direkta driftkostnader. 6 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
7 Att i kalkylen lägga till riskpremien om på avkastningskravet leder inte nödvändigtvis till ett felaktig belopp i absoluta tal, däremot leder det lätt till missförstånd. s vinst skall över tiden generera tillräcklig vinst för att täcka kostnader för lån och avkastning till ägarna. Det är därför korrekt att gör en bedömning av deras risker för haveri och tar tillräckligt betalt för att kunna tillgodose avkastningskraven. Vår uppfattning är dock att det vore tydligare att redovisa denna kostnad separat, utanför det kalkylmässiga avkastningskravet, för att undvika missförstånd. Att använda återanskaffningsvärden som kapitalbas kan teoretiskt tyckas leda till en för högt beräknad självkostnad. Faktiska kostnader för säkerställande av utsändning av radio- och TV tjänster på sikt samt beredskapsåtgärder täcks av de kalkylmässiga avskrivningarna i och med att återanskaffningsvärdet används, och kostnader för kapital uppstår i realiteten inte förrän själva investeringen måste göras (återanskaffningen). Teoretiskt borde ta betalt för avkastningskravet först när investeringen genomförs och kapital tas i anspråk. I praktiken har dock även krav på sig att hålla en jämn och förutsägbara prisnivå över tiden gentemot sina kunder. Det praktiska tillvägagångssätt som använder, att beräkna avkastningskravet på 50% av framtida återanskaffningsvärde, leder enligt vår mening till ett jämnt uttagande av denna kostnad över tiden, istället för en kraftigare framtida höjning vid det tillfälle själva investeringen sker. För att kunna göra en fullständig bedömning av hur det kalkylmässiga avkastningskravet i praktiken påverkar totalkostnaden över tiden krävs mer fullständig data kring framtida åter- och nyinvesteringar, avtalets löptid samt möjligheter till prisjusteringar. Detta har inte gjorts inom ramen för detta uppdrag. 3.4 Administrativa omkostnader Företagets totala kostnader för administrativa omkostnader har fördelats per tjänst med intäkter som fördelningsnyckel. En uppskattning av framtida effektiviseringar och konsekvensen på driftkostnader har tagits i beaktande. 7 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
8 I kalkylen uttryckts sedan den fördelade kostnaden som ett påslag om 33 % på driftkostnaden. Det finns en viss osäkerhet beträffande intäkter som relevant fördelningsnyckel för administrativa omkostnader. Vid en genomförd ABC-kalkyl bör nycklar med större kausalitet identifieras. 3.5 FoU kostnader Beräkning av FoU kostnader görs i kalkylen som ett påslag på s totala intäkter vilket återspeglar faktiska kostnader för FoU aktiviteter. I offerten är den beräknade kostnaden uttryckt som ett procentuellt påslag om på driftskostnader. En fördelning utifrån den planerade ABC-kalkylen kan eventuellt komma att ge en än mer korrekt allokering. 4 Slutsats och rekommendationer Den logik med vilken motiverar sin prismodell i tillgängliga presentationer uppvisar enligt vår bedömning ett antal områden som bör förtydligas. Baserat på våra iakttagelser är våra rekommendationer att : - baserar kalkylmässiga avskrivningar på nyttjandeperiod istället för ekonomisk livslängd (vilket i realiteten kan röra sig om ordval) - genomför ABC-kalkyl för att verifiera valda fördelningsnycklar - tydliggör valet att inte vikta avkastningskravet mellan konkurrensutsatt och icke konkurrensutsatt verksamhet 8 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
9 - överväger att justera formuleringen i offerten beträffande administrativa kostnader, från ett påslag till en fördelning av kostnader. - beräknar det kalkylmässiga avkastningskravet exklusive riskpremie på och istället redovisa dessa kostnader separat. På så sätt framgår tydlig att avkastningskravet är den ersättning långivare och ägare kräver, medan riskpremien är en kostnad som måste ta ut för att säkerställa att avkastningskravet kan uppnås över tiden. 9 (9) s kalkylmodell för prissättning av tjänster
Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet
1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar
Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011
Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden
Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip
Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar
De generella kalkylproblemen
De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen
Företags- och Personalekonomi G88
Företags- och Personalekonomi 05 722G88 Repetition Priselasticitet Korselasticitet 2012-01-04 2 Repetition Kan man i vissa fall avstå från kravet på total kostnadstäckning? På kort sikt gäller följande
1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet
Datum Vår referens Sida 2011-01-25 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08-678 55 64 bengt.molleryd@pts.se 1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet 1.1 Metoden för att
ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64
UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom
Modell för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser
Promemoria 1 (7) Dnr: 10.10.2013 548/962/2013 Modell för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser Inledning Standardkomponentmodell Den 3 december 2012 meddelade Kommunikationsverket beslut
Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden
Samråd DATUM VÅR REFERENS 14 maj 2007 Dnr 07-3652 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Robert Liljeström Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 58 69 Robert.liljestrom@pts.se Samråd avseendet behovet
1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet
Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande
Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning
1 (7) Bilaga 4 Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning Överväganden avseende metodens utformning Intäktsramen beräknas med schablonmetoden Utgångspunkten för prövningen av
Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff
Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar
Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering
konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets
Tentamen 1FE870:2. 7,5 poäng i Finansiering och analys. söndag 16 dec 2012 kl: 09 14. Anders JERRELING
Tentamen 1FE870:2 7,5 poäng i Finansiering och analys söndag 16 dec 2012 kl: 09 14 Anders JERRELING Viktig information! Det är tillåtet att använda fickräknare. Observera att alla svar skall anges i svarshäftet!
Revisorernas granskning av regionstyrelsens interna kontroll avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar
TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Diarienummer 2014-02-20 RS130077 Åke Bengtsson, finanschef Ekonomi o finans tfn 035-134522 ake.bengtsson@regionhalland.se Regionstyrelsen Revisorernas granskning av regionstyrelsens
Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson
Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Bakgrund o syfte. Gagnefsbostäder AB (GBAB) har köpt fastigheten Monteliusgården
Årsredovisning för. Brf Tor 2 716425-8522. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31
Årsredovisning för Brf Tor 2 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Brf Tor 2 1(10) ' Brf Tor 2 2(10) ' Brf Tor 2 3(10) Resultaträkning Belopp i kr Not 2012-01-01-2011-01-01- 2012-12-31 2011-12-31 Nettoomsättning
Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning
Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga
Årsredovisning för. Brf Midgård 27 769604-0786. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31
Årsredovisning för Brf Midgård 27 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Brf Midgård 27 1(12) Förvaltningsberättelse sid 1 Brf Midgård 27 2(12) Förvaltningsberättelse sid 2 Brf Midgård 27 3(12) Förvaltningsberättelse
PM-granskningsanteckningar
PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska
Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas
BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Varberg Energi AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet
Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas
BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Stockholm Gas AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet
Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas
BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Göteborg Energi Gasnät AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva
Beräknad intäktsram för Öresundskraft AB avseende distribution av naturgas
BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Öresundskraft AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet
Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas
BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Swedegas AB avseende transmission av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet
Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden
BILAGA 1 1 (6) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Blåsjön Nät AB, REL00014 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva
Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas
BILAGA 3 1 (5) Beräknad intäktsram för Kraftringen Nät AB avseende distribution av naturgas Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva naturgasverksamhet
Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta
Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 1(14) Extra sida 1 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 2(14) Extra sida
Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908
BILAGA 1 1 (5) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2016-2019 Sidensjö Vindkraft Elnät AB, RER00908 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för
Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-13 Dnr: 17-2485 1(5) Administrativa avdelningen Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen Bakgrund Den 1 juli 2016 trädde lagen (2016:534) om
KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01
KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114
SVECASA Simulerat prov
SVECASA Simulerat prov 18.5.2017 Ditt namn: Din grupp (för- eller intensivgruppen): Redovisning / Finansiell ekonomi Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man två
Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta
Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 1(13) Extra sida 1 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 2(13) Extra Sida
Belopp i kr Not 2011-01-01-2010-01-01- 2011-12-31 2010-12-31
Brf Domar nr 1 1(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2011-01-01-2010-01-01- Nettoomsättning Årsavgifter och hyror 1 1 100 462 1 063 947 Övriga intäkter 2 213 - S:a Nettoomsättning 1 102 675 1 063 947 Kostnader
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012
1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse
RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )
RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299
Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer
Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar
Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.
Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare
Brf Rosendal Större 25
Årsredovisning för Brf Rosendal Större 25 Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Brf Rosendal Större 25 1(10) ' Brf Rosendal Större 25 2(10) ' Brf Rosendal Större 25 3(10) Resultaträkning Belopp i kr Not
Forskarfrukost SABO 18 december 2012. Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec.
Forskarfrukost SABO 18 december 2012 Bo Nordlund Tekn dr Redovisnings- och värderingsspecialist fastigheter bo.nordlund@brec.se www.brec.se Viktiga nyckelbegrepp i lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering
konomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 7 Introduktion till kapitalmarknadsteorin BMA: Kap. 8-9, 13 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Security Market Line (SML)
IEK 415 Industriell ekonomi
IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013
1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2
Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-11-04 Dnr: 14-9457 1(7) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv
Helsingborg: 2003-06-11
Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.
AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.
Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap
Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen?
Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen? Anders Sandoff Industriell och finansiell ekonomi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Hur skapa förutsättning för affärsmässiga beslut?
» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering
» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition
Årsredovisning för räkenskapsåret 2007
1(7) Pan Asia Cooperation Society Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2007 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 -
Den nya nätregleringen i Sverige
Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012
Särredovisning av affärsverksamhet
Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans
Redovisning av immateriella tillgångar
REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter
KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:
KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande
PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001
DATUM RAPPORTNUMMER 19 mars 2003 PTS-ER-2003:12 ISSN 1650-9862 PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 Innehåll 1 Inledning... 1 2 TeliaSoneras kostnadsredovisning av tillståndspliktig
Underrättelse om misstanke att Tele2 Sverige AB:s prissättning på mobil samtalsterminering inte är kostnadsorienterad
UNDERRÄTTELSE 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-07-03 Dnr: 13-7974 4 Konkurrensavdelningen Fredrik Lundberg 08-678 56 33 fredrik.lundberg@pts.se Tele2 Sverige AB org.nr 556267-5164 Att: Gustaf Ehrner
NYSÄTRA FASTIGHETS AB Årsredovisning 1 januari 31 december 2016
ÅRSREDOVISNING NYSÄTRA FASTIGHETS AB Styrelsen och verkställande direktören för Nysätra Fastighets AB (556584-6077) avger härmed följande årsredovisning för tiden 1 januari 31 december 2016. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Finansiella definitioner
Finansiella definitioner Eniro presenterar vissa finansiella mått i delårsrapporten som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare
Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world
Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq Building a better working world EY tit-.iris i~ ~ h;~rr~ ~ ; C~ ~ k I'1 ~i., Innehåll
Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr
Årsredovisning 2014 för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG 2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Tyresö Näringslivsaktiebolag avger härmed följande
med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning
Redovisning och Kalkylering
Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång
1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Reflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet
Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden
BILAGA 1 1 (7) Beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden 2012 2015 Karlstads El- och Stadsnät AB, REL00092 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader
Teracom. KPMG Corporate Finance 23 april 2009
Teracom Analys av prissättningsmodell för Teracom föreslagen av PTS i Skyldigheter för Teracom på grossistmarknaden för utsändning av fri-tv via marknät KPMG Corporate Finance 23 april 2009 2009 KPMG AB,
Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)
SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,
Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden
BILAGA 1 1 (7) Omprövning av beräknad intäktsram avseende tillsynsperioden Nässjö Affärsverk Elnät AB, REL00141 Vid beräkning av intäktsram är utgångspunkten att intäktsramen ska täcka skäliga kostnader
Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening
Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska
Rapport avseende Investeringar. December 2004
Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den
Statens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.
Akelius Fastigheter AB. Bokslutsrapport januari till mars 2010
Akelius Fastigheter AB Bokslutsrapport januari till mars 2010 Akelius Fastigheter AB (publ) Org nr 556156-0383 Bokslutsrapport januari till mars 2010 Hyresintäkter uppgick till 618 Mkr (734) Vinster från
» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg
» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?
Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?
Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att
Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät
Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät 2015-11-25 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Det finns många Byanät som redan är klara och befinner sig i en förvaltningsfas
Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius
Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.
KONSEKVENSANALYSEN VISAR BRISTER I EI:S MÖJLIGHETER ATT FÖRSVARA KUNDINTRESSET
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 2014-100225 Vårt Dnr: 2014_010 2014-03-11 Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA registrator@ei.se ENERGIMARKNADSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM FÖRHANDSREGLERING AV
Årsredovisning för räkenskapsåret 2013
1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6
Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala
Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för
Företagsvärdering ME2030
Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average
Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten
Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB VA-verksamheten RESULTATRÄKNING VA Belopp i kr Not 2013-01-01-2012-01-01- 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 12 094 363 11
Förhandsreglering av naturgastariffer
Förhandsreglering av naturgastariffer Förhandsreglering av naturgastariffer 2013-05-28 Förändringar i naturgaslagen Prop. 2012/13:85 Distribution av naturgas Ny definition av distribution i naturgasledning.
Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll
Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Ansökningarna skall ha den struktur som beskrivs nedan. Om den information som skall lämnas i olika avsnitt är alltför omfångsrik skall sökanden även tillhandahålla
Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden
Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm
Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Resultaträkning Not 2012-12-31 2011-12-31 Nettoomsättning 1 8 065 055 8 077 988 Fastighetskostnader Drift 2-4
Statens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;
Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:
ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på
Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
RESULTATRÄKNING 2009 2008
6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116
Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni
Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen
6 uppgifter och totalt 70 poäng
Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats
Fastighetsekonomi Cash Flow-analys
Fastighetsekonomi Cash Flow-analys Fastigheter Viktig produktionsfaktor Landets största enskilda fysiska tillgångar Mycket kapitalkrävande och kapitalintensiv marknad Lägesfixerade Långlivade Genomgår
Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)
Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
STYRELSEN FÅR HÄRMED AVLÄMNA ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2010-01-01-2010-12-31. Detta är föreningens elfte verksamhetsår. F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Verksamheten Föreningen har till
PTS konsultationssvar på samråd om uppdaterad kalkylränta för det fasta nätet
DATUM DIARIENUMMER 16 december 2013 13-1949 PTS konsultationssvar på samråd om uppdaterad kalkylränta för det fasta nätet Post- och telestyrelsen Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Om att beräkna kalkylränta
Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi
Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför
Bilaga 2: Översyn av metod för att föreslå internränta i kommuner och landsting
CIRKULÄR 16:6 2016-02-22 dnr 16/01043 1 (7) Ekonomi och styrning Siv Stjernborg Anders Nilsson Fredrik Holmström Signild Östgren EJ Bilaga 2: Översyn av metod för att föreslå internränta i kommuner och
Materiella anläggningstillgångar December 2013
Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen
Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-13 Dnr: 06-4616/23, a. Underrättelse enligt 7 kap. 4 lagen om elektronisk kommunikation (LEK)
UNDERRÄTTELSE Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-13 Dnr: 06-4616/23, a Konkurrensavdelningen Maria Aust 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom AB Esplanaden 3 Box 1366 172 27 Sundbyberg Underrättelse
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta
Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB
Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets