De generella kalkylproblemen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De generella kalkylproblemen"

Transkript

1 De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen tas upp?

2 Frågor gor: Urvalsproblemet : Är alla dessa kostnader, t ex skatt och besiktning, relevanta för vår kalkyl? Periodiseringsproblemet: Hur har vi t ex fördelat värdeminskningen på antalet år? Hur många mil räknar vi med per år? Värderingsproblemet: Hur har vi värderat t ex bensinförbrukningen?

3 Kalkylmässiga - bokföringsmässiga kostnader

4 Några kalkylmässiga merkostnader Kalkylmässig avskrivning Kalkylmässig ränta

5 Kalkylmässig avskrivning Avskrivning: Fördelning av en tillgångs värde över dess användningstid År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Tid

6 Använd livslängd vid avskrivning Livslängd Andel av företagen Ekonomisk livslängd 66 % Teknisk livslängd 19 % Övriga alternativ 15 % Kalkylteoretiskt alternativ Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

7 Hur fördelas avskrivningar över tiden Fördelningsprincip Andel av företagen Linjär avskrivning 99 % Linjär avskrivning över 2/3 av livslängden 1 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

8 Vilket värde skall avskrivningar beräknas på? Värde Andel av företagen Anskaffningsvärden 42 % Anskaffningsvärden uppräknade med index 11 % Nupris 36 % Övriga värden 11 % Kalkylteoretiskt alternativ Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

9 Nupris Aktuellt återanskaffningsvärde på en resurs Bygger på tanken att förbrukade resurser skall ersättas

10 Återanskaffningsproblemet Anskaffning: 8 st à 10 = 80 Försäljning: 8 st à 12 = 96 Konventionellt finansiellt resultat: (96 80) = 16 Återanskaffningsvärde vid försäljningstillfälle: 11 Möjlig återanskaffning: ,4 Resultat för att bibehålla fysiskt kapital: (96 8 x 11) = 8

11 Kalkylmässig ränta Kostnad för att disponera kapital på vilket kapital skall räntan beräknas? (urvalsproblemet) hur skall kapitalet värderas? (värderingsproblemet) vilken räntesats skall användas

12 Kapitalkällor och kapitalanvändning Kapitalkällor: Eget Kapital (EK) + lånat kapital Kapitalanvändning: Olika tillgångar Σ använt kapital (tillgångarna) Σskaffat kapital (lånat + EK) Kapitalanvändning Tillgångar Lånat kapital Eget Kapital Kapitalkällor

13 Kalkylmässig ränta - urvalsproblemet Traditionell princip: Ränta bör räknas på alla aktivposter som ha samband med driften Vanligt i praxis: Sysselsatt kapital = Eget kapital + räntebärande skulder

14 På vilket kapital beräknas kalkylmässig ränta? Värde Andel av företagen Sysselsatt kapital 41 % Anläggningstillgångar 24 % Totalt kapital 19 % Övriga värden 16 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

15 Kalkylmässig ränta - värderingsproblemet Monetära tillgångar: Monetärt belopp Omsättningstillgångar: Nupris Anläggningstillgångar: Bruksvärde

16 Bruksvärde Bruksvärde = Nupris ackumulerade kalkylmässiga avskrivningar Ex. Anskaffningspris: kr Nupris: kr Ekonomisk livslängd: 10 år Använd tid: 3 år Bruksvärde: =

17 Kalkylmässig räntesats Ränteberäkningen /bör/ ske med den procent, efter vilken företaget skulle ha möjlighet att låna (långfristigt) kapital (mot god säkerhet) i den allmänna marknaden. (Enhetliga principer) Två alternativ: Vad får man betala i ränta för att skaffa kapital? (genomsnitt eller marginellt) Vilken är kapitalets avkastning?

18 Beräkning av kalkylmässig ränta Alternativ Andel av företagen Vägd kostnad långa lån - avkastning E K 24 % Avkastningskrav på Eget Kapital (E K) 20 % Gällande marknadsränta 20 % Ränta på långfristiga skulder 11 % Övrigt 25 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

19 Beräkning av kalkylmässig räntesats TILLGÅNGAR: Anläggningstillgångar 750 Omsättningstillgångar SKULDER o EGET KAPITAL: Eget Kapital 300 Latent skatteskuld 50 Långfristiga skulder 300 Kortfristiga skulder

20 En grundläggande styrmodell Mål Jämförelse Påverkan Mätning Verksamhet Output

21 En grundläggande styrmodell i kalkyleringen Förkalkyl Jämförelse Påverkan Efterkalkyl Verksamhet Output

22 Användning av för- och efterkalkyl För- och efterkalkyl Andel av företagen Använder ej förkalkyl 0 % Använder ej efterkalkyl 16 % Källa: Ask, U & Ax, C (1997): Produktkalkylering i litteratur och praktik

23 Produktkalkylering Beräkning av intäkter och kostnader för ett kalkylobjekt I ett företag är det rutinmässiga kalkylobjektet oftast produktenheter, men kan också vara kunder, aktiviteter etc.

24 Produktkalkyler Självkostnadskalkyl Samtliga kostnader för ett kalkylobjekt ingår i kalkylen (fullständig kostnadsfördelning) Bidragskalkylering Endast s k särkostnader ingår i kalkylen (ofullständig kostnadsfördelning)

25 Kalkyleringens historia Praktisk kalkylering i Sverige och Finland på och 1700-talet Självkostnadskalkyl med avskrivning och ränta hos Godard (1827) Med företagens tillväxt, flera produkter och ökad mekanisering i slutet av 1800-talet blev kalkylerna också mer komplexa med flera kostnadsställen och differentierade pålägg De amerikanska järnvägarna > avskrivningar Enhetliga principer 1938 Bidragskalkyl Harris (Direct costing; 1936), Rummel (Proportionalkostenrechnung; 1949) ABC Cooper & Kaplan (1988)

26 Historisk självkostnadskalkylering Kostnadskomponenter i beräkningen av kostnaden för tackjärnstillverkning vid Fiskars Bruk, 1757: - Masugnens reparation och underhåll - Masugnens omkostnader - Malm - Kol - Kalksten - Ställ- och pipsten - Ugnsfolkets avlöning - Andel i kontorskostnader - Andel i allmänna omkostnader Summa produktionskostnader Tillverkat tackjärn, skeppund Kostnad per skeppund

27 Självkostnadskalkyl enl. EP

28 Självkostnadskalkylering Periodkalkylering Självkostnaden (oftast för varor och tjänster) beräknas för viss period (månad, kvartal, halvår, år) Orderkalkylering Självkostnaden beräknas för varje kalkylobjektet för sig oberoende av tidsperiod

29 Periodkalkyleringskontext Malting Mashing Destillation Maturation Fermentation

30 Periodkalkylering Divisionsmetoden Normalmetoden Ekvivalentmetoden - Kalkylobjekten identiska eller någorlunda lika m a p t ex material, tillverkning, maskinutnyttjande etc. - Kan förekomma i t ex bryggeri-, olje-, textil-, kemibranschen

31 Divisionsmetoden Självkostn ad per styck = Totalkostnaden för tidsperioden Verksamhetsvolym Ex. Totalkostnad för perioden: kr Antal produkter under perioden: st Självkostnad/st: 10 kr

32 Divisionsmetoden 1. Utan uppdelning på kostnadsställe 2. Med uppdelning på kostnadsställen Kostnadsställe: Plats i företaget där en viss kostnad uppstår. Kan utgöras av organisatoriska enheter (t ex en verkstad eller en försäljningsavdelning) eller andra delar i verksamheten (t ex en process). Vilka kostnadsställen som får finnas fastställs av ledningen

33 Divisionsmetoden - kostnadsställen Sammansättning Försäljning Administration Totalt Lön Material Avskrivningar Övriga kostnader SUMMA Volym: st st Sammansätt ning : = ,75 kr/st Försäljnin g : = 72,75 kr/st Administra tion : = 28 kr/st

34 Divisionsmetoden - nackdel Total uthyrningstid i timmar Totala kostnader Rörliga kostnader Fasta kostnader Totala kostnader Kostnad per timme Rörlig kostnad Fast kostnad Total kostnad per timme Variationer i sysselsättningen påverkar självkostnaden/st!

35 Normalmetoden Totala rörliga kostnader fördelas på aktuell (budget, verklig) volym medan fasta kostnader slås ut på normal volym Rörliga kostnader Självkostn ad per styck = + Verklig volym Fasta kostnader Normal volym

36 Normalmetoden Antal bord Rörliga kostnader Fasta kostnader Månad kr kr Månad kr kr Månad kr kr Självkostn ad Månad 1 : + = kr /bord Självkostn ad Månad 2 : + = kr/bord Självkostn ad Månad 3 : + = kr/bord Normal volym: 200 bord

37 Över- och undertäckning av fasta kostnader Normal fast kostnad/st enl. föregående: 500 kr st När volymen < 200, t ex 100, täcker man in 100 x 500 = kr i fasta kostnader. Man får då en undertäckning med ( ) = kr När volymen > 200, t ex 300, täcker man in 300 x 500 = i fasta kostnader. Man får då en övertäckning med ( ) = kr

38 Ekvivalentkalkyl Ekvivalentkalkyl kan användas för situationer där, även om produkterna i huvudsak är lika, man vill ta hänsyn till olikheter i resursförbrukning. Fördelning av resursförbrukningen på produkterna sker med hjälp av s k ekvivalenttal som uttrycker relativ resursförbrukning

39 Ekvivalentkalkyl Ex. Tillverkning av två typer cementstenar, A och B Materialkostnader: Lön och övriga kostnader: kr kr Materialkostnaden bör fördelas efter vikt (8 kg/st för A och 10 kg/st för B. Lön och övriga kostnader bör fördelas efter arbetstid, 3 min/st för A och 2 min/st för B.

40 x = Kostnadsfördelning material Produkt Antal Vikt/st Vikt x antal Total material kostnad per produkt Material kostnad/ st A ,00 B , Ekvivalenttal Ekvivalentmängd

41 x = Kostnadsfördelning lön + övriga kostnader Produkt Antal Tid/st Vikt x antal Total kostnad per produkt Lönekostnad/ st A ,70 B , Ekvivalenttal Ekvivalentmängd

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 05 722G88 Repetition Priselasticitet Korselasticitet 2012-01-04 2 Repetition Kan man i vissa fall avstå från kravet på total kostnadstäckning? På kort sikt gäller följande

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i industriell ekonomi Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Rickard

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyler som beslutsunderlag Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen. Upplaga 3

Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen. Upplaga 3 Sammanfattning av Den nya Ekonomistyrningen Upplaga 3 EN MALMÖ 2006 KAPITEL FYRA EKONOMISTYRNING... 1 Intro... 1 Styrning... 1 KAPITEL FEM RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER... 3 Rörliga kostnader... 3 Fasta

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Jonathan Carlson PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Case Hydrolink Oy Ab Företagsekonomi och turism 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Jonathan Carlson Lärdomsprovets titel

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering

INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering 1 INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering Tomas Mäkinen 2 INNEHÅLL, REDOVISNING 9 HP Grundläggande förståelse för de tekniker som används vid produktionen av redovisningsinformation Grundläggande

Läs mer

RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999. Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262

RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999. Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262 RESULTATRÄKNING 01.01-12.31 2000 1999 Nettoomsättning Not 1 1 378 016 1 209 262 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -86 268-59 644 Drift -423 358-431 232 Fastighetsskatt -98 100-101 940 Avskrivningar

Läs mer

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB Institutionen för ekonomi Gunnar Sakari Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB C-uppsats Företagsekonomi Termin: Handledare: HT05 Bengt Bengtsson Sammanfattning Produktkalkyler

Läs mer

KAPITEL 1 EKONOMISTYRNINGENS UTGÅNGSPUNKTER

KAPITEL 1 EKONOMISTYRNINGENS UTGÅNGSPUNKTER 1 av 51 KAPITEL 1 EKONOMISTYRNINGENS UTGÅNGSPUNKTER Företag arbetar med olika slag av mål. De kan vara finansiella och icke-finansiella. Ekonomistyrning fokuserar traditionellt på ekonomiska mål men det

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar 21

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna

Läs mer

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Dagens tema Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Påläggskalkylerad

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Implementeringsprocess av en kundlönsamhetsanalys - En fallstudie i ett e-handelsföretag

Implementeringsprocess av en kundlönsamhetsanalys - En fallstudie i ett e-handelsföretag Implementeringsprocess av en kundlönsamhetsanalys - En fallstudie i ett e-handelsföretag Magisteruppsats i företagsekonomi Ekonomistyrning Vårterminen 2012 Författare: Hasselgren Emma 830923 Larsson Michaela

Läs mer

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, 2015-08-17 Tentamens totala poäng är 100. Svara på ett strukturerat och läsbart sätt. Otydliga och oläsliga svar ges noll poäng. Redovisa alla era beräkningar

Läs mer

Produktkalkylering i småföretag

Produktkalkylering i småföretag 2003:109 C-UPPSATS Produktkalkylering i småföretag En studie av plastbranschen JOAKIM THORSAEUS Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning FÖRETAGSEKONOMI

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag

Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag Joakim Fagerudd Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag Case Företag X Företagsekonomi 2016 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Joakim Fagerudd Lärdomsprovets titel

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Delårsrapport Q2 2016

Delårsrapport Q2 2016 Delårsrapport Q2 2016 Delårsrapport januari juni 2016 OMSÄTTNINGSÖKNING OCH STÄRKT KASSAFLÖDE Nettoomsättning 318 Mkr (296) Resultat efter finansnetto 40,5 Mkr (43,8) Rörelsemarginal 13,6 % (15,8) Vinst

Läs mer

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 26 Sammanfattning Kalkylering Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Examination Kalkylering Kalkylering, 6 hp Skriftlig tentamen Duggor (4 st à max 0,5 SE) Seminarieuppgift

Läs mer

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6) Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande

Läs mer

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Årsredovisning för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening 783800-0045 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 783800-0045 1 (9) Styrelsen för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Kalkylering av bearbetningskostnader

Kalkylering av bearbetningskostnader Kalkylering av bearbetningskostnader Susanna Tingbratt EXAMENSARBETE 2008 Maskinteknik Manufacturing cost accounting Susanna Tingbratt Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Läs mer

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13

Entreprenörskap- och affärsutveckling. 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: TPA012 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 6 hp) Namn (KOD): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150324

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING NOT 2007-12-31 2006-12-31

2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING NOT 2007-12-31 2006-12-31 6 2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING NOT 2007-12-31 2006-12-31 Intäkter Årsavgifter bostäder 1 321 620 1 201 644 Hyresintäkter 162 155 165 202 Debiterad TV-avgift 23 820 22 790 Debiterad elavgift 5

Läs mer

R E S U L T A T R Ä K N I N G

R E S U L T A T R Ä K N I N G R E S U L T A T R Ä K N I N G SAMMANSTÄLLNING 1997-01-01-1996-01-01 INTÄKTER Avgifter 2 290 896 2 242 950 Hyresintäkter 182 952 169 712 Övriga intäkter 18 290 278 857 S:A INTÄKTER 2 492 138 2 691 519 KOSTNADER

Läs mer

Gagnef Golf AB ÅRSREDOVISNING 1 (7) 2014-01-01 2014-12-31 556884-5449

Gagnef Golf AB ÅRSREDOVISNING 1 (7) 2014-01-01 2014-12-31 556884-5449 Gagnef Golf AB ÅRSREDOVISNING 1 (7) Styrelsen för Gagnefs Golf AB avger härmed årsredovisning för år 2014. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Bolaget har under året 2014 hyrt banan -18-hålsbanan, korthålsbanan

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING Joakim Fågelklo PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING Case: Oy Syketec Ab Företagsekonomi och turism 2012 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Joakim Fågelklo Lärdomsprovets

Läs mer

====================== Å R S R E D O V I S N I N G ======================

====================== Å R S R E D O V I S N I N G ====================== ====================== Å R S R E D O V I S N I N G ====================== för tiden 1 januari 2010 till och med 31 december 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Härmed får styrelsen för Brf Draget avge förvaltningsberättelse,

Läs mer

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 160531 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg

Läs mer

Bokslut för BRF Morkullan HSB Stockholm

Bokslut för BRF Morkullan HSB Stockholm Bokslut för BRF Morkullan 2003-01-01-2003-12-31 HSB Stockholm Resultaträkning 03-01 - 03-12 01-09 -02-12 Nettoomsättning Not 1 8 277 115 11 221 143 Fastighetskostnader Drift Not 2-4 206 588-5 506 617 Planerat

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

020101 010101 RESULTATRÄKNING NOT -021231-011231. Nettoomsättning 1 1 672 250 1 666 228 Summa intäkter 1 672 250 1 666 228

020101 010101 RESULTATRÄKNING NOT -021231-011231. Nettoomsättning 1 1 672 250 1 666 228 Summa intäkter 1 672 250 1 666 228 020101 010101 RESULTATRÄKNING NOT -021231-011231 Nettoomsättning 1 1 672 250 1 666 228 Summa intäkter 1 672 250 1 666 228 Rörelsens kostnader Drift 2,3-924 633-899 897 Löpande underhåll -86 196-125 733

Läs mer

RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING 4(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Verksamhetens intäkter Årsavgifter och hyror 5 319 172 5 085 591 Övriga verksamhetsintäkter 109 617 65 186 Summa verksamhetens intäkter Not 1 5 428 789 5 150 777 Fastighetskostnader

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Tranebergsvägen

Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Tranebergsvägen Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Tranebergsvägen 38 769622-2541 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning

Läs mer

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning

Läs mer

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Företagsekonomi 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Tradenom ABSTRAKT Författare Jonne Väkeväinen Lärdomsprovets titel Kalkyleringsmetoder inom byggnadsbranschen

Läs mer

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ROSLAGSBANAN 12. Org nr 716419-1954 ÅRSREDOVISNING

BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ROSLAGSBANAN 12. Org nr 716419-1954 ÅRSREDOVISNING BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ROSLAGSBANAN 12 Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2003 Bostadsrättsföreningen Roslagsbanan 12 1(9) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Roslagsbanan 12 får härmed avge årsredovisning

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Årsbokslut. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening

Årsbokslut. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Årsbokslut för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Räkenskapsåret 2009-07-01-2010-06-30 Apollo nr 2, Bostadsrättsförening 2(8) 2009-07-01 2008-07-01 Resultaträkning Not -2010-06-30-2009-06-30 Nettoomsättning

Läs mer

Årsredovisning. Brf Mälarglimt

Årsredovisning. Brf Mälarglimt Årsredovisning för Brf Mälarglimt Räkenskapsåret 2010 Brf Mälarglimt 1(9) Styrelsen för Brf Mälarglimt får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010. Förvaltningsberättelse Fastighet Raderkniven

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

Årsredovisning för. Friskis & Svettis 848000-7130. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Friskis & Svettis 848000-7130. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Friskis & Svettis Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag UPPSALA UNIVERSITET D-UPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2006 Handledare: Elving Gunnarsson Författare: Daniel Brånby Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag Innehållsförteckning

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Finansieringsanalys Räkenskapsanalys Strategisk planering och Ekonomistyrning Samband strategisk planering och ekonomistyrning Strategisk planering Budgetering Budgetuppföljning

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Kalkylering

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-18 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

RESULTATRÄKNING Not 2010 2009

RESULTATRÄKNING Not 2010 2009 Org nr 76963-9168 RESULTATRÄKNING Not 21 29 Nettoomsättning Årsavgifter från medlemmar Hyresintäkter Ersättning fastighetsskatt Övriga intäkter 1 1 213 326 1 245 859 744 493 744 982 6 346 48 198 9 819

Läs mer