Redovisning och Kalkylering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning och Kalkylering"

Transkript

1 Redovisning och Kalkylering Föreläsning 26 Sammanfattning Kalkylering Jonas Råsbrant Examination Kalkylering Kalkylering, 6 hp Skriftlig tentamen Duggor (4 st à max 0,5 SE) Seminarieuppgift (grupparbete) Totalt max 32 SE max 2 SE max 6 SE max 40 SE För respektive kursmoment kan endast betyget underkänd (U) eller godkänd (G) erhållas. För betyget godkänd (G) i kalkyleringsmomentet krävs 24 SE av max 40 SE (60 % av max). För betyget godkänd (G) på kursen som helhet krävs betyget godkänd (G) på båda kursmomenten. För kursbetyget väl godkänd (VG) på kursen som helhet krävs minst 80 SE av max 100 SE (80 % av max). F26 - Sammanfattning 2 1

2 Tentamen Kalkylering Skrivningsansvarig lärare: Rättningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar (fredagen den 16 januari kl ) Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar kalkylator är tillåten dock får den inte programmeras med annat än räntefaktorer). Antal frågor och studieenheter Skrivningen omfattar totalt 16 frågor. Frågorna 1-13 (räkneuppgifter) ger vid korrekt svar 2 studieenheter (SE). Frågorna (textfrågor) ger 0-2 SE. Maximalt kan 32 SE erhållas. Vad du ska lämna in Du ska lämna in svarsblanketten med dina svar samt beräkningsunderlag till alla beräkningar. Skriv din anonymitetskod på alla papper du lämnar in. F26 - Sammanfattning 3 Resultat Resultat, lösningsförslag och skrivningsutlämning Skrivningsresultatet anslås senast på kursens hemsida i Studentportalen. Lösningsförslag kommer att finnas på kursens hemsida tre timmar efter skrivningens slut. Tillfälle för skrivningsutlämning meddelas när skrivningsresultatet anslås. F26 - Sammanfattning 4 2

3 Omprövning Upprättning av räkneuppgifter kan endast ske om du skrivit fel svar på svarsblanketten men beräkningen i inlämnat beräkningsunderlag är helt korrekt. Undvik slarvfel genom att gå igenom uppgifterna flera gånger! F26 - Sammanfattning 5 Omtentamen Lördagen den 14 februari kl Studieenheter från duggor, bokföringsuppgift samt seminarieuppgifter kan endast tillgodoräknas under ordinarie kurstillfälle. Efter ordinarie kurstillfället (efter kurstillfällets omtentamen) kan betyget godkänd (G) på respektive kursmoment endast erhållas från skriftlig tentamen. För betyget godkänd (G) krävs då minst 60 % av tentamens maxpoäng. F26 - Sammanfattning 6 3

4 Kostnader är viktiga vid ekonomistyrning Den kostnad som hänger samman med en viss prestation kan företaget av egen kraft ha inflytande på Resursförbrukningen sker inom företaget och de anställda har möjlighet att påverka dess storlek i viss utstäckning Vid ekonomistyrning koncentreras därför intresset och arbetet på kostnadssidan Kostnadsbegreppet har således en nyckelroll F26 - Sammanfattning 7 Rörlig och fast kostnad Den totala kostnaden i ett företag kan delas upp i två grupper beroende på volymkänslighet Rörlig kostnad ändras med ändrad tillverknings- eller försäljningsvolym Fast kostnad är opåverkad av förändringar i volymen Rörliga kostnader + Fasta kostnader = Totala kostnader F26 - Sammanfattning 8 4

5 Direkt och indirekt kostnad Direkta kostnader påförs direkt på kostnadsbärare (kalkylobjekt) Indirekta kostnader (omkostnader) fördelas via kostnadsställe (avdelning eller funktion i ett företag som representerar en avgränsad och likartad resursinsats) F26 - Sammanfattning 9 Särkostnad och samkostnad Kostnader som tillkommer eller försvinner som en följd av ett beslut är särkostnader i beslutssituationen Särkostnader kan vara såväl fasta som rörliga Kostnader som är opåverkade av vilket handlingsalternativ som väljs är samkostnader eller gemensamma kostnader Särintäkt - Särkostnad = Täckningsbidrag Täckningsbidraget bör minst täcka samkostnaderna för att vinst ska uppnås F26 - Sammanfattning 10 5

6 Sammanfattning av principer och begrepp i ekonomistyrning F26 - Sammanfattning 11 Sammanfattning av principer och begrepp i ekonomistyrning F26 - Sammanfattning 12 6

7 Totala kostnader Totala kostnader = Rörliga kostnader + Fasta kostnader Totala kostnader = Rörlig kostnad per styck Volym + Fasta kostnader F26 - Sammanfattning 13 Resultatdiagram Kritisk punkt Resultat = TI - TK = TI - RK - FK F26 - Sammanfattning 14 7

8 Kritisk punkt och säkerhetsmarginal Pris per styck Volym - Rörlig kostnad per styck Volym - Fasta kostnader = 0 F26 - Sammanfattning 15 Exempel säkerhetsmarginal Nollpunkt eller break-even. Där TI = TK. Beräknas: p x Vol = rk x Vol + FK 5Vol = 2Vol Vol = 2000 Vol Krit = 667 Säkerhetsmarginal (Vol=2000) SM=Verklig volym Kritisk volym SM = = 1333 Säkerhetsmarginal i %: 1333 / 2000 = 67 % F26 - Sammanfattning 16 8

9 Bidragsanalys Täckningsbidrag definieras normalt som särintäkter minus särkostnader I samband med resultatplanering så definieras täckningsbidrag som särintäkter minus rörliga kostnader Täckningsbidrag per styck (tb) = Pris per styck (p) - Rörlig kostnad per styck (rk) Totalt täckningsbidrag (TB) = Täckningsbidrag per styck (tb) Volym Resultat = Totalt täckningsbidrag (TB) Fasta kostnader (FK) Resultat = Täckningsbidrag per styck (tb) Volym - Fasta kostnader (FK) F26 - Sammanfattning 17 Beräkningar vid bidragsanalys Vinst Förlust Vid den kritiska punkten är TB = FK vilket motsvarar: tb Vol Krit = FK F26 - Sammanfattning 18 9

10 Självkostnadskalkylering och bidragskalkylering Självkostnadskalkylering utmärks av fullständig kostnadsfördelning Samtliga kostnader som normalt förknippas med verksamheten tas med i kalkylen Bidragskalkylering utmärks av ofullständig kostnadsfördelning F26 - Sammanfattning 19 Huvudmetoder för självkostnadskalkylering Självkostnadskalkylering Periodkalkylering Divisionsmetoden Normalmetoden Lämplig för företag med varor/tjänster som är lika resurskrävande Orderkalkylering Påläggsmetoden Aktivitetsbaserad kalkylering ABC Lämplig för företag med varor/tjänster som är olika resurskrävande F26 - Sammanfattning 20 10

11 Divisionsmetoden Totalkostnad för en tidsperiod Självkostnad per enhet = Verksamhetsvolym Exempel En lokal öltillverkare producerade ett år liter öl. Företagets totala kostnader för tidsperioden var kr. Vad är självkostnaden för 1 liter öl? Självkostnad per liter = kr liter = 3 kr/liter F26 - Sammanfattning 21 Exempel på kostnadsfördelning Krogbesök med konsert, 5 st i gruppen Gruppbiljett konsert: kr Taxi: 500 kr Mat och dryck Lisa: 350 kr Mat och dryck Kalle: 550 kr Mat och dryck Stina: 500 kr Mat och dryck Sten: 700 kr Mat och dryck Anna: 400 kr Totalt: kr Kostnad per person? F26 - Sammanfattning 22 11

12 Exempel på kostnadsfördelning forts. Divisionsmetoden Kostnad per person = Total kostnad kr = = kr/person Antal personer 5 Mer sofistikerad fördelning av kostnader Var och en står för sina direkta kostnader De gemensamma indirekta kostnaderna på totalt kr fördelas enligt någon princip F26 - Sammanfattning 23 Direkta och indirekta kostnader Direkta kostnader Kostnader som orsakas av endast ett givet kalkylobjekt, t.ex. material eller lön förknippat med en viss produkt Påförs kalkylobjektet direkt Indirekta kostnader/omkostnader Kostnader som orsakas gemensamt av två eller flera kalkylobjekt, t.ex. kostnader för lokaler, revision, arbetsledning, maskiner etc. Påförs kalkylobjektet via fördelning F26 - Sammanfattning 24 12

13 Exempel på kostnadsfördelning forts. Krogbesök med konsert, 5 st i gruppen Gruppbiljett konsert: kr Taxi: 500 kr Mat och dryck Lisa: 350 kr Mat och dryck Kalle: 550 kr Mat och dryck Stina: 500 kr Mat och dryck Sten: 700 kr Mat och dryck Anna: 400 kr Totalt: kr Kostnad per person? Indirekta kostnader Direkta kostnader F26 - Sammanfattning 25 Exempel på kostnadsfördelning forts. Divisionsmetoden Indirekta kostnader fördelas per person Indirekta kostnader fördelas per mat & dryck kr Lisa kr 350 kr kr = 850 kr 350 kr kr = 700 kr Kalle kr 550 kr kr = kr 550 kr kr = kr Stina kr 500 kr kr = kr 500 kr kr = kr Sten kr 700 kr kr = kr 700 kr kr = kr Anna kr 400 kr kr = 900 kr 400 kr kr = 800 kr TOTALT kr kr kr F26 - Sammanfattning 26 13

14 Påläggsmetoden Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus fördelade omkostnader F26 - Sammanfattning 27 Kostnadsposter i tillverkande företag Kostnad Direkt material (DM) Direkt lön (DL) Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) Speciella direkta kostnader Tillverkningskostnad Administrationsomkostnader (AO) Försäljningsomkostnader (FO) Direkta försäljningskostnader Självkostnad Kostnad för t.ex. Råmaterial, komponenter, frakt Produktionspersonal (lön) Inköps- och förrådspersonal (lön), lagerlokaler Avskrivning maskiner, lokaler Verktyg, licenser Summan av ovanstående kostnadsposter Företagsledning (lön), administration (lön), kontorsmaterial Marknadspersonal (lön), lokaler, resor Säljare (lön), reklam, mässor Summan av samtliga kostnadsposter F26 - Sammanfattning 28 14

15 Pålägg för omkostnader (indirekta kostnader) Påläggssats = Omkostnader Påläggsbas Exempel på olika slag av påläggsbaser Tid (t.ex. arbets- och maskintid) Kvantitet/mängd (t.ex. stycken, vikt och volym) Värde (t.ex. material-, löne- och tillverkningskostnad) Det dominerande kriteriet för fördelning av omkostnader är orsak/verkan F26 - Sammanfattning 29 Påläggsbaser i tillverkande företag Materialomkostnader (MO) Direkt materialkostnad Kvantitet direkt material Tillverkningsomkostnader (TO) Direkt lönekostnad Direkt arbetstid Administrations- och försäljningsomkostnader (AFFO) Tillverkningskostnad F26 - Sammanfattning 30 15

16 Vinstmarginal per enhet Vinstmarginal = Vinst Pris = Pris Självkostnad Pris Exempel Vilket pris ska sättas om självkostnaden är kr och en vinstmarginal på 30 % önskas? P ,3 = P 0,3P = P ,7P = 1523 P = kr F26 - Sammanfattning 31 Aktivitetsbaserad kalkylering ABC kalkylering F26 - Sammanfattning 32 16

17 Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång sikt. Materiella anläggningstillgångar (reala tillgångar) Maskiner Inventarier Fastigheter Finansiella anläggningstillgångar Aktier Obligationer Immateriella anläggningstillgångar Licenser Varumärken F26 - Sammanfattning 33 Typer av investeringar Ersättningsinvesteringar (återinvesteringar) Ersätter befintliga resurser med nya. Expansionsinvesteringar (nyinvesteringar) Ökar kapaciteten. Rationaliseringsinvesteringar Investeringar för att öka effektiviteten i företaget. Kvalitetsförbättrande investeringar Investeringar för att förbättra produkternas kvalitet. Miljö- och säkerhetsinvesteringar Förbättrar miljön och säkerheten. Ekonomiska faktorer är oftast inte det primära. F26 - Sammanfattning 34 17

18 Viktigt vid investeringsbedömning Fokusera på in- och utbetalningar till följd av investeringsbeslutet. Uppskatta betalningarnas förväntade belopp. Beakta tidpunkten för framtida betalningar. Göra betalningar vid olika tidpunkter jämförbara (nuvärdeberäkna framtida betalningar). F26 - Sammanfattning 35 Grundbegrepp investeringskalkyler F26 - Sammanfattning 36 18

19 Slutvärdeberäkning (Kapitalisering) Slutvärdet (SV) om t år av ett belopp (NV) som placeras i dag till räntan r. SV = NV (1 + r) t Slutvärdefaktor Exempel Slutvärdet av 1 kr som placeras i dag till en ränta om 10 % under 10 år respektive 20 år. SV = 1 kr 1,10 10 = 1 kr 2,5937 = 2,59 kr SV = 1 kr 1,10 20 = 1 kr 6,7275 = 6,73 kr F26 - Sammanfattning 37 Slutvärde av 1 kr för olika placeringshorisonter och räntor 8 kr 7 kr 6 kr SV (r=1%) SV (r=5%) SV (r=10%) 5 kr 4 kr 3 kr 2 kr 1 kr 0 kr Placeringshorisont (år) F26 - Sammanfattning 38 19

20 Nuvärdeberäkning (Diskontering) Nuvärdet (NV) av en betalning (a) som erhålls om t år då räntan är r? NV = a 1 (1 + r) t Nuvärdefaktor Exempel Vad är nuvärdet av 1 kr som erhålls om 10 respektive 20 år om räntan är 10 %? NV = 1 kr 1 1,1010 = 1 kr 0,3855 = 0,39 kr NV = 1 kr 1 1,1020 = 1 kr 0,1486 = 0,15 kr F26 - Sammanfattning 39 Metoder för investeringskalkylering Payback-metoden Beräknar tiden det tar att få tillbaka grundinvesteringsbeloppet. Nuvärdemetoden Beräknar nuvärdet av de betalningar som investeringen ger upphov till. Den bästa metoden för att utvärdera om en investering skapar ett mervärde. Internräntemetoden Beräknar investeringens genomsnittliga avkastning. Annuitetsmetoden Beräknar investeringens annuitetsbelopp (jämt fördelade betalningar över investeringens ekonomiska livslängd). Används för att jämföra investeringar med olika ekonomiska livslängd och vid köp-leasing jämförelse. F26 - Sammanfattning 40 20

21 Payback-metoden Beräkningssätt Beräkna tiden det tar att med framtida förväntade betalningar återbetala grundinvesteringen (återbetalningstid, payback-tid). Beslutskriterium Acceptera bara investeringar som återbetalar sig inom en bestämd tidsperiod. Fördelar Snabb, enkel och lättbegriplig. Nackdelar Ignorerar kassaflöden efter återbetalningstiden. Ger kassaflödena samma värde oavsett när i tiden de uppstår och vilken risk de har. F26 - Sammanfattning 41 Payback-metoden Exempel 1 Investering Zero År 0 (G): 100 År 1 (a): 40 År 2 (a): 60 År 3 (a): 40 År 4 (a): 20 Återbetalningstid = 2 år ( = 100) F26 - Sammanfattning 42 21

22 Payback-metoden Exempel 2 Anta att betalningarna fördelas jämt över respektive år. Investering Alfa År 0 (G): 100 År 1 (a): 40 År 2 (a): 40 År 3 (a): 40 År 4 (a): 40 Investering Beta År 0 (G): 100 År 1 (a): 45 År 2 (a): 45 År 3 (a): 35 År 4 (a): 35 Om lika stora inbetalningsöverskott (a) Ackumulerat efter 2 år = = 90 Återbetalningstid = G a = 100 Saknas vi ingång av år 3 = = 10 = 2,5 år = 40 Andel av år 3 innan 100 = 10 = 2 år 6 mån 35 = 0,3 Återbetalningstid = 2,3 år = 2 år 4 mån F26 - Sammanfattning 43 Nuvärdemetoden Beräkningssätt Beräkna nuvärdet (NV) av investeringens betalningsflöden. Beslutsregel Investeringen är lönsam om (netto)nuvärdet är positivt. Fördelar Metoden visar hur mycket värde investeringen tillför. Nackdelar Kan vara svår att förstå. Kräver en uppskattad kalkylränta (r) som reflekterar investerarnas avkastningskrav. F26 - Sammanfattning 44 22

23 Nuvärdemetoden Investeringen lönsam om nuvärdet av de framtida betalningarna överskrider grundinvesteringen (kapitalvärdet positivt). /Nuvärde F26 - Sammanfattning 45 Nuvärdemetoden Exempel Kalkylräntan (r) är 10 % Investering Alfa År 0 (G): 100 År 1 (a): 40 År 2 (a): 40 År 3 (a): 40 År 4 (a): 40 Investering Beta År 0 (G): 100 År 1 (a): 45 År 2 (a): 45 År 3 (a): 35 År 4 (a): 35 NV Alfa = G + a nsf 10% 4 år = ,1699 = 26,8 NV Beta = nsf 10% 2 år , ,10 4 = = , , ,10 4 = 28,3 F26 - Sammanfattning 46 23

24 Kapitalvärdekvot/ Nuvärdekvot Om kapital för investeringar är en resursbrist bör kapitalvärdekvoten beräknas. Rangordna projekten enligt kapitalvärdekvoten och investera i projekt med högst kapitalvärdekvot. Kapitalvärdekvot Alfa = 26,8 100 = 0,27 Kapitalvärdekvot Beta = 28,3 100 = 0,28 Om endast 100 innehas för investeringar bör Beta väljas. F26 - Sammanfattning 47 Beräkningssätt Internräntemetoden Beräkna den ränta som gör att investeringens nuvärde (NV) = 0 Beslutskriterium Investeringen är lönsam (NV>0) om internräntan är högre än investerarens avkastningskrav (alternativkostnaden för kapitalet). Fördelar Relativt enkel att förstå. Nackdelar Måste ofta beräknas genom prövning (trial and error). Beräkningar kan leda till ingen eller flera olika internräntor. Internräntan tar inte hänsyn till investeringens storlek. Man antar att betalningar under investeringens livslängd kan återinvesteras till internräntan vilket inte alltid är fallet. F26 - Sammanfattning 48 24

25 Internräntemetoden Exempel 1 Investering Alfa År 0 (G): 100 År 1 (a): 40 År 2 (a): 40 År 3 (a): 40 År 4 (a): 40 nsf 4år NV (Alfa) = G + a nsf IR% 4år = nsf IR% 4år = 0 IR% = 100 = 2,5 Internräntan IR = % (se räntetabell) 40 F26 - Sammanfattning 49 Internräntemetoden Exempel 2 Investering Beta År 0 (G): 100 År 1 (a): 45 År 2 (a): 45 År 3 (a): 35 År 4 (a): Nuvärde = (1 + IR) (1 + IR) (1 + IR) (1 + IR) 4 = 0 Prövning ger att internräntan (IR) ligger mellan 23 % och 24 % (IR=23 % ger positivt nuvärde och IR=24 % ger negativt nuvärde). F26 - Sammanfattning 50 25

26 Annuitetsmetoden Beräkningssätt Alla betalningar fördelas jämt över investeringens ekonomiska livslängd i lika stora annuiteter. Beslutskriterium Investeringen är lönsam om annuiteten är positiv. Fördel Bra vid jämförelser av investeringar med olika lång ekonomisk livslängd och jämförelse köp mot leasing/hyra. Nackdel Vid jämförelser av investeringar med olika livslängd förutsätts att investeringarna upprepas kontinuerligt. F26 - Sammanfattning 51 Annuitetsmetoden Exempel 1 Kalkylräntan (r) är 10 % Investering Alfa År 0 (G): 100 År 1 (a): 40 År 2 (a): 40 År 3 (a): 40 År 4 (a): 40 Investering Delta År 0 (G): 50 År 1 (a): 40 År 2 (a): 40 Annuitet Alfa = NV annf 10% 4år = 26,8 0,3155 = 8,5 NV Delta = , ,10 2 = 19,42 Annuitet Delta = NV annf 2år 10% = 19,42 0,5762 = 11,2 F26 - Sammanfattning 52 26

27 Annuitetsmetoden Exempel 2 Två maskininvesteringar med samma kapacitet men olika ekonomiska livslängder. Vilken investering är att föredra? Maskin G a 1 a 2 a 3 A ,37 B ,00 Annuitet A = NV annf 6% 3 år = = 28,37 0,3741 = 10,61 Annuitet B = NV annf 6% 2 år = = 21,00 0,5454 = 11,45 Maskin G a 1 a 2 a 3 A -10,61-10,61-10,61-28,37 B -11,45-11,45-21,00 Maskin A är att föredra (lägst annuitetskostnad) F26 - Sammanfattning 53 Nominell och real ränta Nominell ränta Förenklat: Nominell ränta = Real ränta + Inflation Nominell ränta = (1+Real ränta) (1+Inflation) - 1 Real ränta (inflationsrensad ränta) Förenklat: Real ränta = Nominell ränta - Inflation Real ränta = (1+Nominell ränta) / (1+Inflation) 1 F26 - Sammanfattning 54 27

28 Fasta och löpande priser Fast pris Betalningar uttrycks i samma penningvärde (inflationsjusterat). Löpande pris Betalningar uttrycks i det prisläge som gäller vid betalningstillfället (ingen inflationsjustering). F26 - Sammanfattning 55 Uppgift 1 Två investeringar (A och B) har följande betalningar: År Betalningar A Betalningar B kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kalkylräntan är 15 % för bägge alternativen. A Vilket alternativ är bäst enligt payback-metoden? B Vilket alternativ är bäst enligt nuvärdemetoden? C Vid vilken kalkylränta är investeringarna likvärdiga (samma nuvärde) D Vilken investering har högst internränta? F26 - Sammanfattning 56 28

29 Lösning uppgift 1A A Vilket alternativ är bäst enligt paybackmetoden? Återbetalningstid A = G a = = 2,4 år Återbetalningstid B = G a = = 2 år SVAR: Välj investering B (kortast återbetalningstid) F26 - Sammanfattning 57 Lösning uppgift 1B B Vilket alternativ är bäst enligt nuvärdemetoden? Nuvärde A = nsf 15% 4år = ,8550 = kr Nuvärde B = nsf 15% 4år = ,8550 = kr SVAR: Välj investering A (högst nuvärde) F26 - Sammanfattning 58 29

30 Lösning uppgift 1C C Vid vilken kalkylränta är investeringarna likvärdiga (samma nuvärde) nsf r% 4år = r% nsf 4år 25 nsf r% 4år = r% nsf 4år 20 nsf r% 4år = 50 nsf r% 4år = = 2,5 SVAR: Enligt räntetabell (nusummefaktor) är räntan ca 22 % F26 - Sammanfattning 59 Lösning uppgift 1D D Vilken investering har högst internränta? Nuvärde A = nsf IR% 4år = 0 nsf IR% 4år = = 2,4 Tabell nusummefaktor ger internränta ca 24 % Nuvärde B = nsf IR% 4år = 0 nsf IR% 4år = 10 5 = 2 Tabell nusummefaktor ger internränta ca 35% SVAR: Alternativ B har högst internränta. F26 - Sammanfattning 60 30

31 Uppgift 2 Jämför nedanstående två alternativ med hjälp av kapitalvärdekvoten. Kalkylränta = 15%. Alternativ 1 Alternativ 2 Grundinvestering kr kr Ekonomisk livslängd 5 år 5 år Inbetalningsöverskott kr kr Restvärde kr 0 kr F26 - Sammanfattning 61 Lösning uppgift 2 Nuvärde 1 = nsf 15% 5år nvf 15% 5år = = , ,4972 = kr Kapitalvärdekvot (1) = kr kr = 0,32 Nuvärde 2 = nsf 15% 5år = = ,3522 = kr kr Kapitalvärdekvot (2) = kr = 0,51 SVAR: Alternativ 2 har högst kapitalvärdkvot. F26 - Sammanfattning 62 31

32 Uppgift 3 Följande investering övervägs av AB Försiktig: Grundinvestering: kr Inbetalningsöverskott: kr Restvärde: kr Ekonomisk livslängd: 8 år Kalkylränta: 10% A Är investeringen lönsam? B Beräkna kritiska värden (nuvärde=0) för: 1. Inbetalningsöverskottet 2. Kalkylräntan 3. Ekonomiska livslängden F26 - Sammanfattning 63 Lösning uppgift 3 A Nuvärde = nsf 10% 8år % nvf 8år = , ,4665 = kr B 1 2 Nuvärde = a nsf 10% 8år % nvf 8år = a 5, ,4665 = 0 a = kr Nuvärde = nsf IR% 8år + 50 nvf IR% 8år = 0 Prövning ger en internränta på ca 14% 3 Nuvärde = nsf 10% når + 50 nvf 10% n år = 0 Prövning ger en livslängd på ca 6 år F26 - Sammanfattning 64 32

33 Investeringskalkyler i praktiken (Scania) F26 - Sammanfattning 65 33

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 21 Investeringsbedömning 2 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Payback-metoden Metoder för investeringskalkylering Beräknar tiden det tar att få

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Vad är en investering?

Vad är en investering? TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-03-15 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Onsdagen den 17 februari 2016, kl. 08:00-12:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Onsdagen den 17 februari 2016, kl. 08:00-12:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Onsdagen den 17 februari 2016, kl. 08:00-12:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 08:00 12:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning

Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning

Läs mer

Kalkylering. Daniel Nordström

Kalkylering. Daniel Nordström Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Hjälpmedel: Kalkylator Instruktioner: 1. Dina svar lämnas på svarsblanketten som finns sist i skrivningen. Kladdar får (och bör) lämnas

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00

Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00 Tentamen Finansiering (2FE253) Lördagen den 21 mars 2015, kl. 09:00-13:00 Skrivtid: 4 timmar (kl. 09:00 13:00) Hjälpmedel: Kalkylator och kursens formelblad. OBS! Endast formler som står med på formelbladet

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering

Agenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Agenda F11 Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Investering En investering kan ses som uppskjutande av konsumtion idag till förmån för

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)

Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6) Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Val av aktiviteter Valet av aktiviteter bör präglas av följande:

Val av aktiviteter Valet av aktiviteter bör präglas av följande: sbaserad kalkylering (ABC) ABC kalkylering ABC kalkylering Metoden introducerades under slutat av 1980-talet För att få en bättre överensstämmelse mellan produktionskostnad och resursutnyttjande och kostnadsdrivare

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys

Kostnads- och intäktsanalys Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi

Läs mer

Skärvad Olsson Kap 18

Skärvad Olsson Kap 18 Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng. Textil Projekt- och Affärsutveckling AT1TA1 15 högskolepoäng Skriftlig omtentamen avseende 5 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 161104 Tid: 09-13 Sal: D519 Hjälpmedel:

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Kapitalbehov och finansiering

Kapitalbehov och finansiering Kapitalbehov och finansiering Sid 120 och sid 122 Genomsnittslager Sid 123 Kapitalbindning i varulager Sid 124 Omsättningshastighet Sid 125 Kund- och leverantörskrediter Sid 125 Håll nere kapitalkostnaden

Läs mer

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor:

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar 21

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp)

Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp) Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp) Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i industriell ekonomi Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Rickard

Läs mer