Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
|
|
- Christer Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
2 Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska kalkylen innefatta och ge svar på? Kalkylering o budgetering Valet av kalkylmetod(er) beror på vilket som är målet!
3 Redovisning, efterkalkylering Idag Projektkalkylering, budgetering Förkalkyl Framåtriktad Beräknar ex projektets framtida lönsamhet (el. kostnad) Omvandlas till budget om ex projektet blir verklighet Budget Sammanställning av förväntade kostnader och intäkter Styrinstrument Efterkalkyl Bakåtriktad Utvärdera och dra erfarenheter hur gick det?
4 Produktkalkylernas uppbyggnad Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används bl.a. i dessa kalkylmodeller Inkomst/ Utgift Volym Rörlig Fast Resultatplanering Periodkalkyler Inbetalning/ Utbetalning Intäkt/ Kostnad Fördelning Beslutssituation Direkt Indirekt Särkostnad Samkostnad Orderkalkyl Självkostnadskalkyl ABC Kalkyl Bidragsmetod Täckningsgrad Beslut vid trånga sektorer
5 EKONOMISKA GRUNDBEGREPP Inkomst uppstår vid försäljningstillfället Utgift - uppstår hos köparen vid försäljningstillfället Intäkt periodiserad inkomst, hänför inkomster till den period man intjänat dem Kostnad periodiserad utgift, hänför utgifter till den period man förbrukat dem Inbetalning då företaget erhåller betalning Utbetalning det datum företaget gör en utbetalning Kostnadsbärare objekt som bär de kostnader det orsakat Samkostnad de kostnader ett företag har oavsett vilket alternativ som väljs Särkostnad/Särintäkt specifika för ett visst alternativ Direkta kostnader hänföras direkt till en viss kostnadsbärare Indirekta kostnader uppstår till följd av verksamheten i sin helhet
6 Grundförutsättningar Vad ska kalkylen visa? Övergripande resultat för hela projektet Payoff Årlig avkastning etc. Vad ska kalkylen innefatta? Tidsspann Vilka delar av ex ett projekt Hur ska beräkningarna utföras och presenteras? Noggrannhet Statistik etc.
7 BESTÄMMA METOD TB du skulle kunna erhålla om du använde resurserna till ngt annat Fullständig kostnadsfördelning Kostnadsslag (samkostnader) Finns alternativ? Går alternativkostnaden att beräkna? Rekommenderad metod Ja Ja Beräkna alternativkostnaden Nej Självkostnadsmetoden Nej Bidragsmetoden Ofullständig kostnadsfördelning
8 SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING 1930-talet utkom Enhetliga principer för självkostnadsberäkningar Innebär en fullständig kostnadsfördelning Självkostnad för en produkt = summan av samtliga kostnader för produkten tills den är levererad och betald Självkostnader beräknas för en produktenhet, en produktserie, en tillverkningsorder eller liknande kalkylobjekt Självkostnadskalkylens användningsområden Prissättning på längre sikt Långsiktiga lönsamhetsbedömningar
9 SJÄLVKOSTNADSMETODEN Satsningens lönsamhet = intäkter direkta kostnader indirekta kostnader Direkta kostnader; kostnader som direkt kan hänföras en specifik kostnadsbärare Indirekta kostnader; kostnader som inte direkt kan hänföras en specifik kostnadsbärare Intäkter; periodiserade inbetalningar (dvs. inbetalningar över en viss tidsperiod) Kostnadsbärare; de man vill ska bära kostnaden
10 Indirekt och direkt kostnad Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställe Fördelade kostnader
11 Kostnadsställe och kostnadsbärare Kostnadsställe En station där en typ av kostnader uppstår. Används för en station i företaget. Kan vara en hel avdelning eller en enda maskin beroende på hur detaljerat men delar upp företaget. Kostnadsbärare Den enskilda produkten som tillslut ska bära sina direkta och sin andel av fördelade indirekta kostnader från olika kostnadsställen
12 3 huvudmetoder för självkostnadskalkylering Periodkalkylering Processkalkylering Ex genomsnittskalkyl (även kallad divisionskalkyl), normal(års)kalkyl, ekvivalentkalkyl, restkalkyl Orderkalkylering Påläggskalkylering ABC-kalkylering Aktivitetsbaserad kalkylering
13 Periodkalkylering - processkalkylering Då företaget endast tillverkar en enda produkt eller ett begränsat antal likartade produkter Kalkylerar periodens kostnader (total kalkyl) och sedan kostnad/produkt (styckkalkyl) Kan upprättas som: Genomsnittskalkyl (även kallade divisionskalkyl) Kostnad/st = Kostnader/Tillverkningsvolym Normal(års)kalkyl Självkostnad/st = Fastakostnader/Normal tillverkningsvolym + Rörliga kostnader/verklig tillverkningsvolym
14 Periodkalkylering processkalkylering forts. Ekvivalentkalkyl Resursfördelningen beräknas m.h.a. ekvivalenttal Ekvivalent tal är vägningstal med vars hjälp man fördelar kostnaden för de gemensamma resurserna, ex kan produkt A ha ekvivalent tal 1 och B 1,5 Restkalkyl Beräknar täckningsbidraget från en biprodukt för att reducera självkostnaden för huvudprodukten
15 Periodkalkylering, exempel AB Even tillverkar en skrivare, Proprint, som kräver fasta kostnader på kr/år. De rörliga kostnaderna är 600 kr per tillverkad enhet. Normal årsproduktion är 200 enheter och produktionen detta år är 250 enheter. Uppgift: Beräkna självkostnaden per styck med hjälp av a) Genomsnittskalkyl b) Normalkalkyl
16 Periodkalkylering, lösning Genomsnittskalkyl (Divisionskalkyl) Självkostnad per st = Kostnader / Tillverkad volym = (600* )/250 = 780 kr/st Normalkalkyl Självkostnad per st = Fasta kostnader / Normal tillverkningsvolym + Rörliga kostnader / Verklig tillverkningsvolym = 45000/200 + (600*250)/250 = = 825 kr/st
17 Orderkalkylering - Påläggskalkylering Beräknar självkostnaden för varje enskild order Tanken med kostnadsfördelning och val av påläggsbaser är att visa hur de olika kostnadsbärarna tar resurserna i anspråk och därför bör belastas med motsvarande kostnader. De direkta kostnaderna används ofta som påläggsbaser för omkostnaderna. Pålägg = den andel av indirekta kostnader som föredelats på kalkylobjektet, uttryckt i %
18 Gruppering av kostnader DIREKTA Direkt material Direkta löner Speciella direkta tillverkningskostnader, t.ex. patentkostnader, licenser, ritningar, modeller och formar Speciella direkta försäljningskostnader, t.ex. provisioner INDIREKTA Materialomkostnader (MO), t.ex. kostnader för lagerlokaler, löner till lager- och inköpspersonal, svinn och försäkringar Tillverkningsomkostnader (TO), t.ex. löner till arbetsledare och personal på planerings- och konstruktionsavdelningarna, avskrivningar på maskiner och byggnader Administrationsomkostnader (AO) t.ex. kostnader för företagsledning, ekonomiavdelning och personalavdelning Försäljningsomkostnader (FO), t.ex. löner till försäljningsledning och försäljare (ej provision) och reklam AO + FO = Affo (affärsomkostnader)
19 Pålägg Kallas även fördelningsnyckel, fördelningsgrund, fördelningsbas, påläggsbas Denna fördelning grundas på antagandet att direkta och indirekta kostnader samvarierar. Materialomkostnaden förutsätts således samvariera med kostnaden för direkt material. De produkter som har hög materialkostnad får därmed hög materialomkostnad. Tillverkningsomkostnaden antas samvariera med kostnaden för direkt lön osv.
20 Generell påläggsberäkning Metoden är består av: 1. Beräkna pålägg, relatera de indirekta kostnaderna till någon lämplig fördelningsbas. 2. Använd framräknade pålägg för att fördela de indirekta kostnaderna Val av påläggsbas sker genom ett aktivt val som baseras på: Studera förhållande i företaget och avgör vilken faktor som är primär cost driver (har störst inverkan på de indirekta kostnaderna ifråga) Använd cost drivern som påläggsbas i kalkylerna
21 Vanliga påläggsbaser MO fördelas som ett pålägg på kostnaden för DM MO-pålägg = Företagets totala MO/Företagets totala dm TO fördelas som ett pålägg på kostnaden för DL TO-pålägg = Företagets totala TO/Företagets totala dl AO fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden FO fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden AffO-pålägg = Företagets totala AffO/Företagets totala tillverkningskostnad
22 Påläggskalkyl Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dm dl Övriga direkta tillverkningskostnader Speciella direkta försäljningskostnader dm MO TO AO FO MO dl TO Övriga direkta tillverkningskostnader dm Tillverkningskostnad AffO Speciella direkta försäljningskostnader dm
23 Självkostnad Tillverkningskostnad, TK Självkostnad vid påläggskalkylering dm Direkt material MO dl TO Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostnad Övriga direkta tillverkningskostnader AFFO Speciella direkta försäljningskostnader Övriga direkta tillverkningskostnader Försäljningsomkostnader Administrationsomkostnader Speciella direkta försäljningskostnader
24 Pålägg och Marginal Resultat kan beräknas som ett pålägg på självkostnaden, som en marginal av försäljningspriset Ex: Självkostnad=100 kr, företaget vill ha ett vinstpålägg på 25% ger försäljningspris: x0,25= 125 kr Vinsten 25 kr utgör samtidigt 25/125 = 20% vinstmarginal av försäljningspriset Pålägg beräknas alltid i % av självkostnad Marginal beräknas alltid i % av försäljningspris
25 Kalkyleringsprinciper vid självkostnadskalkylering Kausalitetsprincipen De kalkylobjekt som förorsakat en resursförbrukning ska belastas med motsvarande kostnader Väsentlighetsprincipen Kravet på exakt, kausal, fördelning måste balanseras mot kravet på att fokusera på de mest betydelsefulla (väsentliga) kostnaderna Hanterbarhetsprincipen Finna lämplig kompromiss mellan enkelhet och exakthet Proportionalitetsprincipen God kausalitet förutsätter att fördelningsnyckeln samvarierar proportionellt med kostnadsfördelningar på kort och lång sikt
26 Detaljeringsgrad av kostnadsfördelning sökandet efter det optimala! Ibland används differentierade påläggssatser Ex MO-pålägget kan sättas högre för ett material som kräver dyra lagerutrymmen Få kostnadsställen leder till en mer schablonmässig kostnadsfördelning. Ju större antal kostnadsställen ett företag har, desto mer komplicerat blir nätverket av flöden och beroenden. Det gäller finna lämplig kompromiss mellan enkelhet och exakthet i kalkylen måste situationsanpassas!
27 Beräkningsmetoder Efterberäkningsmetod (förkalkyl) värden från föregående period Nuberäkningsmetod (efterkalkyl) värden från innevarande period Budgetmetod budgeterade värden Normalårsmetod värden under ett normalår
28 Självkostnadskalkyl med normalårsmetoden, exempel AB AL System har en leverantör, AB Oscar Iceland i Örtofta, som tillverkar och säljer tre olika produkter till Aluminiumdivisionen. Produkterna heter Alen, Alto och Altre. Den nyutnämnde produktionschefen Olle Larsson tycker att priserna på dessa produkter stigit litet för kraftigt de senare åren. Han kontaktar försäljningschefen, Martin Plåt, hos AB Oscar Iceland, som han har ett mycket förtroendefullt samarbete med, och ber att få en redovisning av självkostnaderna för dessa produkter.
29 Martin Plåt har från företagets redovisning plockat fram följande data i kkr: Rörlig kostnad Fasta kostnader Materialförbrukning Lönekostnader Licensavgift: Inköpskostnader 25 Avskrivning och ränta på fabriksbyggnader Reparation och underhåll för maskiner, verktyg och inventarier Alen 600 Alto 400 Altre 500 Alen Alto 800 Altre Alto Kostnad för förrådshållning 50 Omkostnader för försäljningsorganisation 965 Kostnader för företagets administration 940 Diverse tillverkningskostnader 1 500
30 Under perioden har tillverkats , och av Alen, Alto respektive Altre (= verklig tillverkningsvolym). Den normala tillverkningen är , respektive enheter. Hjälp Martin Plåt att beräkna självkostnaden för de tre produkterna per styck med hjälp av pålägg enligt normalårsmetoden.
31 ABC-Kalkylering Tar vi oss an den 21/9
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter
Läs merFråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2
Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)
Läs merAllmänt om kalkylering
Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar
Läs merProduktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition
Läs merProduktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl
Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering
Läs merAJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl
Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision
Läs merOrderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:
Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!
Läs merKalkyleringens avvägning
AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna
Läs merSkärvad Olsson Kap 18
Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?
Läs mer1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition
Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749
Läs merLåsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)
Läs merProduktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad
Läs merFöretags- och Personalekonomi G88
Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering
Läs merKALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.
KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786
Läs merOavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.
Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad
Läs merSeminarium 4 (kap 16-17)
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering
Läs merGrunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap
Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15
Läs merEkonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens
Läs merKalkyleringens avvägning
Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta
Läs merNormalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =
AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras
Läs merÖvningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19
Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000
Läs merUppgift: Självkostnad och ABC
Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt
Läs merHur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?
1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka
Läs merLåsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt
Läs merBidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Bidragskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Idag: Bidragskalkylering Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används
Läs merÖvningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E
Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt
Läs merKalkyler som beslutsunderlag
Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111
KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler
Läs merKalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader
Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning
Läs merInbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni
Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen
Läs merEmmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1
Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads
Läs mer2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merd) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr
1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck
Läs merProduktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering
Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet
Läs merByggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion
Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 1 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt
Läs merDe generella kalkylproblemen
De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen
Läs merIntroduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010
Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag
Läs merTEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme
TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111
FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna
Läs merKostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering
Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA
Läs merGenomgång av Produktionsekonomianteckningar
Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets
Läs merSkrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp
Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar
Läs merPRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG
Jonathan Carlson PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Case Hydrolink Oy Ab Företagsekonomi och turism 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Jonathan Carlson Lärdomsprovets titel
Läs merIEK 415 Industriell ekonomi
IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren
Läs merABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan
Läs merSammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
Sammanfattning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Definitionen av företagsekonomi Företags hushållning med begränsade resurser Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant
Läs merVBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi
VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera
Läs merProduktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag
UPPSALA UNIVERSITET D-UPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2006 Handledare: Elving Gunnarsson Författare: Daniel Brånby Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag Innehållsförteckning
Läs merPRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING
Joakim Fågelklo PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING Case: Oy Syketec Ab Företagsekonomi och turism 2012 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Joakim Fågelklo Lärdomsprovets
Läs merÖvningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR
Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och
Läs merUppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor
Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning
Läs merJan Gun Hans Karin Charlotte
Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen
Läs merStegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag
Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:
Läs merProduktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning
Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)
Läs merOmtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013
Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per
Läs merFråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2
Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?
Läs merUPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor
UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: a) Beräkna rörlig kostnad per styck. Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna
Läs merUppgift 1.1 i resultatplanering
Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merKostnads- och intäktsanalys
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...
EFTERUPPGIFTER EFTERUPPGIFTER... 2 5.1 LASTBILEN... 2 5.2 PÄRMEN... 2 5.3 NASDIT... 2 5.4 VELAB... 2 5.5 UTLIV... 2 5.6 FIFELOBOG... 3 5.7 BRYTJÄMT... 3 5.8 PRUTNOT... 3 5.9 LÄREKONOMI... 3 5.10 FRUKTAUTOMATEN...
Läs merByggdelskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Byggdelskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Byggprocessen och byggprojekt Beslutsprocessens huvudvariabler: -Tekniskutformning (funktion och kvalitet) -Kostnad (både kostnad och intäkt)
Läs merTentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]
Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt
Läs merKalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel
Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du
Läs merDatum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI ONSDAGEN den 18 AUGUSTI 2010, KL 8-12
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i industriell ekonomi Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Rickard
Läs merUppgift 1.1 i resultatplanering
Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets
Läs merKostnads- och intäktsanalys
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kostnads- och intäktsanalys Kapitel 15: Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kapitel 16: Resultatplanering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Ekonomi
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..
Läs mer2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:
TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merRedovisning och Kalkylering
Redovisning och Kalkylering Föreläsning 26 Sammanfattning Kalkylering Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Examination Kalkylering Kalkylering, 6 hp Skriftlig tentamen Duggor (4 st à max 0,5 SE) Seminarieuppgift
Läs merVBEA15 Företagsekonomidelen
1(16) Övningstenta VBEA15 Företagsekonomidelen Tentamenstid: 4 timmar Tentamen är indelad i två huvuddelar: Huvuddel Maximalt möjlig poäng Minimipoäng för att bli godkänd A Teorifrågor 16 poäng Utredande
Läs merUppgift i kalkyldifferenser 4.0
Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,
Läs merEkonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl
Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella
Läs merJonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN
Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Företagsekonomi 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Tradenom ABSTRAKT Författare Jonne Väkeväinen Lärdomsprovets titel Kalkyleringsmetoder inom byggnadsbranschen
Läs mer2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merEtt företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:
1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30
HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 TENTAMEN BESTÅR AV 7 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG. FÖR
Läs merEKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng
EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: ADM/OPUS Tentamensdatum: 2018-05-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Enkel miniräknare. Totalt antal frågor
Läs merDatum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi
Läs merProduktkalkylering i småföretag
2003:109 C-UPPSATS Produktkalkylering i småföretag En studie av plastbranschen JOAKIM THORSAEUS Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning FÖRETAGSEKONOMI
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Kalkylering
Läs merProduktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering
Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 1
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merLE1 PRODUKTKALKYLERING
LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 1.1 RÖRFAST AB... 2 1.2 UPPBLÅSBAR... 2 1.3 KOSTNADSSLAG... 2 1.4 AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER... 3 1.5 TRÄSKOR... 3 1.6 MÅLERI AB... 3 1.7 ALBIN & BERTIL...
Läs merAgenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.
Agenda F3 Internredovisning Produktkalkyl i kontoform Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. IR2 b och c Differenser Påläggsdifferens Kalkyldifferens Inventeringsdifferens Standardpriser Trad. Internredovisning
Läs merDel 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!
Mälardalens högskola Företagsekonomi, grundkurs, EFO706 TEN3 4,5 hp (Delkurs 3 Grundläggande ekonomistyrning) Fredagen den 16 maj 2013, kl 08.00 12.30 Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Omfattning
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:
Läs mer