Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppgift i kalkyldifferenser 4.0"

Transkript

1 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren, varför företagets huvudsakliga insats består av olika slags arbetsinsatser. Arbetarna kostar 160 kr per timme i direkt lön enligt standard och den totala lönekostnaden uppgick till kronor under det tredje kvartalet. I övrigt gäller följande för dessa två produkter under det tredje kvartalet år 2007: Styran Stellan Normal produktion och försäljning i antal Verklig produktion och försäljning i antal Arbetstidsbehov per enhet 15 min 6 min Rapporterad total arbetstid 3000 tim 1700 tim Normalt (budgeterat) försäljningspris per enhet 148 kr 95 kr a) Ange arbetsdifferenserna (både i pris och kvantitet) för tillverkningen av Styran och Stellan för det tredje kvartalet (2p) Avd1 Avd2 Lönesatsdifferens över båda avdelningar 160*( ) =+2000 kr Arbetstidsdifferens 160*(12500*15/ )= kr 160*(17500*6/ )= kr Förklaring: duktigt folk och kostnadseffektiva arbetare i båda avdelningar. Eftersom total lön inte är separat redovisade för olika avdelningar så kan man inte ta fram någon lönesatsdifferens för respektive avdelning, utan man får en total lönesatsdifferens för båda avd. b) Försäljningsintäkterna för Styran och Stellan uppgick totalt till 3,5 miljoner kronor, där Styran och Stellan stod vardera för 1,75 miljoner av omsättningen. Ange pris-, mix- och försäljningsvolymdifferenserna för dessa produkter. (2p) Prisdiff (12500* 148) ( * 95) Mix diff: 148*( * 10/25) 95*( * 15/25) Försäljningsvolymdiff 148 * (30000*10/ ) 95 * ( * 15/ ) c) Den budgeterade fasta tillverkningsomkostnaden (TOF) är kr per kvartal och den rörliga tillverkningsomkostnaden (TOR) är 25 kr per arbetstimma enligt standard. Beräkna de differenser som är möjliga att räkna ut för tillverkningsomkostnaderna om TOF och TOR totalt sett rapporterades till kr. (2p) Budgeterad TO (tid) = * Tid, Budgeterade TO(4700 tim) = kr Absorbtionstakt = ( *4000)/4000 = 150 kr/tim, dvs TOF + TOR = Absorberade TO (4700) = kr Verklig TO vid 4700 tim är kr Sysselsättningsdifferens = Absorberade TO(4700)- Budgeterade TO(400) = kr dvs överabsorbtion som är ett mått på effektivt utnyttjande av kapaciteten. Omkostnadsnivådiff = Budgeterade TO(4700)- Verkliga TO vid 4700 tim = kr Total TO differens = Absorberade TO(4700)- Verkliga TO vid 4700 tim = kr

2 Uppgift i kalkyldifferenser 4.1 I företaget Fina Koppar AB tillverkas exklusiva och dekorerade Thé-koppar (inkl fat) och kaffemuggar av porslin. Dessa produkter tillverkas av samma råmaterial och produceras på samma fabrik och av samma arbetskraft. Inför oktobers budgetering, utgick man från nedan: Thé kopp Kaffemugg Försäljningsvolym i st Försäljningspris i kr per st Standardkostnader 18 kr per kilo 7,20 kr/st 5,40 kr/st Direkt 250 kr timme 6,25 kr/st 3,75 kr/st Omkostnad 120% på direkt lön 7,50 kr/st 4,50 kr/st Normal produktion är Thé koppar och Kaffemuggar. Enligt budgeten är de fasta omkostnaderna kr per månad och den rörliga omkostnaden är 0,8 kr per direkt lönekrona. Omkostnader fördelas på direkta lönekronor som bas. Följande aktuella resultat rapporterades vid månadens slut: * Thé koppar såldes till ett värde av kr. * kaffemuggar såldes till ett värde av kr. * Produktionen blev Thé koppar och kaffemuggar. * kg råmaterial inköptes för månadens produktion till en kostnad av kr. * 945 timmar arbetades till en total direkt lönekostnad på kr. * Faktiska omkostnader blev kr. Beräkna nedanstående differenser på intäkts- och kostnadssidan. Sammanfatta dina resultat nedan och hänvisa till bilagor vad gäller uträkningar! Total marginaldifferens +8750kr Marginal Budget = 30-(7,2+6,25+7,5)= 9,05 kr/tekopp resp 20-13,65=6,35 kr/kaffemugg marginal verklig / ,9 = 9,55 resp / ,65= 6,35 margnialdiff för kaffe blir noll och för tekopp blir 17500*(9,55-9,05)=8750 kr Total mixdifferens 9,05( )=-13575kr totalt 4050 kr 6,35*( )=9525 kr Total försäljningsvolymdifferens blir 0 ty budget och verklig försäljning lika Total arbetsdifferens (för både lön och effektivitet) Arbetstidsdiff = 250(18000*0, *0, )=0 samt lönesatsdiff = 945* = 2370 kr dvs totalt 2370 kr Total materialdifferens (för både kvantitet och pris) blir totalt sett 2680 kr kvantdiff = 18*(18000*0, *0, )= kr prisdiff = 18000* = kr Total omkostnadsdifferens (net variance) Kostnadsnivådiff = ( ,8* ) = 6104 kr Sysselsättnignsdiff = 1,2 * = kr Total omkostnadsdiff = = kr

3 Uppgift i kalkyldifferenser 4.2 (Reviderad version) Under oktober månad tillverkade AB Glaskonst 5000 st Roxanne och 4000 st Xerxes. Företaget tillämpar normalårsmetoden vid självkostnadskalkylering. Roxanne Xerxes Normal produktion och försäljning 6000 st 4000 st Försäljningspris per enhet 800 kr 700 kr Glasmaterial i kg/enhet à 30 kr/kg 2 kg 1,5 kg Glasblåsnings- och formgivningstid i min/enhet à 100 kr/tim 15 min 30 min Glasslipnings- och graveringstid i min/enhet à 150 kr/tim 30 min 15 min Speciella direkta tillverkningskostnader per enhet 22 kr 18 kr Fasta särkostnader för design o. specialverktyg per månad kr kr Rörlig provision till försäljare per såld enhet 50 kr 25 kr Följande budgeterade värden gäller för fasta och rörliga omkostnader: Materialomkostnader, fasta kr med dm som bas Tillverkningsomkostnader, fasta kr med dl som bas Tillverkningsomkostnad, rörliga 60 % på dl Affärs- och försäljningsomkostnader kr med TVK som bas Under oktober månad valde AB Glaskonst att tillverka Roxanne och Xerxes med ett nytt glasmaterial, bl a för att testa det nya materialets produktionsegenskaper. Nu i slutet av månaden har ledningen tagit del av nedanstående ekonomiska rapport. a) Din uppgift är att så långt som möjligt analysera de ekonomiska konsekvenserna av det nya materialet för den direkta resursanvändningen, d v s det nya materialets effekter på inte bara materialpris och materialförbrukning utan också arbetslön och arbetseffektivitet i företagets båda avdelningar. Kommentera och förklara gärna (dock kortfattat!) dina kalkyldifferenser! Kan man utifrån kalkyldifferenserna påstå att företaget totalt sett tjänat på användning av det nya materialet? Till bilden hör att båda produkterna är så pass inarbetade så att kalkyldifferenser för arbete i avdelningarna brukar vara negligerbara i normala fall, d v s vid användning av det gamla materialet. Från effekter på omkostnader bortses! (6p) Roxanne Xerxes Normal månadsproduktion 6000 st 4000 st Produktionskvantitet i oktober 5000 st 4000 st Total materialkostnad kr kr Total rapporterad materialförbrukning kg kg Total rapporterad lönekostnad i blåsning kr kr Total rapporterad arbetstid i blåsning tim tim Total rapporterad lönekostnad i slipning kr kr Total rapporterad arbetstid i slipning tim tim b) Analysera företagets tillverkningsomkostnadsdifferens för oktober då månadens TOF visade sig vara kr och totala TOR kr. (3 p)

4 Budgeterad TO (dl) = ,6 * dl Absorbtionstakt för TO är samma sak som standardpriset för våra TO, dvs 150 % på dl för TOF och 60% på dl för TOR Absroberade TO (dl) = (TOR-pålägg + TOF-pålägg) * dl = 2,1 * dl Verkliga TO i oktober = = kr DL i okt = = kr Sysselsättningsdifferens i oktober = Absorberad TO(dl okt) Budgeterad TO (dl okt) 2,1 * ( ,6* ) = kr Omkostnadsnivådifferens för TO i oktober = Budgeterad TO(dl okt) Verkliga TO i okt = kr Total omkostnadsdifferens för TO = Absorberade TO(dl okt) Verkliga TO i oktober = kr Roxanne Xerxes Materialprisdifferens kr kr Materialkvantitetsdifferens kr kr Lönesatsdifferens i blåsning kr + 0 kr Arbetstidsdifferens i blåsning kr kr Lönesatsdifferens i slipning kr kr Arbetstidsdifferens i slipning kr kr Räkna ihop alla direkta kostnads differenser och acceptera det nya materialet om summan av alla dessa differenser är positiv!

5 Uppgift i kalkyldifferenser 4.3 Inför verksamhetsåret 2006 räknade Bosses kuddar med att tillverka kuddar, vilket är att betrakta som en normal årsstandard för tillverkningsvolym. Standardkostnaden för en enhet Mandala såg ut på det här viset: Direkt material (instoppning) 2 kg * 15 kr/kg = 30 kr Direkt material (tyg) 20 kr Direkt arbete ½ timme * 100 kr/tim = 50 kr Omkostnader: Fasta ½ timme * 120 kr/tim = 60 kr Rörliga ½ timme * 40 kr/tim = 20 kr Standardkostnad 180 kr Följande avvikelser från standardkostnaderna rapporterades i slutet av 2006 för hela årets produktion: Prisavvikelse instoppningsmaterial Kvantitetsavvikelse instoppningsmaterial Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse (production vol variance) Total omkostnadsavvikelse (net overhead variance) kr kr kr kr kr kr a) Visa att producerade antalet kuddar uppgick till enheter under (1p) Negativ Sysselsättningsdifferens = = 60 * (Q verklig Q normal) där Q normal = om vi löser ut Q verklig = st b) Bestäm total materialkostnad för den instoppning som använts i produktionen. (1p) Vi söker QvPv för instoppning Prisdifferens för instoppning = QvPs-QvPv = 15 * Qv QvPv = kr Men Qv fås ur kvantitetsdifferensen = Ps*(Qs-Qv) = 15*( * 2 Qv) = kr Qv = /15 = kg QvPv = * = kr c) Bestäm total lönekostnad för producerade antal enheter. (1p) Vi söker QvPv för arbete! Lönesatsdifferens för arbete = QvPs-QvPv = 100 * Qv QvPv = kr Qv fås urarbetstidsdifferensen = Pv*(Qs-Qv) = 100*( * 1/2 Qv) = kr Qv = /100 = tim QvPv = 6800 * = kr d) Bestäm antalet direkta arbetstimmar som rapporterats. (1p) Qv för arbete = 6800 timmar e) Bestäm den faktiska lönen per timme som betalats för arbetet i produktionen. (1p) Pv för arbete = QvPv/Qv = kr / 6800 tim = 105 kr per timme f) Bestäm den faktiska nivån på omkostnaderna. (1p) Total omkostnadsdifferens = Absorberade omkostnader Verkliga omkostnader = + 20 tkr Verkliga omkostnader = (60+20)* = kr

6 Uppgift i kalkyldifferenser 4.4 Snowboard avdelningen i ALBORZ Vintersport brukar göra kvartalsvisa uppföljningar. Produktionsmålet för det tredje kvartalet 2007 var 3000 snowboard, men produktionen blev 2500 snowboard. Varje snowboard passerar två processer i sin framställning; brädformning (skärande bearbetning och formgivning av brädor) och ytbehandling (av brädornas under- och ovansida). För det tredje kvartalet gäller följande standards och utfall: Brädformning Ytbehandling Arbetstid i minuter/snowboard Standardkostnad i SEK/timme Rapporterad arbetstid i timmar TOR-pålägg 50% på direkt lön a) Beräkna avdelningens arbetsdifferenser (för arbetstid och lönesats) samt TOR-differenser, om avdelningens totala direkta lönekostnad uppgick till kr och de rörliga tillverkningsomkostnaderna (TOR) blev kr under det tredje kvartalet. (5p) Brädformning Ytbehandling Arbetstidsdifferens 150 * (2500*30/ ) = 180 * (2500*45/ ) = kr kr Lönesatsdifferens 150 * * = 0 kr Eftersom lönekostnaden anges som en totalsumma går den ej att separera till olika avdelningar kan vi bara ta fram EN differens för de direkta lönerna. Vi jämför helt enkelt vad 1300 timmars arbete i brädformning respektive 1750 timmars arbete i ytbehandlingen borde ha kostat mot vad samma arbete faktiskt kostade. TOR-påläggsdifferens = TOR-pålägg *dl verklig TOR i kr under aktuell period = * 0, = kr TOR-effektivitetsdifferens = TOR-pålägg *(dl standard dl verklig) 50 % * (2500*30/60* *45/60* ) = 50 % *( ) = kr b) Efter ihärdiga rekommendationer och påtryckningar från ytbehandlarnas sida valde produktionsledningen att låta personalen använda ett ytbehandlingsmedel kallat superbelag special under det tredje kvartalet. Superbelaget skulle sänka tiden för ytbehandling enligt standard med 5 minuter per snowboard, enligt personalen. Avgör huruvida ytbehandlarna har uppnått den effektivitetsvinst som de hade tänkt uppnå! (1p) Om standardarbetstiden sänks med 5 minuter borde differensen i denna avdelning bli:180 * (2500*40/ ) = kr varför vi kan konstatera att vi inte uppnådde någon effektivitetsvinst med materialet i avdelningen ytbehandling.

7 Uppgift i kalkyldifferenser 4.5 Alkemi Co började verksamheten 1:a oktober 2007 enligt nedan. Företaget använder standardkostnader vid kalkyleringen för företagets enda produkt som är en sorts metallbehållare som används i laboratorier. För en behållare gäller följande standard: Råmaterial 5 kg à 20 kr = 100 kr Direkt arbete 1 tim à 100 kr = 100 kr TO fasta 50 kr TO rörliga 50 kr I oktober 2007 såldes 3000 behållare. De utgående balanserna för de konton som registrerar råmaterial, produkter i arbete och färdiga produkter såg ut enligt följande: Råmaterial till standardkostnad 2000 kg Produkter i arbete 0 Färdiga produkter 1000 st Avvikelserna från standardkostnaderna var registrerade i redovisningen enligt följande: Materialprisavvikelse Materialkvantitetsavvikelse Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse Kostnadsnivåavvikelse kr kr kr kr kr kr a) Bestäm antalet tillverkade behållare. (1p) Antal tillverkade behållare är 4000 st eftersom vi hade 1000 behållare kvar i lager utöver de 3000 som vi sålde. b) Bestäm mängden material som använts i produktionen. (1p) Kvantitetsdifferens för materialet = Ps *(Qs-Qv) = 20*(4000 * 5 Qv) = kr => Qv= kg c) Bestäm kostnaden för det material som köpts under perioden. (1p) Prisdifferens för materialet blir = PsQv-PvQv = kr => PvQv = 20* = kr d) Bestäm antalet arbetade timmar. (1p) Arbetstidsdifferens = Ps *(Qs-Qv) = 100 * (1*4000 Qv) = kr => Qv=4040 timmar e) Bestäm den totala direkta lönekostnaden. (1p) QvPv för lönen blir = 100* = kr f) Bestäm vilken volym i antal behållare som använts när påläggssatsen för omkostnader (TOF och TOR) beräknades? (1p) Sysselsättningsdifferens = kr = 50 * (4000 Q normal) Q normal = st Obs! Sysselsättningsdifferensen berörs enbart av över- eller undertäckning av de fasta kostnaderna!

8 Uppgift i kalkyldifferenser 4.6 (Reviderad version) Kryssning AB tillverkar tre produkter: alfa, beta och gamma. Från företagets redovisning från 1:a kvartalet 2007 erhåller vi följande data i tusental kr. Alfa Beta Gamma Materialförbrukning (rörlig) i tkr Lönekostnader (rörlig) i tkr Licensavgift (rörlig) i tkr Omkostnaderna för samma period var följande räknad i tusental kr: Inköpskostnader (fasta) MO 50 Kostnad för förrådshållning (fast) MO 125 Avskrivningar på och ränta för företagets fabriksanläggningar (fasta) TOF 2000 Reparation och underhåll för maskiner, verktyg och inventarier (fasta) TOF 900 Diverse tillverkningsomkostnader (fasta) TOF 530 Rörliga tillverkningsomkostnader TOR 1540 Omkostnader för försäljningsorganisation (fasta), FO 1240 Kostnader för företagets administration (fasta), AO 950 Under det 1:a kvartalet 2007 har företaget tillverkat och sålt , och st alfa, beta respektive gamma. Den normala tillverkningen och försäljningen av alfa, beta och gamma brukar vara , respektive st. Beräkna självkostnaden i kr/st för varje produkt med hjälp av normalkalkyl. (4p) Som ni ser ovan kan vi i efterhand klassificera dessa kostnadsslag till MO, TOF, TOR osv. Därefter kan vi härleda påläggssatser för vart och ett av dessa omkostnadsslag baserat på värdet av basen för en normalperiod. TOF-påläggssats = / dl för ett normalt kvartal! DL normalkvartal = 48 * * * = kr, vilken ger oss en TOF-påläggssats på 100%. TOR-påläggssats enligt = / (d v s direkt lön under det aktuella kvartalet som bas). Då blir TOR-påläggssatsen = 50% på direkt lön! MO-påläggssats (10 %) och AFFO-påläggssats (20 %) räknas fram på samma sätt. Självkostnad enligt normalkalkyl Alfa Beta Gamma Direkt material 20 kr 10 kr 30 kr Direkt lön 48 kr 16 kr 54 kr Speciell direkt tillverkningskostnad 8 kr 4 kr 2 kr MO 10% på dm 2,00 kr 1,00 kr 3,00 kr TOF 100% på direkt lön 48,00 kr 16,00 kr 54,00 kr TOR 50% på direkt lön 24,00 kr 8,00 kr 27,00 kr TVK 150 kr 55 kr 170 kr AFFO 20% på TVK 30,00 kr 11,00 kr 34,00 kr Självkostnad 180 kr 66 kr 204 kr Försäljningspris 220 kr 90 kr 250 kr Enligt normalkalkylen fördelas fasta omkostnader på en normalperiods bas! Se separata uträkningar i den nya versionen av filen omkostnadsdiff-exempel.

9 Härled Kryssning AB:s flexibla budgetlinje och absorbtionslinje för fasta och rörliga TO med direkt lön som bas och beräkna sysselsättningsdifferensen (production volume variance) för det 1:a kvartalet. (2p) Budgeterade TO(dl) = TOF + TOR% * dl = ,5 * dl Absorberade TO (dl) = (100% + 50%) * dl = 1,5 * dl Sysselsättningsdifferens vid dl = kr blir = 1,5* ( ,5* ) = = kr Enligt standard skulle varje alfa kräva 25 min, varje beta 10 min och varje gamma 25 min att tillverka. Analysera arbetstidsdifferensen och lönesatsdifferensen för Kryssning AB:s produkter för det 1:a kvartalet om arbetarna kostar 120 kr/timma och om arbetstiden för Alfa uppgick till timmar, för Beta till 9000 timmar och för Gamma till 8000 timmar. (2p) Alfa Beta Gamma Arbetstidsdifferens kr kr Lönesatsdifferens kr kr Bestäm intäktsdifferenserna (gross margin variances) för Kryssning AB:s produkter för det 1:a kvartalet 2007 om försäljningspriset på alfa, beta och gamma motsvarade sina budgeterade värden, d v s blev 220 kr, 90 kr respektive 250 kr per enhet. (2p) Försäljningsmixdifferens kr kr kr Försäljningsvolymdifferensen blir =0 kr för samtliga produkter eftersom den budgeterade försäljningen och den verkliga försäljningen blev totalt sett lika, dvs st. Ej heller blir det intressant att titta på marginal- eller prisdifferenserna, då de budgeterade och de verkliga värdena blev desamma.

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna? Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande

Läs mer

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna? Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande

Läs mer

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader Konstandskontroll för direkta och indirekta kostnader

Läs mer

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Uppgift 1 i Kalkyldifferens Uppgift 1 i Kalkyldifferens I kristall -avdelningen i ett företag tillverkas bl a en ljusstake som består av en förgylld kopparstake och två kristallkulor vid namn Hot Stuff. Normalt tillverkas 2000 Hot

Läs mer

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Uppgift 1 (max 8 poäng) 1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar

Läs mer

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har: Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering 1 Linköpings universitet LIU 2007-11-29 EIE/Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum 3A:857, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering Fredagen den 30:e novemver

Läs mer

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data: TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt

Läs mer

Allmänt om kalkylering

Allmänt om kalkylering Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. Agenda F3 Internredovisning Produktkalkyl i kontoform Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. IR2 b och c Differenser Påläggsdifferens Kalkyldifferens Inventeringsdifferens Standardpriser Trad. Internredovisning

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent

Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent Uppgift i Självkostnadkalkyl för en byggmaterialproducent Ett företag tillverkar tre olika produkter, A, B och C. Företaget köper in grus, sand och cement, som tillsammans med vatten blandas till betong

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen

Läs mer

Skärvad Olsson Kap 18

Skärvad Olsson Kap 18 Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och

Läs mer

Tentamen 51FE01 BC17, TPU17 DT15, TI 15 på textilhögskolan. Papper, miniräknare med tomt minne och penna

Tentamen 51FE01 BC17, TPU17 DT15, TI 15 på textilhögskolan. Papper, miniräknare med tomt minne och penna Grundläggande företagsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 51FE01 BC17, TPU17 DT15, TI 15 på textilhögskolan Kursen är totalt 7,5 högskolepoäng Tentamenskod: Tentamensdatum: 31 oktober

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck = AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010 Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: ADM/OPUS Tentamensdatum: 2018-05-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Enkel miniräknare. Totalt antal frågor

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt

Läs mer

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan

Läs mer

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer: UPPGIFT 1-1 RÖRLIGA OCH FASTA KOSTNADER (BLOCK 2:4) Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan 5.000 och 8.000 timmar ser ut som följer: Total

Läs mer

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck

Läs mer

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader AJK 17 Standardkostnader Definition Standard = Ett förutberäknat värde för en viss uppoffring eller prestation för en kommande tidsperiod Standardkostnad = = Standardpris * Standardkvantitet Standardintäkt

Läs mer

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13 Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Namn: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 160415 Tid:

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

LE1 PRODUKTKALKYLERING

LE1 PRODUKTKALKYLERING LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 1.1 RÖRFAST AB... 2 1.2 UPPBLÅSBAR... 2 1.3 KOSTNADSSLAG... 2 1.4 AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER... 3 1.5 TRÄSKOR... 3 1.6 MÅLERI AB... 3 1.7 ALBIN & BERTIL...

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar

Läs mer

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Kod: Tentamensdatum: Tid: Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2012-01-21 09:30 13:30 TENTAMEN BESTÅR AV 7 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG. FÖR

Läs mer

TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1

TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1 Linköpings universitet 2004-01-08 Ekonomiska institutionen Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum A888, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1 Lördagen den 10:e januari 2004 kl 14-18

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p) Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 161102 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation

Läs mer

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du

Läs mer

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna: LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Särskild information till studenter som läst kursen under VT 2011 och HT 2010 (8 högskolepoäng) Skrivtid:

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 1

Läs mer