Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Transkript

1 Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 1

2 Direkta och indirekta kostnader Direkta kostnader Indirekta kostnader Kostnadsslag Kostnadsställe Kostnadsbärare Ex. på: kostnadsslag: kostnadsställe: kostnadsbärare: Råmaterial Avdelning Avdelning Materialomkostnad Produktgrupp Produktgrupp Hyreskostnad Aktivitet Produkt Aktivitet RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren Direkta kostnader Indirekta kostnader De särkostnader som kan mätas utan alltför stora kostnader Samkostnader och de särkostnader som är svåra att mäta 2

3 Självkostnadskalkyl Direkta kostnader Tillverkningskostnad för produkter: Indirekta kostnader Tillverkningsavdelning Kostnadsslag Kostnadsställe Kostnadsbärare RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren TO TO pålägg Direkt material (DM) Direkt lön (DL) Tillverkningsomkostnader (TO) DM, DL Produktkalkyl 3

4 Produktkalkyl (kronor per styck) Direkt material (DM) + Direkt lön (DL) + Pålägg för tillverkningsomkostnad (TO pålägg) = Tillverkningskostnad (TVK) + Pålägg för förs. och adm. kostn. (Affo pålägg) = Självkostnad (SJK) RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 4

5 Självkostnad övning Ett företag tillverkar två olika produkter, A och B. I budgeten för år 2005 finns följande uppgifter: Produkt A Produkt B Direkt materialåtgång 50 kg/st 20 kg/st Materialpris 20 kr/kg 50 kr/kg Direkt timåtgång 20 tim/st 30 tim/st Timlön i direkt arbete 80 kr/tim 120 kr/tim Tillverkningsvolym st 500 st De fasta tillverkningsomkostnaderna beräknas uppgå till 11 miljoner kronor. Företaget använder direkt lön i kronor som påläggsbas. Beräkna tillverkningskostnaden för de två produkterna. Vad hade tillverkningskostnaden för A resp. B blivit om vi valt att använda direkt material i kg som fördelningsbas? RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren Vad blir i det senare fallet självkostnaden för Produkt A och B om affärsomkostnaderna uppgår till 8 miljoner och vi räknar med att sälja av A och 550 av B. Affo-pålägget beräknas på total tillverkningskostnad. 5

6 Fördelning på produkter sammanfattning 1. Välj påläggsbas, idealt bör detta vara en kostnadsdrivare 2. Beräkna omkostnaderna som ska fördelas. 3. Beräkna den totala påläggsbasen: Antal x påläggsbas/st 4. Beräkna påläggsatsen: påläggssats = omkostnader/total påläggsbas 5. Beräkna pålägget per styck: pålägg/st = påläggssats x påläggsbas/st RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 6

7 Nu är det inte riktigt så enkelt, som i mina förenklade exempel Kostnadsfördelning i tillverkningsföretag RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren Men de principer som jag gått igenom, gäller fullt ut även om vi har en mer komplicerad bild. 7

8 ABC kalkylering aktivitetsbaserad kalkylering Kritiken mot traditionell kalkylering Produktkalkyl, USD/st Produkten US Direkt material 10 $ Direkt lön 10 $ TO pålägg 500 % på DL 50 $ Tillverkningskostnad 70 $ 8Nyckeltal, Sten Ljunggren

9 9Nyckeltal, Sten Ljunggren

10 Susanne är chef för avdelningen som producerar produkt US. Hon har kostnadsansvar för posten tillverkningskostnad. Produktkalkyl, USD/st Produkten US Direkt material 10 $ Direkt lön 10 $ TO pålägg 500 % på DL 50 $ Tillverkningskostnad 70 $ Hon har räknat ut att om hon sparar in 1 $ per styck på direkt lön (högre arbetstakt), så ökar materialförbrukningen med 2 $ per styck (ökat spill). Nyckeltal, Sten Ljunggren Vad kommer Susanne att kunna rapportera för tillverkningskostnad per styck till ledningen, om hon genomför den förändringen? Avdelningen producerar årligen en miljon av Produkt US. Hur kommer resultatet för hela företaget United US att påverkas om Susanne genomför sin förändring? 10

11 ABC kalkylering aktivitetsbaserad kalkylering Fler direkta kostnadsslag Fler och andra kostnadsdrivare (påläggsbaser) Företagsspecifik Nyckeltal, Sten Ljunggren 11

12 Volymrelaterade kostnadsdrivare Antal producerade styck Antal direkta arbetstimmar Direkt lön i kronor Antal kg direkt material Direkt material i kronor Antal maskintimmar Strukturrelaterade kostnadsdrivare Antal artiklar Antal komponenter Antal tillverkningsorder Antal kunder Antal beställningsorder Antal leverantörer Nyckeltal, Sten Ljunggren 12

13 ABC kalkylering i princip Aktiviteter fler Kostnadsställe Aktivitetskostnader Fördelade omkostnader Andra påläggsbaser Enkel divisionskalkyl Kostnadsslag Fler direkta kostnader Produktslag Produktenhet Nyckeltal, Sten Ljunggren 13

14 ABC övning Ett företag tillverkar två olika produkter, A och B. I budgeten för år 2005 finns följande uppgifter: Produkt A Produkt B Direkta kostnader kr kr Tillverkat antal st st Antal seriestarter 60 st 70 st De fasta tillverkningsomkostnaderna beräknas uppgå till 1,3 miljoner kronor. Företaget använder ABC-kalkylering och fördelar omkostnaderna efter antal seriestarter. Vad blir tillverkningskostnaden per st för Produkt A och B? Nyckeltal, Sten Ljunggren Vad blir tillverkningskostnaden för produkt A och B om företaget fördelar tillverkningsomkostnaderna i förhållande till de direkta kostnaderna? 14

15 Kritiken mot ABC Metoden minskar de visade kostnaderna för enkla, standardprodukter och ökar dem för specialanpassade produkter Den ursprungliga kritiken från Kaplan och Johnsson är inte riktigt relevant för ett mer utvecklat självkostnadssystem som det svenska, eller tyska. Upprepade undersökningar visar att många företag varit intresserade, men att väldigt få börjat använda ABCkalkylering. Ytterligare en avlagring från andra tider och platser (som linjär programmering, kalkylmässig kostnad.), som kanske kommer att försvinna ur läroböckerna med tiden? Nyckeltal, Sten Ljunggren 15