Allmänt om kalkylering

Transkript

1 Kalkylering 1

2 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning, lönsamhetsbedömningar, kostnadsuppföljning Efterkalkyl Kontroll (faktiska värden) Prognos (uppskattade värden) 2

3 Direkta och indirekta kostnader Direkta kostnader De kostnadsslag som direkt kan hänföras till en kostnadsbärare Indirekta kostnader De omkostnader som kan hänföras till ett kostnadsställe och fördelas till en kostnadsbärare Kostnadsslag Indirekta kostnader Kostnadsställen Fördelade indirekta kostnader Kostnadsbärare Direkta kostnader 3

4 Direkta kostnader Direkt lön (dl) Direkt material (dm) Speciella direkta tillverkningsomkostnader, till exempel patentkostnad Speciella direkta försäljningskostnader, till exempel provisioner 4

5 Indirekta kostnader Materialomkostnader (MO) T ex kostnader för lager och inköp Tillverkningsomkostnader (TO) T ex avskrivningar på maskiner Administrationsomkostnader (AO) T ex kostnader för företagsledning Försäljningsomkostnader (FO) T ex kostnader för försäljningsavdelning 5

6 Självkostnadskalkylering Fullständig kostnadsfördelning Samtliga samkostnader fördelas på/tilldelas produkterna Självkostnadskalkylens användningsområden: Prissättning på längre sikt Långsiktiga lönsamhetsbedömningar Jämförelser mellan olika produktionslösningar 6

7 Självkostnadskalkylering Tre huvudmetoder: Periodkalkylering (Processkalkylering) Orderkalkylering (Påläggskalkylering) ABC-kalkylering (Aktivitetsbaserad kalkylering) 7

8 Periodkalkylering Förutsättningen är endast ett kalkylobjekt eller att de indirekta kostnaderna lätt kan hänföras till ett specifikt kalkylobjekt. Genomsnittskalkyl: Självkostnad per st = Kostnader / Tillverkad volym Normalkalkyl: Självkostnad per st = Fasta kostnader / Normal tillverkningsvolym + Rörliga kostnader / Verklig tillverkningsvolym 8

9 Övertäckning Normalkalkyl Verklig tillverkningsvolym>normal Förkalkylerad kostnad>verklig kostnad Övertäckning av fasta kostnader Undertäckning Verklig tillverkningsvolym<normal Förkalkylerad kostnad<verklig kostnad Undertäckning av fasta kostnader 9

10 Periodkalkylering, exempel AB Even tillverkar en skrivare, Proprint, som kräver fasta kostnader på kr/år. De rörliga kostnaderna är 600 kr per tillverkad enhet. Normal årsproduktion är 200 enheter och produktionen detta år är 250 enheter. Uppgift: Beräkna självkostnaden per styck med hjälp av 1. Genomsnittskalkyl 2. Normalkalkyl 10

11 Påläggskalkylering Används vid självkostnadskalkylering med två eller flera produkter där det inte klart går att se hur de indirekta kostnaderna fördelas på de olika produkterna. Påläggskalkylen sker i två steg 1. Beräkna pålägg, relatera de indirekta kostnaderna till någon lämplig fördelningsbas. 2. Använd framräknade pålägg för att fördela de indirekta kostnaderna 11

12 Påläggskalkylering Fördelningsgrunder: Materialomkostnadspålägg Procent av dm Anspråk på lagerutrymme Tillverkningsomkostnadspålägg Procent av dl Kronor per arbetstimme Kronor per maskintimme AffO-pålägg Procent av total tillverkningskostnad (summan av dl, dm, MO och TO) 12

13 Påläggskalkyl (Tillverkningsindustri) Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dm dl Övriga direkta tillverkningskostnader Speciella direkta försäljningskostnader dm MO TO AO FO MO dl TO Övriga direkta tillverkningskostnader dm Tillverkningskostnad AffO Speciella direkta försäljningskostnader dm 13

14 Påläggskalkyl, byggdelar Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dl UE APO EA EAU dm dl APO Övriga direkta tillverkningskostnader dm UE Tillverkningskostnad EA EAU 14

15 Byggkostnaders sammansättning Risk och vinst Centraladministration Arbetsplatsen omkostnader APO Arbete Material 15 Anbud (Generalentreprenad) Underentreprenörer Arbetsplatsenssjälvkostnad Direkta kostnader Arvode EA (entreprenör)

16 Arbetsplatsomkostnader APO Organisation Allmänna arbeten - arbetsledning - Snöröjning - utsättning - Renhållning - - Arbetsbodar mm Hjälpmedel - Personalbodar - Lyftkranar - Tillfällig elförsörjning - Tillfälliga vägar - Maskiner 16

17 APO olika metoder % på de direkta kostnaderna Exempel: 25% på egna direkta kostnader Särskild utredning för varje enskilt projekt Entreprenörernas metod kräver detaljkunskap om projektet Mellanformer Exempel: kr/arbetad timme för arbetsledning, bodar och förråd 17

18 Centraladministration, risk och vinst, Entreprenörsarvode (EA) 8 % av arbete, material och APO U-entreprenörsarvode (EAU) 5 % av kostnaden för underentreprenad 18

19 Exempel, Byggdelskalkyl Moment Mängd Enhet ptim/enh ptim spill Mtrlpris/enh Mtrlpris UE/enh UE Fasadställning 1 m2 50,00 50,00 22 lockpanel 1 m2 0,70 0,70 1,05 55,15 57,91 38x50 reglar c600 3 m 0,03 0,09 1,05 3,65 11,50 13 asfaboard 1 m2 0,14 0,14 1,05 11,20 11,76 95 mineralull 1 m2 0,08 0,08 1,05 19,65 20,63 45x95 reglar c600 3,5 m 0,08 0,28 1,05 7,60 27,93 0,2 plastfolie 1 m2 0,05 0,05 1,05 3,90 4,10 13 gipsskiva 1 m2 0,18 0,18 1,10 17,15 18,87 1,52 152,69 50,00 DIREKTA KOSTNADER Direkt Material (dm) 152,69 Direkt Lön (dl) 290,47 UE 50,00 ARBETSPLATSOMKOSTNADER Arbetsledning 45,60 Bodar och förråd 27,36 Maskiner och övrigt 79,77 ENTREPRENÖRSARVODEN Huvudentreprenörsarvode 47,67 Underentreprenörsarvode 2,50 493,16 152,73 50,17 BYGGDELSPRIS kr/m2 696,06 persontimmar x timlön x sociala avgifter 1,52 x 105 x 1,82 = 290,47 Pålägg 30 kr per persontimme Pålägg 18 kr per persontimme Pålägg 18% på dm och dl Pålägg 8% på dm, dl och APO Pålägg 5% på UE 19