Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET D-UPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2006 Handledare: Elving Gunnarsson Författare: Daniel Brånby Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problem Syfte Teori Allmänt om kalkyler Självkostnadskalkylering Divisionskalkyl (divisionsmetoden) Ekvivalentkalkyl (ekvivalentmetoden) Bidragskalkylering Stegkalkyl ABC-kalkylering Restkalkyl Empiri Ullfrotté AB GARP Kalkyler hos Ullfrotté innan studiens genomförande Produktionen Produktion tröjor samt långkalsonger Produktion sockor Metod och modell Avgränsning Val av kalkylmodell utifrån GARP Insamling av sekundärdata Insamling av primärdata Operationslistor Material Tidsstudier Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) Tillverkningskostnader Affärsomkostnader (Affo) Metodproblem Källkritik Analys Slutsats Avslutning Källförteckning

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund För alla producerande företag, stora som små, krävs det att företagen har en väl utformad produktkalkylering. För ett producerande företag med ett fåtal produkter som inte har en fullskalig produktion eller som enbart köper in och säljer varor vidare, kanske produktkalkyleringen inte har så stor betydelse. Ser man dock till ett litet företag med fullskalig produktion och flera hundra produkter i sin produktportfölj, krävs det att företaget har väl fungerande produktkalkyler. Detta gäller inte bara för att kunna sätta ett visst pris på en vara, utan även för att få en bra kontroll över kostnaderna inom produktionen, att göra produktionen så effektiv som möjligt samt att skapa sig en bra överblick över produktionen och förstå vad som händer när en viss input förändras. Det gäller att arbeta fram en modell eller ett system så att rätt kostnader hänförs till rätt produkter. Något som kan vara väldigt svårt i vissa fall. En del kostnader inom en verksamhet kan vara självklara och lätta att hänvisa till en viss produkt, medan andra kan vara betydligt svårare. Det gäller även, utifrån den modellen eller systemet företaget valt, att förstå och skapa sig en bra överblick över produktionsstrukturen och då inte enbart utifrån en eller ett fåtal produkter utan över alla företagets produkter. Vad händer t.ex. om någon del av produktionen förändras. Vilka effekter får det på de övriga produkterna? Med välutvecklade produktkalkyler kan även produktionen effektiviseras avsevärt. Varje del av en produkts produktion kan brytas ned i små delar, där produktionsförändringar eller en minskning i produktiviteten lätt kan uppmärksammas. Även var kostnaderna uppstår samt hur stora de är kan lättare framkomma. Skall företaget gå in på djupet för varje produkt eller skall ett schablonvärde användas? Skall företaget se till hur konkurrenter gör, vad som är standard inom branschen eller skall egna modeller arbetas fram? Det är även viktigt att beakta att kostnadsstrukturen inom företag i allmänhet har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Från att ha haft stora kostnader i form av arbete och material har kostnaderna omfördelats och resulterat i att omkostnaderna idag utgör en allt större del av företagens totala kostnader. En bidragande orsak till detta är att företag idag lägger mer vikt på produktionsplanering, distribution samt forskning och utveckling. Aspekter som dessa är viktiga att beakta när ett företag arbetar med sina produktkalkyler. 3

4 1.2 Problem För ett företag med ett fåtal produkter eller med flera standardiserade produkter med ett fåtal inputs, är produktkalkyleringen oftast inte så komplex. Det är förhållandevis lätt att räkna fram vilka kostnader som hänför sig till vilka produkter samt att bestämma ett pris för respektive vara. För ett företag med flera hundra olika produkter med flera olika inputs i varje produkt, kan det dock krävas en betydlig mer komplexare produktkalkylering. Problem som lätt kan uppstå då företaget inte har en väl utvecklad produktkalkylering kan t.ex. vara att, företaget inte får kontroll över vilka kostnader som hänför sig till respektive produkt. företaget inte ser vilka effekter det blir när en viss input förändras. företaget inte vet vilket täckningsbidrag varje produkt ger, vilket kan resultera i att de direkta kostnaderna för att producera produkten kanske är större än de direkta intäkterna. företaget inte ser hur lång tid varje del i produktionen tar och därigenom får svårt att effektivisera den. Vilken typ av produktkalkyleringsmetod ska egentligen ett litet producerande företag med ett hundratal produkter använda sig av för att kunna besvara frågor som dessa och vad är viktigt att ta hänsyn till? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på: vilken produktkalkyl Ullfrotté AB bör använda sig av och hur den skall vara utformad. om Ullfrotté AB kan få en mer detaljerad produktkalkyl med hjälp av affärssystemet GARP. hur produktkalkylen skall organiseras för att på ett enkelt sätt kunna uppdateras då priser, löner, tider, maskiner eller råvaror förändras om de framtida kalkylerna kommer att skilja sig mot de kalkyler som företaget idag använder sig av. 4

5 2. Teori 2.1 Allmänt om kalkyler Förutsättningarna för produktion och kalkyler har under den senaste tiden förändrats kraftigt. Den stora förändringen är främst att den tekniska utvecklingen förändrats, vilket bl.a. lett till ökad mekanisering, automatisering, robotisering, datorstyrd produktion etc. Kapitalkostnaderna har i och med detta ökat och de utgör idag en allt större del av ett företags totala kostnader. I den traditionella kalkyleringen behandlas kapitalkostnader som indirekta kostnader och en stor del inkluderas ofta i tillverkningsomkostnader. Ökad kundanpassning och fler produktvarianter har lett till att dessa kostnader har ökat. Även omkostnader för administration och försäljning har ökat i många fall. Direkt lön som tidigare var ett viktigt kostnadsslag har idag inte lika stor betydelse. Något som företagen bör ta i beaktande vid utformning av dess kalkyler 1. Utformningen av ett kalkylsystem måste anpassas till företagets struktur, finansiering, organisation, marknad etc. De olika metoderna har alla sina för och nackdelar och många påminner om varandra. Två vanliga metoder som ofta förekommer är Självkostnadskalkylering samt Bidragskalkylering. Metoderna överrensstämmer utifrån att varje produkt klart förorsakar kostnader. Skillnad finns dock i hur kostnaderna behandlas för de gemensamma resurser som produkterna tar i anspråk. I självkostnadskalkylen beräknas kostnaderna för var och en av de gemensamma resurserna. De fördelas på produkterna efter olika fördelningsnycklar. Bidragskalkylen däremot slår ej ut samkostnaderna på produkterna. Istället formuleras schablonmässiga krav på hur olika produktslag skall bidra till täckningen av samtliga samkostnader eller för olika grupper av produktslagens samkostnader Självkostnadskalkylering 3 Kostnaderna i ett företag kan delas upp i direkta och indirekta kostnader. Vid självkostnadskalkylering hänförs de direkta kostnaderna direkt till en viss vara eller tjänst. Det kan t.ex. vara direkta materialkostnader eller direkta lönekostnader. De övriga kostnaderna är betydligt svårare att hänvisa till en viss vara eller tjänst och de hänförs därför till 1 Göran Andersson, Kalkyler som beslutsunderlag, 5:e uppl, (Lund: Studentlitteratur, 2001), s Peter Alnestig, Anders Segerstedt, Produktkalkyler, (Stockholm, Industrilitteratur AB, 2002), s Göran Andersson, a.a. 5

6 kostnadsställen. Det kan t.ex. vara kostnader för administrationen eller marknadsföringen. För att kunna fördela alla kostnader enligt självkostnadsmetoden måste de indirekta kostnaderna kunna fördelas enligt någon typ av fördelningsnyckel, även kallad påläggsbas. Generellt gäller att varje produkt skall bära sina kostnader. Den händelse som förorsakat en resursförbrukning ska belastas med motsvarande kostnader. Detta kallas kausalitetsprincipen och är en mycket viktig del i kalkylering. Ett sätt att dela upp de olika kostnaderna är att använda sig av den s.k. kalkyltrappan för tillverkningsföretag som visar en stegvis uppbyggnad av självkostnaden. Resultat FO, Försäljningsomkostnader AO,Administrationsomkostnader Speciella direkta kostnader Tillverknings- TO, Tillverkningsomkostnader kostnad DL, Direkta lönekostnader MO, Materialomkostnader DM, Direkta materialkostnader Självkostnad Försäljningspris Modell 1: Kalkyltrappa för tillverkningsföretag. Källa: Göran Andersson, s 103. DM är kostnader för material som direkt påförs en kostnadsbärare. MO är indirekta kostnader i samband med det inkommande materialflödet, t.ex. kostnader för inköpsverksamhet, förrådshantering, förrådslokal, svinn, inkurans och räntekostnader. DL är lön inkl. lönebikostnad som direkt påförs en kostnadsbärare. 6

7 TO är indirekta kostnader i samband med tillverkningen. En viktig komponent i TO är kapitalkostnader för byggnader och maskiner, dvs. kalkylmässig avskrivning och kalkylmässig räntekostnad. TO kan även inkludera driftkostnader, energi, underhåll, uppvärmning, lön till arbetsledare etc. Speciella direkta kostnader är andra direkta kostnader än material och lön i samband med tillverkningen som t.ex. licensavgifter, ritningar eller modeller. AO är indirekta kostnader för administration och ledning som t.ex. kostnader för ekonomi och personalavdelningar samt datorkostnader. FO är indirekta kostnader som bl.a. har att göra med marknadsundersökning, marknadsanalys, marknadsföring och försäljning. FO inkluderar även lön till försäljare samt kostnader för orderbehandling, resor samt reklam. AO och FO brukar med ett gemensamt namn kallas affärsomkostnader, AFFO. Modellen är bara en grundmodell och det bör alltid ske en anpassning till den aktuella situationen. Nya kostnadsslag kan tillkomma och andra kan tas bort eller ändras. De olika kostnaderna kan variera mycket beroende på vilken bransch ett företag är verksam inom. För vissa företag kan direkt material vara ett dominerande kostnadsslag. I andra företag kan dock arbete och därmed lönekostnaden, vara det väsentligaste kostnadsslaget. För att fördela de indirekta kostnaderna från olika kostnadsställen till kostnadsbärare är det vanligt att använda direkta kostnader som fördelningsnyckel (påläggsbas). De indirekta kostnaderna fördelas då som ett pålägg i proportion till de direkta kostnaderna. Denna typ av kalkylering brukar därför även kallas påläggskalkylering. De påläggsbaser som vanligen brukar tillämpas är: MO som fördelas som ett pålägg på kostnaden för DM TO som fördelas som ett pålägg på kostnaden för DL. AO som fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden. FO som fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden. 7

8 Det skulle t.ex. kunna se ut så här 4 DM 30 MO (10 % av 30) 3 DL 50 TO (120 % av 50) 60 Tillverkningskostnad 143 AO (10 % av 143) 14,3 FO (20 % av 143) Självkostnad Detta grundas på att direkta och indirekta kostnader samvarierar. Materialomkostnaden förutsätts således samvariera med kostnaden för direkt material. De produkter som har hög materialkostnad får därför hög materialomkostnad. Tillverkningsomkostnaden antas samvariera med kostnaden för direkt lön. Kostnadsfördelningen bör så väl som möjligt spegla kostnadsbärarnas verkliga resursförbrukning. Fördelningen av indirekta kostnader är speciellt viktig när dessa är stora i relation till sin fördelningsgrund eller i relation till självkostnaden. Förutom påläggsmetoden finns också de något enklare självkostnadsmetoderna divisionsmetoden och ekvivalentmetoden Divisionskalkyl (divisionsmetoden) Divisionskalkyl kännetecknas av att kostnaden per produktenhet uträknas genom division av totala kostnadssumman, inklusive direkt lön och direkt material, under en viss period (historisk eller budgeterad) med produktmängden, antalet producerade enheter, under samma period. Divisionsmetoden kan således användas när fullt enhetliga produkter finns. Det är oftast den metod som lämpar sig bäst och är enklast att använda när ett företag endast tillverkar en enda produkt. Metoden är oftast mycket billigare att använda, medan nackdelen kan vara att den inte ger en rättvis kostnadsfördelning. Vattenverk, gasverk, pappersmassefabriker är exempel där divisionskalkyler kan vara tillämpliga Ekvivalentkalkyl (ekvivalentmetoden) Ekvivalentkalkylen är en mer sofistikerad Divisionskalkyl. Skillnaden är dock att ett eller flera kostnadsslag inte fördelas lika mellan produkterna utan enligt hur produkterna förväntas 4 Göran Andersson, a.a. s Peter Alnestig, Anders Segerstedt, a.a., s 42 8

9 eller har förbrukat kostnadsslagen och där tillverkningen består av flera produkter men med olika resurskrav. Vikten av produkterna kan t.ex. användas som ekvivalenttal vid fördelning av en gemensam materialkostnad. Genom att multiplicera ekvivalenttalen med antalet produkter av varje slag erhålls ekvivalentmängder. Den gemensamma materialkostnaden fördelas sedan i proportion till respektive produkts andel av totala ekvivalentmängden. Ett exempel där metoden är tillämplig kan t.ex. vara ett tegelbruk där olika stora tegelstenar framställs Bidragskalkylering Bidragskalkylering kännetecknas ofta av en ofullständig kostnadsfördelning, till skillnad från självkostnadskalkyleringens fullständiga fördelning av kostnaderna. I bidragskalkylering tas endast hänsyn till särintäkter och särkostnader och fokus ligger då på vilka intäkter och kostnader som uppstår p.g.a. att en viss händelse skett samt vad som orsakat intäkten eller kostnaden. Intäkterna eller kostnaderna skulle inte ha uppstått om den aktuella händelsen inte skedde. Det kan t.ex. vara att inte tillverka en viss produkt. Bidragskalkyleringens kostnader delas upp i särkostnader samt samkostnader. Kostnader som tillkommer eller försvinner som en följd av ett visst beslut är särkostnader. Övriga är samkostnader. Med tanke på att särkostnaderna endast beaktas och samkostnader inte fördelas på själva varan, innebär bidragskalkylering en ofullständig kostnadsfördelning. På grund av detta, samt att metoden är enkel och flexibel, används bidragskalkyleringsmetoden därför ofta till kortsiktiga beslut om marknad och produktion 7. Vid bidragskalkylering används ofta begreppet täckningsbidrag Täckningsbidraget räknas fram genom att ta särintäkter minus särkostnader och påverkas därför aldrig av de totala kostnaderna 8. 6 Ibid, s 43 7 Göran Andersson, a.a., s Ibid, s

10 Täckningsbidrag Särintäkt Särkostnad Modell 2. Framräkning av Täckningsbidrag. Täckningsbidraget är enbart ett mått som visar hur mycket en specifik produkt eller tjänst genererar i intäkter när dess kostnader är avdragna. Täckningsbidraget ska bidra till att täcka samkostnaderna samt ge en eventuell vinst 9. Vinst Täckningsbidrag Samkostnad Modell 3. Täckningsbidragets bidrag.. 9 Ibid, s

11 2.3.1 Stegkalkyl Stegkalkyl kan ses som en mellanform till självkostnadsmetod och bidragsmetod. Det kan i många fall vara en bra kompromiss och kan användas så att båda metodernas fördelar utnyttjas. I en steganalys delas till viss del även samkostnaderna upp. Ju mer samkostnader som fördelas ut, desto mer likt blir det en självkostnadskalkyl. En stegkalkyl har stora likheter med ABC-kalkylering, eftersom icke volymberoende kostnader fördelas ABC-kalkylering I ABC-kalkylering delas kostnaderna upp i olika aktiviteter. En aktivitet kan vara en begränsad uppgift, t.ex. packning av en container, en större aktivitet, t.ex. varumottagning eller en hel funktion, t.ex. all logistik. Ur varje aktivitet tas sedan kostnader fram, även kallad kostnadsdrivare. Något som även ska vara ett mått på användandet av aktiviteten 11. ABCkalkylering försöker, jämfört med andra produktkalkyler, att ge mer korrekta kalkyler genom att bestämma hur mycket av aktiviteterna som tas i anspråk. Schablonmässiga fördelningar undviks och alla kostnader behandlas i princip som direkta. Fokus finns bl.a. på långsiktiga orsakssamband. Det görs ingen skillnad mellan fasta och rörliga kostnader eller mellan sär- och samkostnader. Precis som för andra kalkyler används ABC-kalkylering som underlag för främst produktval, prissättning och kostnadskontroll. I ABC-kalkylering kan även lönsamhet och prissättning belysas vad gäller t.ex. kundgrupper, orderstorlekar samt anpassning av produkter till kundernas önskemål. Vid kostnadskontrollen uppmärksammas det även att det som orsakar kostnader först och främst inte är produkter, utan de aktiviteter som krävs för att konstruera, sälja och tillverka produkter. Det kan då även bli lättare att uppmärksamma om tjänster ska köpas utifrån, istället för att utföra aktiviteten själv 12. Valet av aktiviteter och kostnadsdrivare, samt fördelningen av kostnader till aktiviteter, kan innebära problem. Aktiviteter måste t.ex. vara homogena, vilket betyder att det är svårt att bygga en ABC-modell för komplexa kalkylsituationer. ABC-kalkylering är även 10 Ibid, s , Ibid, s Sigurd Hansson, Sven-Åke Nilsson, Produktkalkylering, 4:e uppl, (Malmö: Liber Ekonomi, 1999) s

12 kostnadsfixerad och i likhet med traditionell kalkylering saknas konkret koppling till intäkter och marknad. Eftersom ABC-kalkylering inte heller kalkylerar framtida särintäkter och särkostnader kan beslutsrelevansen vara låg Restkalkyl Utöver den huvudprodukt ett företag tillverkar, kan det ibland i tillverkningsprocessen uppkomma en biprodukt. I vissa fall kan det vara helt omöjligt att undvika. I branscher som livsmedelsområdet, kemisk produktion, oljeraffinaderier samt sågverk är detta vanligt. Det kan t.ex. vara ett sågverk som får sågspån när brädor och plankor tillverkas. Trots att huvudintresset är riktat mot huvudprodukten kan även biprodukten säljas och förbättra resultatet. En restkalkyl kan då användas. Med tanke på att resursförbrukningen är gemensam mellan huvudprodukten och biprodukten kan det vara svårt, eller i vissa fall omöjligt, att dela upp kostnaderna mellan dem. Vid restmetoden påförs därför alla tillverkningskostnader på huvudprodukten. Därefter minskas denna kostnad med det täckningsbidrag som biprodukten ger, dvs. biproduktens särintäkt minskat med dess särkostnad. Ex på särkostnad kan vara en förpackning som enbart hänför sig till biprodukten. Den nettotillverkningskostnad som återstår får sen belasta huvudprodukten 14. Det finns både för och nackdelar med de olika kalkylerna. Både självkostnadsmetoden och aktivitetsbaserad kalkylering ger en omfattande bild av kostnaderna, vilket ger en grund för prissättning på lång sikt. Bidragsmetoden är däremot enklare, snabbare och billigare kalkylmetod. Det är enkelt att bestämma kostnaderna och är lämpligare vid kortsiktiga produktionsbeslut. Det kan t.ex. vara produktvalsproblem vid trånga sektorer eller ledig kapacitet. Metoden ger även en anvisning om lägsta tänkbara pris för en vara Göran Andersson, a.a., s Ibid, s Ibid, s

13 3. Empiri 3.1 Ullfrotté AB Ullfrotté AB startades 1969 som en renodlad produktionsenhet och underleverantör till Kooperativa Förbundet (KF) och hette då Vinetta AB. Företaget hade som mest 500 anställda och tillverkade till en början främst nylonstrumpbyxor. Efter flera ägar- och namnbyten bytte företaget, år 1999, namn till Ullfrotté AB. Idag är företaget helt inriktat på att producera funktionsunderställ i ull under namnet Ullfrotté Original. Det första plagget i ullfrotté tillverkades 1972, men det var inte förrän i början av 1980-talet som tillverkningen kom igång på allvar. Produkterna säljs idag framförallt till yrkesmarknaden med kunder i Sverige, som exempelvis svenska polisen, Vattenfall samt Banverket. I dagsläget säljer företaget till 18 länder varav ca 70 procent exporteras utanför Sveriges gränser 16. År 2002 fick företaget nya ägare. Sedan dess har en rad stora förändringar och moderniseringar skett. Bland annat har företaget flyttat till en ny fabrik i Östersund och det har investerats kraftigt i nya maskiner och nya produktionslösningar. Det har även skett stora förändringar genom produktutveckling av redan befintliga produkter samt att nya produkter tagits fram. Företaget har en ny VD och det har anställts ett flertal nya personer inom ledande befattningar. Utöver detta har företaget även infört ett modernt datoriserat affärs- och produktionssystem vid namn GARP GARP Affärssystemet är ett integrerat datasystem som knyter ihop företagets olika delar. Allt från inköp, produktion, redovisning, försäljning, tidsredovisning och fakturering m.m. länkas ihop i ett system. GARP vänder sig både till producerade företag samt handelsbolag och har stort fokus just på företag inom konfektion och textilbranschen. Andra företag som också använder GARP är till exempel Eton Fashion, Nudie Jeans, Haglöfs och WE 18. Ullfrotté AB började använda GARP år 2003 men har fram till idag inte använt sig av systemet vad gäller produktkalkyler. En av anledningarna till detta är att det är ett stort arbeta att lägga in all data Adam Brånby, VD, Ullfrotté AB

14 som behövs och lägga upp en fungerande struktur för företagets nära 650 olika produktvarianter Kalkyler hos Ullfrotté innan studiens genomförande Företagets totala kostnader kan delas upp i följande kategorier 20 : 1. Material 2. Löner och ersättningar produktion 3. Avskrivningar 4. Lokalkostnader 5. Produktionsomkostnader 6. Administrationskostnader 7. Löner och ersättningar administration 8. Övriga personalomkostnader 9. Fraktkostnader 10. Marknadsföring 11. Finansiella kostnader De produktkalkyler som Ullfrotté AB tidigare använt sig av kan bäst beskrivas som bidragskalkyler. Företaget har räknat ut vad materialet kostar per produkt samt hur mycket tid det tar att framställa en produkt, för att på så sätt få fram vad den direkta lönen varit för att tillverka produkten 21. Skillnaden mellan dessa kostnader (särkostnader) och intäkten produkten genererat när den sedan sålts är produktens täckningsbidrag. Täckningsbidraget ska sedan täcka alla övriga kostnader såsom hyra, avskrivning av maskiner, marknadsföring etc. En anledning till att företaget tidigare inte haft en bättre och mer utvecklad produktkalkyl har till stor del berott på att företaget inte haft ett fungerande datoriserat produktionssystem. Därför har det av praktiska skäl gjorts många förenklingar vid framtagandet av produktkalkylerna. Exempelvis har endast en kalkyl gjorts för en hel produktgrupp, även om produktgruppen innehållit produkter av olika storlekar samt att vissa av produkterna gjorts på olika maskiner. Det är 19 Jörgen Eriksson, Produktionschef, Ullfrotté AB. 20 Annkristinne Boije, Ekonomiansvarig, Ullfrotté AB. 21 Adam Brånby, a.a., Jörgen Eriksson, a.a. 14

15 dock fullt förståligt att schabloner som dessa gjorts, med tanke på att det tidigare har varit en ganska tidskrävande uppgift att räkna om och uppdatera kalkylerna då företaget exempelvis bytt råvaruleverantörer, fått högre priser på råvaror eller när löner ökat Produktionen All produktion sker idag i fabriken i Östersund, från garn till färdigsydd produkt. Ullfrottés produkter består av merinoull, polyamid och polyester. Sammansättningen varierar i olika plaggdelar för att uppnå optimal funktion och komfort. Ullfrotté har idag tre huvudprodukter som utgörs av sockor, tröjor samt långkalsonger. Företaget tillverkar även mössor/vantar och trosor men dessa utgör dock en väldigt liten del av den totala omsättningen. Företagets huvudprodukter är i sin tur uppdelade i undergrupper. Sockorna finns i sex olika sorter och tröjorna i tre olika sorter. Sockorna är uppdelade i fem olika storlekar med unisex på alla. Tröjorna och långkalsongerna är dock uppdelade på herr och dam, med fyra olika storlekar för varje produkt. De flesta produkterna produceras även i fem olika färger, med tre olika tjocklekar för varje produkt. Barnkläder finns även inom varje produkt. Kontentan blir att det inom företaget finns uppemot 650 olika artiklar beroende på vilken produkt, storlek, tjocklek eller färg det gäller Produktion tröjor samt långkalsonger De olika delarna i plaggen stickas på specialkonstruerade maskiner vilket ger en väv med små frottéöglor. Efter stickning av väven går materialet vidare till beredningen. Här tvättas all väv för att stabiliseras innan vidare processer. Efter tvättning och torkning, formas sedan plaggdelarna med hjälp av värme och vattenånga. Därefter klipps de olika delarna till (stansas) för att passa ihop vid sömnad. Stansningen är väldigt exakt, för att inte några biprodukter ska framkomma. Efter stansningen sys de olika plaggdelarna ihop med flata sömmar. Varje plagg är endast sydd av en sömmerska som syr alla olika moment. Sömmerskan kontrollerar och ansvarar själv för det plagg som sys och märker till slut det färdigsydda plagget med en namnetikett. Regelbundet gör varje sömmerska även stickprovskontroller för att kontrollera att plaggen håller rätt mått enligt gällande normer. 22 Ibid. 23 Sofia Åberg, Ansvarig för material, kvalitet och produktutveckling, Ullfrotté AB. 15

16 När ett plagg är färdigsytt transporteras det vidare för paketering i mindre kapslar. Kapslarna packas i större transportkartonger för vidare transport till eget lager och senare till slutkund 24. Stickning Tvätt/tork Formning Stans Sömnad Packning Modell 4: De olika stegen från garn till färdigt plagg för tröjor samt långkalsonger Produktion sockor Produktionen för sockorna är en betydlig snabbare process än för underkläderna. Även sockorna stickas på specialkonstruerade maskiner för att skapa små frottéöglor. Sockorna går sedan vidare till sömnad då tån på sockan sys ihop av en sömmerska. Sockorna tvättas sedan för att slutligen paketeras 25. Stickning Tåsömnad Tvätt/tork Packning Modell 5: De olika stegen från garn till färdigt plagg för sockor. 24 Ibid. 25 Ibid. 16

17 4. Metod och modell 4.1 Avgränsning Jag har valt att avgränsa mig till att enbart studera företagets sockor för att besvara mitt syfte. Detta eftersom jag har ett komplext ämne och studien skulle bli för omfattande om jag skulle studera alla företagets produkter. Jag, tillsammans med företagets ledning, anser dock inte att det kommer att påverka resultatet. Produktionen ser i stort likadan ut för företagets sockor som för företagets övriga produkter, men med en mindre komplex struktur. Slutresultatet bör därför bli det samma oavsett om alla företagets produkter tas med eller inte. Jag har dock valt att beskriva lite kort om hur produktionen för tröjor samt långkalsonger ser ut. Detta för att läsaren ska få en bättre inblick i företagets produktion. Jag har även valt att inte redovisa hur mycket varje socka kommer att kosta utifrån de nya kalkylerna. Detta beror på att företaget inte vill att det ska vara offentligt. 4.2 Val av kalkylmodell utifrån GARP En viktig aspekt vid valet av produktkalkyl var att företaget skulle kunna integrera sina kalkyler med sitt affärssystem GARP. Det framkom dock, allt eftersom jag arbetat med systemet, att detta inte var ett stort problem. Systemet är så pass väl uppbyggt att flera olika kalkylmodeller kan implementeras. Oberoende vilken kalkylmetod jag än väljer kommer kalkylmetoden att kunna implementeras med GARP. 4.3 Insamling av sekundärdata För att sätta mig in i ämnet och få lite bakgrundsfakta, började jag med att läsa böckerna Produktkalkylering av Sigurd Hansson och Sven-Åke Nilsson 26, Kalkyler som beslutsunderlag av Göran Anderson 27 samt Produktkalkyler av Peter Alnestig och Anders Segerstedt 28. Tillsammans gav böckerna mig en bra grund för att kunna sätta mig in i ämnet. Med tanke på att ämnet är väldigt brett och idag används i alla stora producerande företag, finns det väldigt mycket material att använda sig av. 26 Sigurd är fd universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen i Lund. Sven-Åke var verksam vid Tekniska Högskolan i Lund och MIL, Managementprogrammet i Lund. 27 Göran är docent i företagsekonomi och sen 1970 talet lärare och forskare vid Ekonomihögskolan, Växjö Universitet. Han har även en omfattande erfarenhet som lärare vid företagsintern utbildning. 28 Peter Alnestig och Anders Segerstedt är båda verksamma vid Mälardalens Högskola 17

18 Jag har dock försökt att begränsa mig till ovanstående tre böcker. Innan jag började skriva om ämnet försökte jag även ta reda på hur mycket företagsledningen visste om produktkalkylering och om jag skulle kunna lära mig något från dem. Det visade sig att de var mycket väl insatta i ämnet vilket gav mig en bra bas att utgå ifrån. 4.4 Insamling av primärdata Operationslistor Eftersom syftet med uppsatsen bl.a. var att ta reda på vilken produktkalkylering Ullfrotté AB borde använda sig av och detta behövdes mätas på plats, har jag under flera tillfällen befunnit mig på företaget och hela tiden haft en kontinuerlig kontakt med företagets produktionschef samt VD. Med tanke på att en djupare analys av företagets produktkalkylering skulle ske var det viktigt att först och främst sätta sig in i själva företaget, dess struktur men framförallt dess produktion. Primära uppgiften blev därför bland annat att ta reda på vilka olika produkter företaget hade, vilka inputs (garn, arbetstimmar etc.) som krävdes för respektive produkt, vilka maskiner som utförde respektive aktivitet samt hur själva produktionen gick till från dess att garnet kom in i produktionen till dess att en färdig vara var klar. Jag behövde först och främst skapa mig en helhetsbild över företaget, för att sedan kunna gå in mer på djupet i produktionen. Allt eftersom en god kännedom om företaget skapades, lades allt mer fokus på detaljerna. Det gällde att tillsammans med företagets ledning, ta reda på vilka aspekter som företaget ansåg vara viktigast att först ta reda på och vad de behövde få fram ut deras kommande kalkyler. Viktigt var redan från början att företagsledningen ville att produktkalkylerna skulle kunna implementeras med deras affärssystem Garp. De ville även kunna se vilka förändringar som skedde och vilka produkter som påverkades om någon viss input förändrades. Vilken effekt skulle det bli om tillexempel garnpriset skulle gå upp? Det var också viktigt att ta reda på vilka maskiner som användes till vilka produkter och därigenom se hur många produkter som producerade på respektive maskin och hur lång tid respektive del tog. Detta för att t.ex. kunna räkna ut hur stor avskrivningen var för respektive maskin, för att sedan dela upp kostnaderna på respektive produktionsdel, men även för att kunna effektivisera produktionen. Ullfrotté AB har idag fem produktgrupper. Tröjor, Byxor, Sockor, Mössa/Vantar samt Trosor. Under varje produkt finns sedan ett antal olika artiklar, beroende på vilken produkt, typ av produkt, 18

19 storlek, tjocklek samt färg det gäller. Varje artikel utgör därför en specifik vara. Artikel nr utgör t.ex. en socka, 200 grams tjocklek, svart färg med storlek Sammanlagt har företaget ungefär 650 olika artikelvarianter som var för sig är unik. Ullfrotté AB Tröjor Byxor Sockor Mössa/ vantar Trosor Artiklar Modell 6: Produktstruktur I stort sett är det tre olika saker som påverkar kostnaden när en socka tillverkas. Hur mycket material som går åt för att tillverka sockan Vilka maskiner eller förädlingssteg som sockan måste igenom Hur lång tid sockan tar i de olika maskinerna eller förädlingsstegen I ett företag med få artiklar kan en kalkylmodel per artikelvariant byggas. För varje artikel räknas ut hur mycket material som går åt, vilka maskiner som behövs för tillverkningen och hur lång tid artikeln tar maskinerna i anspråk. Men då det rör sig om så många olika artikelvarianter som i det här fallet, samtidigt som företaget vill kunna ha en enkel struktur som lätt skall kunna uppdateras vid olika förändringar i produktionen eller vid prisförändringar, gällde det att bygga upp en enklare struktur för produktkalkylerna.även om antalet artikelvarianter är stort så är produktionen i sig tämligen enkel med endast ett begränsat antal moment samt ett begränsat antal förädlingsställen. 19

20 I bilden nedan beskrivs hur produktionen av sockor ser ut och då utifrån tre olika artiklar 1:a Operationen (stickning) Operationslista 1006 Op.nr 010 Tid Snabb Op.gr 1070 Operationslista 1008 Op.nr 010 Tid Normal Op.gr 1020 Operationslista 1009 Op.nr 010 Tid Normal Op.gr :a Operationen (tåsömnad per par) Operationslista 1002 Op.nr 060 Tid Normal Op.gr 6010 Operationslista 1002 Op.nr 060 Tid Normal Op.gr 6010 Operationslista 1002 Op.nr 060 Tid Normal Op.gr :e Operationen (tvätt och tork) Operationslista 1001 Op.nr 030 Tid Normal Op.gr 4010 Operationslista 1001 Op.nr 030 Tid Normal Op.gr 4010 Operationslista 1001 Op.nr 030 Tid Normal Op.gr :e Operationen (paketering) Operationslista 1003 Op.nr 080 Tid Normal Op.gr 8010 Operationslista 1003 Op.nr 080 Tid Normal Op.gr 8010 Operationslista 1003 Op.nr 080 Tid Normal Op.gr 8010 Färdig artikel Art: (active 200 g, str 19-21) Artikel: (active 200 g, str 36-39) Artikel: (sport 400 g, 19-21) Sockor Modell 7: En sockas olika operationer 20

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har: Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

Skärvad Olsson Kap 18

Skärvad Olsson Kap 18 Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 06 722G88 Repitition produktkalkylering Kalkylmässiga kostnader o o o o Materialkostnad Avskrivningar Ränta Företagarlön Kostnadsfördelning Sysselsättningen och produktkalkylering

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck = AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras

Läs mer

Seminarium 4 (kap 16-17)

Seminarium 4 (kap 16-17) TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010 Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt

Läs mer

Allmänt om kalkylering

Allmänt om kalkylering Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

Kalkyler som beslutsunderlag

Kalkyler som beslutsunderlag Kalkyler som beslutsunderlag Kapital 1 Inledning Distribution överföring från producent till konsument Företagsformer - Aktiebolag: Vanligast, dominerande bland stora företag, ägare satsa kapital, får

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan

Läs mer

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck

Läs mer

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Jonathan Carlson PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Case Hydrolink Oy Ab Företagsekonomi och turism 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Jonathan Carlson Lärdomsprovets titel

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i industriell ekonomi Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Rickard

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning

Läs mer

Produktkalkylering i småföretag

Produktkalkylering i småföretag 2003:109 C-UPPSATS Produktkalkylering i småföretag En studie av plastbranschen JOAKIM THORSAEUS Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning FÖRETAGSEKONOMI

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt

Läs mer

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår. SVECASA Mindre simulerat prov 2 Företagsekonomi Henri (Hema) Virkkunen Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man ett (1) poäng, har man fel förlorar man ett halvt

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna

Läs mer

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar 21

Läs mer

Företags- och Personalekonomi G88

Företags- och Personalekonomi G88 Företags- och Personalekonomi 05 722G88 Repetition Priselasticitet Korselasticitet 2012-01-04 2 Repetition Kan man i vissa fall avstå från kravet på total kostnadstäckning? På kort sikt gäller följande

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

EXAMENSARBETE. Anpassning av internredovisning till ABC. Katja Vaattovaara. Ekonomprogrammet C-nivå

EXAMENSARBETE. Anpassning av internredovisning till ABC. Katja Vaattovaara. Ekonomprogrammet C-nivå 2000:192 EXAMENSARBETE Anpassning av internredovisning till ABC Katja Vaattovaara Ekonomprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2000:192

Läs mer

Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp)

Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp) Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp) Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering

Läs mer

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod ESA106. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod ESA106. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten visa både teoretisk och praktisk kunskap inom ekonomistyrning. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse

Läs mer

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod ESA106. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod ESA106. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten visa både teoretisk och praktisk kunskap inom ekonomistyrning. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse

Läs mer

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB Institutionen för ekonomi Gunnar Sakari Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB C-uppsats Företagsekonomi Termin: Handledare: HT05 Bengt Bengtsson Sammanfattning Produktkalkyler

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 1

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar

Läs mer

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data: TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl

Läs mer

ABC-kalkylering inom restaurangbranschen

ABC-kalkylering inom restaurangbranschen Emilia Back ABC-kalkylering inom restaurangbranschen Case Strand-Mölle Företagsekonomi och turism 2014 2 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emilia Back Lärdomsprovets titel ABC-kalkylering

Läs mer

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna: LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi

Läs mer

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, 2015-08-17 Tentamens totala poäng är 100. Svara på ett strukturerat och läsbart sätt. Otydliga och oläsliga svar ges noll poäng. Redovisa alla era beräkningar

Läs mer

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Företagsekonomi 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Tradenom ABSTRAKT Författare Jonne Väkeväinen Lärdomsprovets titel Kalkyleringsmetoder inom byggnadsbranschen

Läs mer

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: a) Beräkna rörlig kostnad per styck. Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11

Läs mer

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion

Byggdelskalkyl. Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Projektering Produktion Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 1 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Allmänt om kalkylering

Läs mer

Kostnadskalkylering i ett tillverkande företag

Kostnadskalkylering i ett tillverkande företag Per Jonsson Kostnadskalkylering i ett tillverkande företag Cost calculations in a manufacturing company Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT 2010 Handledare: Karin Brunsson Förord Denna uppsats är skriven

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING

PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING Joakim Fågelklo PRODUKTKALKYLERING SOM UN- DERLAG VID RESULTATPLANERING Case: Oy Syketec Ab Företagsekonomi och turism 2012 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Joakim Fågelklo Lärdomsprovets

Läs mer

Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag

Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag Joakim Fagerudd Produktkalkylering som grund vid prissättning i småföretag Case Företag X Företagsekonomi 2016 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Joakim Fagerudd Lärdomsprovets titel

Läs mer

SVECASA Simulerat prov

SVECASA Simulerat prov SVECASA Simulerat prov 18.5.2017 Ditt namn: Din grupp (för- eller intensivgruppen): Redovisning / Finansiell ekonomi Alla frågor är flervalsfrågor. Endast ett alternativ är rätt. Har man rätt får man två

Läs mer

C-UPPSATS. Kalkylering i ett mindre, hustillverkande företag

C-UPPSATS. Kalkylering i ett mindre, hustillverkande företag C-UPPSATS 2007:301 Kalkylering i ett mindre, hustillverkande företag En studie av Englundshus AB Margaretha Jönsson Björn Lönnberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för

Läs mer

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Dagens tema Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Påläggskalkylerad

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010 Skrivtid: Tillåtna hjälpmedel: kl 9-12 (3 timmar) Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Detta skriftliga prov omfattar

Läs mer

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng. Textil Projekt- och Affärsutveckling AT1TA1 15 högskolepoäng Skriftlig omtentamen avseende 5 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 161104 Tid: 09-13 Sal: D519 Hjälpmedel:

Läs mer

Föreningen Sveriges Kommunalekonomer. Ola Eriksson

Föreningen Sveriges Kommunalekonomer. Ola Eriksson Ola Eriksson Ola Eriksson ola.eriksson@kef.se 026-128282 www.kef.se Har betydelse för Jämförelser Över tiden och med andra Ersättningssystem Friskolor LOV Prövning av otillåten konkurrens Beslutsunderlag

Läs mer