Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Transkript

1 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad a) Beräkna rörlig kostnad per styck. 1p RK/st = ( )/ = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = * 75 = kr c) Beräkna kostnad per styck vid en produktion på enheter och utnyttjandegraden är 79%. 1. Genom en divisionskalkyl Divisionsk alkyl 131,25kr / st Genom en normalkalkyl Normalkalk yl ,44kr / st Genom en minimikalkyl. Minimikalk yl rk / st 75kr / st d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 2 Normalkalkyl Ett företag tillhandahåller en tjänst för ett speciellt urval av kunder. Det finns st kunder som har intresse av tjänsten. Varje kund innebär en rörlig kostnad på 300 kr för olika administrativa åtgärder som porto, fakturering, telefonservice och uppföljning. De fasta kostnaderna uppgår till kr. Utnyttjandegraden är 125% vid denna beläggning. Beräkna kostnaden per styck för kunderna enligt: a) Divisionskalkyl Divisionskalkyl , 33kr b) Normalkalkyl Normalkalkyl (1200/1,25) , 92kr c) Minimikalkyl Minimikalkyl = 300 kr d) Beräkna vilken övertäckning av de FK som uppstår om företaget använder sig av normalkalkylen. 2122, ,33 = 364,58 kr 1200 * 364,58 = kr 1

2 Alternativt: 364, /1, Normal volym = Verklig volym st = Utnyttjandegrad 125% = 960 st FK/st = FK Normal volym = kr 960 st = kr Absorbering vid verklig volym = FK/st vid normal volym * Verklig volym Absorbering vid verklig volym = 1823 kr * st = kr Överabsorbering = Absorbering FK = kr kr = kr 3 Förändring Fasta kostnader I ett företag är den totala kostnaden kr per år vid st enheter. Vid volymen enheter är den totala kostnaden kr. a) Beräkna kostnaden per styck vid volymen st/år b) Genom en maskininvestering kan företaget sänka sina rörliga kostnader, men däremot kommer de fast att öka med kr per år. Hur många procent måste de rörliga kostnaderna minska för att investeringen skall ge samma resultat som tidigare vid en produktion på enheter. a) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan: = kr Rörlig kostnad (RK) blir då : / 3000 = 53,33 kr per st. Fasta kostnader (FK) blir alltså: ,33 * 4000 = kr Kostnad per st. vid enheter: ,33 = 62,94 kr/st b) Fasta kostnader ökar med kr, vilken procentsats skall då RK minska med: = 9,23 kr/st RK-förändring: 9,23 * 100 = 17,3% ,33 2

3 4 Nollpunkt, säkerhetsmarginal. Ett företag tillverkar endast en produkt och i tabellen nedan presenteras information om denna produkt: Försäljningspris per styck Helt fasta kostnader Nuvarande lager Normallager Försäljningsvolym år X1 Försäljningsvolym år X2 40 kr kr st st st st En konkurrent har satt ett pris på 38,00 40,50 kr/st på sin produkt, allt beroende på vilken orderstorlek som beställs. För det egna företaget är de rörliga kostnaderna per styck 18 kr och de är proportionellt rörliga. Antal anställda var under år X2 21 personer. a) Beräkna nollpunktsvolymen och nollpunktsomsättningen för företaget. TI FK RK / st * antal 40x x x st 18x b) Beräkna säkerhetsmarginalen i procent för år X SM 0, c) Beräkna vinsten per anställd år X2. Resultat = TI TK Resultat = 40 * * 18 = kr Vinsten per anställd= / 21 = kr d) Företagsledningen överväger att inleda ett priskrig om några stora order som är aktuella just nu. Man beräknar att priset behöver sänkas till 37 kr/st för att man skall få någon av dessa order. Farhågorna man har är att priset kommer att slå igenom för alla framtida leveranser. Hur stor försäljningsökning fordras för att prisminsänkningen inte skall resultera i sänkt vinst år X2? Antag att företaget måste sälja x antal: 37x x x 20263st e) Istället för priskonkurrens kan företaget gå in som underleverantör för en tillfällig order på st produkter. Priset för denna order är emellertid så lågt som 20 kr/st. Diskutera under vilka förutsättningar detta kan vara ett alternativ som överhuvudtaget är värt att överväga. Erhållet pris RK TB = 20 kr 18 kr 2 kr 3

4 5 Tillverkningskostnad enligt en divisionskalkyl En produkt förädlas i tre steg i tillverkningsavdelningarna A, B och C. Inom varje avdelning varierar mängden produkter i arbete (PIA) från tillfälle till tillfälle. Nedanstående tabell visar antalet produkter i arbete den 1 april och den 30 april ett visst år samt avdelningens kostnader. Under april levererades material för produkter till avdelning A till ett värde av 110 kr/st. A B C PIA den 1 april 150 st 350 st 100 st PIA den 30 april 250 st 150 st 200 st Kostnader för april kr kr kr Beräkna tillverkningskostnaden kr/st enligt en divisionskalkyl för de halvfabrikat som lämnade respektive avdelning. A B C IB 2000 st 1900 st 2100 st PIA 1/4 150 st 350 st 100 st PIA 30/4 250 st 150 st 200 st UB 1900 st 2100 st 2000 st Under månaden levereras material till enheter, dessa levereras till avdelning A för att sedan gå vidare i processen. Den utgående balansen (UB) blir ingående balans (IB) i nästa avdelning. Processkostnader: A: / = 55,79 kr/st B: / = 63,81 kr/st C: / = 44,00 kr/st Internpriser enligt en divisionskalkyl: A: 110, ,79 = 165,79 kr/st B: 165, ,81 = 229,60 kr/st C: 229, ,00 = 273,60 kr/st A B C Processkostnader 55,79 63,81 44,00 IB-kostnader 110,00 165,79 229,60 UB 165,79 229,60 273,60 4

5 6 Normal, genomsnittskalkyl Ventil AB tillverkar en produkt under 2003 i enheter. Nästa år beräknar företaget att tillverka och sälja enheter. Den normala volymen anses uppgå till 2003 års produktion. Ekonomiavdelningen har för år 2004 budgeterat följande kostnader (som i förhållande till 2003 enbart skiljer sig p g a förändringen i tillverkningsvolym) i kkr. Kostandsslag TVK-avd TVK-avd Adm Adm Totalt Totalt 100% 125% 100% 125% 100% 125% Material Löner Övriga RK Summa RK Avskrivningar Hyra Övriga FK Summa FK a) Beräkna den förkalkylerade produktkostnaden för 2004 enligt genomsnittskalkyl. Genomsnitts kalkyl2001 Totala kostnaden Beräknad volym kr / st b) Beräkna produktkostnaden för såväl 2003 som 2004 enligt normalkalkyl. Normalkalkyl 2003 FK Normal volym RK verklig volym kr / st Normalkalkyl 2004 FK Normal volym RK verklig volym kr / st c) Efterkalkylerad självkostnad för 2004 enligt en minimikalkyl: Minimikalk yl 2004 Rörliga kostnader verklig volym kr / st 5

6 7 Ekvivalentkalkyl Företaget har tre produkter som genomgår samma tillverkningsprocess och man har funnit att respektive produkts resursförbrukning har ett inbördes förhållande som är 1.5, 2.75 och Under en period tillverkade man St. P1, st. P2 och st. P3. Totalt uppgick kostnaden för denna produktion kr. Beräkna kostnaden per styck för de tre produkterna. Produkt Ekvivalenttal Volym Ekviv.mängd P P P Kostnaden för P1 = * , kr kostnad/st. P1 = /60000 = kr /st. Alternativt , Kostnaden för P2 = * , kr Pris P1 76,078*1,5 114,12kr kostnad/st. P2 = /43500 = kr /st Kostnaden för P3 = * , kr kostnad/st. P3 = /29750 = kr /st. 6

7 8 Ekvivalentkalkyl Ett företag har följande produktionsmix av sina produkter Villa st, Herrgård st och Mansion st. Alla produkter genomgår samma process men de kostar olika mycket i resursförbrukning. Villa kostar 10 kg och Herrgård kostar 15 kg samt Mansion kostar 25 kg. Produktionskostnaderna för dessa produkter kan inte separeras utan företaget vet att samtliga kostar kr att producera. Förpackningskostnader tillkommer för respektive produkt med Villa 23.50, Herrgård 33 kr och Mansion med 42 kr. Utöver dessa kostnader beräknas marknadsföringskostnaderna vara för Villa 3 kr per kg och Herrgård 2,50 kr per kg, samt Mansion med 2 kr per kg, Vilken kostnad har respektive produkt? Produkt Ekvivalenttal Volym Ekvivalentmängd Villa Herrgård Mansion Produktionskostnad per produkt: Produkt Beräkning Villa / =0,3797 0,3797 * = kr Herrgård / = 0,3038 0,3038 * = kr Mansion / = 0,3165 0,3165 * = kr Produktionskostnad per enhet av produkten plus förpackningskostnader och marknadsföringskostnader kr/st: Produkt Beräkning Kostnad kr/st Villa / ,50 + 3,00 * 10 = 197,17 kr Herrgård / ,00 + 2,50 * 15 = 286,00 kr Mansion / ,00 + 2,00 * 25 = 451,17 kr Alternativt: Kostnad / st 14,37kr / st Kostnad Villa 14,37*10 23,50 3,00*10 197,20kr / st 7

8 9 Självkostnadskalkyl Ett företag har en tillverkning av en produkt, där följande uppgifter finns: Direkt material 300 kr, direkt lön 500 kr och försäljningspris är 1500 kr. a) Beräkna täckningsbidraget per styck. TB = = 700 kr per styck b) Beräkna täckningsgraden. TG = TB/FP => 700/1500 = 0,4667 c) Vilket antal måste företaget producera om företaget har samkostnader på kr och vill ha en vinst på kr * x 800 * x = kr 700x = => x = 1 571,43 stycken d) Antag att företaget säljer st av produkten. Om samkostnaderna i uppgift c) består av kr i fasta MO och resterande del i fasta TO och AFFO-pålägget för företaget är 12%. Vilken självkostnad per styck har i så fall produkten, om påläggen beräknas för att jämt täcka de olika fasta kostnaderna? MO-pålägg = / (5000 * 300 ) = 0,2333 TO-pålägg = / ( 5000 * 500 ) = 0,26 DM 300 MO (0,2333 * 300=69,99) 70 DL 500 TO (0,26 * 500 = 130) 130 TVK 1000 AFFO (0.12*1000 = 120) 120 SJK 1120 Vinst 380 FP 1500 e) Vilken vinstmarginal har företaget om försäljningspriset är kr? Vinstmarginal => FP *(1-marg) = sjk 1120/1500 = 0,7467 => marginalen är (1-0,7467 = 0,2533 eller 25.33% marginal) Eller vinst/fp = 380/1500 = 0,2533 8

9 10 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar en produkt som kostar 325 kr i direkt lön och har en åtgång på 0,6 kg material. Materialet är en legering som kostar kr per ton och levereras i mindre mängder vid behov, men då tillkommer en ytterligare kostnad på 15% per kg och leverans. Företaget köper i genomsnitt 500 kg per månad på grund av det höga priset. Deras materialomkostnader är kr per år och tillverkningsomkostnader kr per år. Administrationen kostar företaget kr varje år och det inkluderar även försäljningsomkostnader. Företagets lönekostnader för produktionen är kr per år. a) Beräkna de olika påläggen per styck för denna produkt, anta att företaget endast har denna produkt i sin produktion. Direkt materialkostnad = 500 * ( *1,15)/1000 *12= kr MO-pålägg = / = 0,1359 eller 13.59% TO-pålägg = / = 2,62 eller 262% AFFO = /( ) = 0,1387 eller 13,87% b) Beräkna självkostnaden och försäljningspris per styck om företaget vill ha 25% vinstmarginal. Avrunda till hela kronor i svaret. Beräkning Pris DM (1,15*800000/ 1000)*0,6 = ,00 MO 0,1359 * 552 = 73,02 DL 325,00 TO 2,62 * 325 = 851,50 TVK 1 801,52 AFFO 0,1387 * 1 801,52 249,87 SJK 2 051,39 Vinst 2051,39/(1-0,25) 683,80 FP 2 735,19 c) Vilken är nollpunktsvolymen för denna produkt? 2735,19x = 552,00x x = st 11 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar två produkter A och B. Dessa produkter är olika i sin struktur och A är arbetsintensiv, medan B är kapitalintensiv. De två produkterna har följande resursförbrukning och värden: Produkt A B Direkt material Direkt lön Tillverkningstid i maskinen (min) Antal

10 Tillverkningsomkostnaderna uppgick under föregående period till kr, varav maskinkostnaden stod för 80% av kostnaderna. Den totala maskintiden i tillverkningen uppgick till timmar. Materialomkostnaderna för produkterna var under perioden kr. Här ingår förrådskostnader och lönekostnader för personal i förrådet. Antalet produkter under föregående period var för A 2500 och för B st. a) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och DL som påläggsbas. b) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med DM och maskintid som påläggsbas. c) Beräkna tillverkningskostnaden per styck med differentierade påläggsbaser. d) Av dina uträkningar ovan, ange vilken du tycker är bäst och motivera ditt förslag. a) MO-pålägg: /(2500* *250) = 0,1 TO-pålägg: /(2500* *100) = 4,36 Produkt A B DM MO DL TO TVK b) MO-pålägg: /(2500* *250) = 0,1 TO-pålägg: /(2 170 * 60) = 32,65 kr/min Produkt A B DM MO DL TO 326,50 979,50 TVK 741, ,50 c) MO-pålägg: /(2500* *250) = 0,1 TO-pålägg (DL-bas): /(2500* *100) = 0,87 TO-pålägg (maskintid): /(2170 * 60) = 26,11 kr/min Produkt A B DM MO DL TO 26,11 kr/min 261,10 783,30 TO 0,87 217,50 87,00 TVK 893, ,30 d) Beräkningen i c ger den bästa fördelning. Här har hänsyn tagits till produkternas olika tillverkningstid och kostnaderna är fördelade på maskinkostnader och övrigt, vilket ger en bra kostnadsfördelning. Att schablonmässigt fördela kostnaderna ger en felaktig bild av produktkostnaderna (kausalitetsprincipen). 10

11 12 Självkostnadskalkyl I ett företag passerar produkterna två tillverkningsavdelningar. Arbetsomkostnaderna är uppdelade i fast och rörliga kostnader. I tabellen nedan anges de normalpålägg som företaget använder. Typ av Pålägg Påläggsprocent Materialomkostnader 5% Fasta arbetsomkostnader Avd 1 50% Rörliga arbetsomkostnader Avd 1 40% Fasta arbetsomkostnader Avd 2 40% Rörliga arbetsomkostnader Avd 2 60% Administrationsomkostnader 20% Försäljningsomkostnader 15% Provision 3% Reklam specifikt för produkten (påläggsbas TVK) 2% Patentavgifter (påläggsbas samtliga TVK) 3% Vinstmarginal före provision 25% Din uppgift är att beräkna företagets försäljningspris för en produkt med följande direkta kostnader: Lösning: Kostnadstyp Kr/st Direkt material 125 Direkt lön Avd Direkt lön AVD Direkta försäljningskostnader 30 Beräkna de olika påläggsbeloppen för respektive avdelning och summera dessa (se TVK1). På dessa kostnader läggs sedan patentavgiften som tillhör speciella direkta tillverkningskostnader och därefter erhålls TVK2, som är den egentliga tillverkningskostnaden för produkten. På samma sätt är det med provision, använd försäljningspriset för att bestämma provisionskostnaden den bör inbakas i priset då företaget har ett avkastningskrav på 25%. Självkostnadskalkyl Kr DM 125,00 MO (0,05 * 125 = 6,25) 6,25 DL avd 1 225,00 TO(f) avd 1 (0,50 * 225 = 112,5) 112,50 TO avd 1 (0,40 * 225 = 90) 90,00 DL avd 2 155,00 TO(f) avd 2 (0,40 * 155 = 62) 62,00 TO avd 2 (0,60 * 155 = 93) 93,00 TVK(1) 868,75 11

12 SDTK (Patentavgift) (0,03 * 868,75 =26,06) 26,06 TVK(2) 894,81 AO (0,20 * 894,81 = 178,96) 178,96 FO (0,15 * 894,81 = 134,22) 134,22 FO (direkta) 30,00 SDFK (0,02 * 894,81 = 17,90) 17,90 SJK 1255,89 Vinst (1744, ,89-52,33= 436,09 FP (1255,89/0,72 =1744,29) 1744,29 Provision (1744,29 * 1,03 52,33 13 Differentierade påläggsbaser Ett företag tillverkar två produkter W1 och Y5. Dessa produkter har olika kostnadsanknytningar. W1 är en tidkrävande produkt, medan Y5 har höga kostnader i form av direkt material. Din uppgift är att beräkna tillverkningskostnaden för de två produkterna under två olika scenarier. Produkt W1 Y5 DM 95 kr/st 225 kr/st DL 769 kr/st 135 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min Lönekostnaderna för företaget var under perioden kr och tillverkningsomkostnaderna var under samma period kr. Av tillverkningskostnaderna låg den största delen av kostnaderna på maskintiden, resterande del är ospecificerad. Maskintiden som finns till förfogande under året inom företaget är timmar. 1. Beräkna TVK med DL som fördelningsnyckel. TO-Pålägg = TO/DL = / = 4,3 eller 430% Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO 4,3*DL 3306,70 kr/st 580,50 kr/st TVK 4170,70 kr/st 940,50 kr/st 2. Beräkna TVK med maskintid som fördelningsnyckel för TO. TO-Pålägg = /(11107 * 60) = 16,13 kr/st Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO*tid 3 403,43 kr/st 483,90 kr/st TVK 4 267,43 kr/st 843,90 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min 12

13 14 Självkostnadskalkyl Ett företag tillverkar produkterna A och B. Dessa ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st 27,50 12,75 dl kr/st 43,00 57,00 Summa kr/st 70,50 69,75 Man tillverkar för närvarande st av A och av B per år. De indirekta kostnaderna (FK) är per år: Materialomkostnader kr Tillverkningsomkostnader kr Administrationsomkostnader kr Försäljningsomkostnader kr Summa kr a) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. b) Hur stor blir totalkostnaden för verksamheten om tillverkningen av A minskar till st/år och tillverkningen av B ökar till st/år. A) Totala dm 27,50 * ,75 * = kr Totala dl 43,00 * ,00 * = kr kr MO - pålägg = TO - pålägg = , , 085 8, 5% 0, , 92 92% AO - Pålägg = , ,10 10% FO - Pålägg = , , 072 7, 2% a) Kostnadsslag A B dm 27,50 12,75 MO 8,5% 2,34 1,08 dl 43,00 57,00 TO 92% 39,56 52,44 Tillverkningskostnad 112,40 123,27 AO 10% 11,24 12,33 FO 7,2% 8,09 8,88 Självkostnad 131,73 144,48 b) Samtliga FK kommer inte att förändras på grund av volymskillnaderna, däremot kommer de rörliga kostnaderna att förändras: * 70, * 69, = kr 13

14 15 Självkostnadskalkyl I en verksamhet tillverkas produkterna A och B. De ger följande direkta kostnader (RK): A B dm kr/st dl kr/st Summa kr/st Tillverkningsvolymerna är för närvarande A = st och B = st per år. De indirekta kostnaderna är per år: Materialomkostnader kr Råvaruförrådskostnader kr Tillverkningsomkostnader kr Administrationsomkostnader kr Försäljningsomkostnader kr a) Hur stora blir påläggen som måste göras? b) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden kr/st för A respektive B vid de angivna volymerna. c) Vilket försäljningspris fordras för att man skall erhålla en vinstmarginal på 30%? Totala kostnader: För att kunna beräkna påläggen, måste vi veta den totala materialkostnaden och den totala lönekostnaden, den beräknas på följande sätt: dm = dl = * * 64 = kr * * 165 = kr a) Pålägg: MO = ( )/ = 0,1774 ca: 17,7% TO = / = 0,2183 ca: 21,8% AO = /( ) = = 0, eller 11,2% FO = /( ) = = 0,0701 eller 7% b) Självkostnadskalkyl: A B dm MO 17,7% 12,74 11,33 dl TO 21,8% 31,44 36,02 TVK 260,18 276,35 AO 11,2% 29,14 30,95 FO 7,00% 18,21 19,34 SJK 307,53 326,64 c) Vinstmarg. 30% 131,80 139,99 FP 439,33 466,62 14

15 16 Självkostnadskalkyl Företaget Extra tillverkar avancerade produkter och använder påläggskalkylering vid prissättningen. Påläggssatserna revideras en gång per år och för närvarande uppgår de till MO 18%, TO 250% och AFFO 85%. Man skall offerera en produkt som kräver direkta kostnader/st enligt följande: dm 20 kr och dl 60 kr och därutöver krävs speciella direkta kostnader för verktyg m m till en kostnad av kr. Offerten avser st. Vilket lägsta pris kan man sätta på offerten om man kräver 15% i vinstmarginal. dm 20 MO 0,18*20 3,60 dl 60 TO 2,50 * Spec. direkta kost = 4, Tillverkningskostnad 238,40 AFFO 0,85 * 238,40 202,64 Självkostnad 441,04 Vinstmarginal 15% 441,04 / 0,85 = 518,87 kr / st Offertpris för stycken: * 518,87 = kr avrundat kr 17 Självkostnadskalkyl Under ett år tillverkar ett företag enheter av produkt A och enheter av produkt B. Företaget har följande totala kostnader i kr: Gemensamma Produkt A Kostnader Produkt B Direkt material (dm) Direkt ackordslön (dl) Materialomkostnader Tillverkningsomkostnader Affärsomkostnader Direkta försäljnings kostnader Under ett normalår tillverkar företaget st av produkt A samt st av produkt B. Upprätta en påläggskalkyl för A och B och beräkna självkostnaden i kr/st för de båda produkterna. Påläggsbasen är dm för MO, dl för TO och tillverkningskostnad för AFFO. Antag att alla direkta kostnader är rörliga och att alla omkostnader (gemensamma) är fasta kostnader. Bestäm påläggen med hjälp av normalårskalkylering. 15

16 1) Direkta styckekostnader: Produkt A kr/st Produkt B kr/st dm / = / = 2,67 dl / = / = 3,33 dfk / = 1, / = 1,30 2) Normalpålägg: MO / (2* ,67*24 000) = 11,99% TO /(3* ,33*24 000) = 95,58% AFFO / (2* ,67* * ,33* ) = / = 44,92% 3) Påläggskalkyl (kr/st) Produkt A Produkt B dm 2 2,67 dl 3 3,33 MO 0,1199*2 = 0,24 0,1199 2,67 = 0,32 TO 0,9558*3 = 2,87 0,9558*3,33 = 3,18 TVK 8,11 9,50 AFFO 0,4492*8,11 = 3,64 0,4492*9,50 = 4,27 dfk 1,25 1,30 Självkostnad: 13,00 15,07 18 Projektkostnad Ett konsultföretag inom telefoni har fått en förfrågan från ett oljeproducerande land om telekommunikation. Projektet innebär att ca arbetstimmar för egna konsulter beräknas gå åt, förutom dessa tillkommer 500 timmar som måste införskaffas från ett annat konsultföretag då kompetensen inte finns inom det egna företaget. Det anlitande företagets kostnadsdebitering är 300 kr per timme, förutom denna debitering tillkommer ersättningar för resor och traktamenten på ca: kr. Lönekostnader för den egna personalen är beräknad till 155 kr per timme inklusive lönebikostnader. En del av konsultuppdraget kan utföras i Sverige, men kräver tillgång till telebolagets utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta kr. Förutom detta kalkylerar företaget med 10% administrationsomkostnadspålägg och 7% i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna på anbudet om man kräver 10% vinstmarginal för detta projekt. 16

17 DL 4000 * kr Projektkostnad 0,25 * kr SDPK 500 * kr Projektkostnad kr Adm kostnader 0,10 * kr Försäljningskost. 0,07 * kr Självkostnad kr Vinst kr Försäljningspris / 0, kr 19 Differentierad Produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO kkr 168 kkr 910 kkr kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. Lösning Grått 1, Kallt 2, Regnigt 6, Summa kr / kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. Lösning TO (dl) = kr * 40% = kr DL = kr 17

18 TO-pålägg = /910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = kr * 60% = kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = /2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) 20 ABC-kalkyl Ett företag har analyserat sina kalkyler och kostnader där framkommer det att det förmodligen föreligger fel i kalkylerna. Vissa produkter bär förmodligen högre kostnader än de förorsakar, medan andra produkter har belagts med för låga kostnader. Din uppgift är att hjälpa företaget att lägga detta tillrätta. Nedan följer en tabell med uppräkning av kostnader och kostnadsdrivare. Aktivitet Aktivitetskostnad Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolym Inköp av material kr Antal inköp st Kundbesök kr Besökstid timmar Försäljning över disk kr Antal kunder kunder Maskinbearbetning kr Bearbetningstid timmar a) Beräkna självkostnaden per styck för produkten AKS 120 när följande gäller, både vid en vanlig självkostnads- och en ABC-kalkyl. Vid en vanlig självkostnadskalkyl används material som påläggsbas för materialomkostnaderna och de totala materialkostnaderna var under föregående år 10 milj kr. och tillverkningsomkostnadspålägget använder DL som påläggsbas och den direkta lönekostnaden var under föregående år kr. Alla försäljnings- och administrativa kostnader slås ihop till AFFO och dessa ingår i försäljning över disk. Produkt Antal Produkt AKS stycken Materialkostnad kr Lönekostnad kr Antal inköp 12 Kundbesök 24 timmar Försäljning över disk kunder Maskinbearbetning 850 timmar Aktivitetskostnad: Kostnad / förekomst Aktivitet Inköp / kr / inköp Kundbesök / kr / besökstimme Försäljning över disk / kr/ kund Maskinbearbetning / ,50 kr per maskintimme 18

19 Lösning ABC-Kalkyl Produkt AKS 120 Kostnad totalt kr Kostnad/st DM / ,00 DL / ,00 Inköpskostnad 12 * 800 = / ,80 Kundbesök 24 * 1892 = / ,78 Försäljning över disk * 399 = / ,56 Maskinbearbetning 850 * 2687,50= / ,36 SJK 336,50 Självkostnadskalkyl Kostnad/st DM 25,00 MO / = 0,1 =>0,1*25= 2,50 DL 75,00 TO / = 2,0 => 2,0*75= 150,00 TVK 252,50 AFFO / = 0,314 => 0,314*252,50 = 79,29 SJK 331,79 Totala TVK = = kr b) Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? Produkten AKS 120 bär inte sina kostnader till fullo. Det innebär att de till viss del subventioneras av andra produkter. ABC-kalkylen däremot ger en rättvisare bild av kostnaderna, då det lagts ner arbete på att härleda kostnadsdrivare och aktiviteter. Därför är den kostnad för produkten AKS 120 som beräknats i ABC-kalkylen mer riktig. Ytterligare kommentarer kan vara att kostnaderna för maskinbearbetningen kan analyseras ytterligare och fördelas på än bättre sätt, då de är relativt stora. Likaså bör försäljning över disk undersökas, då kostnaderna för produkten verkar höga. 21 ABC-kalkyl Företaget AB tillverkar ett antal olika produkter till industrin. En undersökning har genomförts av de aktiviteter som förekommer och delat in dem i fyra kategorier. I tabellen nedan visas de olika aktiviteternas respektive kostnader och dess kostnadsdrivare. Aktivitetsgrupp Kostnader Kostnadsbärare Förekomst Logistik Antal enheter material st Arbete Direkt lön kr Tillverkningsomkostnader Antal styck st Tillverkningsorder Antal tillverkningsorder 500 st 19

20 För en specifik produkt (AKP) gäller följande: Antal tillverkningsorder 25 st Logistik st Direkt material 75 kr per styck Direkt lön 150 kr per styck Antal stycken stycken Med logistik menas anskaffning av material och antal stycken är tillverkningen av produkter. Det innebär att det åtgår mer andelar material per styck till produkterna. De direkta lönekostnaderna i produktionen är beräknade till i genomsnitt 100 kr per produkt och den direkta materialkostnaden per styck är beräknad till 75 kr i genomsnitt. Det innebär att vissa produkter har en högre DL-kostnad och även DM-kostnad än andra. 1. Din uppgift blir att beräkna tillverkningskostnaden per styck genom en självkostnadskalkyl där tillverkningsomkostnaderna fördelas i förhållande till DL och logistikkostnaderna med DM som påläggsbas. MO-pålägg = / ( *75) = 0,2844 TO-Pålägg = / ( *100) = 0,1717 SJK Kostnad /st DM 75 MO 0,2844*75 21,33 DL 150 TO 0,1717*150 25,76 TVK 272,09 2. Beräkna dessutom tillverkningskostnaden för produkten APK genom en ABCkalkyl. Aktivitet Kostnad per förekomst Kostnad per styck för APK Logistik /375000=8,53 kr (2850*8,53)/1500=16,21 kr Arbete / =1,11kr 1,11*150=166,50 kr Tillverkningsomkostnader /150000=6,33 kr 6,33 kr per st Tillverkningsorder /500=750 kr (750*25)/1500=12,50 ABC-Kalkyl Kostnad per styck DM 75 DL 150 Logistik 16,21 Arbete 166,50 Tillverk.omk. 6,33 Tillverkningsorder 12,50 TVK 426,54 3. Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? ABC-Kalkyl= 426,54 SJK-Kalkyl = 272,09 Differens = 154,45 ABC-Kalkylen bygger på en mer exakt fördelning av kostnaderna, varför den prissättningen kan förmodas bättre motsvara den verkliga kostnaden för produkten. 20

21 22 ABC-Kalkyl Ett företag har gjort en revidering av sina kostnader och var de hör hemma. Man ha kunnat konstatera att det förekommer 4 olika aktiviteter inom företaget. I tabellen nedan har en uppställning gjorts över de olika aktiviteterna: Aktivitet Kostnad Kostnadsdrivare Frekvens Kostnad kr/st kr Antal order st 150 kr/order kr Maskintimmar 1750 timmar 2000 kr/maskintimme kr Antal enheter kr/st kr Antal produkter 80 st kr/produkt Den direkta lönekostnaden för företaget är kr per år. De direkta materialkostnaderna för företaget uppgår normalt till ca: kr per år. Aktivitet 1 är kostnader förknippade med förrådshantering och ordermottagning. Aktivitet 2 är tillverkningsavdelningens omkostnader. Aktivitet 3 är även det en kostnad som tillhör tillverkningsavdelningen. Aktivitet 4 är kostnader som uppstår i samband med försäljning och marknadsföring av produkterna samt installation och serviceavtal. För en speciell produkt ur företagets sortiment gäller följande (artikel TPS 75): Antal enheter Antal order Antal maskintimmar Direkt material Direkt lön st 175 st 425 timmar kr kr a) Beräkna tillverkningskostnaden och självkostnaden per styck enligt en normal påläggskalkyl där pålägget görs enligt de beräkningar som gjorts ovan. För MO pålägget används DM som påläggsbas och för TO-pålägget används som bas den direkta lönen DL. För FO gäller att alla produkter ges en generell kostnad av 7 kr per styck. Beräkning Kr/st DM 36,00 MO / = 0,07 2,52 DL 75,00 TO / = 3, ,79 TVK 350,31 FO 7,00 FO /( )=0, ,02 SJK 395,33 b) Beräkna självkostnaden enligt en ABC-kalkyl. ABC-Kalkyl Beräkning Kr/st DM / ,00 21

22 DL / ,00 Akt 1 150*175/8500 3,09 Akt 2 (2000*425)/ ,00 Akt 3 604,00 Akt /8500 4,04 SJK 822,13 Vilka slutsatser drar du av dina beräkningar? Produkten har tydligen varit subventionerad tidigare. I och med att företaget lagt ner resurser på att lokalisera kostnaderna och dess kostnadsdrivare, kan ABC-kalkylen med fog antas vara mer rätt än påläggskalkylen. 23 Trång sektion Ett företag har två produkter i sitt sortiment. Omsättningen uppgår till 138 milj kr/år för dessa två produkter tillsammans. Företaget har 86 anställda varav 50% av de anställda är kvinnor. I tabellen nedan finns data som berör de två produkterna: Anmärkning X Y Försäljningspris kr/st Särkostnad rörlig kr/st Tid i maskin 1 min/st 2 4 Tid i maskin 2 min/st 3 5 Del av fast kostnad kr/st (fördelas med DL som bas) a) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 1 är trång sektion? Svar: Välj att tillverka X X Y FP Särkostnad TB TB kr/min Mask.1 20/2 = 10 32/4 = 8 b) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 2 är trång sektion? TB kr/min Mask.2 20/3 = 6,67 32/5 = 6,40 Svar: Välj att tillverka X c) Vilken produktsammansättning är mest lönsam om maskin 1 är en trång sektion och försäljningen av produkt X är begränsad till maximalt enheter. Det finns 800 timmar till förfogande i maskin 1. Av ovan gjorda beräkningar visar det sig att X har högst TB i båda maskinerna, så utifrån det resultatet är rådet tillverka X i första hand. Tillverkning av enheter X kräver: * 2 = min Då återstår det: 800 * = min Tillverka i så fall: / 4 = enheter Y 22

23 Produktsammansättning: X= enheter Y= enheter d) Vilket resultat uppnår företaget på dessa produkter om förhållandet i c) gäller? Resultat vid tillverkningen i c: * ( ) * ( ) = kr 24 Trång sektion Företaget har en tillverkning inom den grafiska industrin och gör utsmyckning till olika offentliga miljöer. Företagets produkter P1, P2 och P3 passerar genom två maskiner Ettan och Tvåan. Reproduktionen kräver olika lång behandlingstid i maskinerna, i tabellen nedan visas de värden som gäller för respektive produkt och maskin. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) Särkostnad (kr/st.) Din uppgift blir att beräkna i vilken ordning produkterna skall tillverkas om: a) Ettan är en trång sektion. Vid trånga sektioner är det som avgör vilken produkt som skall tillverkas det högsta TB per den trånga sektionen. I detta fall beräknas TB/min för respektive produkt. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) Särkostnad (kr/st.) TB per st TB/min av trång sektion 48 kr 70 kr 50 kr Tillverkningsordning om Ettan är en trång sektion: P2 (70 kr/min), P3 (50 kr/min) och P1 (48 kr/min) b) Tvåan är en trång sektion. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) Särkostnad (kr/st.) TB per st TB/min av trång sektion 120 kr 56 kr 100 kr Tillverkningsordning om Tvåan är en trång sektion: P1 (120 kr/min), P3 (100 kr/min) och P2 (56 kr/min) 23

24 25 Tillverkningsprioritering Ett företag inom spelmarknaden tillverkar olika sällskapsspel och har i tabellen nedan presenterat de värden som är aktuella för ett visst spel av sin produktion. Försäljningspris kr/st Material kr/st Lön kr/st Spelplan 12,00 kr 3,00 kr 6,00 Spelmarker 14,00 kr 3,50 kr 8,00 kr Tärningar 9,50 kr 2,00 kr 3,50 kr Kartong 12,00 kr 4,00 kr 7,00 kr Hela spel 60,00 kr Företaget kan antingen sälja hela spel till en grossist, eller delar till andra tillverkare till priserna i tabellen. När man säljer hela spel tillkommer en extra kostnad för packning och slutkontroll på 15,50 kr per spel. a) Beräkna TB kr/st för spelet. TB/st = 60-(3,00+3,50+2,00+4,00+6,00+8,00+3,50+7,00)-15,50 = 7,50 kr/spel b) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong FP 12,00 14,00 9,50 12,00 Mtrl.kost 3,00 3,50 2,00 4,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Tillvekningsprioritering: Tärningar, spelplan spelmarker och kartong. c) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om arbetstiden är en trång sektion? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB/lönekrona 3/6=0,5 2,50/8 = 0,3125 4/3,50=1,143 1/7 = 0,1428 Prioriteringsordning: Tärningar, Spelplan, spelmarker och kartong d) Företaget kan sälja antingen hela spel eller komponenter. Vilket alternativ är förmånligast för företaget. TB/spel = 7,50 kr TB/komponent = 3,00 + 2,50 + 4,00 + 1,00 = 10,50 kr Det är förmånligast att sälja komponenter! 24

25 26 Tillverkningsordning Följande data gäller: A B C FP kr/st 130 kr 100 kr 90 kr Materialkostnad (60 kr/kg) kr/st 20 kr 15 kr 20 kr Lönekostnad (120 kr/tim) kr/st 35 kr 25 kr 20 kr För tillverkningen av dessa produkter krävs det kontinuerlig utbildning för personalen. För produkt A kr, B kr och för produkt C kr under det första året. Företaget beräknar att man kan avsätta st A, B och C under år 1. a) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, respektive 3:dje hand. A B C FP kr /st Materialkost. Kr/st Lönekostnad Kr/st TB kr/st Utbildningskostnad Försäljningsantal Sök maximalt TTB: Produkt Beräkning TTB kr/produkt A ( )* kr B ( )* kr C ( )* kr Prioriteringsordning: C, B och A b) Bortse från utbildningskostnaden och antag att materialtillgången är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? Sök TB/kg: Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 20/60=0,333 (1/3) 75/(1/3)= B 15/60=0,25 60/0,25= C 20/60=0,333 (1/3) 50/(1/3) = Alternativt Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 60/20=3 3*75= B 60/15=4 4*60= C 60/20=3 3*50= 150 kr 3 c) Bortse från utbildningskostnaden och antag att arbetstiden är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? 25

26 Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 35/120=0,29 75/0,29= B 25/120=0, /0,21=285 2 C 20/120=0, /(1/6) =300 1 Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 120/35=3,43 3,43*75= 257,25 3 B 120/15=4,8 4,8*60= C 120/20=6 6*50 = d) Samma förutsättningar som i c) med tillägget att det endast finns arbetstimmar till förfogande. Vilken produktblandning bör väljas under dessa förutsättningar? Då C ger oss det högsta värdet per timme är det givet att vi skall tillverka så många C som möjligt, därefter B och till sist A. Tid per produkt: A: 60*0,29 = 17,4 min 60/3,43=17,49 min B: 60*0,21 = 12,6 min 60/4,8=12,5 min C: 60*0,167= 10,0 min 60/6 = 10 min Beräkning Ackumulerad tid Totalt antal min till förfogande 6000*60= min C *10min= min B * 12,5 min= min A /17,49 min 571 styck 0 Produktmix: C: styck B: styck A: 571 styck e) Produkt B har dålig kvalitet vid efterkontrollen och det fordras en viss omarbetning som kostar 65 kr/st. Vilka konsekvenser får det för företagets produktion av produkten B? TB per produkt B: 100 (15-25) 65 = -5 kr Produkten får ett negativt TB vilket innebär att produkten utgår ur sortimentet. 27 Produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO kkr 168 kkr 910 kkr kkr 961 kkr 545 kkr 26

27 Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. i) Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. (2p) Lösning Grått 1, Kallt 2, Regnigt 6, Summa kr / kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) j) Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. Lösning TO (dl) = kr * 40% = kr DL = kr TO-pålägg = /910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = kr * 60% = kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = /2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) k) Beräkna MO-pålägg för produkten Grått i kronor per styck enligt påläggsmetoden. Lösning MO= DM = kr MOpålägg = / = 4 % 4% * 1326 = 53 l) Beräkna AO-pålägg i kronor per styck för produkten Grått enligt påläggsmetoden. Lösning TVK = = kkr AO=961 kkr AO-pålägg = 961/8008=12% 12%*( )=1906*12%=228,72 =229 m) Företaget funderar på att införa ABC-kalkylering och har gjort en variant av fördelningsnyckel som liknar ABC-kalkylens sätt att fördela omkostnaderna. Beräkna FO för Grått. Gör en fördelning av FO och använd dig av antal fakturor som fördelningsnyckel. 27

28 Totalt sänds det ut 1200 fakturor för företagets alla produkter under denna period. Fakturering av Grått sker med 250 fakturor under samma period. Lösning Total kostnad för FO = kkr Antal fakturor = 1200 Pris per faktura 454,16 Antal för Grått=250 st Totalkostnad = ,66 Antal produkter = 500 Kostnad per st=113541,66/500= 227,08 kr/st. n) Enligt upprättad produktkalkyl för Kallt så erhålls en självkostnad på 3200 kronor per styck. Företaget har ett pris satt på 3520 kronor per styck för produkten. Vad är produkten Kallt:s vinstmarginal. Lösning ( ) /3520 = 9,09% 28 Stegkalkyl Snusfabriken AB har 6 produktionslinjer där snuset paketeras. De betjänas av blandarna där smakämnen, oljor mm. tillsätts. Blandarna betjänas av malning och förblandning där tobaksblad och stjälk mals och blandas. Paketeringslinjerna producerar dosor med snus som paketeras i stavar och kartonger. Slutligen lagras de i två olika kylrum, ett nytt och ett gammalt. Produktionsschemat ser ut så här. Sort DM/DL per dosa Rörlig maskinkostnad/dosa Pris per dosa Tillverkning och försäljning Linje 1 Grov lös Linje 2 Grov Portion Linje 3 Röda Lacket Lös Linje 4 Ettan Lös Linje 5 Ettan Portion Linje 6 Catch Portion Lagringsställe 1 kostar kr Lagringsställe 2 kostar kr Blandare Grov och Röda lacket kostar kr per år och blandare. Blandare Ettan och Catch kostar kr per år och blandare. Malning och förblandning kostar kr Gör en fullständig stegkalkyl i så många steg som du kan se är möjligt. Lösning 28

29 Linje Ettan Sort Grov L Grov P Röda L Ettan L P Catch Pris RK TB/st Volym 000 st TB1 (tkr) Kostn blandare (tkr) TB2 (tkr) Lagringskostnad TB 3 (tkr) Malning och förbland TB4 (tkr) nuvärde, internränta, utbyteskalkyl Gruvbolaget Gold Goblin PLC avser att investera i en ny schaktmaskin. Investeringens förutsättningar är följande: Grundinvestering: 6 mkr Ekonomisk livslängd 8 år Årligt inbetalningsöverskott 1,5 mkr Kalkylränta 12% Restvärde 1 mkr a) Beräkna nuvärdet av investeringen ,5 x 4, x 0,4039 = 1,86 mkr b) Beräkna investeringens internränta Testa 15% ,5 x 4, x 0,3269 = 1,06 mkr Testa 20% ,5 x 3, x 0,2326 = -0,01 mkr,dvs. internränta 20% c) Antag att det finns en befintlig schaktmaskin som skall utrangeras (säljas för 0,5 mkr). Denna skulle kunna repareras för 0,5 mkr och fungera i ytterligare 2 år och bedöms då vara värdelös. Den befintliga maskinen ger samma inbetalningar som den nya men har driftskostnader som är 0,3 mkr högre. Är det bättre att behålla den befintliga i två år till eller byta nu? Annuitet ny 1,5 + (1 x 0,4039 x 0,2013) 6 x 0,2013 = 0,37 mkr Annuitet gammal 1,2 (0,5+0,5) x 0,5917 = 0,61 mkr Den gamla ger ett högre årligt överskott behåll denna i två år till 29

30 30 pay-off, nuvärde, ändrade förutsättningar Färjerederiet Lettlink planerar att börja trafikera linjen Riga Stockholm. Rederiet har beställt en ny färja av varvet Speedboat AB och skall i början av år 2003 betala 5 mkr i förskott. Övrig information om investeringen: Ytterligare delbetalning av färjan 60 mkr betalas i början av år Slutbetalning av färjan 5 mkr betalas i början av år Förväntade biljettinbetalningar per år 25 mkr. Förväntad bruttovinst av ombordförsäljning 10 mkr per år. Förväntade utbetalningar för drift och löner mm 22 mkr per år Ekonomisk livslängd 15 år Beräknat restvärde 20 mkr Färjan beräknas att tas i bruk vid början av år Lettlink använder sig av kalkylräntan 12% A. Beräkna investeringens återbetalningstid (pay-off). 70 / 13 = 5,4 år B. Beräkna investeringens nuvärde. Här får man tänka sig för ordentligt när det gäller åren. Om vår utgångspunkt i investeringskalkylen är 2003 (år 0) innebär detta att vi diskonterar alla belopp till början av år Det är två års skillnad mellan den första utbetalningen av grundinvesteringen (början av 2003) och det första inbetalningsöverskottet (slutet av 2004) Detta innebär att livslängden är slut vid slutet av år 16 eftersom det första året inte innebär något nyttjande av investeringen då den inte är färdig då x 0, x 0, x (6,974 0,893) + 20 x 0,1631 = 19,8 mkr Ett annat sätt att lösa problemet är att utgå från den stora utbetalningen för grundinvesteringen 2004 (år 0). Detta förfarande innebär att man måste slutvärdeberäkna förskottet fram till tidpunkten för den stora utbetalningen. - 5 x 1, x 0, x 6, x 0,1827 = 22,1 mkr Skillnaden i lösning är 19,8 x 1,12 = 22,1 eftersom de är uttryckta i olika år. C. Under år 2003 när varvet börjat bygga färjan händer något som gör att förutsättningarna för kalkylen ändras dramatiskt och Lettlink funderar på om de skall avbeställa färjan. Detta skulle vara möjligt om företaget betalar 5 mkr i skadestånd utöver de då redan utbetalade 5 mkr i förskott. Vad kallas de 10 mkr i kalkylsammanhang och hur skall man hantera dem när man skall ta beslut om avbeställning eller ej? Sunk cost eller sjunkna kostnader Dessa får inte påverka investeringsbeslutet. Alltså är G= 60 i den nya kalkylsituationen. 31 vilken metod, räkna baklänges Följande situationer innebär ett investeringsproblem som behöver lösas. Redogör för det bästa tillvägagångssättet och motivera ditt val. Vissa situationer kräver att du räknar medan andra kräver att du analyserar problemet och föreslår lämplig teknik för att lösa det. A. AB Gallini har gott om intressanta investeringsmöjligheter. Företagets stora problem just nu är att investeringsbudgeten inte innehåller tillräckligt med pengar för att genomföra alla. Hur skall man gå tillväga när man väljer bland tänkbara projekt? Här gäller det att få ut så mycket kapitalvärde som möjligt av investeringsbudgeten. Det 30

31 bästa sättet här är att räkna ut investeringarnas kapitalvärdekvot eller annuitetskvot. En rangordning med internräntan som utvärderingsinstrument skulle också lösa problemet. Nuvärde eller Pay back skulle inte prioritera på bästa sätt här. Genom den stora osäkerhet som råder om framtiden samt den hänsyn man måste ta när det gäller likviditeten gör att projektutvärdering bör ske enligt Pay back-metoden B. AB Chops befinner sig i en bransch som kännetecknas av stor turbulens och en enorm utvecklingstakt. Den kraftiga expansionstakten innebär också en hård påfrestning på företagets likviditet. Hur skall företaget utvärdera tänkbara investeringsprojekt? C. AB Brave överväger en investering som förväntas ge ett årligt inbetalningsöverskott under 6 år på 63. Företagets kalkylränta är 15% och man bedömer inte att investeringen har något restvärde vid periodens slut. Hur stor får utbetalningen för grundinvesteringen maximalt vara för att investeringen skall vara lönsam enligt nuvärdemetoden? 63 x 3,784 G > 0, G får maximalt vara pay-off, nuvärde & internränta More Gas HB tillverkar reservdunkar till olika jeepmodeller. För att öka sin marknadsandel funderar företaget på att utveckla en variant i plast som komplement till nuvarande metalldunkar. Detta skulle innebära en investering i en formpress. Beslutsunderlag Inköp av formpress mm 3 mkr (2 mkr betalas kontant och 1 mkr betalas ett år senare). Försäljningspris per st 400:- Rörlig kostnad per st 80:- Årliga fasta kostnader för produktion av plastvarianten :- Beräknad årlig volym st Ekonomisk livslängd 6 år Kalkylränta 8% Restvärde 0,5 mkr G= = 3000 a = 400 x x = 660 n = 6 RV = 500 r = 8 % Uppgift: a) Hur lång är pay-off-tiden? 3000/660 = 4,54 år b) Är investeringen lönsam enligt nuvärdemetoden? 660 x 4, x 0, x 0,9259 = 440 c) Hur stor är investeringens internränta? Internränta pröva 15 % 660 x 3, x 0, x 0,8696 = -156 Pröva 12 % 660 x 4, x 0, x 0,8929 = Pay-off, nuvärde, internränta & känslighetsanalys AB Chalco överväger att lansera sin egenutvecklade produkt Miracle. Lanseringen medför följande konsekvenser: 31