Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR"

Transkript

1 Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och Beta) 2 Ö 3:3 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt X, Y Z) 2 Ö 3:4 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC -kalkyl (Stampa OY) 2 Ö 3:5 Ö 3:6 Ö 3:7 3 Självkostnad. Pålägg och ABC. Vinstpålägg, Marginal och PRIS. (Zenith) 3 Tillverkningskostnad. Pris till kund (ABC) (Danskavaljeren) 3 Självkostnad. Pålägg. RESULTAT per produktgrupp (ej ABC (Starlet) Ö 3:8 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC. RESULTAT/st (Bröllopsstassen) 4

2 Ö 3:1Pålägg/ABC ABC; arbetsgång a) Identifiera de aktiviteter som äger rum i företaget (exempel inköp, ordermottagning) b) Bestäm kostnadsdrivare för varje aktivitet ( tex antal inköpsanmodan, anta beställningar) c) Fördela de indirekta kostnaderna på aktiviteterna och räkna ut kostnaden PER ENHET AV KOSTNADSDRIVAREN d) Fördela aktiviteternas kostnader på produkterna (eller objekten) med hänsyn till hur mycket av aktiviteterna som utnyttjas av respektive produkt. 1) Påläggskalkyl Aktivitet Indirekt Kostnad Kostnadsbärare Förekomst Ant tillv order st Direkt Lön st Antal styck st Totalt TO-pålägg /(dL) = 570% Pålägg Produkt SSV dl dm Antal tillv Antal Order 10 SVK-pålägg Indirekta kostnader dl dm Pålägg 12 x 570% SVK Per st :-/ st :- /st 68.40/ st 90:40/ st ABC-pålägg Akt 1 Kr/st (per order) /5 000 = 6400 kr /st Akt 2 (dl) / = 150 %) Akt 3 Kr/st (per tillv antal) / = 20 kr/st dl :-/st dm :-/st Akt 1 10 x = :80/st Akt :-/st

3 Akt 3 Totalt 5000x 20 kr= :-/st :80/st Ö 3:2 (ABC) Lösning Verkstadsföretaget ABC-konstruktion AB tillverkar två produkter i en verkstad och med samma produktionsutrustning. Produkten Beta är en högvolymprodukt medan Alfa är en lågvolymprodukt. Ekonomiavdelningen har av tradition använt en självkostnadsmetod och fördelat produktionsrelaterade om kostnader (se rubriken Omkostnader) utifrån maskintid. Följande produktions- och kostnadsdata, gällande ett år med full sysselsättning, har sammanställts för de båda produkterna: Direkta kostnader per enhet Alfa Beta Direkt material 30 kr 50 kr Direkt lön 60 kr 80 kr Omkostnader Tillverkningsomkostnader Omkostnader för Produktionsplanering Materialomkostnader kr kr kr Produktionsdata (kostnadsdrivarvolym) material Maskintid Produktions- Produktions- Inleverans av per enhet volym order (h) (antal) (antal) (antal)

4 Produkt Alfa Produkt Beta Omkostnaderna är hänförbara till följande aktiviteter: Aktiviteter Maskinbearbetning Produktionsplanering Inköp av material Aktivitetskostnader kr kr kr kr Följande kostnadsdrivare används för de olika aktiviteterna: Aktivitet Kostnadsdrivare Maskinbearbetning Antalet maskintimmar Produktionsplanering Antalet produktionsorder Inköp av material Antalet inleveranser av materia Uppgift: a) Beräkna produkternas tillverkningskostnad per enhet enligt ekonomiavdelningens produktkalkylmodell. b) Gör en motsvarande ABC-kalkyl för de båda produkterna. Använd de kostnadsdrivare som anges i uppgiften. c) Vilken av kalkylmodellerna beräknar tillverkningskostnaden på mest korrekt sätt i föreliggande situation; och varför?

5 a) Självkostnadskalkyl (traditionell) Alfa Beta dm 30 kr 50 kr dl 60 kr 80 kr TO-pålägg 40 kr 40 kr Tillverkningskostnad 130 kr 170 kr TO-pålägg = / = 20 kr/tim Utfördelade tillverkningsomkostnader Alfa Beta TO kr kr ABC-kalkyl (självkostnadskalkyl) Aktiviteter Kostnadsdrivare Aktivitetssatser Maskinbearbetning Antalet maskintimmar / = 5 kr/h Produktionsplanering Inköp av material Antalet produktionsorder /300 = kr/ord. Antalet inleveranser av mtrl /200 = kr/inl. Aktiviteter Resursförbrukningen är: Kostnadsdrivare är: Maskinbearbetning Volymrelaterad Transaktions-/tidsrelaterad

6 Produktionsplanering Planeringsrelaterad Transaktionsrelaterad Inköp av material Inköpsrelaterad Transaktionsrelaterad Direkta kostnader och aktivitetskostnader Alfa Beta dm 30 kr 50 kr dl 60 kr 80 kr Maskinbearbetning (2 h x 5 kr) 10 kr (2 h x 5 kr) 10 kr Produktionsplanering (1.000x100/2.000) 50 kr (1.000x200/20.000) 10 kr Inköp av material (1.800x80/2.000) 72 kr (1.800x120/20.000) 10,80 kr Tillverkningskostnad 222 kr 160,80 kr Total aktivitetskostnad Alfa Beta Maskinbearbetning kr kr Produktionsplanering kr kr Inköp av material kr kr kr

7 Ö 3:3 ABC Lösning a) Pålägg: = 210 kr/arbetstimme Produkt X Y Z Direkt material Direkt lön TO 11/3 x 210 = x 210 = x 210 = 210 Tillverkningskostnad b) MO-pålägg: = 35,1 % Pålägg övriga omkostnader: = 185, 92 per maskintimme Produkt X Y Z Direkt material Direkt lön MO 250 x 35,1% = 87, x 35,1% = 70, x 35,1% = 38,61

8 TO 11/3 x 185,92 = 247,89 1 x 185,92 = 185,92 2 x 185,92 = 371,84 Tillverkningskostnad 665,64 576,12 580,45 c) Kostnad/uppsättning: = kr per serie Mottagningskostnad: = kr per leverans Emballeringskostnad: = kr per leverans Produktionsplanering: = kr per produktionsorder 50 antal Kostnad per transaktion T ex uppsättningskostnader för X: Antal uppsättningar: 3 transaktioner per produkt antal enheter Uppsättningskostnad för X: 3 x = Uppsättningskostnad per st X: = 1, 00 kr /st Produkt X Y Z Direkt material Direkt lön Maskinomkostnader *) 133,33 100,00 200,00 Uppsättningskostnader 1) 1,00 3,50 25,00

9 Mottagning 2) 8,06 28,19 443,05 Emballering 3) 23,44 11,72 195,31 Produktionsplanering 4) 37,30 37,30 233,12 Tillverkningskostnad 533,13 500, , *) = 100 kr/tim ) X = (3 x )/ = 1,00 Y = (7 x )/ = 3,50 Z = (20 x )/8.000 = 25,00 2) X = (15 x )/ = 8,06 Y = (35 x )/ = 28,19 Z = (220 x )/8.000 = 443,05 3) X = (9 x )/ = 23,44 Y = (3 x )/ = 11,72 Z = (20 x )/8.000 = 195,31 4) X = (15 x )/ = 37,30 Y = (10 x )/ = 37,30 Z = (25 x )/8.000 = 233,12

10 Ö 3-4 (ABC) Lösning Företaget Stampa Oy tillverkar och säljer färgbadkar för frimärkstillverkning. Tre varianter finns; en för vit färg, ett för blå och ett för gul färg (för tillverkning av svenska frimärken) Följande information beskriver kostnader, volymer och annan relevant kalkylinformation för företaget: Produkt VIT Produkt GUL Produkt BLÅ Totalt 1. Produktion och försäljning (st) Råmaterialförbrukning (st) per serie Direkta materialkostnader Direkt arbetstid (min) Maskintid (tim) 1,5 0, Direkt lön (kr/st) Antal produktionsserier Antal utleveranser Inlevererat material, antal (2x7) * ) 10. Antal produktionsorder *) Företaget tillämpar JIT och får materialet levererat direkt till produktion Omkostnader: Uppsättningskostnader:

11 Maskinkostnader Mottagning (av inleveranser) Emballering Produktionsplanering Totalt Företaget har tidigare haft ett enda pålägg för tillverkningsomkostnader, antal arbetstimmar. Majoriteten av företagets omkostnader är emellertid mera relaterade till maskintimmar än arbetstimmar. Man har därför beslutat införa två volymrelaterade påläggsbaser: maskintimmar och ett MO-pålägg för omkostnaderna i Mottagning. Företagets ekonomistyrare har nyligen deltagit i en presentation om ABC och omkostnaderna har parallellt med detta analyserat tillverkningen m a p huvudaktiviteter för att kunna beräkna produktkostnader enligt ABC-modellen. Din Uppgift: a) Beräkna tillverkningskostnaden för resp. produkt per styck om man bara har en påläggsbas, direkta arbetstimmar, för indirekta kostnader. (4 p) b) Beräkna tillverkningskostnaden för resp. produkt per styck om kostnaderna för Mottagning fördelas på basis av ett pålägg för MO beräknat på värdet av material samt övriga omkostnader fördelas på basis av maskintimmar. (4 p) c) Beräkna resp. produkts tillverkningskostnader per styck enligt en ABC-modell. (7 p) LÖSNING Uppsättningskostnader: Maskinkostnader Mottagning (av inleveranser) Emballering Produktionsplanering /30=1000/serie /14200tim=53,52/tim /270=1.834/inlev /32=7.812,50/utleverans /50=7.460/order Totalt

12 DM DL a) MOpål b) MOpål / = 20% TOpål 149,26 49,76 199,02 ( )/14200=99.50 c) Uppsättning 0,50 1,75 12,50 Maskin ,76 107,04 Mottagning 4,58 16,05 252,19 Emballering 11,72 5,86 97,66 Planering 18,65 18,65 116,56 Totalt 445,81 389,07 755,95

13 Ö 3:5 ABC Lösning Företaget Zenith AB tillverkar ergonomiska hjälpmedel för hushållsmarknaden. Man tillverkar tre olika modeller; Star, Moon och Sunshine. I företagets produktkalkyler använder man ett enda pålägg för fördelning av indirekta kostnader (omkostnader). Den påläggsbas man använder är direkt arbetstid. Priserna till kund baseras på den kalkylerade självkostnaden med ett vinstpålägg på 20 %. Följande information finns: STAR MOON SUNSHINE Material (kr/st) : Direkt arbetstid (tim/st) 0,5 1 1 Budgeterad produktion (st) Budgeterade omkostnader uppgår till Direkt lönekostnad är 120 kr/tim. Företaget överväger att införa en aktivitetsbaserad kalkylering enligt ABC modell. Man konstaterar att kostnaderna framförallt kan knytas till tre olika aktiviteter, maskinbearbetning, interna transporter och lagerhantering. Controllern föreslår att kostnaderna fördelas med hjälp av följande kostnadsdrivare: AKTIVITET Maskinbearbetning Interna transporter Lagerhantering KOSTNADSDRIVARE Antalet maskintimmar Antalet materialorder Yta

14 Controllern har vidare gjort en tidsstudie och konstaterar att respektive produkts andel av den totala kostnadsdrivarvolymen för respektive kostnadsdrivare är följande: KOSTNADSDRIVARE STAR MOON SUNSHINE Maskintimmar 40% 15% 45% Materialorder 47% 6% 47% Yta 42% 18% 40% Din uppgift: a) Beräkna kostnad (TVK) och pris för respektive produkt med hjälp av den ursprungliga omkostnadsfördelningsmetoden (ett enda pålägg) b) Beräkna kostnad (TVK) och pris för respektive produkt i en ABC-kalkyl med hjälp av företagets uppgifter ovan LÖSNING a) Fördelning / tim = 3.150:- per arbetstimme Direkta kostnader Star 435:- Moon 1.057,50 Sunshine 1.695:- Ger TO-pål Star 1.575:- Moon 3.150:- Sunshine 3.150:- SVK + 20 % vinstpålägg 2.406: : :- b) Ger TO-pål Star Moon 9.594:- Sunshine SVK + 20 % vinstpålägg : c) Företagets marginal (efter ABC kalkylen) om hela produktionen säljs (kr och %) Star =

15 Ö 3:6 ABC Lösning Företaget Danskavaljeren AB tillverkar ergonomiska dansskor. Man tillverkar tre olika modeller; Foxtrot, Rumba och Tango. I företagets produktkalkyler använder man ett enda pålägg för fördelning av indirekta kostnader (omkostnader). Den påläggsbas man använder f n är direkt maskintid. Priserna till kund baseras idag på den kalkylerade självkostnaden med ett vinstpålägg på 40 %. Följande information finns: Foxtrot Rumba Tango Materialåtgång per par (kg) 2 3 1,5 Direkt arbetstid (tim/par) 0,5 1,5 1,0 Maskintid (tim/par) 0,5 0,5 0,5 Budgeterad produktion (par) Antalet timmar för produktutveckling är totalt 1000 timmar per år. Antalet produktionsserier per år Direkt lönekostnad (DL) är 120 kr/tim. Kostnaden för materialet är 75 kr/kg. Kostnaden för omställningar av serier i produktionen beräknas till kronor/år

16 Den totala hyreskostnaden för lagerlokalerna är kronor/år. Maskinbearbetningen beräknas kosta kr/år. Man hyr f n en konsult för produktutvecklingsarbetet. Konsulten debiterar kr/tim (exkl. moms). Företagets controller har förstått att kostnaderna för skorna är felaktigt kalkylerade. Framförallt är den speciella Rumbaskon alldeles för billig. Han överväger därför att införa en aktivitetsbaserad kalkylering enligt ABC modell. Man konstaterar att kostnaderna framförallt kan knytas till fyra olika aktiviteter, produktutveckling, omställning, maskinbearbetning och lagerhantering. Controllern föreslår att kostnaderna fördelas med hjälp av följande kostnadsdrivare: AKTIVITET Produktutveckling Omställningar Maskinbearbetning Lagerhantering KOSTNADSDRIVARE Direkt arbetstid i produktionen Antalet produktionsserier Antalet maskintimmar Använd yta (antal kvm) Controllern har vidare gjort en studie av lagret och konstaterar att respektive produkts andel av den totalt använda volymen (kvm) är följande: KOSTNADSDRIVARE Foxtrot Rumba Tango Använd yta för respektive produkt 40% 15% 45% Dina uppgifter: c) Beräkna kostnad (Sjk) och pris till kund för respektive produkt med hjälp av den ursprungliga omkostnadsfördelningsmetoden (ett enda pålägg) (3 p) d) Beräkna kostnad (Sjk) och pris till kund för respektive produkt i en ABC-kalkyl med hjälp av företagets uppgifter ovan. Tips: Börja denna uppgift med att beräkna totala volymen för respektive kostnadsdrivare. (6 p)

17 e) Ange två faktorer som bidrar till att det kalkylerade priset skiljer sig ifrån varandra i de olika kalkylmodellerna (1p) LÖSNING. Följande direkta kostnader gäller för uppgifterna a c DM 2 x75= x75= 225 1,5 x 75 = 112,50 DL 120 x 0,5= x1,5= x 1,0 = 120 a) Pålägget är Totala omkostnader/antalet maskintimmar / (0,5x ,5 x ,5 x10000) =300 kr/mtimme TO Foxtrot 0,5 x 300:-, Rumba 0,5 x 300:- samt Tango 0,5 x 300:- Sjk % TOTALT b) Påläggsberäkning Omställning Produktutveckling Hyra Maskinbearbetning /70 st omställningar = 1000 kr/omställning (1000x2500)/ timmar =100:-/tim (se fördelning) / tim = 100:-/maskintimme Pålägg Omställning 1000x50/20 = x10/1 = x 10/10 = 1 Prod utveckling 0,5x100 =50 1,5x100 =150 1 x 100 = 100 Maskinbearbetning(x 0,5)=50 = 50 = 50 Hyror = Sjk % TOTALT ,

18 c) Några faktorer: 1) Den mindre volymen av RUMBA gör att den proportionellt tar högre andel av alla omkostnader 2) Produktutvecklingen är tre ggr så dyr för RUMBS som för den enklare skon 3) Lagerhanteringen blir mindre effektiv för den lilla volymen av RUMBA och det gör att dennas andel av kostnaden ska vara högre Ö 3:7 (ABC) Lösning Företaget Starlet AB tillverkar och säljer stjärnhimlar för olika rumsdesign. Kunderna är agenter i Europa. Man tillverkar tre olika modeller beroende på användningsområde; Sovrum, Cyberrum och Relax. I företagets produktkalkyler använder man olika pålägg för fördelning av indirekta kostnader (omkostnader). Priserna till kund baseras på den kalkylerade självkostnaden samt ett vinstpålägg på respektive produkt. För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av , respektive stycken stjärnhimlar Försäljningspriset är 75, 56 respektive 80 kr. Budgeterade kostnader är enl. följande: Sovrum Cyberrum Relax Totalt Direkt lön Direkt material

19 Direkt FO Fasta MO Rörliga TO Fasta TO Fasta AO Fasta FO Totalt Din uppgift a) Beräkna som underlag för självkostnadskalkyler de budgeterade påläggen (avrundat två decimaler) (4 p) b) Upprätta självkostnadskalkyler för de tre produkterna (3 p) c) Komplettera kalkylerna med en beräkning av det budgeterade resultatet per produktgrupp (kronor och %) (3 p) LÖSNING a) MO-pål / = 5% TO-pål / = 70% AO-pål / , = 415 /2.622,5 = 15,82% FO-pål /2.622,5 =5,33% b) DL ,60 DM TO-pål 10, ,32 MO-pål 1 0,95 1,10 TVK 46,50 36, (558 ) (739 ) (1.325 ) FO dir FO F 9,84 7,81 11,22 SVK 60,30 47,76 67,24 c) 75-60,30 = 14,70 (19,6%) x = : ,76 = 8,24 (14,71%) x = :-

20 80 67,24= 12,76 (15,95%) x = :- d) OBS NY Kalkyl utifrån säljarnas propå Ö 3:8 (ABC) Lösning Skräddarna vid företaget Bröllopsstassen AB syr idag två basmodeller för en blivande brudgum, basmodellen frockcoat och den lite mer toppade jaquetten. Sömnaden görs för hand, den är genomgående mycket avancerad och man använder ett och samma exklusiva tyg till samtliga modeller. Man syr upp modellerna i kortare serier (från 20 till 25 st/serie) för att det ska vara lite rationellt. Idag är priset helt baserat på självkostnaden för denna tillverkning. Man vill av konkrrensskäl istället kunna erbjuda sina kunder tre modeller i olika prislägen; kronor, kronor och kronor (inklusive mervärdeskatt). Man arbetar därför parallellt med att arbeta fram nya designer och mönster. Man planerar nu att börja sy en ny modell: bonjouren EXECUTIVE. I företagets kalkyl använder man ett enda pålägg för fördelning av de omkostnader som inte direkt kan spåras till varje modell. Det underlag (påläggsbas) man

21 använder för att fördela dessa omkostnader är f n den totala arbetstid som skräddarna lägger ner under ett år. Följande information finns: Befintliga modeller Ny modell BAS TOP EXECUTIVE Materialåtgång per jacket (meter) 2,5 3 4,5 Direkt arbetstid (tim/st) Symaskintid (tim/st) 0,9 0,5 0,7 Beräknat antal sydda och sålda 100 st 60 st 30 st Antalet timmar för framtagning av nya designer är totalt 200 timmar per år. Antal planerade tillverkningsserier per år 5 (20 st/serie) 4 (15 st/serie) 1(10 st/serie) Direkt lönekostnad (DL) är 140 kr/tim. Kostnaden för materialet är 750 kr/meter. Kostnaden för omställningar till varje ny serie beräknas till 1000 kronor per gång. Driftkostnaden för symaskinbearbetningen (lokalhyra,avskrivningar, drift och underhåll) beräknas kosta per år. Man hyr f n en extern designer. Designern debiterar 450 kr/tim (exkl. moms). Företagets ekonomiansvariga har förstått att man måste göra nya kalkyler. Hon har hört talas om ABC kalkylering och överväger därför att införa kalkylering enligt ABC modellen. Hon konstaterar att kostnaderna framförallt kan knytas till tre olika aktiviteter, designarbete, omställning, manuellt sömnadsbete. Hon föreslår att kostnaderna fördelas med hjälp av följande kostnadsdrivare: AKTIVITET Designarbetet Omställningarna Symaskinbearbetningen KOSTNADSDRIVARE Direkt arbetstid Antalet produktionsserier Antalet arbetstimmar

22 Dina uppgifter: f) Beräkna med hjälp av den ursprungliga omkostnadsfördelningsmetoden (ett enda pålägg), TB/st och RESULTAT per/st och TOTALT för respektive nuvarande två modeller, genom att beräkna (TVK) och priset till kund med ett vinstpåslag med 50% (inkluderar moms) (6 p) g) Beräkna TVK för respektive modell (alla tre modellerna) i en ABC-kalkyl med hjälp av företagets uppgifter ovan. Tips: Börja denna uppgift med att beräkna totala volymen för respektive kostnadsdrivare (5 p) h) Beräkna RESULTATET per st och totalt för samtliga modeller (d v s inklusive den nya modellen) vid den beräknade försäljningsvolymen (4 p) LÖSNING Gemensamt för a) och b) Direkta kostnader: BAS TOP EXECUTIVE DM 2,5 x x ,5 x DL 15 x x x Direkta Omkostnader Omställning 9 x 1000 = Symaskiner Design 200 x Totalt a) Antalet arbetstimmar = BAS 15 x 100 = 1500 tim TOP 15 x 60 = 900 tim Totalt tim

23 Fördelade omkostnader /2.400 = 100 kr/arbetstimme BAS TOP INDIREKTA 15 x x TVK Inkl vinstpåslag 50% Pris ex moms (x 0,8) / TB/st / RESULTAT/st Totalt RESULTAT x x Totalt b) Fördelning enligt ABC (inklusive den nya modellen) Aktiviteskostnad Fördelning Omställning kr/serie Design / kr/arbtim Symaskiner / kr/modell Omkostnader BAS TOP EXECUTIVE Omställning/st 5000/100s 50:- 4000/60 66, /30 33,33 Design 30 x :- 30 x :- 30 x :- Symaskiner x 0,9 900: x 0,5 500: x 0,7 700:- Totalt 1.400: (Kontroll x 100 x 60 x 30 )

24 TVK c) PRIS till KUND EX MOMS (x 0,8) /. direkta TB/st./. indirekt RESULTAT TOTALT x x x

Övningsuppgifter ABC kalkylering

Övningsuppgifter ABC kalkylering Övningsuppgifter ABC kalkylering Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC kalkyl (Produkt Alfa och Beta) 2

Läs mer

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning Kalkyleringens avvägning Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Intäkter/ kostnader Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta kostnader Direkta

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler

Läs mer

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision

Läs mer

Kalkyleringens avvägning

Kalkyleringens avvägning AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Intäkter/ kostnader Vad styr kostnadsuppdelningen? Verksamhetsvolym Fördelning Vilken uppdelning leder

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har: Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!

Läs mer

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en

Läs mer

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan

Läs mer

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck = AJK 8 Självkostnadskalkylering Kalkyleringens avvägning Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Divisionskalkyl / styck = Totala kostnader under perioder Verksamhetsvolym Kalkylobjektet skall påföras

Läs mer

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust? 1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar

Läs mer

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr 1 Normalkalkyl a) Beräkna rörlig kostnad per styck. RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) Beräkna fast kostnad FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr c) Beräkna kostnad per styck

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 FACITKMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Skärvad Olsson Kap 18

Skärvad Olsson Kap 18 Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen?

Läs mer

Allmänt om kalkylering

Allmänt om kalkylering Kalkylering 1 Allmänt om kalkylering Kalkylobjekt Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Förkalkyl Hela företaget, en produkt, en marknad, ett projekt Beslutsunderlag vid till exempel prissättning,

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E Övningsuppgifter, sid 1 [26] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet

Läs mer

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data: TENTER I KOSTNADSANALYS Del A 1. Förklara följande begrepp (5p): Degressivt rörlig kostnad Driftbetingad fast kostnad SärkostnadIndirekt kostnad Matchning Kostnadsbärare Alternativkostnad Normalkalkyl

Läs mer

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition

Läs mer

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program Byggdelskalkyl 1 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden 2 Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram 3 Söka Ram Typ av projekt

Läs mer

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: a) Beräkna rörlig kostnad per styck. Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11

Läs mer

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Oavsett syfte Order - Vilket pris skall offereras? Kund - Är kunden lönsam? Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Marknad - Ska vi vara kvar i Finland? Avdelning -Kostnad

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Uppgift 1 (max 8 poäng) 1 Uppgift 1 (max 8 poäng) a) Ange exempel på följande (4p): En fast ordersärkostnad; expeditionskostnad för paketering av en order, på en postorderfirma eller ett internetföretag. Framtagning av ritningar

Läs mer

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering RoKht14, F16 19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren 1

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition Produktkalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kapitel 17: Kalkylering, Kapitel 18: ering, Kapitel 19: Bidragskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Mkr % av TI Intäkter 9 749

Läs mer

LE1 PRODUKTKALKYLERING

LE1 PRODUKTKALKYLERING LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 1.1 RÖRFAST AB... 2 1.2 UPPBLÅSBAR... 2 1.3 KOSTNADSSLAG... 2 1.4 AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER... 3 1.5 TRÄSKOR... 3 1.6 MÅLERI AB... 3 1.7 ALBIN & BERTIL...

Läs mer

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på Grunder Produkt - Lägsta pris, lönsamhet Förädlingskedja Förädlar olika Kalkylerar Intäkter Kostnader KI-analys Kapitalkostnad =avskrivningar+räntor NH 15 1 NH 15

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG Särskild information till studenter som läst kursen under höstterminen 2010, vårterminen

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? K11 Prissä)ning, För 2 Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? Vad är rä) pris? Det är vik*gt a- varor och tjänster får rä- pris när de ska säljas *ll kunden: om priset sä-s för lågt

Läs mer

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010 Sida1 Introduktion I kursen KPP039 på Mälardalens högskola fick vi i uppgift att fördjupa oss om ett ämne som härrörde till våran senaste uppgift som vi utfört. Jag var i en grupp som har hjälpt ett företag

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Kalkylering

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Uppgift i kalkyldifferenser 4.0 Legotillverkaren Non Capisco brukar tillverka och leverera två produkter kallade Styran och Stellan åt en storkund. Materialet för produkterna skickas från beställaren,

Läs mer

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Mälardalens högskola Företagsekonomi, grundkurs, EFO706 TEN3 4,5 hp (Delkurs 3 Grundläggande ekonomistyrning) Fredagen den 16 maj 2013, kl 08.00 12.30 Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt! Omfattning

Läs mer

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7, 2015-08-17 Tentamens totala poäng är 100. Svara på ett strukturerat och läsbart sätt. Otydliga och oläsliga svar ges noll poäng. Redovisa alla era beräkningar

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema

Produktkalkylering. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl. Periodkalkyler. Dagens tema Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Dagens tema Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Påläggskalkylerad

Läs mer

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna? Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande

Läs mer

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E Fredagen den 23e augusti em (tre timmar) 2013 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation

Läs mer

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme 2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför

Läs mer

IEK415 Industriell ekonomi E

IEK415 Industriell ekonomi E IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning

Läs mer

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.

Läs mer

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska

Läs mer

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p) Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 161102 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=

Läs mer

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering 1 Linköpings universitet LIU 2007-11-29 EIE/Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum 3A:857, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering Fredagen den 30:e novemver

Läs mer

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Uppgift 1 i Kalkyldifferens Uppgift 1 i Kalkyldifferens I kristall -avdelningen i ett företag tillverkas bl a en ljusstake som består av en förgylld kopparstake och två kristallkulor vid namn Hot Stuff. Normalt tillverkas 2000 Hot

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt

Läs mer

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader Konstandskontroll för direkta och indirekta kostnader

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Räkneövning 2

Svecasa. Prepkursen närmast Hanken. Företagsekonomi. Räkneövning 2 Svecasa Prepkursen närmast Hanken Företagsekonomi Räkneövning 2 Påläggskalkylering Företaget Ab Hankenväskor Oy budgeterar bl. a följande kostnader inför det kommande verksamhetsåret: Direkta lönekostnader

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13 Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13 OBS. Svar för fråga 5 är ändrat (2013-02-05) Fråga 1 (10 SE). Nedan följer tio påståenden. Ange i svarsblanketten

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: 1 Normalkalkyl Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet: Produktion Kostnad 70 000 9 750 000 80 000 10 500 000 90 000 11 250 000 100 000 12 000 000 a) Beräkna

Läs mer

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng. Textil Projekt- och Affärsutveckling AT1TA1 15 högskolepoäng Skriftlig omtentamen avseende 5 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 161104 Tid: 09-13 Sal: D519 Hjälpmedel:

Läs mer

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011 Särskild information till studenter som läst kursen under VT 2011 och HT 2010 (8 högskolepoäng) Skrivtid:

Läs mer

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Kod: Tentamensdatum: Tid: Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER... EFTERUPPGIFTER EFTERUPPGIFTER... 2 5.1 LASTBILEN... 2 5.2 PÄRMEN... 2 5.3 NASDIT... 2 5.4 VELAB... 2 5.5 UTLIV... 2 5.6 FIFELOBOG... 3 5.7 BRYTJÄMT... 3 5.8 PRUTNOT... 3 5.9 LÄREKONOMI... 3 5.10 FRUKTAUTOMATEN...

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. Agenda F3 Internredovisning Produktkalkyl i kontoform Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex. IR2 b och c Differenser Påläggsdifferens Kalkyldifferens Inventeringsdifferens Standardpriser Trad. Internredovisning

Läs mer