LE1 PRODUKTKALKYLERING

Transkript

1 LE1 PRODUKTKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER RÖRFAST AB UPPBLÅSBAR KOSTNADSSLAG AB KRUMELUR... 3 UNDER UPPGIFTER TRÄSKOR MÅLERI AB ALBIN & BERTIL RANGORDNA FOTBOLLS-EM ALLT I METALL I SMÅLANDS SKOGAR AB PLAST X OCH Y BIG BROTHER STUDENTORKESTERFESTIVALEN... 7 LÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER... 8 LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER

2 FÖRE UPPGIFTER 1.1 Rörfast AB För Rörfast AB gäller följande samband mellan total självkostnad och producerad mängd: Antal enheter Total kostnad a) Beräkna de fasta kostnaderna. b) Beräkna de rörliga kostnaderna per enhet. c) Beräkna kostnaderna enligt minimikalkyl för en produktion av enheter. d) Beräkna självkostnaden per enhet enligt normalkalkyl då den normala produktionen är 3000 enheter. e) Under ett år producerades enheter. Hur mycket större (eller mindre) är de, enligt normalkalkyl (se d), beräknade kostnaderna jämfört med de verkliga kostnaderna? Varför finns denna skillnad? 1.2 Uppblåsbar Ett företag tillverkar bland annat tre olika typer av uppblåsbara badleksaker, Boll, Ring och Flotte. Så här i semestertider så ligger de lite efter i produktionen och hinner just nu inte med att producera allt de kan sälja. Den begränsande resursen i produktionen är den manuella arbetskraften och på grund av dålig planering så kommer det att ta ytterligare en vecka innan extra arbetskraft blir tillgänglig. a) Vilken av de tre produkterna är lönsammast att tillverka den kommande veckan innan den nya personalen kommer? Anta att allt som tillverkas kan säljas. Till din hjälp har du nedanstående enkla produktkalkyl och information om arbetstid. Boll Ring Flotte Särkostnad [kr/st] Fördelad samkostnad [kr/st] Vinst [kr/st] Försäljningspris Arbetstid per styck [min/st] Kostnadsslag Ange vilket kostnadsslag följande kostnader normalt kan hänföras till i en självkostnadskalkyl för ett tillverkningsföretag. a) Gemensam reklambroschyr för samtliga produkter. b) Royalty till uppfinnaren av en av våra produkter. c) Faktura från Svenssons Elbyrå. Reparation av en truck som används i tillverkningshallen. d) Lön till Petersson vid godsmottagningen. e) Hyra för ekonomiavdelningens kopieringsapparat. f) Försäljningsprovision för produkt Zig. 2

3 g) Lön till inköpskontorist Johansson. h) Uppvärmning av tillverkningslokalen. i) Nya blanketter till personalavdelningen. j) Deltagande i en mässa där företagets hela produktsortiment kunde förevisas. 1.4 AB Krumelur Följande årsdata föreligger för AB Krumelur: Direkt lön Direkt material Materialomkostnader Tillverkningsomkostnad Affärsomkostnad kkr kkr kkr kkr kkr a) Beräkna i en efterkalkyl hur stora MO- TO- och AFFO-påläggen skulle ha varit under året, för att de precis ska ha täckt de verkliga omkostnaderna. b) AB Krumelur ska lämna en offert på 2000 st av en produkt. Den direkta materialkostnaden beräknas till 40 kr/st och den direkta lönekostnaden till 60 kr/st. Vilket är det lägsta pris man kan lämna för ordern om man kräver 10% i vinstmarginal? UNDER UPPGIFTER 1.5 Träskor Ett företag på Östgötaslätten tillverkar fashionabla träskor som säljer bra bland främst traktens bönder. Företagets fasta kostnader uppgår till kr per år och den rörliga kostnaden per par av träskor är 80 kr. Försäljningspriset är 200 kr per par och man säljer i dagsläget 600 par träskor per år. a) Rita ett resultatdiagram för företaget och markera nollpunktvolymen. Glöm inte att namnge de kurvor du ritar in. b) Beräkna nollpunktsvolymen per år för företaget. c) Beräkna säkerhetsmarginalen i % för den givna situationen. 1.6 Måleri AB Företaget Måleri AB tillverkar målarfärg för proffs. Eftersom kundgruppen är professionella målare så säljs färgen enbart i stora behållare. Försäljningspriset för en behållare är 800 kr och den rörliga kostnaden per behållare är 200 kr. Den fasta kostnaden per kvartal är kr. a) Beräkna nollpunktsvolymen per kvartal. b) Rita ett resultatdiagram per kvartal och markera ut relevanta kurvor och nollpunktsvolymen. c) För att försöka öka effektiviteten i produktionen funderar företaget på att gå över till mer maskinell tillverkning och minska det manuella arbetet. Att införskaffa ytterligare en maskin skulle öka de fasta kostnaderna per kvartal med kr. Givet att företaget för tillfället tillverkar stycken per kvartal. Hur stor får den nya rörliga kostnaden per styck högst vara för att resultatet inte skall försämras? d) Utgå från den ursprungliga situationen i a). Anta att företaget i detta fall har en kapacitetsbegränsning som gör att de inte kan tillverka mer än st. Om de vill tillverka mer än st så måste de göra investeringar som ökar de fasta kostnaderna med kr per kvartal. Den rörliga kostnaden och försäljningspriset per styck är fortfarande de 3

4 samma. Illustrera denna situation i ett resultatdiagram där volymen på den horisontella axeln sträcker sig från 0 till Albin & Bertil Ett företag tillverkar två olika modeller av tänger, Albin och Bertil. I båda modellerna ingår titan. För tillverkning av en Albin behövs 70 g titan och för en Bertil behövs 130 g titan. Albin Bertil Pålägg för samkostnad per enhet 2,50 1,30 Vinst per enhet 1,00 2,60 Försäljningspris per enhet 12,50 12,30 Maximal efterfrågan per år 2000 st 2000 st Det har sedan en tid tillbaka varit svårt att få köpa så mycket titan som företaget behöver. Leverantören av titan har meddelat att man under nästa år enbart kan erhålla 270 kg titan mot 335 kg under tidigare år. Det är inte möjligt att köpa titan från någon annan leverantör. a) Ange nästa års produktion om företagets mål är att maximera vinsten på kort sikt. 1.8 Rangordna I ett företag tillverkas fyra olika produkter. Produkterna tillverkas av samma material, med samma maskin och med samma arbetskraft. Självkostnadskalkylen per styck har följande utseende (belopp i tkr). A B C D Direkt material Direkt lön Direkt maskinkostnad Pålägg för samkostnader Självkostnad Försäljningspris Timlön Materialkostnad Maskinkostnad 48 kr/h 20 kr/kg 40 kr/h Hur skulle du vilja rangordna de olika produkterna om avsikten är att maximera företagets vinst på kort sikt om: a) Tillgången på arbetskraft är trång sektor? b) Tillgången på material är trång sektor? 1.9 Fotbolls-EM Nu när fotbolls-em snart är här vill många köpa sig en ny fotboll och försöka efterlikna sina hjältar, Zlatan, Mellberg, Larsson etc. Företaget EM-bollen AB är marknadsledande på försäljning av fotbollar och har nu stor efterfrågan på sina tre modeller av fotbollar. De tre modellerna heter Zlatan, Mellberg och Larsson. Samtliga modeller tillverkas i äkta skinn. På grund av den stora fotbollsfebern har det tagit slut på skinn till fotbollar på marknaden, men EM-bollen AB har dock 600 kg skinn på lager kvar. Företaget vill använda det kvarvarande skinnet på bästa sätt. Nedan följer en sammanställning över de olika bollarna. 4

5 Artikel Zlatan Mellberg Larsson Försäljningspris [kr/st] Särkostnader [kr/st] Mängd skinn [kg] 0,4 0,5 0,3 Efterfrågan [st] a) Förklara i ord hur företaget bör gå tillväga för att använda det kvarvarande skinnet för att maximera sin vinst. b) Räkna ut hur många bollar man ska tillverka av varje sort för att använda det kvarvarande skinnet på bästa sätt Allt i metall Företaget Allt i metall tillverkar bland annat produkterna X35 och Y44. Båda produkterna måste gå igenom både maskin A och Maskin B innan de är färdiga och inga andra produkter använder dessa maskiner. På grund av tillfälligt ovanligt hög efterfrågan på dessa produkter kommande månad har företaget insett att de inte har tillräcklig kapacitet att tillverka lika många enheter som de skulle kunna sälja. Det finns många företag som tillverkar liknande produkter så om de inte kan leverera nästa månad går kunderna till någon annan, man kan alltså inte spara leveranser till senare. TB för en enhet av X35 är 35 kr och för en enhet av Y44 25 kr. Du får också veta följande om maskinerna och dess utnyttjande. Var och en av maskinerna kan utnyttjas 160 timmar per månad. För en enhet av produkt X35 går det åt 1 minut i maskin A och 4 minuter i maskin B. För varje enhet av produkt Y44 går det åt 2 minuter i maskin A och 3 minuter i maskin B. a) Hur stort blir företagets maximala totala täckningsbidrag från dessa produkter under den kommande månaden? 1.11 I Smålands skogar Djupt in i Smålands skogar ligger en liten mekanisk verkstad som vanligtvis utför reparationer av maskiner och maskindelar. Nu har det dock dykt upp en ny möjlighet. Det visar sig nämligen att en exklusiv butikskedja fallit för en inredningsdetalj som de såg vid ett besök orsakat av en punktering. För att kunna tillverka produkten i lite större skala krävs det dock att ytterligare en person anställs. Månadslönen inklusive sociala avgifter skulle vara kronor och är helt fast. Kostnader för material och övrigt skulle uppgå till 100 kronor per styck medan försäljningspriset till butikskedjan är 900 kronor per styck. a) Vad blir den genomsnittliga styckkostnaden vid nollpunktsvolymen? Inga beräkningar får göras enbart resonemang accepteras. b) Hur många enheter av denna produkt måste företaget minst producera varje månad för att det skall vara lönsamt för dem att anställa en person som tillverkar produkten? c) Om företaget dessutom måste investera i ytterligare maskiner för kr för att klara av tillverkningen, hur många månader måste man då minst hålla på för att nå den kritiska volymen givet att man tillverkar och säljer 50 stycken varje månad? 1.12 AB Plast AB Plast tillverkar hushållsprodukter. För en normal verksamhetsperiod har följande siffror sammanställts: Direkt material (inkl. MO) Direkt arbetslön Tillverkningsomkostnader Affärsomkostnader 50 miljoner kr 70 miljoner kr 84 miljoner kr 46,92 miljoner kr 5

6 a) Beräkna hur stora TO- och AFFO-påläggen skulle ha varit för att precis ha täckt omkostnaderna. Man använder direkt lön respektive total tillverkningskostnad som fördelningsnycklar för TO och AFFO. b) Beräkna självkostnaden för en trädgårdsstol till vilken det går åt direkt material (inkl. MO) för 25 kr och direkt arbetslön för 35kr. c) Eftersom tillverkningen är maskinberoende har man funderat på att använda maskintid som fördelningsnyckel för TO. Totalt utnyttjar man en normal period maskintimmar. Beräkna självkostnaden i kr/st för trädgårdsstolen i uppgift b) om man använder maskintid som fördelningsnyckel för TO. Varje trädgårdsstol kräver 8 minuters maskintid. d) Vad betyder förändringen i självkostnad? Är det en ren vinst för AB Plast att byta kalkylmodell? Vilka för- och nackdelar ger förändringen? 1.13 X och Y I en verksamhet tillverkas produkterna X och Y. de ger följande direkta kostnader (rörliga): X Y Direkt material (kr/st) 12 8 Direkt lön (kr/st) Summa (kr/st) Man tillverkar för närvarande st X och Y per år. De indirekta kostnaderna (fasta) är per år: Materialomkostnader Tillverkningsomkostnader Affärsomkostnader kr kr kr a) Beräkna i en efterkalkyl självkostnaden i kr/st för X respektive Y vid de angivna volymerna. b) Hur stor blir totalkostnaden för verksamheten om tillverkningen av X minskar till 8000st/år och tillverkningen av Y ökar till st/år? 1.14 Big Brother Tv kanalen Kanal 5 har påbörjat sin sista säsong av tv-programmet Big Brother. För att försöka tjäna ytterligare pengar på framgången har marknadsavdelningen beslutat att bjuda ut två produkter till försäljning, vilka kommer att bli ett måste för den inbitne Big Brother tittaren. Det man har beslutat sig för att sälja är ett par mysiga joggingbyxor med namnet Adam tryckt över baken, samt en matchande luvtröja med typisk Big Brother logga. Varje produkt går att köpa var för sig. Kanal 5 räknar med att kunna sälja 1000st byxor samt 1500st tröjor. Det är på detta sätt det nyligen uppstartade företaget Storebror och liten få sin första order. Storebror och liten köper in tyg från Spanien och trycken köps in färdiga från leverantör i Sverige. Tyget klipps efter mönster till delar och tygbitarna sys sedan samman till färdiga plagg. Till sist trycks namn och loggor på lämplig plats. För att tillverka en tröja krävs 1 m2 tyg och för att tillverka ett par byxor krävs 1,5 m2. Tyget kostar 26kr/m2. Big Brother loggantryck kostar 6kr/st och Adamtryck kostar 6kr/st i inköp. Lönekostnaden för att tillverka en tröja är 110kr och 125kr för byxorna. Storebror och liten har även följande kostnader för tillverkningen: Lagerkostnader material: kr Hyra tillverkningslokal: kr Avskrivningar och underhållskostnader för maskiner i tillverkningen: kr Lön till företagets VD: kr Lön till administratör: kr 6

7 Telefonkostnader: 9 000kr Kontorsmaterial: 2 850kr (Varken VD eller administratör arbetar heltid.) a) Hjälp Storebror och liten att göra en självkostnadskalkyl, enligt standard för tillverkande företag, för de båda plaggen. Ange försäljningspriset per styck då företaget kräver ett vinstpålägg på 20%. b) Använd istället maskintimmar som fördelningsnyckel (påläggsbas) för tillverkningsomkostnaderna och beräkna det nya försäljningspriset per styck för de båda produkterna. För att tillverka en tröja krävs 0,75 maskintimmar och för ett par byxor krävs 1 maskintimme. Avrunda svaret till två decimaler Studentorkesterfestivalen SOF (Studentorkesterfestivalen) är i antågande och den hårt jobbande kommittén beställde för en tid sedan skjortor, från företaget BluffSkjortan AB till sina Puttar, det vill säga deras hjälpredor. Detta för att lättare kunna skilja dem från mängden bland alla besökare på festivalen. SOF kommittén tycker dock att de fick betala ett alldeles för högt pris för dessa skjortor. Genom infiltration lyckas de få fatt i data från BluffSkjortan AB som kan ge svar på om priset verkligen var skäligt för skjortorna. Följande information har erhållits från infiltratören om företaget: Tillverkningen av skjortorna sker i två avdelningar, en helt automatiserad avdelning (Avd 1) där tyget klipps och en avdelning där delarna sys ihop manuellt (Avd 2). Företaget tillverkar många olika sorters skjortor och följande data gäller för företagets alla skjorttyper. (tkr = tusen kronor) Total direkt materialförbrukning under ett år: Hyra materiallager Lön till materiallagerförman Avskrivningar maskiner Avd 1 Reparationer och underhållskostnader maskiner Avd 1 Övriga omkostnader Avd 1 Antal maskintimmar i Avd 1 under ett år: Total arbetstid i Avd 2 under ett år: (Total direkt lön är alltså 750 tkr i Avd 2) Administrativa omkostnader Lön till försäljare Lön till VD tillika ägare tkr 60 tkr 150 tkr 400 tkr 40 tkr 100 tkr h h à 60 kr/h 50 tkr 600 tkr 350 tkr a) Beräkna MO- TO(Avd 1)- och AFFO-påläggen. (2p) För att tillverka de skjortor SOF kommittén köpte krävs: 3 m2 tyg à 20 kr/m2 5 m tråd à 0,2 kr/m 18 knappar à 0,5 kr/st Skjortan kräver också 6 minuters bearbetningstid i Avd 1 och 1 timme i Avd 2. b) Upprätta en självkostnadskalkyl samt beräkna försäljningspriset per skjorta om BluffSkjortan AB:s officiella vinstpålägg är 10%. Har SOF kommittén fått betala för mycket för sina skjortor om de betalade 320 kr/st? (2p) c) Vilken är vinstmarginalen för ovanstående kalkyl? (1p) 7

8 LÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER 1.1 a) FK= kr b) RK= 3 kr c) 3 kr d) 7 kr e) = högre Normalkalkyl 12000/ /4000 = 7 kr/st dvs. 7*4000 = kr Divisionskalkyl 12000/ /4000 = 6 kr/ st dvs. 6*4000st = kr Beräknade kostnaderna är kr dvs 4000 mer än de verkliga vilket beror på att då volymen är över normal så slås de fasta kostnaderna ut på en större volym 1.2 På kort sikt kan endast särkostnaderna påverkas och därför skall täckningsbidraget maximeras för maximal lönsamhet den kommande veckan. Den produkt med högst täckningsbidrag i förhållande till använd arbetstid ger det högsta totala täckningsbidraget. Boll Ring Flotte Särintäkt [kr/st] Särkostnad [kr/st] Täckningsbidrag, TB [kr/st] Arbetstid per styck [min/st] TB Arbetsminut [kr/min] 35/7 = 5 14/2 = 7 50/12 = 4, a) FO b) Spec. dir. tillv. kostn. c) TO d) MO e) AO f) Spec. dir. fösäljn. kostn. g) MO h) TO i) AO j) FO 1.4 a) MO-pålägg 5% TO- pålägg 125% AFFO-pålägg 10% b) kr (självkostnad = 194,70 kr/st) LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER Nollpunkt- break even Totala intäkter Totala kostnader Fasta kostnader

9 Nollpunktsvolymen är den volym där intäkterna är lika stora som kostnaderna dvs: Pris * Q0 = FK + rk/st*q0 => Q0 = 54000/(200-80) = 450 st Säkerhetsmarginal = (Verklig volym nollpunktsvolym)/verklig volym = ( )/600 = 25% 1.6 a) Nollpunktsvolym då totala intäkter = totala kostnader: FK Pris Q0 = FK + rörlig styckkostnad Q0 Q0 = = = 10000st Pris rörlig styckkostnad 600 b) Totala intäkter Totala kostnader kr (FK) Nollpunktsvolym Q 0 = st c) För att resultatet inte skall försämras måste den intjänade rörliga kostnaden vara minst lika stor som den extra fasta kostnaden rk rk 30 Den nya rörliga styckkostnaden får därför vara högst = 170 kr. d) Totala intäkter Totala kostnader kr st 1.7 Beslutskriterium: maximera Pris(särintäkt) = Samkostnad + särkostnad + vinst Särkostnad = Pris-samkostnad-vinst 9

10 TB A = Särintäkt-Särkostnad = vinst+samkostnad = 2+1,5 = 3,50 kr/st TB B = 2,60+1,30 = 3,90 Tillverka A före B enligt beslutskriteriet. Tillverkning av A enligt efterfrågan ger materialåtgången 140 kg. Rest på 130 kg titan. Tillverka B. Produktionsprogram: XA=2000st & XB=1000st 1.8 A B C D Särintäkt Särkostnad = = = =48 TB/st TB/arbetstimme 20/(12/48)= , TB/kg material 20/(8/20)= a) Arbetskraft trång sektor - maximera TB/timme - rangordning C, B, A, D b) Material trång sektor - maximera TB/material - rangordning D, B, A, C 1.9 a) Företaget bör för att använda det kvarvarande skinnet på bästa sätt försöka maximera det totala täckningsbidraget. I första hand alltså producera de produkter som ger högst täckningsbidrag per kg skinn, i andra hand det som ger näst högst täckningsbidrag per kg skinn och i sista hand, om det finns något kvar, det som ger tredje högsta täckningsbidraget per kg skinn. Artikel Zlatan Mellberg Larsson Försäljningspris [kr/st] Särkostnader [kr/st] Mängd skinn [kg] 0,4 0,5 0,3 Efterfrågan [st] TB = FP - särkost TB/kg skinn Prioritetsordning Antal b) Den produkt som ger högst TB per kg skinn är den som utnyttjar skinnet bäst och alltså den som ska tillverkas i första hand. Att tillverka 500 Zlatan kräver 0,4*500 = 200 kg < 600 kg. Kvar finns 400 kg. Att tillverka 450 Larsson kräver 0,3*450 = 135 kg < 400. Kvar finns 265 kg. 265 kg räcker till 265/0,5 = 530 Mellberg Totalt tillgänglig tid är lika i båda maskinerna 160 timmar = 9600 minuter. Båda produkterna använder mer tid i maskin B än i maskin A. Maskin B kommer därför vara flaskhals oavsett vilken produkt vi producerar. Alternativt kan vi räkna fram det samma genom att för var och en av produkterna se hur många som maximalt kan produceras i var och en av maskinerna: Produkt X35: Produkt Y44: Maxantal maskin A = 9600/1 = 9600 st Maxantal maskin A = 9600/2 = 4800 st Maxantal maskin B = 9600/4 = 2400 st Maxantal maskin B = 9600/3 = 3200 st I båda fallen är det maskin B som begränsar produktionen, alltså Maskin B är flaskhals. TTB(bara X35) = 35kr/st * 2400st = kr 10

11 TTB(bara Y44) = 25 kr/st * 3200st = kr Svar: Det totala täckningsbidraget blir större om vi tillverkar X35. Max TTB = kr. (En alternativ lösning hade varit att prioritera enligt TB/minut i maskin B) a) Vid nollpunktsvolymen är genomsnittskostnaden samma som försäljningspriset, dvs 900 kr/st. b) Fast kostnad Q 0 = = = 37,5st / månad Pr is rörlig kostnad Dvs i praktiken 38 st /månad c) Varje månad bidrar med 50*( ) = kr /10000 = 5 månader. Fås med resonemang om kritisk volym eller återbetalningstid, båda fungerar lika bra a) TO-pålägg 84 miljoner / 70 miljoner = 1,2 dvs 120% AFFO-pålägg 46,92 milj / (50milj+70milj+84milj) = 0,23 dvs 23% b) DM 25 kr DL 35 kr TO 42 kr (35 * 1,2) TVK 102 kr AFFO 23,46 kr (102*0,23) SJK 125,46 kr/st c) TO-pålägg 84 milj / h = 210 kr / h = 3,5 kr / min DM 25 kr DL 35 kr TO 28 kr (8min * 3,5) TVK 88 kr AFFO 20,24 kr (88*0,23) SJK 108,24 kr/st d) Omkostnaderna försvinner ej utan fördelas på annat sätt på produkterna. Om fördelningsnyckeln maskintid är en bättre indikator på orsaken till resursförbrukningen, betyder det att kostnaderna fördelas mer korrekt. Detta bör leda till bättre prissättning och till att företagets mest konkurrenskraftiga produkter visar bättre resultat, vilket i sin tur bör leda till bättre beslut om framtida satsningar t ex produktval och investeringar a) X=75,02 kr/st Y=86,68 kr/st b) Samtliga indirekta kostnader är fasta och påverkas således inte av förändringen. I realiteten torde mycket få kostnader vara fasta (oförändrade) vid så kraftiga volymförändringar som det är fråga om här. Totalkostnad: 8 000* * = kr. 11

12 1.14 a) MO Pålägg = /((1*26 + 6)* (1,5*26 + 6)*1000) = / = 30 % TO Pålägg = ( )/(110* *1000) = / = 72 % AO(AFFO) Pålägg = ( )/( ) = / = 50 % SJÄLVKOSTNADSKALKYL Tröja Byxor dm MO 9,6 13,5 dl TO 79,2 90 Tillverkn. kostn. 230,8 273,5 AO(AFFO) 115,4 136,75 Självkostnad 346,2 410,25 Vinst 69,24 82,05 Försäljningspris 415,44 kr/st 492,3 kr/st b) 0,75* *1000 = 2125 timmar TO Pålägg = / ,26 kr/timme 1.15 a) MO-pålägg = ( )/ = 6% TO-pålägg (Avd 1) = ( )/5 400 = 100 kr/h AFFO-pålägg = ( )/ ( ( * 60)) = 20% b) SJÄLVKOSTNADSKALKYL dm (3*20 + 5*0,2 + 18*0,5) 70 MO (0,06*70) 4,2 dl (1*60) 60 TO ((6/60)*100) 10 Tillverkn. kostn. 144,2 AO(AFFO) (0,2*144,2) 28,84 Självkostnad 173,04 Vinst (0,1*173,04) 17,304 Försäljningspris 190,344 kr/st Svar: Ja, de har blivit lurade. c) Vinstmarginal = 17,304/190,344 9% 12