Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Omtentamen den 7 maj 2011

Transkript

1 Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Omtentamen den 7 maj 2011 Särskild information till studenter som läst kursen under vårterminen 2011 och höstterminen 2010 (8 högskolepoäng) Skrivtid: kl (4 timmar) Provet omfattar 23 frågor. Maxpoäng är 54 SE och gränsen för godkänt är 28 SE. Särskild information till studenter som läste kursen under vårterminen 2010 (6 högskolepoäng) Skrivtid: kl (3 timmar) Provet omfattar frågorna Maxpoäng är 40 SE och gränsen för godkänt är 20 SE. Hjälpmedel: Miniräknare (dock inte i mobiltelefon) Besvara alla frågor på den särskilda svarsblanketten. Skriv din kod på varje sida på blanketten. Hela svarsblanketten ska lämnas in. Vid rättningen beaktas enbart dina svar på svarsblanketten. När resultatet anslagits kan du åberopa bifogade "kladdlösningar om du anser att rena slarvfel har påverkat din lösning. För att du ska kunna åberopa kladdlösningarna måste dessa ha en strukturerad uppställning så att din tankegång klart framgår och det svar du kommit fram till är detsamma som det du har angivit på svarsblanketten. Skriv din kod på varje sida av de kladdlösningar du lämnar in. Preliminärt lösningsförslag anslås på kurshemsidan i Studentportalen den 7 maj 2011 kl Resultaten anslås senast den 20 maj kl Information om utlämning och utkvittering av skrivningen meddelas via kurshemsidan i anslutning till att resultaten anslås.

2 Fråga 1 (2 SE) I boken Den nya ekonomistyrningen anger författarna Ax, Johansson, Kullvén att det finns ett gap mellan teori och praktik i ekonomistyrningen. Ange två av deras fyra förklaringar till att detta gap existerar. Fråga 2 (2 SE) I boken Den nya ekonomistyrningen anger författarna Ax, Johansson, Kullvén att ej återvinningsbara kostnader (som också kan kallas förlorade kostnader eller sunk costs) inte är beslutsrelevanta. Förklara vad de menar. Svara kort och koncist. Fråga 3 (2 SE) Inför ett stort 50-årskalas köpte ett företag 300 specialdesignade kepsar. Inköpskostnaden var 75 kronor per keps. Man lyckades sälja 250 kepsar för 100 kronor styck och bedömer att resterande kepsar måste slumpas bort för bara 50 kronor styck. Ställ upp kalkyler som visar företagets resultat om man säljer respektive inte säljer de resterande kepsarna. Fråga 4 (2 SE) För produkten Hopp gäller följande beräkning för det kommande året: Fasta kostnader Rörliga kostnader per styck Tillverkningsvolym Kritisk volym kronor 10 kronor stycken stycken Vilket är det beräknade försäljningspriset? GEMENSAM TET TILL FRÅGORNA 5 OCH 6 För produkten Hipp gäller följande samband mellan försäljningsvolym, totala intäkter och totala kostnader: Försäljningsvolym Totala intäkter Totala kostnader styck kronor kronor styck kronor kronor Fråga 5 (1 SE) Hur stora är de rörliga kostnaderna per produkt? Fråga 6 (1 SE) Vilket blir resultatet om företaget räknar med att sälja stycken Hipp? 1

3 Fråga 7 (2 SE) Företaget HälsaNu! blandar ihop och säljer hälsodryckerna Liv och Lust. I bägge dryckerna är blåbär en viktig ingrediens. Följande uppgifter finns: En flaska Liv En flaska Lust Försäljningspris 145 kr 125 kr Kostnader för blåbär 25 kr 15 kr (100 kr per kg) Kostnader för övriga råvaror 50 kr 50 kr Pålägg för fasta kostnader 50 kr 50 kr Resultat 20 kr 10 kr Företaget räknar med att under kommande år kunna sälja 800 flaskor Liv och flaskor Lust. Dessvärre är man helt beroende av sin leverantör av blåbär, som låter meddela att man nästa år enbart är beredd att leverera 300 kg bär. Hur många flaskor av Liv respektive Lust bör företaget producera, om man vill ha så god lönsamhet som möjligt? Fråga 8 (2 SE) Följande uppgifter finns om ett mindre konsultföretags budget: Löner konsulter Löner administrativ personal Hyra, kostnader för datorer m.m kkr 560 kkr 300 kkr Konsulternas arbetstid beräknas till timmar per år. Därav beräknas timmar kunna användas för konsultuppdrag. Ägarna kräver kronor i avkastning. Vilket genomsnittligt timpris bör företaget ta ut, givet dessa förutsättningar? Fråga 9 (3 SE) Denna fråga handlar om hur den kritiska volymen för ett företags produkt påverkas av olika förändringar i förutsättningarna för produktion och försäljning. Markera rätt svar i tabellen i svarsblanketten. Utgå från att inga andra förändringar än dem som anges på respektive rad inträffar. Fråga 10 (3 SE) Denna fråga handlar om hur ett företags säkerhetsmarginal påverkas av olika förändringar i förutsättningarna för produktion och försäljning. Markera rätt svar i tabellen i svarsblanketten. Utgå från att inga andra förändringar än dem som anges på respektive rad inträffar. 2

4 Fråga 11 (2 SE) AB Vaddå tillverkar en läsplatta som framgångsrikt konkurrerar med bl.a. Ipad. Företaget räknar med följande totala kostnader: Direkta kostnader Direkt material kronor Direkt lön kronor Indirekta kostnader Materialomkostnader kronor Tillverkningsomkostnader kronor Fördelningsbas för materialomkostnader är direkt material och för tillverkningsomkostnader direkt lön. En kund beställer en något modifierad läsplatta. Kostnaderna för denna platta är 600 kronor i direkt lön och 300 kronor i direkt material. Beräkna tillverkningskostnaden för denna läsplatta. Fråga 12 (4 SE) AB Vaddå räknade med att år 2010 sälja 500 läsplattor till ett pris av kronor per platta. Standardkostnaderna uppgick till kronor per platta. Det visade sig att det genomsnittliga priset blev kronor per platta. Man sålde för kronor och resultatet blev 200 kronor per platta. Beräkna försäljningsprisavvikelsen och volymavvikelsen. Fråga 13 (2 SE) Jan Wallander använder i sin artikel Budgeting an unnecessary evil uttrycket samma väder i morgon som i dag (same weather tomorrow as today). Vad syftar han på? Svara kort och koncist. Fråga 14 (2 SE) I boken Den nya ekonomistyrningen anger författarna Ax, Johansson, Kullvén olika syften med budgetering. Redovisa fyra sådana syften. Fråga 15 (4 SE) Använd Eric Abrahamsons artikel Management Fashion för att diskutera hur och varför managementmoden sprids. Svara kort och koncist. Fråga 16 (2 SE) Ge fyra argument som en chef kan använda för att få sina medarbetare intresserade av att tillämpa en ny managementmetod. (Frågan gäller en managementmetod som man i en organisation uppfattar som ny. Det spelar ingen roll vilken metod du tänker på.) Fråga 17 (4 SE) Använd argument från Ruth Hines artikel Financial accounting: In communicating reality, we construct reality för att förklara hur man kan beskriva en organisation som en social konstruktion. Svara kort och koncist. 3

5 Fråga 18 (2 SE) En av Hanne Nørreklits invändningar mot det balanserade styrkortet (artikeln The balance on the balanced scorecard a critical analysis of some of its assumptions ) har med tid att göra. Förklara vad hennes kritik går ut på. Ge ett exempel som belyser resonemanget. Fråga 19 (2 SE) I Basbok i statlig redovisning menar Ekonomistyrningsverket att det finns viktiga skillnader mellan statlig och privat verksamhet när det gäller mål och medel. Förklara kortfattat hur Ekonomistyrningsverket resonerar. Fråga 20 (3 SE) I en organisation kan det finnas delade meningar om man bör införa internpriser eller inte. Ge tre argument för internpriser och tre argument mot internpriser. Fråga 21 (4 SE) Frederick Winslow Taylor och Henri Fayol var båda intresserade av hur organisationer bör styras. Det finns viktiga likheter, men också viktiga skillnader mellan deras rekommendationer. Ange två likheter och två skillnader mellan Taylors och Fayols rekommendationer för god styrning (management). Fråga 22 (2 SE) I boken Ekonomistyrning för konkurrenskraft argumenterar Nilsson, Olve och Parment för att organisationer behöver strategier. Ange fyra av deras argument. Fråga 23 (1 SE) Controllern har enligt författarna till Ekonomistyrning för konkurrenskraft flera viktiga uppgifter. Ange en sådan uppgift. 4

6 Facit till skrivningen den 7 maj 2011 Fråga 1: Se Den nya ekonomistyrningen s. 53 Fråga 2: Se Den nya ekonomistyrningen s. 179 Fråga 3: Alternativet slumpa bort : Försäljningsintäkter kr kr Inköpskostnader kr Resultat: kr. Alternativet behålla kepsarna: Försäljningsintäkter: kr Inköpskostnader kr Resultat: kr. Fråga 4: Försäljningspriset x ger nollresultat vid försäljning av Hopp. 10x = kronor /8 000 = 16,25 kronor (får avrundas till 16 kronor) Fråga 5: En försäljningsökning med Hipp ger en intäktsökning på kronor och en resultatförbättring på kronor. De rörliga kostnaderna blir alltså /1 000 = 40 kronor per styck. Fråga 6: 500 Hipp ökar intäkterna med kronor och kostnaderna med kronor. Resultatet blir kronor Fråga 7:Täckningsbidrag per flaska: Liv 70 kronor, Lust 60 kronor. Täckningsbidrag per kg blåbär: Liv 280 kronor, Lust 400 kronor. Tillverka alltså först flaskor Lust. 180 kg blåbär går åt. Resterande blåbär räcker till (120/0,25) 480 flaskor Liv. Fråga 8: Summa fasta kostnader kkr + avkastningskrav 400 kkr = kkr/ timmar = 572 kronor per timme. Fråga 9 Den kritiska volymen för ett företags produkt ökar minskar är oförändrad om priset på företagets produkt höjs om täckningsbidraget per styck minskar om försäljningen ökar om täckningsgraden ökar om de fasta kostnaderna minskar om priset på råmaterial stiger 5

7 Fråga 10 Ett företags säkerhetsmarginal om priset på företagets produkt höjs om täckningsbidraget per styck ökar om försäljningen minskar om täckningsgraden ökar om de fasta kostnaderna ökar om den kritiska volymen minskar Fråga 11: Direkt material Materialomkostnader 30 % Direkt lön Tillverkningsomkostnader 82,5 % Tillverkningskostnad ökar minskar är oförändrad 300 kronor 90 kronor 600 kronor 495 kronor kronor Fråga 12 Per styck Totalt Beräkning Intäkter kr kr Standardkostnader kr kr Resultat 300 kr kr Utfall Intäkter kr kr Kostnader kr kr Resultat 200 kr kr Beräknat resultat vid aktuell volym Intäkter kr Kostnader kr Resultat kr Försäljningsprisavvikelse: kr kr = kr Volymavvikelse: kr kr = kr (Total avvikelse är kr kr = kr (samma som ) Fråga 13: Det är svårt (omöjligt) att förutse något som man inte har erfarenhet av. Därför bygger prognoser ofta på att utvecklingen (eller utvecklingstakten) inte förändras. Fråga 14: Se sidorna 207 ff i Den nya ekonomistyrningen Fråga 15: Exempelvis Det finns inflytelserika grupper (fashion setters) som har intresse av att erbjuda nya metoder för att göra organisationer framgångsrika. Det finns också efterfrågan på sådana metoder från chefer som gärna vill pröva på något nytt och som också hoppas att de nya metoderna ska fungera. 6

8 Fråga 16: Exempelvis Den nya metoden innebär besparingar, den betyder att arbetsuppgifter delegeras och medarbetarna får intressantare arbetsuppgifter, det finns krav utifrån att metoden ska införas, många andra organisationer har framgångsrikt infört den nya metoden, nu kommer ett (eller flera) besvärliga problem att lösas, eftersom verksamheten ändå omorganiseras är det bäst att passa på (reformer kostar pengar). Fråga 17: Exempelvis: Ingen har någonsin sett en organisation. Men vi talar om organisationer som om de fanns. Många är överens om att bestämda organisationer (som Uppsala universitet) finns. Det blir en organisation när många kallar någonting för just en organisation. Redovisning hjälper till att avgränsa olika organisationer från varandra. Genom redovisning bestäms vad som ska tillhöra respektive anses ligga utanför en organisation. Fråga 18: Det finns ingen tidsdimension i balanserade styrkort, påpekar Nørreklit. I praktiken kommer olika åtgärder att ta olika lång tid. Exempel: kundnöjdheten kan kanske förbättras på tre månader, medan produktutveckling kan ta flera år. Se artikeln s Fråga 19: I statlig verksamhet är verksamheten målet, och pengar medlet; i privat verksamhet är pengar målet och verksamheten ett medel. Se Basbok i statlig redovisning, s. 7 i 2007 års utgåva; s. 14 i 2010 års utgåva. Fråga 20: Se s. 365, i Den nya ekonomistyrningen. Fråga 21. Likheter exempelvis: Vikten av att rätt man finns på rätt plats, vikten av ordning, vikten av att cheferna behandlade de anställda väl. Skillnader exempelvis: Synen på chefskap, där Taylor såg chefer som tekniska specialister, men Fayol poängterade management som en specialitet i sig, synen på organisation, där Taylor inte såg några problem med matrisorganisation, men Fayol betonade principen en anställd en chef, synen på kontroll, där Taylor utgick från att närmaste chef kontrollerade arbetet, men Fayol såg behov av särskild stabsfunktion för kontroll. Fråga 22: Se Ekonomistyrning för konkurrenskraft s Fråga 23: Se boken s. 16 ff. 7