Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Transkript

1 Bidragskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

2 Idag: Bidragskalkylering Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används bl.a. i dessa kalkylmodeller Inkomst/ Utgift Volym Rörlig Fast Resultatplanering Periodkalkyler Inbetalning/ Utbetalning Intäkt/ Kostnad Fördelning Direkt Indirekt Beslutssituation Särkostnad Samkostnad Orderkalkyl Självkostnadskalkyl ABC Kalkyl Bidragsmetod Täckningsgrad Beslut vid trånga sektorer

3 EKONOMISKA GRUNDBEGREPP Inkomst uppstår vid försäljningstillfället Utgift - uppstår hos köparen vid försäljningstillfället Intäkt periodiserad inkomst, hänför inkomster till den period man intjänat dem Kostnad periodiserad utgift, hänför utgifter till den period man förbrukat dem Inbetalning då företaget erhåller betalning Utbetalning det datum företaget gör en utbetalning Kostnadsbärare objekt som bär de kostnader det orsakat Samkostnad de kostnader ett företag har oavsett vilket alternativ som väljs Särkostnad/Särintäkt specifika för ett visst alternativ Direkta kostnader hänföras direkt till en viss kostnadsbärare Indirekta kostnader uppstår till följd av verksamheten i sin helhet

4 BIDRAGSMETODEN Metodens namn kommer från den teknik som används, nämligen att beräkna ett bidrag från varje produkt (täckningsbidrag) Satsningens lönsamhet = intäkter särkostnader Intäkter; periodiserade inbetalningar (dvs. inbetalningar över en viss tidsperiod) Särkostnad; kostnad till följd av satsningen Resultatet genererar ett bidrag (resultat). Detta resultat ska således täcka både samkostnader och ge vinst. Samkostnader; kostnader som delas (uppstår gemensamt) mellan t.ex. projekt och linje

5 Bidragskalkylering Beräknar enbart särkostnaderna för ett kalkylobjekt (produkt, order, beslutsalternativ etc.) Dvs. de kostnader som tillkommer eller försvinner vid ett beslut Samkostnaderna (gemensamma kostnader) Kostnader som är opåverkade av ett beslut Behandlas i en klumpsumma Används främst vid beslutsproblem på kort sikt och inom ramen för befintliga resurser, ex: Produktionsinriktning, dvs. företaget kan inte snabbt ändra sitt sortiment Efterfrågeinriktning, dvs. konsumenterna ändrar inte radikalt sina preferenser

6 Täckningsbidrag, TB Samkostnader Särkostnader Vinst Täcknings bidrag TB = Särintäkt - Särkostnader TTB = R + Samkostnad TB är det överskott produkten bidrar med efter det att produktens särkostnader är bortdragna, dvs. det visar hur stort bidrag produkten lämnar till att täcka företagets samkostnader och för att ge vinst. Vinst uppstår först då TTB > TSamkostnader

7 Täckningsgrad, TG ett nyckeltal Täckningsbidraget kan beräknas som en procentuell andel av intäkten, för att visa hur stor del av produktens intäkter som kan användas för att täcka samkostnader och ge vinst. TG visar därmed hur många % täckningsbidraget utgör av försäljningen. Täckningsgraden är ett relationstal vilket innebär att det går att använda som jämförelse mellan t ex olika avdelningar oberoende av deras storlek Normalt är det produkten/ tjänsten/ avdelningen med högst täckningsgrad den som företaget bör satsa på då den ger störst bidrag till verksamheten.

8 Bidragskalkylering steg för steg 1. Beräkna särkostnaderna 2. Beräkna det täckningsbidrag (TB) som kostnadsbäraren lämnar TB = Särintäkt Särkostnad 3. Beräkna ev. Totalt täckningsbidrag TTB = Total intäkt (TI) Total särkostnad 4. Beräkna ev. täckningsgraden TG = TB/Försäljningspris = TTB/TI 5. Resultat = TTB - Samkostnader

9 Principen Uppdrag 1 Uppdrag 2 Uppdrag 3 Resultat Särintäkt kr kr kr kr Särkostnad kr kr kr kr TB kr kr kr kr Samkostnad Periodens resultat kr kr

10 Bidragsmetodens grundtankar och beslutsregler Det totala TB, summan av alla täckningsbidrag från företagets alla kostnadsbärare, ska täcka samkostnaderna, samt ge ett eventuellt överskott (dvs. företagets vinst). På kortsikt är alla beslut som ger positivt TB acceptabla På långsikt måste TTB täcka alla samkostnader

11 Beslutsregler vid bidragskalkylering Generellt vid kortisktiga bedömningar Vid ledig kapacitet Vid begränsad kapacitet Vid trång sektion Vid två eller flera trånga sektioner Sök max TTB Välj beslut som ger positivt TB Välj beslut som ger högst TTB Sök max TB /enhet av den trånga sektionen t.ex. TB/tim detta ger max TTB Välj den produktionskombination som ger max TTB

12 Bidragskalkyl Ledig kapacitet Regel: En order eller produkt är på kort sikt lönsam att tillverka om dess täckningsbidrag är positivt. Risker Kapacitetslåsning Upprepningsrisk Spridningsrisk Undantag blir regel Missuppfattningsrisk

13 Bidragskalkyl: Ledig kapacitet, exempel Vid en viss tidpunkt när företaget Paradis hade låg ordertillgång fick företaget en förfrågan från två olika kunder om det var villigt att åta sig legotillverkning. AB Pooler ville ha 400 specialfilter tillverkade till ett pris av 275kr/st. AB Construct ville ha 50 enkla motorer tillverkade till ett pris av 3500 kr/st. Ekonomiavdelningen på Paradis la fram följande beräkningar:

14 Bidragskalkyl: Ledig kapacitet, exempel, forts. Filter Motor Material Löner Övriga RK Andel av FK Total kostnad Konstruktionsavdelningen anser att båda orderna kan tillverkas inom ramen för nuvarande kapacitet. Bör Paradis acceptera någon eller eventuellt båda orderna?

15 Bidragskalkylering: Trång sektion Faktor som begränsar tillverkning eller försäljning och som på kort sikt inte kan utökas. Långsiktiga lösningar innebär elimination av trånga sektioner, kan ske genom: Investeringar, nya kompletterande produkter, nya produktionsmetoder, omorganisation eller outsourcing Exempel på trånga sektioner Tillgång på råmaterial Tillgång på yrkesskicklig arbetskraft Tillgång på maskintid Tillgång på golvyta

16 En trång sektion Produkt A (st) Y Begränsningslinje X Produkt B (st)

17 Två trånga sektioner Punkterna visar de tre möjliga optimala tillverkningskombinationerna som måste undersökas för att finna max TTB Produkt A (st) Begränsningslinje, råmaterial Begränsningslinje, maskintid Produkt B (st)

18 Bidragskalkyl: Trång sektion, exempel Divisionschefen Göran Hedström, hos AB AL System, är bekymrad över en order som gäller två typer av aluminiumbeslag, Adam och Eva, som skall levereras till ett pågående projektet i strax utanför Lund. Under de närmaste månaderna kommer företaget att ha problem dels med leveransen av råvaran aluminium, dels med tillgången på produktionstid i finjusteringsverkstaden, där en av två specialmaskiner just nu genomgår en omfattande renovering. Från den aktuella byggplatsen hotar man med vite om leveransen blir försenad. Beslaget Adam innehåller 2 hg aluminium och använder 8 minuter i specialmaskinen. Ett exemplar av Eva kräver 4 hg aluminium och tar 12 minuter i specialmaskinen.

19 Bidragskalkyl: trång sektion, exempel forts. ADAM EVA Material (rörlig) 1:00 2:00 Lön (rörlig) 2:00 2:50 Rörliga TO 0:50 0:75 Fasta TO 2:00 3:00 Fasta AffO 1:00 1:25 Självkostnad 6:50 9:50 Försäljningspris 10:50 17:50 Den totala mängden aluminium som är tillgänglig under det kommande kvartalet är 2 ton och tillgänglig maskintid är timmar.

20 Bidragskalkyl: trång sektion, exempel forts 1. Vilken är den maximala mängden ADAM, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart ADAM? 2. Vilken är den maximala mängden EVA, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart EVA? 3. Rita i ett diagram in: a) begränsningslinjerna för material. b) begränsningslinjerna för maskintid. c) en bidragslinje för TTB = kr. 4. Vilket tillverkningsprogram är det optimala? Lös denna uppgift genom att använda algebraisk metod. Vad blir TTB?

21 Kritisk punkt, repetition Eftersom vinst uppstår först då TTB > Tsamkostnader och samkostnader ofta motsvarar de fasta kostnaderna gäller i det läge då de fasta kostnaderna är täckta gäller följande likheter i nollpunkten: TI=TK= Samkostnad + total särkostnad TI - total särkostnad = samkostnad TTB = TI - total särkostnad = Samkostnad = FK Vilket definierar och endast gäller för den kritiska punkten (nollpunkten, break even).

22 Fördelar med bidrags- resp. självkostnadskalkylering SJÄLVKOSTNADSKALKYLER + Ger allsidig belysning av kostnadsbilden + Ger en stabilgrund för prissättning BIDRAGSKALKYL + Enkel och snabb + Ger enkel kostnadsfördelning, inga konstruerade mer eller mindre riktiga fördelningsnycklar behöver användas + Är lämplig vid kortsiktiga problem/beslut + Ger upplysning om lägsta tänkbara pris + Möjliggör flexibel prissättning

23 Risker med bidrags- respektive självkostnadskalkylering En alltför ensidig användning av bidragskalkylering har följande risk: Ingen hänsyn tas till samkostnader Kalkyen ser ljus ut Kan medföra att ingen täckning fås för gemensamma kostnader såsom personal, lokaler och maskiner En alltför ensidig användning av självkostnadskalkylering har följande risk: Ingen hänsyn tas till de ev. positiva bidrag då fulltäckning krävs även för indirekta kostnader Kalkylen ser dyster ut Man vågar inte satsa på nya initiativ