UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Transkript

1 UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor Skulder kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter kronor Rörelsens kostnader kronor Rörelseresultat kronor Ränteintäkter 0 kronor Räntekostnader kronor Nettoresultat kronor Beräkna räntabiliteten på totalt kapital (Rt) Beräkna räntabiliteten på eget kapital (R Beräkna genomsnittlig skuldränta (Rs) Beräkna kapitalomsättningshastigheten (koh) och vinstmarginalen (vm) Bland företagets tillgångar finns det kundfordringar som uppgår till kronor (exklusive moms). Beräkna den genomsnittliga kundkredittiden i dagar. UPPGIFT 2 (10p) Ett företag hade fasta kostnader som uppgick till kronor för förra perioden. De totala rörliga kostnaderna uppgick till kronor för perioden. De tillverkar och säljer en typ av produkt som har ett försäljningspris på 60 kronor per styck. Den tillverkade och sålda volymen uppgick till stycken. Vilket resultat blev det för perioden? Vilken var den kritiska volymen för perioden?

2 Hur stor var kostnaden per styck vid den kritiska volymen? Hur stor var säkerhetsmarginalen (uttryckt i antalet produkter)? I företaget planerar man för en utbyggnad av kapaciteten (maximal kapacitet är idag stycken/perio. En utbyggnad skulle medföra att det fasta kostnaderna skulle öka med kronor per period. Hur skulle detta påverka den kritiska volymen? UPPGIFT 3 (7p) I ett företag fick man en order från en kund och man beräknade kostnaden för direkt material(dm) till kronor. Kostnaden för direkt lön(dl) beräknades till kronor. I företaget använder man sig av följande påläggssatser: Materialomkostnader(MO) fördelas med 30 % på direkt material Tillverkningsomkostnader(TO) fördelas med 50 % på direkt lön Vad blev orderns beräknade tillverkningskostnad(tvk)? I företaget har man administrations-, och försäljningsomkostnader (AFFO) som uppgår till kronor. Den totala tillverkningskostnaden (TVK) i företaget uppgår till kronor. Om vi tilldelar orden ett pålägg för AFFO där påläggsbasen är tillverkningskostnaden (TVK), hur stor blev då orderns självkostnad (SJK)? Kostnaden för direkt lön i denna order var beräknad på en tidsåtgång på totalt 150 timmar. I uppföljningen av den levererade ordern visade det sig att kostanden för direkt lön blev kronor. Enligt tidsredovisningen hade det gått åt 160 timmar att färdigställa ordern. Beräkna prisdifferens och kvantitetsdifferens för direkt lön för denna order. (Låt kombinationskomponenten ingå i prisdifferensen) UPPGIFT 4 (2p) I ett företag har man tagit fram följande produktkalkyl för tre av företagets produkter.

3 Produkt Alfa Beta Gamma Försäljningspris 600 kronor 400 kronor 200 kronor -Särkostnader 300 kronor 220 kronor 80 kronor Täckningsbidrag 300 kronor 180 kronor 120 kronor Alla tre produkter efterbearbetas i en och samma avdelning där man på grund av personalomsättningsproblem har begränsad kapacitet vad gäller arbetskraft. Man har tagit fram följande underlag: Efterbearbetningstid: Alfa 10 minuter Beta 7 minuter Gamma 3 minuter Vilken av produkterna skall man satsa på i första hand att efterbearbeta i avdelningen för att få den bästa kortsiktiga resultatpåverkan? Motivera med kalkyl! UPPGIFT 5 (5p) I ett restaurangföretag överväger man en investering i nya lokaler för att öka kapaciteten. Man har beräknat att grundinvesteringen uppgår till kronor. Investeringens ekonomiska livslängd är beräknad till 8 år. Betalningsöverskotten är uppskattade till kronor per år (för år 1 till 8). Dessutom räknar man med att investeringen har ett restvärde på kronor efter 8 år. Företagets kalkylränta är 10 %. (I bilaga till tentamen återfinner Du räntetabeller som kan vara till hjälp) Beräkna investeringens återbetalningstid (Pay-off ti utan hänsyn till kalkylränta. Beräkna investeringens kapitalvärde genom att beräkna investeringens nuvärde. Bör man genomföra investeringen utifrån de svar som framkommit i uppgifterna a och b? Motivera ditt svar! UPPGIFT 6 (8p) Besvara följande deluppgifter kortfattat! Vad är den grundläggande skillnaden mellan en särkostnad och en direkt kostnad vid produktkalkylering?

4 Vad menas med Sunk cost Varför är alternativkostnaden så viktig då man vill beräkna ett operationellt resultat? Inom ABC-kalkyleringen är begreppet praktisk kapacitet framträdande vid beräkning av kostnader. Vad menas med praktisk kapacitet?

5 Lösningsförslag ekonomistyrning UPPGIFT 1 Rt: / * 100% = 10 % Re: / * 100 % = 12,5 % Rs: / * 100 % = 6,25 % Koh: / = 2 Vm: / = 0, / * 365 dagar = 10 dagar (10,0375 dagar) UPPGIFT 2 p/st = 60 kronor rk/st = 4 kronor ( kr/40 000St = 4kr/st) Tfk = kronor Resultat * (60 4) = Kritisk volym V (60-4) = V = Kostnad/styck vid Volym : / = 60 dvs 60 kronor per styck Säkerhetsmarginal st st = 2000st Ny kritisk volym V * (60 4) = ( ) V =

6 UPPGIFT 3 DM DL MO TO TVK kr kr kr (30 % * kr) kr (50 % * kr) kr AFFO-pålägg kr/ kr * 100 % = 15 % på TVK TVK kr AFFO kr (15 % * kr) SJK kr Lön standard: 200 kr/timme * 150 timmar = kr Lön utfall: 205 kr/timme * 160 timmar = kr Prisdifferens ( ) * 160 = Kvantitetsdifferens ( ) * 200 = UPPGIFT 4 Täckningsbidrag/minut Alfa Beta Gamma 300 kr/10 minuter = 30 kr/minut 180 kr/7 minuter = 25,71 kr/minut 120 kr/3 minuter = 40 kr/minut Val Gamma!

7 UPPGIFT 5 Pay-off tid: kr/ kr/år = 6,35 år (6, år) Nuvärde kr kr * 5, kr * 0,4665 = kr ,5 kr = ,5 kr Nej! Detta då investeringens nuvärde är negativt. UPPGIFT 6 Särkostnader är kostnader som uppstår eller bortfaller vid beslutsfattande medan en direkt kostnad är en kostnad som låter sig identifieras och mätas (uppdelas) på kostnadsbäraren produkt. En sunk cost är en kostnad som uppstått men tillhör det förflutna och har ingen relevans för ett beslutsfattande vid val av alternativ som innefattar framtida konsekvenser. För att avgöra vilket av två alternativ som är att föredra vid en beslutssituation är det viktigt att ställas alternativens täckningsbidrag mot varandra. Ett alternativs täckningsbidrag minus det bortvalda alternativets täckningsbidrag ger ett alternativs operationella resultat. Detta gör att det är ett centralt begrepp för att beräkna det operationella resultatet. Praktisk kapacitet avser den maximala kapacitet i ett företag eller en avdelning som det är praktiskt möjligt att uppnå. Detta till skillnad mot teoretisk kapacitet eller utnyttjad kapacitet. Begreppet är viktigt inom ABC-tanken då det möjliggör en kategorisering av kostnader i vad som är utnyttjad respektive outnyttjad kapacitet.