tentaplugg.nu av studenter för studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tentaplugg.nu av studenter för studenter"

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i industriell ekonomi Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Rickard

2 Företag och ekonomi Effektivitet Begreppet effektivitet definieras som grad av måluppfyllelse. Det är med andra ord ett uttryck för i vilken utsträckning ett företag uppnår sitt mål. Effektivitet kan därför säga hur bra eller dåligt ett företag bedriver sin verksamhet. Ett företags effektivitet bestäms som förhållandet mellan värdet av vad som åstadkommits, utflödet, och värdet av resultatet, inflödet, i förhållande till ett mål. EFFEKTIVITET = VÄRDET AV UTFLÖDE / VÄRDET AV INFLÖDE. Inre effektivtet Inre effektivitet kan sägas handla om att göra saker rätt. En hög inre effektivitet förknippas ofta med hög produktivitet, kostnadseffektivitet, ordning och reda, samt välutvecklade system och rutiner. Den inre effektiviteten handlar alltså om företagets hushållande med resurser ur ett internt perspektiv Yttre effektivitet Yttre effektivtet kan sägas handla om att göra rätt saker. Den yttre effektiviteten rör företagets relationer till sin omvärld. Yttre effektivitet förknippas ofta med termer som affärsmässighet, tillväxt, kvalitet och service. Produktivitet Begreppet avser samma förhållande som i effektivitetsbegreppet, men vad som har åstadkommits och den resursinsats som satts in och de prestationer som utförts för att åstadkomma resultatet uttrycks i fysiska termer, d.v.s. kvantiteter. PRODUKTIVITET = KVANTITET UTFLÖDE / KVANTITET INFLÖDE

3 Inbetalning och utbetalning Begreppen inbetalning och utbetalning är knutna till tillfällen då överföringar av likvida medel sker, d.v.s. när betalningstransaktioner äger rum. Betalningen kan ske på olika sätt; kontant, med check eller via bank- och postgiro. Tidpunkten för inbetalningen sammanfaller emellertid inte nödvändigtvis med att varorna levereras till kunden, utan inbetalningen kan ske såväl före som efter att inkomsten och intäkten uppkommit. Utbetalningar uppkommer när det köpande bolaget betalar för anskaffade resurser. Utbetalningar kan äga rum såväl före som efter leveranser och såväl före som efter uppkomsten av utgifter och kostnader. Utbetalningar är därmed knutna till de tidpunkter då betalningen faktiskt görs. Inkomst och utgift Begreppen inkomst och utgift är knutna till företagets affärstransaktioner med externa parter. Det rör sig om tidpunkter för avyttring av varor och tjänster samt anskaffning av resurser. När ett företag avyttrar resurser, uppstår inkomster för det säljande företaget. Enligt redovisningspraxis uppstår inkomsten vid det datum fakturor för sålda varor och tjänster är daterade. Oavsett när fakturorna skickas, är det deras datering som avgör när inkomsten uppkommer. När ett företag anskaffar resurser uppstår utgifter för det köpande företaget. I en strikt företagsekonomisk mening uppstår utgiften när anskaffade varor levereras och tjänster utförs. Intäkt och kostnad på bokföringsmässiga grunder I ett företags externa redovisning bestäms intäkter och kostnader för tidsperioder. Intäkterna utgör värdet i pengar av de prestationer som utförts under en tidsperiod gentemot företagets kunder, d.v.s. värdet av periodens försäljning av varor och tjänster. Kostnaderna utgörs av de resurser som åtgått för att kunna åstadkomma de prestationer som utförts gentemot kunderna under en tidsperiod. Bokföringsmässiga grunder innebär att inkomster och utgifter är grunden till de perioder under vilka prestationer utförs och resurser förbrukats Intäkt och kostnad på kalkylmässiga grunder Med intäkter på kalkylmässiga grunder menas värdet, oftast uttryckt i finansiella termer, av de prestationer som utförts. Intäkterna på kalkylmässig grund bestäms med utgångspunkt i vad som presterats oberoende av om någon försäljning ägt rum eller ej. Med kostnader på kalkylmässiga grunder menas värdet, oftast uttryckt i finansiella termer, på den resursförbrukning som krävs för att kunna producera varor och tjänster. Dessa är inte heller knutna till någon viss periods försäljning

4 Rörliga och fasta kostnader Övergripande distinktion mellan rörliga och fasta kostnader Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende på hur känsliga de är för förändringar i företagets verksamhetsvolym. RÖRLIGA KOSTNADER + FASTA KOSTNADER = TOTALA KOSTNADER Verksamhetsvolym Det finns inget givet uttryck för verksamhetsvolym, utan det kan uttryckas på flera olika sätt. I varje företag finns det flera uttryck för verksamhetsvolym. I de flesta fall är det dock ett uttryck för ett företags output; t.ex. antalet framställda enheter i tillverkande företag och antalet betjänade kunder i ett tjänsteföretag. Rörlig kostnad Med en rörlig kostnad avses en kostnad vars totalsumma förändras kontinuerligt när verksamhetsvolymen förändras. Det är totalsumman som står i fokus. Proportionellt rörlig kostnad Kostnader vars totalsumma förändras proportionellt med förändringar i verksamhetsvolymen kallas för proportionellt rörliga kostnader. En egenskap hos proportionellt rörliga kostnader är att även om totalsumman förändras är styckkostnaden konstant, dvs lika stor oavsett verksamhetsvolym. Ett exempel är provision, t.ex 25% på omsättningen. Progressivt rörlig kostnad Progressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i snabbare takt än förändringar i verksamhetsvolymen. De ökar mer än proportionellt vid stigande och minskar mer än proportionellt vid sjunkande verksamhetsvolym. Exempel på progressivt rörliga kostnader är lönekostnader vid övertidsersättning och skiftarbete. Degressivt rörlig kostnad Degressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än förändringar i verksamhetsvolymen. De ökar mindre än proportionellt vid stigande och sjunker mindre än proportionellt vid sjunkande verksamhetsvolym. Fast kostnad Med en fast kostnad avses en kostnad vars totalsumma är oförändrad när verksamhetsvolymen förändras eller som förändras i vissa intervall med förändringar i verksamhetsvolymen. Fasta kostnader delas vanligen in i två kategorier; Helt fasta kostnader och Halvfasta kostnader Helt fast kostnad Kostnader vars totalsumma är oförändrad vid förändringar i verksamhetsvolym. Det är totalsumman som står i fokus. Typexempel på helt fasta kostnader är lokalhyreskostnad, lönekostnader för administration och försäljning, leasingavgifter för fordon, försäkringspremier och avskrivningar.

5 Halvfast kostnad Halvfasta kostnader är kostnader vars totalsumma förändras med vissa av verksamheten beroende intervall. De är helt fasta i vissa intervall men hoppar till en ny nivå när verksamhetsvolymen överstiger eller understiger en kritisk gräns. Man kan säga att företag ökar och minskar sin kapacitet språngvis. Typexempel på halvfasta kostnader i ett tillverkande företag är lokalhyra, löner till t.ex. förmän, vissa utrustningskostnader och kostnader för fordon. Blandad rörlig och fast kostnad Det finns kostnader som innehåller både en rörlig och en fast kostnadskomponent. De benämns blandade rörliga och fasta kostnader, eller blandade kostnader. Totalkostnaden består då av summan av den rörliga och den fasta kostnaden. Ett exempel på en blandad rörlig och fast kostnad är kostnaden för en hyrbil. Man betalar en fast dygnshyra och utöver den för varje kilometer man kör.

6 Resultatplanering Resultatplanering I resultatplanering studeras samband mellan intäkter, rörliga kostnader, fasta kostnader och volym. Matematisk ansats för totalanalys Ett företags totala kostnader kan delas upp i rörliga och fasta kostnader. Följande samband gäller därmed: RÖRLIGA KOSTNADER + FASTA KOSTNADER = TOTALA KOSTNADER Storleken på de rörliga kostnaderna beror på verksamhetsvolymens storlek. Därav kan ovanstående samband skrivas som: RÖRLIG KOSTNAD PER STYCK * VOLYM + FASTA KOSTNADER = TOTALA KOSTNADER Storleken på intäkterna beror på hur mycket företaget lyckas sälja, dvs på försäljningsvolymen. Följande gäller: PRIS PER STYCK * VOLYM = TOTALA INTÄKTER Skillnaden mellan totala intäkter och kostnader utgör resultatet. Sambandet mellan totala intäkter och totala kostnader uttrycks enligt följande: TOTALA INTÄKTER RÖRLIGA KOSTNADER FASTA KOSTNADER = RESULTAT Storleken på såväl intäkterna som de rörliga kostnaderna beror på volymen. Därav gäller följande samband: PRIS PER STYCK * VOLYM RÖRLIG KOSTNAD PER STYCK * VOLYM FASTA KOSTNADER = RESULTAT Grafisk ansats för totalanalys Rörliga kostnader, fasta kostnader och totala kostnader i resultatdiagram:

7 När kostnaderna är på plats är nästa steg att lägga in intäkterna. Intäkterna per styck antas vara konstant. För att erhålla ett fullständigt resultatdiagram ska de rörliga kostnaderna, de fasta kostnaderna och intäkterna kombineras. Ett fullständigt resultatdiagram framgår ur figuren nedan: Kritisk punkt Den kritiska punkten anger vid vilken volym och vid vilken total intäkt resultatet är noll kronor. Den kritiska punkten består av två komponenter; den kritiska volymen och den kritiska intäkten. Med den matematiska resultatplaneringsansatsen gäller följande samband för den kritiska punkten: PRIS PER STYCK * VOLYM RÖRLIG KOSTNAD PER STYCK * VOLYM FASTA KOSTNADER = 0 I resultatplaneringsansatsen med diagram avläses den kritiska intäkten och den kritiska volymen enligt nedanstående diagram:

8 Säkerhetsmarginal Både den faktiska volymen och den faktiska intäkten kan avvika från den kritiska volymen respektive den kritiska totala intäkten. Skillnaden mellan dem benämns säkerhetsmarginal. Säkerhetsmarginal uttryckt i volym: Absoluttal: FAKTISK VOLYM KRITISK VOLYM Procenttal: (FAKTISK VOLYM KRITISK VOLYM)/FAKTISK VOLYM Säkerhetsmarginal uttryckt i total intäkt: Absoluttal: FAKTISK TOTAL INTÄKT KRITISK TOTAL INTÄKT Procenttal: (FAKTISK TOTAL INTÄKT KRITISK TOTAL INTÄKT)/FAKTISK TOTAL INTÄKT I ett resultatdiagram avläses säkerhetsmarginalen enligt följande: Resultatplanering med totalanalys för flervaru- och tjänsteföretag Resultatplanering kan även tillämpas på företag som har ett flertal varor och/eller tjänster. Man får då göra flera beräkningar. En förutsättning är att mixen av varor och/eller tjänster är given för den period resultatplaneringen avser. En enkel metod som kan användas bygger på utnyttjandet av vägda medelvärden. Bidragsanalys Bidragsanalys utförs såväl med matematik som med diagram. Bidragsanalys är väldigt lik totalanalys. Bidragsanalys matematisk ansats I bidragsanalysen är man primärt intresserad av rörliga kostnader. De rörliga kostnaderna antas vara proportionellt rörliga. Skillnaden mellan totala intäkter och totala rörliga kostnader benämns täckningsbidrag eller bidrag. PRIS PER STYCK * VOLYM RÖRLIG KOSTNAD PER STYCK* VOLYM = TOTALT TÄCKNINGSBIDRAG

9 Bidragsanalys grafisk ansats Linjen för fasta kostnader behandlas på precis samma sätt som i fallet med totalanalys. Skillnaden mellan bidragsanalys och totalanalys är att bidragsanalysen inte inkluderar linjer för vare sig intäkter eller rörliga kostnader. Istället används en bidragslinje, d.v.s. en linje som anger skillnaden mellan intäkter och rörliga kostnader vid olika volymer. Täckningsgrad Täckningsgraden anger hur stort täckningsbidraget per styck eller totalt är i förhållande till priser per styck respektive den totala intäkten. Täckningsgraden anger det bidrag varje försäljningskrona ger i procent. TÄCKNINGSBIDRAG PER STYCK/PRIS PER STYCK = TÄCKNINGSGRAD Eller TOTALT TÄCKNINGSBIDRAG/TOTALA INTÄKTER = TÄCKNINGSGRAD Kritisk punkt, bidragsanalys Den kritiska punkten anger vid vilken volym och vid vilket totalt täckningsbidrag resultatet är noll kronor, d.v.s. den volym vid vilken det totala täckningsbidraget är lika stort som den fasta kostnaden. PRIS PER STYCK*VOLYM RÖRLIG KOSTNAD PER STYCK*VOLYM FASTA KOSTNADER = 0 FASTA KOSTNADER / TÄCKNINGSBIDRAG PER STYCK = KRITISK VOLYM Även den kritiska totala intäkten, d.v.s. det läge i vilket totala intäkter uppgår till samma belopp som totala kostnader, kan enkelt beräknas vid bidragsanalys. FASTA KOSTNADER / TÄCKNINGSBIDRAG PER STYCK* PRIS PER STYCK = KRITISK TOTAL I NTÄKT

10 Produktkalkylering Produktkalkyl En produktkalkyl är en sammanställning av intäkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation. Produktkalkylering Produktkalkylering är den process i vilken produktkalkyler tas fram. Produktkalkylsystem Produktkalkylsystem utgör produktkalkyleringens formaliserade och rutinbundna delar. Produktkalkylsystem kan sägas stå för produktkalkyleringens tekniska aspekter. Kalkylobjekt Kalkyler upprättas för många slag av s.k. kalkylobjekt, eller kostnadsbärare. Det finns inga restriktioner för vad som kan utgöra kalkylobjekt, utan intäkter och kostnader kan sammanställas för i princip vad som helst. Kalkylsituationer Profuktkalkyler används i många situationer, s.k. kalkylsituationer. De är av varierande slag. De kan gälla t.ex. beslutsfattande och uppföljning av beslut, vara av strategisk, taktisk eller operationell karaktär, vara regalbundet återkommande eller tillfälliga samt vara av såväl större som mindre ekonomisk betydelse. Rutinmässig produktkalkyl I praktiken görs inte alltid särskilda kalkylutredningar i varje kalkylsituation. Istället arbetar företag med på förhand bestämda regler och rutiner för kalkyleringen i de kalkylsituationer som är mest frekvent förekommande. Det är möjligt att arbeta med sådana när de ekonomiska konsekvenserna är tämligen lika från kalkyltillfälle till kalkyltillfälle. Detta kallas för rutinmässiga kalkyler. Icke-rutinmässig produktkalkyl I situationer som inte är frekvent förekommande och i situationer där de ekonomiska konsekvenserna i stor utsträckning skiljer sig åt från kalkyltillfälle till kalkyltillfälle, upprättas särskilda kalkyler, s.k. icke-rutinmässiga kalkyler. Omständigheter som påverkar utformningen av produktkalkyler Många faktorer påverkar utformningen av en produktkalkyl. Den utformning en kalkyl får beror på såväl objektiva fakta som subjektiva uppfattningar. En kalkyls uppställning är i praktiken en funktion av flera faktorer, bl.a. vad som anses vara väsentliga och relevanta ekonomiska konsekvenser, vilka ekonomiska konsekvenser som kända, kalkyens betydelse relativt andra slag av underlag, krav från användare samt tillgång på indata. Kostnad under bokföringsmässiga grunder och kalkylmässiga grunder Den externa redovisningen är kringgärdad av lagar och rekommendationer som måste följas. De behöver inte följas i den interna redovisningen. Skillnaden mellan bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader kan sorteras in i tre rubriker; urval, värdering och periodisering.

11 Bokföringsmässiga merkostnader De kostnader som endast finns i den externa redovisningen. Kalkylmässiga merkostnader De kostnader som endast finns i kalkyleringen. Kapitalkostnad Kapitalkostnader består dels av kostnader för förbrukning d.v.s. avskrivningar, dels av den ersättning företagets finansiärer kräver på det satsade kapitalet, d.v.s. räntekostnader för lånat kapital och avkastningskrav på eget kapital. Kalkylmässig avskrivning Anläggningstillgångar, t.ex. maskiner, inventarier och byggnader, utmärks av att de anskaffas i en tidpunkt men används under flera perioder. Över tiden minskar tillgångarna i värde på grund av slitage, förstörelse, teknisk utveckling och minskat nyttjande. Via kalkylmässiga avskrivningar beaktas denna värdeminskning genom att det investerade kapitalet fördelas ut på flera perioder, de perioder under vilka tillgångarna används. Kalkylmässiga avskrivningar kan därför sägas utgöra en kostnad för att förbruka kapital, som tas ut genom avskrivningar. Kalkylmässig ränta För att kunna bedriva verksamhet behöver företag olika slag av resurser. För att kunna anskaffa resurser krävs kapital. Kapitalet indelas i sammanhanget i lånat kapital och av ägarna satsat kapital. På det lånade kapitalet måste företaget betala ränta och ägarna kräver avkastning på sitt satsade kapital. Företaget har därmed en kostnad för att få utnyttja kapitalet i verksamheten. I produktkalkyleringen beaktas det genom inkluderandet av kalkylmässig ränta. SYSSELSATT KAPITAL = ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR + OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR RÄNTEFRIA SKULDER SYSSELSATT KAPITAL = EGET KAPITAL+RÄNTEBÄRAN DE SKULDER AT kan indelas i monetära tillgångar och ickemonetära tillgångar. Monetära AT värderas vanligtvis tillnominellt värde, medan ickemonetära värderas till bruksvärde (nuanskaffningsvärde avskrivningar; marknadsvärdet således). För OT värderas de ej om, utan man använder värdena från balansräkningen. Detta gäller vid prisförändringar. Vid tillfällen utan prisförändringar bör AT värderas till planenligtrestvärde (anskaffningsvärde avskrivningar). OT skall tas upp till det värde de noterats i den externaredovisningen.nivån på räntan kan man beräkna på flera sätt. I praktiken bestäms räntesatsen som ett genomsnitt avkostnaden för lånat kapital och eget kapital. Vid fastställande av räntenivån måste en distinktion göras mellan nominell och real ränta: NOMINELL RÄNTA= REAL RÄNTA + INFLATION REAL RÄNTA = NOMINELL RÄNTA - INFLATION Anskaffningsvärde och nuanskaffningsvärde Anskaffningsvärde är de kostnader som uppstår när någonting införskaffas. Det kan vara inköpspriset, men även andra kostnader som har uppkommit kan räknas in. Nuanskaffningsvärde speglar hur mycket det skulle kosta att idag återinskaffa samma prestanda som en äldre tillgång har.

12 Ekonomisk livslängd Den ekonomiska livslängden är den tid under vilken det är ekonomiskt försvarbart att använda tillgångarna alternativt den tid fram till vilken det är ekonomiskt fördelaktigt att byta ut en tillgång. Linjär avskrivning, degressiv avskrivning och progressiv avskrivning Linjär avskrivning innebär att tillgångar skrivs av med ett lika stort belopp varje period. Den största fördelen med metoden är att den är enkel att använda. Nackdelen med metoden är att ingen hänsyn tas till att kostnader för drift, reparationer och underhåll ofta ökar med tillgångars ålder. På grund av det kommer totalkostnaden, d.v.s. summan av avskrivningskostnaden och kostnaderna för drift, underhåll och reparationer att stiga över tiden. Degressiv avsrkivning innebär att tillgångar skrivs av med efter hand sjunkande belopp över den ekonomiska livslängden, d.v.s. mycket i början och mindre i slutet. Det finns mycket som talar för degressiva avskrivningar. Den innebär att strävan att göra summan av avskrivningskostnader, driftkostnader och kostnader för reparationer och underhåll lika stor under varje period över den ekonomiska livslängden. Progressiv avskrivning innebär att tillgångarna skrivs av med efter hand stigande belopp över den ekonomiska livslängden. D.v.s lite i början och mer i slutet. Denna metod används väldigt sällan då det är ovanligt att drifts-, reparations- och underhållskostnader sjunker ju längre tiden går.

13 Självkostnadskalkylering Självkostnad Självkostnadskalkylering utmärks genom att företags samtliga kostnader tas med i kalkylen. Man säger att självkostnadskalkylering utmärks av en fullständig kostnadsfördelning, till skillnad mot bidragskalkylering som utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning. Man ser det som att företagets kalkylobjekt, t.ex. varor, kundorder, projekt, och tjänster orsakar kostnaderna och därför ska bära sin andel av dem. Företags samtliga kostnader inkluderas alltså i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå, t.ex. kostnaden för en varuenhet eller en konsulttimme. Periodkalkylering Vid periodkalkylering beräknas självkostnaden för varor och tjänster för en viss tidsperiod, t.ex. för ett år, ett halvår eller för en månad. Periodkalkylering lämpar sig bäst när företag tillhandahåller endast en vara eller tjänst eller flera varor eller tjänster av helt eller någorlunda likartad karaktär. Periodkalkyler är särskilt vanligt förekommande vid massproduktion, d.v.s. när företag framställer eller erbjuder varor och tjänster i stora kvantiteter utan att rikt sig till någon speciell kund. Typexempel på branscher är; olje-, bryggeri-, textil-, och kemibranschen. Det finns tre metoder av periodkalkylering: Divisionsmetoden Normalmetoden Ekvivalentmetoden Divisionsmetoden Divisionsmetoden är den enklaste kalkylen av självkostnadstyp. Självkostnaden för en produktenhet eller tjänst beräknas med divisionsmetoden enligt följande: TOTALKOSTNAD FÖR EN TIDSPERIOD / VERKSAMHETSVOLYM = SJÄLVKOSTNAD PER STYCK Med verksamhetsvolym menas här företagets output, t.ex. antalet framställda produktenheter i ett tillverkande företag, antalet in-, och utbetalningstransaktioner i en bank, antalet meter rör i ett stålföretag osv. Divisionskalkylen förekommer i två varianter; en utan uppdelning på kostnadsställen och en med uppdelning på kostnadsställen. Nackdelen med den som inte delar upp på kostnadsställen är den inte ger information kostnadskontroll, eftersom kostnaderna endast redovisas som en totalsumma. En uppdelning av kostnaderna på kostnadsställen kan i många situationer vara viktig för t.ex. kontroll av var i företaget kostnader uppstår och deras utveckling över tiden. En stor nackdel med divisionsmetoden är att sysselsättningsnivån inte beaktas. Med metoden fördelas samtliga kostnader på verksamhetsvolym oavsett dess storlek. Normalmetoden För att komma till rätta med sysselsättningseffekten kan normalmetoden användas. Fördelen med den är att självkostnaden beroende på skillnader i sysselsättning inte fluktuerar mellan tidsperioder och kalkyltillfällen. Kostnaderna indelas med normalmetoden i rörliga och fasta.

14 Rörliga kostnader divideras med verklig verksamhetsvolym och fasta kostnader med normal verksamhetsvolym. RÖRLIGA KOSTNADER/VERKLIG VOLYM + FASTA KOSTNADER/NORMAL VOLYM = SJÄLVKOSTNAD PER STYCK Med verklig verksamhetsvolym avses den volym som faktiskt framställs eller som beräknas framställas under en viss tidsperiod. Med verklig verksamhetsvolym avses den verksamhetsvolym som, över tidsperioder betraktat, oftast framställs. När den verkliga verksamhetsvolymen avviker från den normala uppstår en av två saker; över- eller undertäckning. Övertäckning uppstår då företaget tillverkar mer än den normala volymen, tillverkningen täcker då de fasta kostnaderna. Övertäckningen beräknas genom att först ta fram styckkostnaden, sedan multipliceras denna siffra med antalet producerade enheter som överstiger det normala. Undertäckning är således det motsatta, företaget tillverkar mindre än normalt. Den enda skillnaden mellan normalmetoden och divisionsmetoden ligger i indelningen av kostnaderna i rörliga och fasta Ekvivalentmetoden Om ett företag har fler än t.ex. ett varu- och tjänsteslag är det inte säkert att de är identiska i samtliga avseenden. Man behöver då ta hänsyn till skillnader i kalkylobjektets resurskrav vid beräkningen av självkostnaden för att objekten ska kunna belastas med sin kostnadsandel. En metod som då kan användas är ekvivalentmetoden. Man kan vid beräkningen av självkostnaden ta hänsyn till skillnader i resurskrav avseende bl.a. materialförbrukning, arbetstider osv. För att kunna ta hänsyn till skillnader i kalkylobjektets resurskrav vid självkostnadsberäkningen används s.k. ekvivalenttal. De fastställs genom studier av verksamheten, t.ex. tidsåtgång och materialförbrukning. Ett företag som framställer två produkter i samma slag av process har fastställt att en av produkterna kräver dubbelt så mycket bearbetning m.m. som den andra produkten. Den mer resurskrävande produkten ska då bära en dubbelt så stor kostnad som den andra produkten. Ekvivalenttalet för den mer resurskrävande produkten är då 2, medans för den mindre resurskrävande är det 1. Ekvivalenttal kan uttryckas på många olika sätt. Det enda krav som ställs på dem är att de anger skillnader i resursförbrukning De andelar av kostnaderna som ska påföras kalkylobjekten beror, utöver ekvivalenttalen, även på volymen per objekt. Ekvivalenttalen multipliceras därför med volymen per kalkylobjekt. Då erhålls den s.k. ekvivalentvolymen per objekt. Den kommer vid beräkningen av självkostnaden att fånga upp de skillnader i resurskrav som förekommer. Orderkalkylering Vid orderkalkylering beräknas självkostnaden för företagets kalkylobjekt oberoende av tidsaspekten, t.ex. självkostnaden för en kundorder, ett projekt, en tjänst eller en tillverkningsserie. Orderkalkylering kan även upprättas för vissa tidsperioder, t.ex. den beräknade självkostnaden för företagets tjänster för en kommande period eller den faktiska självkostnaden för en förfluten period. Orderkalkylering är lämplig då kalkylobjekten väsentligt skiljer sig åt när det gäller resursförbrukning.

15 Typexempel på företag som arbetar med orderkalkylering är verkstadsföretag, konsultföretag, revisionsbyråer, försäkringsbolag, restauranger, byggbolag och banker. Särkostnader: Kostnader som orsakas av endast ett visst givet kalkylobjekt i en viss kalkylsituation. Exempel är i tillverkande företag när man ska framställa en kundorder. Materialkostnaderna är då en särkostnad eftersom den orsakats unikt för detta fall. Särkostnader kan inte anges generellt. Samkostnader: Kostnader som har orsakats av gemensamt två eller flera kalkylobjekt i en viss kalkylsituation. Exempel är lokalkostnad, eller underhållskostnader i verkstäder. Sär- och samkostnader är de teoretiskt korrekta begreppen vid orderkalkylering. Men när kalkyleringen görs rutinmässigt används istället begreppen direkta kostnader och omkostnader. Direkta kostnader registreras direkt på kalkylobjekt. Omkostnaderna däremot registreras på sammanhang eller på det ställe i företagen vilket de uppstår. Direkta kostnader = Kostnader som påförs kalkylobjekt direkt Omkostnader = Kostnader som påförs kalkylobjekt via fördelning Kostnader bör i så stor utsträckning som möjligt och kostnadsmässigt försvarbart behandlas som direkta kostnader. Ju större andel av kostnaderna som behandlas som direkta, desto bättre blir precisionen i kalkyleringen. Påläggsmetoden Vid orderkalkylering indelas kostnaderna i direkta kostnader och omkostnader. Att bestämma kalkylobjektens direkta kostnader är inte något stort problem. Däremot är det betydligt svårare att bestämma kalkylobjektens andelar av omkostnaderna. Fördelade omkostnader kan uttrycka olika förhållanden. Man talar om att det finns olika kriterier för fördelning av omkostnader. Orsak/Verkan: Det dominerande kriteriet för fördelning av omkostnader är orsak/verkan. Strävan är att fördela kostnaderna på basis av hur kalkylobjekten orsakar kostnader. Nytta: Ett andra kriterium för fördelning av omkostnader är nytta. Det tillämpas på fasta kostnader eller, med andra ord, kapacitetskostnader. Sådana kostnader är bl.a. kostnader för lokaler, reklamsatsningar, gemensam utrustning och interna tjänster. Denna nytta kan utgöra en utgångspunkt för fördelningen av kostnaderna. Lokalkostnader kan då fördelas i förhållande till det lokalutrymme kalkylobjekten kräver, kostnader för gemensamma maskiner i förhållande till antalet utnyttjande maskintimmar och kostnader för reklam i förhållande till den effekt reklamsatsningen har på försäljningen. Bärkraft: Kostnader som är relaterade till bl.a. administration, försäljning, företagsledning och säkerhet är exempel på kostnader där det inte är möjligt att tala om orsakande på varken kort eller lång sikt. Ett fördelningskriterium som då kan nyttjas är bärkraft. Omkostnaderna fördelas med utgångspunkt i hur stora andelar kalkylobjekten klarar av att bära. Bärkraftsgrunder är t.ex. kalkylobjektens lönsamhet, omsättning, totala tillverkningskostnader i tillverkande företag. Ju lönsammare en vara eller tjänst är, desto mer klarar den av att bära. Det är bara omkostnaderna som går via en fördelningsnyckel till kalkylobjekten via pålägg. Påläggen beräknas med just fördelningsnycklar. Påläggen kan uttryckas i både procenttal och absoluttal. Principen för fastställande av pålägg är: OMKOSTNADER / FÖRDELNINGSNYCKEL = PÅLÄGG

16 Fördelning i tillverkande företag: Materialomkostnader (MO): I materialomkostnader ingår kostnader för bl.a. inköpsoch förrådspersonal (lön), lokaler, utrustning, ränta på lager och energi. Det är kostnader som är relaterade till främst inköp av material och hantering av materiallager. De fördelningsnycklar som brukar användas är: o Direkt materialkostnad o Kvantitet direkt material Tillverkningsomkostnader (TO): Tillverkningskostnaderna är i många företag hänförliga till flera slag av aktiviteter. I tillverkningsomkostnader ingår kostnader för bl.a. indirekt produktionspersonal, lokaler, utrustning och energi. Det är kostnader som är relaterade till bl.a. produktionsplanering, underhåll, reparationer, interna transporter och arbetsledning. De fördelningsnycklar som brukar användas är: o Direkt lönekostnad o Direkt arbetstid Administrations- och försäljningsomkostnader (AO & FO): Här ingår kostnader för bl.a. personal, lokaler, utrustning, försäkringar, och diverse material. Det är kostnader som är relaterade till bl.a. företagsledning, administration och personalavdelning. I försäljningsomkostnader ingår bl.a. kostnader för personal, lokaler, utrustning, reklam, resor, och diverse material. Kostnaderna är relaterade till bl.a. marknads- och orderaktiviteter. Den fördelningsnyckel som helt dominerar är: o Tillverkningskostnad Tillverkningskostnaden utgör summan av direkt lönekostnad, direkt materialkostnad, materialomkostnader, tillverkningsomkostnader och speciella direkta kostnader. Fördelning i tjänsteföretag Tjänsteomkostnader (TJO): Här inkluderas kostnader för t.ex. lön, lokaler, utrustning och diverse material. De är relaterade till bl.a. diverse stödaktiviteter, tjänsteutveckling och tjänsterum. De fördelningsnycklar som brukar användas för att fördela tjänsteomkostnader är: o Direkt lönekostnad o Direkt arbetstid Administrations- och försäljningsomkostnader (AO& FO): I praktiken tillämpas bärkraftskriteriet vid fördelningen. Man kan då tänka sig några olika fördelningsnycklar, t.ex. tjänstekostnaden, försäljningsintäkt och lönsamhet. Fördelning i handelsföretag Varuomkostnader (VO): Här ingår kostnader för t.ex. personal (lön), lokaler, utrustning, energi, transporter och försäkring. Kostnaderna är relaterade till bl.a. inköp, mottagning, uppackning, prismärkning, försäljning, svinn och kassationer. Följande fördelningsnyckel används: o Varupris

17 Administrations- och försäljningsomkostnader (AO & FO): I denna post ingår kostnader för bl.a. lön, lokaler, utrustning, försäkring och diverse material. Kostnaderna är relaterade till företagsledning, administration och personalavdelning. I försäljningskostnaderna ingår bl.a. kostnader för personal, lokaler, utrustning, reklam, resor och diverse material. Det är kostnader som är relaterade till marknads- och orderaktiviteter. Fördelning av omkostnader, utan och med kostnadsställen Fördelning utan kostnadsställen är den enklare av de två varianterna. Den är, ur ett strikt kalkylperspektiv, lämplig när kalkylobjektens krav på gemensamma resurser är tämligen likartade. I regel förekommer det i mindre företag som för begränsade varu- eller tjänsteprogram. Följande steg förekommer i denna typ av fördelning: 1. Bestäm direkta kostnader 2. Gruppera omkostnaderna i poster 3. Välj fördelningsnycklar 4. Beräkna påläggssatser 5. Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten 6. Beräkna självkostnaden Många företag, särskilt stora företag, har stora produktprogram och komplicerade samband mellan sina tjänster eller varor och resursförbrukningen. Ett sätt att fånga upp dessa komplicerade samband vid fördelningen av omkostnader är att arbeta med kostnadsställen. Följande steg förekommer i denna typ av fördelning: 1. Bestäm direkta kostnader 2. Fördela omkostnaderna till kostnadsställen 3. Gruppera omkostnaderna i poster 4. Välj fördelningsnycklar 5. Beräkna påläggssatser 6. Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten 7. Beräkna självkostnaden

18 Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) ABC-kalkylering innebär mer än ett förfinat sätt att fördela omkostnader. ABC-kalkylen är inte en kalkyl av självkostnadstyp, såsom påläggsmetoden. Vid ABC-kalkylering strävar man efter att omkostnader endast ska fördelas till kalkylobjekten i de fall då kostnaderna orsakslogiskt kan knytas till kalkylobjekten. Den kalkylinformation som produceras utgör inte kalkylinformation i traditionell mening. Istället produceras s.k. uppmärksamhetsinformation, vilken riktar uppmärksamheten mot problem, t.ex. olönsamma eller inte tillräckligt lönsamma varor, tjänster och kunder. Denna uppmärksamhetsinformation kan sedan ligga till grund för beslut om förändrad prissättning, ändringar i kunderbjudanden, förändringar i kundmix och varu- och tjänstesortimentet. Andra fördelat med ABC-kalkylering är: Möjlighet till många slag av analyser Stark begreppsapparat (skapar förutsättningar för att många ska förstå kalkylen) Aktivitetsbaserad styrning (kan förbättra företagets aktiviteter och processer) Centrala begrepp Aktivitet Kostnadsdrivare Aktivitet: I ABC-kalkylering betraktar man företaget som bestående av en uppsättning aktiviteter. En aktivitet är en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment. Aktiviteter är alltså uttryck för olika slag av fysiskt arbete, arbete som utförs när företaget t.ex. producerar en tillverkningsserie eller utför en kundorder eller ett konsultuppdrag. Företag är olika, vilket innebär att det finns en given uppsättning aktiviteter. Exempel på aktiviteter i ett tillverkande företag: Produktutveckling, Inköp av material, Mottagningskontroll, Produktionsplanering, Manuell bearbetning, Kvalitetskontroll, Leverans av produkter. Exempel på aktiviteter i konsultföretag: Tjänsteutveckling, Planering av uppdrag, Upprättande av dokument, Tjänsteutförande, Kvalitetssäkring, Uppdragsprestation, Uppdragsföljning. Exempel på aktiviteter i butik: Sortimentutveckling, Inköp av varor, Uppackning av varor, Prismärkning, Försäljning över disk, Kassaservice, Leverans av varor. Aktiviteter kategoriseras i s.k. aktivitetshierarkier. En sådan består av ett antal nivåer på vilka aktiviteterna klassificeras med avseende på olika slag av kostnadsdrivare och/eller aktivitetsattribut. Kostnadsdrivare För att kunna mäta kalkylobjektens konsumtion av företagets aktiviteter krävs en länk mellan aktiviteter och kalkylobjekt. Denna länk kallas kostnadsdrivare. En kostnadsdrivare utgör alltså en fördelningsnyckel. Kalkylering med ABC-kalkylen När en ABC-kalkyl ska upprättas, följer man en viss arbetsgång. Det finns vissa kalkyltekniska likheter med påläggsmetoden. Exempelvis bestäms direkta kostnader enligt samma princip och omkostnaderna fördelas i två steg. Följande steg ingår i ABC-kalkylen: 1. Bestäm direkta kostnader

19 2. Välj aktiviteter och fördela omkostnaderna till aktiviteterna. 3. Välj kostnadsdrivare. 4. Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetssatser 5. Beräkna kostnader för kalkylobjekt. Bestäm direkta kostnader: Som framgått tidigare, bör kalkylobjektets särkostnader, så långt det är ekonomiskt försvarbart, påföras kalkylobjekten direkt. Ju större andel av kostnaderna som behandlas som direkta, desto större blir precisionen i kalkyleringen. Välj aktiviteter och fördela omkostnaderna: I princip kan allt arbete som utförs i ett företag aktivitetsbestämmas. Men det är uppenbart att kalkyleringen skulle bli alldeles för komplicerad och kostsam. Det centrala kriteriet är skillnader i de proportioner i vilka kalkylobjekten konsumerar aktiviteter. De aktiviteter där proportionerna skiljer sig kraftigt åt bör inkluderas. Om antalet aktiviteter anses för stort efter att proportionalitetskriteriet tillämpats, kan de reduceras på två sätt; Aktiviteter som drivs av samma kostnadsdrivare kan slås ihop. Aktiviteter vars kostnader inte är betydande slås ihop. Välj kostnadsdrivare: Kostnadsdrivarna kan delas in i tre kategorier; kostnader som fokuserar på transaktioner, tid respektive intensitet. Transaktionsrelaterade kostnadsdrivare mäter antalet förekomster, t.ex. antalet inköp, kundbesök, order, kunder, fakturor, restauranggäster etc. Tidsrelaterade kostnadsdrivare mäter den tid det tar att utföra aktiviteter, t.ex. inköpstimmar, maskinbearbetningstimmar, faktureringstimmar, servicetimmar, reparationstimmar etc. Intensitetsrelaterade kostnadsdrivare är lämpliga att använda när kalkylobjekten kräver speciella aktivitetssatser. Exempel på sådana är när vissa kalkylobjekt kräver arbetsinsatser från personal med högre eller lägre lön än normalt och/eller speciellt dyrbar eller billig utrustning. Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetssatser: När ABC-kalkylen används beräknas aktivitetssatserna vid förhållanden som råder vid praktisk volym. Metoden bygger på att man bestämmer varje aktivitets praktiska volym. Aktivitetssatser beräknas såhär: AKTIVITETSKOSTNADER VID PRAKTISK KOSTNADSDRIVARVOLYM / PRAKTISK KOSTNADSDRIVAR VOLYM = AKTIVITETSSATS Beräkna kostnader för kalkylobjekt: När de direkta kostnaderna, aktivitessatserna beräknade och kostnadsdrivarna valda, kan kostnaderna för kalkylobjektet beräknas. Kan aktivitetskostnaderna inte orsakslogiskt relateras till det aktuella kalkylobjektet, ska kostnaderna inte fördelas till objektet. ABC-kalkylen är en s.k. resursutnyttjandemodell. Med ABC-kalkylen mäter man för kalkylobjektet kostnaden för att utnyttja aktivitetsresurser, inte kostnaden för att tillhandahålla dem. Den praktiska volymen anger hur stor aktivitetsvolym som finns tillgänglig för utnyttjande. Tidsdriven ABC-kalkylering Över tiden har företag som arbetat med ABC-kalkylering upplevt olika slag av praktiskt orienterade kalkylproblem, som kan sammanfattas i följande punkter: Höga implementeringskostnader och långa implementeringstider Höga kostnader för att underhålla och uppdatera kalkylen när förändringar sker. Att fastställa hur personalens arbetstid fördelar sig mellan olika aktiviteter innefattar ett stort inslag av subjektivitet. Personalen tenderar att underskatta eller exkludera ledig eller outnyttjad arbetstid.

20 I stora företag ställer ABC-kalkylering stora krav på hantering av stora datamängder. För att övervinna eller mildra dessa problem har en modifierad ABC-kalkyl, benämnd tidsdriven ABC-kalkyl, presenterats. Tidsdriven ABC-kalkyl är enklare och går snabbare att implementera, den kostar mindre att underhålla och uppdatera och medför att aktivitetskostnader relaterade till outnyttjad aktivitetskapacitet separeras och datamängden reduceras. Det praktiska arbetet inleds med att aktiviteter väljs. Därefter fördelas omkostnaderna till dem. Omkostnaderna kan fördelas antingen till individuella aktiviteter eller aktivitetsgrupper. I nästa steg ska aktivitetskapaciteten fastställas. Det kan ske på olika sätt. Ett första är att göra en erfarenhetsbaserad uppskattning av den. Ett andra sätt att fastställa aktivitetskapaciteten är via studier av de nivåer som kapacitetsutnyttjandet legat på under tidigare tidsperioder. Aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering Den ursprungliga versionen fokuserar helt och hållet på fördelning av omkostnader. I praktiken innebär det att kostnader för varor, tjänster och kunder beräknas på i princip samma sätt som med påläggsmetoden, med skillnaderna att omkostnaderna grupperas på ett annat sätt och att fler slag av fördelningsnycklar används. Denna ABC-version bygger på självkostnadskalkyleringens grundläggande idé och benämns därför aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering. Utmärkande för den är, som tidigare omnämnts, att samtliga kostnader inkluderas i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå, till exempel kostnaden för en enhet eller en timme. I dagens ABC-version accepteras dock inte denna fördelning längre. Bakgrunden till den aktivitetsbaserade självkostnadskalkyleringen är densamma som för dagens ABC-kalkyl, att företagen ändrat sitt arbetssätt vilket lett till att produkt-kalkyleringen måste förändras.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska

Läs mer

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Kostnadsslag Repetition Rörlig kostnad Fast kostnad Direkt kostnad

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel. 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS tolk och översättarlinjen Introduktionsförel reläsning 2010-04-16 Emmanouel Parasiris 1 Övnings / föreläsningsuppgifterna delas ut till er på föreläsningarna Kostnads

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)

Läs mer

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19 Övningar Produktkalkylering Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 17-19 1 Förkalkyler och efterkalkyler, 17-06 Adam och Eva säljer begagnade golfbollar. År 1998 räknar man med att sälja golfbollar för 550 000

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Jonathan Carlson PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG Case Hydrolink Oy Ab Företagsekonomi och turism 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Jonathan Carlson Lärdomsprovets titel

Läs mer

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift: Självkostnad och ABC Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt

Läs mer

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en

Läs mer

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter Vad kostar det att ha en bil? Kalkylobjekt: Det objekt för vilket vi beräknar kostnader och intäkter Exempel på bilkalkyl (Konsumentverket) Kostnad/mil: 73.900 37 kr/mil 2.000 Verksamhetsvolym Tänk på

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN

Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Jonne Väkeväinen ABC- KALKYLERING INOM BYGGNADSBRANSCHEN Företagsekonomi 2015 VASA YRKESHÖGSKOLA Tradenom ABSTRAKT Författare Jonne Väkeväinen Lärdomsprovets titel Kalkyleringsmetoder inom byggnadsbranschen

Läs mer

Produktkalkylering för varor och tjänster

Produktkalkylering för varor och tjänster 1 Extra övningar, Block 3 Produktkalkylering för varor och tjänster Självkostnadskalkylering och bidragskalkylering 3:1 Företaget Sista Tentafrågan AB tillverkar och säljer tre slag av s k partylådor benämnda

Läs mer

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan

Läs mer

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag UPPSALA UNIVERSITET D-UPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2006 Handledare: Elving Gunnarsson Författare: Daniel Brånby Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag Innehållsförteckning

Läs mer

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB Institutionen för ekonomi Gunnar Sakari Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB C-uppsats Företagsekonomi Termin: Handledare: HT05 Bengt Bengtsson Sammanfattning Produktkalkyler

Läs mer

ABC-kalkylering inom restaurangbranschen

ABC-kalkylering inom restaurangbranschen Emilia Back ABC-kalkylering inom restaurangbranschen Case Strand-Mölle Företagsekonomi och turism 2014 2 VASA YRKESHÖGSKOLA Företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emilia Back Lärdomsprovets titel ABC-kalkylering

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

T E N T A M E N S S K R I V N I N G Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO), T8 Företagsekonomi för icke-ekonomer FIE840, VT 2010 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Torsdag 3 juni 2010, kl 08.00-12.30 Lokal: Universitetets skrivsal, Viktoriagatan

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

Datum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se

Datum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI ONSDAGEN den 18 AUGUSTI 2010, KL 8-12

Läs mer

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot Modellsvar uppgift 1 2a. Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. 2b. i. Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva

Läs mer

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel

Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Kalkylering i ett tjänsteföretag med hjälp av Excel Baserat på ett exempel ur Anderssons bok kapitel 5.4 Som vanligt gäller att kalkylmodellen endast är en förenklad modell av verkligheten. För att du

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Sammanfattning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Definitionen av företagsekonomi Företags hushållning med begränsade resurser Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor

Läs mer

Självkostnadskalkylering. vid konkurrensutsättning och införande av valfrihetssystem

Självkostnadskalkylering. vid konkurrensutsättning och införande av valfrihetssystem Självkostnadskalkylering vid konkurrensutsättning och införande av valfrihetssystem Förord Allt oftare ställs krav på att offentligt finansierade verksamheter ska behandlas konkurrensneutralt dvs alla

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Uppgift 1.1 i resultatplanering Uppgift 1.1 i resultatplanering Justa Plagg AB tillverkar matchtröjor åt idrottslag på beställning. Under 2007 blev företagets produktions- och försäljningsvolym 4000 tröjor, vilken motsvarar företagets

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1 TENTAMEN I TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: TER2, TER3 Antal uppgifter: 13 Antal sidor: 14 Max poäng: 50 poäng varav 27 poäng för 3a, 35 poäng för 4a och 43

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4

Läs mer

Tonnquist Projektledning 2012-02-26

Tonnquist Projektledning 2012-02-26 Tonnquist Projektledning Projektekonomi (Kapitel 6 sid. 171-181) Projekt på rätt kurs Uppföljning av ekonomin (Kapitel 9 sid. 241-256) Nils Lundgren 2012-02-26 6 Projektekonomi Kalkylera kostnader och

Läs mer

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Luleå tekniska universitet Instutionen för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Avd. för Företagsekonomi och Verksamhetsutveckling Magnus Konradsson (Uppgift 1 6) Kent Nilsson (Uppgift 7) Ted Karlsson

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Ansvarig lärare: Johan Holtström, tfn 013-28 16 14 Besöker salen: Efter cirka två timmar

Ansvarig lärare: Johan Holtström, tfn 013-28 16 14 Besöker salen: Efter cirka två timmar LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Johan Holtström DEN 12 JUNI KL.14-18 SAL: SP71 Antal uppgifter: 6 Antal sidor:

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-03-23 Material Omtentamen Kursexaminator Betygsgränser G = 42-55,5 ; VG = 56- Tentamenspoäng 73

Läs mer

1Målet med detta kapitel är att du ska

1Målet med detta kapitel är att du ska 1Målet med detta kapitel är att du ska förstå sambandet mellan inköpspris och försäljningspris i ett handelsföretag kunna beräkna lämplig påläggsprocent förstå skillnaden mellan pålägg och marginal känna

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Anpassning av internredovisning till ABC. Katja Vaattovaara. Ekonomprogrammet C-nivå

EXAMENSARBETE. Anpassning av internredovisning till ABC. Katja Vaattovaara. Ekonomprogrammet C-nivå 2000:192 EXAMENSARBETE Anpassning av internredovisning till ABC Katja Vaattovaara Ekonomprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2000:192

Läs mer

VBEA15 Företagsekonomidelen

VBEA15 Företagsekonomidelen 1(16) Övningstenta VBEA15 Företagsekonomidelen Tentamenstid: 4 timmar Tentamen är indelad i två huvuddelar: Huvuddel Maximalt möjlig poäng Minimipoäng för att bli godkänd A Teorifrågor 16 poäng Utredande

Läs mer

Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp)

Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp) Kalkyl och Marknad 2013 (Kalkyl och Marknad ingår i kursen Ekonomiska beslutsstöd i företag, SLU-20158, 4 hp) Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering

Läs mer

Kalkylering av bearbetningskostnader

Kalkylering av bearbetningskostnader Kalkylering av bearbetningskostnader Susanna Tingbratt EXAMENSARBETE 2008 Maskinteknik Manufacturing cost accounting Susanna Tingbratt Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Riktlinjer för exploateringsverksamheten Riktlinjer för exploateringsverksamheten KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Ansvar... 3 Klassificering... 3 Markanskaffning... 4 Förkalkyl... 4 Tomtpris... 5 Budget...

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576

Årsredovisning. BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Årsredovisning BRF kastanjen 1 5 1/7 2012-30/6 2013 Org. nr. 725000-3576 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med bank. Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Datum: 2010-05-29 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se

Datum: 2010-05-29 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI LÖRDAGEN den 29 MAJ 2010, KL 14-18 SAL:

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla ASPEGREN IDÉ AB Sjätte upplagan Glassfabriken Glassfabriken tillverkar glass som säljs till livsmedelsbutiker, glassbarer, glasskiosker, restauranger och personalmatsalar.

Läs mer

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering 1 Linköpings universitet LIU 2007-11-29 EIE/Företagsekonomi, Mehran Noghabai Rum 3A:857, tel 013-28 14 86 TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering Fredagen den 30:e novemver

Läs mer

Uppgift 2 (2 p) Budgetar kan användas som ekonomiska styrmedel. Ange på vilka sätt man kan styra verksamheten med hjälp av budgetering.

Uppgift 2 (2 p) Budgetar kan användas som ekonomiska styrmedel. Ange på vilka sätt man kan styra verksamheten med hjälp av budgetering. Bo Ekdahl Prov Företagsekonomi B Hörby Lärcenter Planering och budgetering Budgetuppföljning och analys Namn: Uppgift 1 (3 p) I boken skrivs det att planering bör göras med flera olika tidshorisonter.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer