Investeringsbedömning

Transkript

1 Investeringsbedömning KAPITEL Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar har långsiktiga konsekvenser. Problemställningar kan t.ex. vara: Ska vi utöka våra lokaler? Ska vi köpa maskin A eller maskin B? Ska vi byta ut vår gamla maskin i dag eller om några år? Investeringar är beslut vars konsekvenser sträcker sig över lång. Allmänt kan investeringar definieras som en resursinsats vid en punkt som ger konsekvenser i framen. Investeringsprojekt initieras, drivs fram, genomförs och följs upp i ett sammanhang bestående av marknad, konkurrens, kompetens, strategi, organisation, kapital m.m. Tidsdimensionen är viktig i investeringar. Investeringskalkylen utgör en begränsad del av hela investeringsprocessen. Investeringar kan avse förändringar av reala, materiella, tillgångar, t.ex. anläggningstillgångar som byggnader, maskiner och inventarier. Dessa investeringsbeslut kan påverka produktionskapaciteten. Ett alternativt sätt att få ökad kapacitet är att höja produktiviteten, dvs. få ökat utflöde med givet inflöde och utrustning. Företag kan också investera finansiellt i aktier, värdepapper m.m. En tredje huvudgrupp är immateriella eller strategiska investeringar som forskning, produktutveckling, utbildning, uppbyggande av en marknadsorganisation osv. Immateriella, mjuka investeringar har fått allt större betydelse och utgör enligt vissa utredningar mer än hälften av alla investeringar i svenska företag. Exemplifieringen i text och övningsuppgifter begränsas för enkelhetens skull till förändringar av reala tillgångar. En investering kan vara en expansionsinvestering, eller nyinvestering, som betyder att kapaciteten utvidgas. En annan form är ersättningsinvestering, Författarna och Studentlitteratur 151

2 eller reinvestering, som innebär att befintliga resurser byts ut och att kapaciteten bibehålls. Rationaliseringsinvestering är en specialform som syftar till sänkta kostnader genom mekanisering och automatisering. Kvalitetsförbättrande investeringar har just syftet att förbättra produkternas kvalitet. Investeringar kan även ske för att uppnå miljöeffekter. Miljöinvesteringar kan vara frivilliga initiativ från företag eller vara föreskrivna av myndigheter. Samma sak kan gälla olika säkerhetsinvesteringar. Bedömning och framför allt kalkylering av miljö- och säkerhetsinvesteringar är speciella, eftersom icke-ekonomiska faktorer har extra stor betydelse. Investeringskalkyler kan sägas vara långsiktiga K/I-kalkyler, där kostnader och intäkter uppstår löpande. De kostnader och intäkter som uppkommer under den ekonomiska livslängden motsvaras av lika stora utbetalningar respektive inbetalningar. I investeringskalkylering koncentreras intresset till betalningsströmmarna och till de punkter när de inträffar. Investeringskalkyleringens modeller baseras på begreppen inbetalning och utbetalning. Orsaken till detta är att betalningar vid olika punkter inte är direkt jämför bara, vilket betyder att det är viktigt när de inträffar. Detta förhållande gör att betalningarna och deras spridning under livslängden, hamnar i fokus vid investeringskalkylering. En krona i dag är t.ex. mer värd än en krona som utfaller om ett år. En krona som erhålls i dag motsvarar ett värde av 1,08 kr om ett år, om den sätts in på bank med 8 % räntesats. Om två år är den värd 1,166 kr osv. Betalningar vid olika punkter kan göras jämförbara genom diskontering. Det innebär att betalningar flyttas i en med hjälp av en diskonteringsränta (se avsnitt 9.2). Produktkalkylering ger underlag till beslut vars betalningskonsekvenser vanligen är ganska samlade i en. Företag kan därför ofta bortse från att betalningar är olika mycket värda vid olika punkter. Intresset koncentreras i stället till kostnader och intäkter. Vid investeringskalkylering kan vi inte bortse från att betalningarna är spridda över lång. Syfte och problem är också olika vid produkt- och investeringsbeslut. Produktkalkylering och investeringskalkylering skiljer sig således från varandra på flera grundläggande punkter. Ett investeringsförlopp kännetecknas av en stor initialsatsning, med åtföljande utbetalning i ett igt skede, och därefter av successiva in- och utbetalningar. Inbetalningar avser ersättning för de prestationer som utförs med hjälp av investeringen. Utbetalningar gäller löpande utgifter i form av 152 Författarna och Studentlitteratur

3 I R t 0 U Inbetalningar Utbetalningar G n G = Grundinvestering I = Inbetalning per år U = Utbetalning per år R = Restvärde n = Ekonomisk livslängd t 0 = Tidpunkten t 0 Dessutom används beteckningarna a = I U = Årligt inbetalningsöverskott Figur 9.1 En modell över ett investeringsförlopp. drift, underhåll, reparationer och skötsel som investeringen kräver. Mycket intresse måste ägnas åt inbetalningar, eftersom dessa ofta innehåller stor osäkerhet och dessutom är avgörande för investeringens lönsamhet. Processen illust reras i figur 9.1. Initialsatsningen kallas för grundinvestering och den inträffar vid utbetalningstillfället, t 0. Vid en realinvestering kan grundinvesteringen avse inköp av en maskin eller en byggnad. De löpande in- och utbetalningar som blir följden av en investering tänks förenklat uppkomma i slutet av varje år, under investeringens ekonomiska livslängd. Den ekonomiska livslängden betecknar den det är ekonomiskt riktigt att använda investeringen. En investerings tekniska livslängd avser hur länge investeringen tekniskt fungerar i huvudsak lika bra som vid anskaffningstillfället. Den tekniska livslängden kan vara längre än den ekonomiska men aldrig kortare. Det som sker efter den ekonomiska livslängden ska inte beaktas i kalkylen. Restvärde, utrangeringsvärde eller skrotvärde är investeringens beräknade kvarvarande värde vid den ekonomiska livslängdens slut. Restvärdet kan vara negativt, restkostnad, om kostnader för rivning, sanering m.m. överstiger skrotvärdet. Författarna och Studentlitteratur 153

4 9.2 Diskontering Alla kalkylmodeller för investeringar, utom payback-metoden, försöker på olika sätt göra in- och utbetalningar vid olika punkter jämförbara. Detta sker genom en förflyttning av betalningsströmmar i en, s.k. diskontering. Diskontering sker med hjälp av räntetabeller som konstruerats för att klara transformeringen i vanligt förekommande situationer. Tabellerna hittar du i slutet av boken. I tabellerna finns diskonteringsfaktorer, d, för olika räntesatser och sperioder. Tabell A uppvisar slutvärdet av en krona som varje år givit en viss förräntning r % under n år. Denna tabell ger en diskontering av ett enstaka belopp framåt i en. Exempel: Om 300 kr är insatta på banken i ett år till 10 % ränta växer de till 300 1,1 = 330 kr. Om de är insatta i två år växer de till 300 1,1 1,1 = 363 kr, dvs ,21, osv. På fem år växer de med 10 % ränta till 300 1,611 = 483,30 kr. t 0 t 1 Figur 9.2 Slutvärde är en diskontering framåt i en (tabell A). Nuvärde Tabell B är det inverterade värdet av tabell A och är en diskontering från en frama punkt till nupunkten. Denna tabell visar dagens värde av en krona som utfaller om n år vid räntesatsen r %. Exempel: kr om 12 år vid räntefoten 15 % motsvarar i dag ett belopp av ,1869 = 934,50 kr. t 0 t 1 Figur 9.3 Nuvärde är en diskontering bakåt i en (tabell B). Formeln i tabell B är det inverterade värdet av formeln i tabell A. Ett belopp förblir oförändrat, om det först diskonteras till en frama punkt med hjälp av tabell A, och sedan tillbaka till startpunkten med hjälp av tabell 154 Författarna och Studentlitteratur

5 B. Exempel: Diskonteringsfaktorerna för 10 år och 8 % är enligt tabell A och B 2,159 respektive 0,4632. Om de multipliceras med varandra erhålls 2,159 0,4632 = 1, , dvs. 1 (avvikelsen beror på avrundningsfel). Om vi studerar tabell B ser vi att diskonteringsfaktorerna sjunker med ökad räntesats och ökad från investeringstillfället. Ju igare ett belopp ut faller, desto större betydelse har det för investeringsbeslutet. Skillnaden mellan iga och sena betalningar är speciellt väsentlig vid höga räntesatser. Om räntesatsen är noll har betalningar samma betydelse, oavsett när de inträffar. Nuvärdesumma Tabell C är också en diskontering bakåt i en, men diskonteringen avser en serie av lika stora belopp som utfaller varje år under n år. Diskonteringsfaktorn transformerar samigt alla beloppen till nupunkten och är en summering av enskilda diskonteringsfaktorer för varje år enligt tabell B. Exempel: kr som utfaller i slutet av varje år under 8 år vid 6 % ränta är i dag tillsammans värda ,210 = kr. Diskonteringsfaktorn 6,210 är summan av diskonteringsfaktorerna för de enskilda åren ett till åtta enligt tabell B, dvs. 0, , , , , , , ,6274 = 6,210. t 0 Figur 9.4 Summa nuvärde är en diskontering bakåt i en av en serie belopp (tabell C). Tabell D ger i motsats till övriga tabeller inte en diskontering till en bestämd punkt, utan fördelar ett belopp på en frama speriod. Diskonteringsfaktorn är det inverterade värdet av faktorn i tabell C. Den visar vilket belopp, annuitet, per år i n år som med räntesatsen r % motsvarar värdet av en krona i dag. Med annuitet avses en lika stor årlig betalning. Exempel: kr i dag motsvarar en årlig betalning under 10 år vid räntesatsen 12 % av ,1770 = kr. Författarna och Studentlitteratur 155