Ekonomi. Innehåll. Ekonomistyrning
|
|
- Gunilla Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Ekonomistyrning Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet - grundläggande begrepp - produktkalkyler - investeringskalkyler Redovisningssystemet Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Uppföljning - nyckeltal
2 Ekonomistyrning Stödprocess Där de ekonomiska konsekvenserna för en viss aktivitet planeras, följs upp och återkopplas. Huvuduppgift Ge ledningen och de anställda i företaget korrekt information för att kunna fatta rätt beslut i olika situationer. Strategisk planering-styrning inriktning i stort t ex marknad och tillverkning med tidsperspektiv 3-5 år Taktisk planering-styrning t ex budget och prognos med ett års perspektiv Operativ planering-styrning aktiviteter i den löpande verksamheten som t ex lönsamhet av en kundorder med hjälp av info från produktkalkyl och redovisning
3 Ekonomisystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet
4 Budgetsystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet
5 Budgetsystemet I budgetsystemet återfinns företagets planering uttryckt i ekonomiska termer. Syftet med att budgetera är att få svar på frågor som var företaget befinner sig? vad företaget kan göra? vad företaget vill göra? Budgeten kan ha olika tidsperspektiv men omfattar i regel det kommande verksamhetsåret. Budgetuppföljning är uppföljning av det verkliga utfallet från redovisningen ställt mot budgeten.
6 Budgetsystemet Exempel på olika budgetar Försäljningsbudget Sammanställning som bygger på prognos om förväntad försäljningsintäkt samt en bedömning om marknadsförings och försäljningsomkostnaderna Tillverkningsbudget Sammanställning utifrån försäljningsbudget med bedömning av tillverknings- och materialkostnader. Resultat- och omkostnadsbudget Sammanställning av totala intäkter och kostnader som åtgår för att bedriva verksamheten. Likviditetsbudget sammanställning av en organisations eller individs förväntade framtida in- och utbetalningar. Investeringsbudget Sammanställning av den ekonomiska ramen för investeringarna.
7 Kalkylsystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet
8 Kalkylsystemet - grundläggande begrepp I kalkylsystemet görs beräkningar av kostnader och intäkter för olika kalkylobjekt, t ex produkter eller tillverkningsorder eller investeringar. Förkalkyler upprättas före tillverkning och styr tillverkning, inköp och försäljning. Efterkalkyler är uppföljning av det verkliga utfallet från redovisningen ställt mot förkalkylen.
9 Kalkylsystemet - grundläggande begrepp Fasta och rörliga kostnader Fasta kostnader - FK Är kostnader som inte påverkas av mindre förändringar i företagets försäljning. (ex hyra, lön) Det finns också det som benämns som halvfasta kostnader(hfk) och det är kostnader som etappvis påverkas av förändringar i företagets försäljning. (ex vid expansion) Rörliga kostnader - RK Är kostnader som direkt påverkas av förändringar i företagets försäljning. (ex material) q (volymen) = antal produkter eller timmar. ökar i samma takt som försäljningsvolymen. ökar snabbare än försäljningsvolymen. ökar inte i samma takt som försäljningsvolymen. Det innebär att den rörliga kostnaden blir lägre ju mer man säljer.
10 Kalkylsystemet - grundläggande begrepp Nollpunkten (break-even) är när företagets försäljningsvolym når den punkt då företagets intäkter och kostnader är lika stora och företagets resultat blir 0 kr. Det är enkelt att se företagets beräknade resultat vid olika budgetalternativ om man använder sig av ett resultatdiagram Beräknat resultat Totala intäkter Totala kostnader Fasta kostnader Budgeterad volym
11 Kalkylsystemet Exempel på olika kalkyler Produktkalkyl Kalkyl där objektet är en produkt, produktserie, produktgrupp etc. Kalkylen tas fram i syfte att få kostnadskontroll, göra lönsamhetsbedömning, välja produkt eller sätta pris på produkt. Bidragskalkyl Bidragskalkylen är en delkalkyl och används för att räkna ut lönsamheten för en del av företaget t ex en produkt, funktion, avdelning, ett distrikt, ett större lager, en fabrik. Enkelt kan man säga att bidragskalkylen ska bidraga till att täcka företagets totala fasta kostnader såsom löner, hyra och liknande samt bidraga till företagets vinst. Täckningsbidrag/st = Försäljningspris/st - Rörlig kostnad (RK)/st Försäljningspris 15 kr/st Rörliga Kostnader 5 kr/st TB 10 kr/st Fasta kostnader Vinst
12 Kalkylsystemet Exempel på olika kalkyler Självkostnadskalkyl En grundläggande kalkylmetod är självkostnadskalkylen. Självkostnadskalkylen utgår från en fullständig kostnadsfördelning, till skillnad mot bidragskalkylen. Det innebär att företaget beräknar samtliga kostnader för produkten från det att den är projekterad och producerad tills den är levererad och betald. Eftersom självkostnadskalkylering innebär att de indirekta kostnaderna fördelas ut via procentuella pålägg på de direkta kostnaderna är metoden helt enkelt en form av påläggskalkylering. Produktens självkostnad räknas fram enligt:
13 Kalkylsystemet Exempel på olika kalkyler Offert- eller anbudskalkyl Kalkyl för att kunna lämna ett bra pris på en offert eller ett anbud viktigt att få med alla kostnader eftersom offert är juridiskt bindande egna kostnader, externa kostnader, själig vinst. Investeringskalkyl Kalkyl för att bedöma om ett investeringsalternativt är lönsamt eller inte välja mellan olika investeringsalternativ
14 Investeringskalkyler Vad är en investering? Investering avses i allmänhet vara en anskaffning av anläggningstillgång, t ex fastighet eller maskin. Brukar kallas materiella eller realinvesteringar Ofta ges begreppet investering en vidare innebörd och inkluderar då andra användningar av företagets kapital t ex immateriella investeringar (forskning o utveckling, varumärken, goodwill, patent) eller finansiella investeringar (aktier, obligationer, värdepapper) Olika slag av realinvesteringar Kapacitetsinvestering Otillräcklig kapacitet, ökad efterfrågan, nya produkter skall tillverkas Kapacitetsförbättrande investering Dålig kvalitet på produkter, ökade kvalitetskrav, anpassning till konkurrenter Rationaliseringsinvestering För höga kostnader, den tekniska utvecklingen Miljöinvestering Krav från personal, lagstiftning Ersättningsinvestering Utsliten produktionsapparat, den tekniska utvecklingen
15 Vad är en investeringskalkyl? En investeringskalkyl är en kalkyl över ekonomiska konsekvenser av en investering. Kalkylen är en modell, vilket innebär att den endast betraktar vissa konsekvenser, därför utgör kalkylen tillsammans med annan information underlag för beslut att investera eller inte investera bedöma om ett investeringsalternativt är lönsamt eller inte (lönar det sig att utöka vår tillverkningskapacitet genom inköp av fler maskiner?) välja mellan olika investeringsalternativ (vilken av olika maskintyper skall vi välja?)
16 Samband Väsentliga och mätbara ekonomiska konsekvenser Investeringskalkyler Andra aspekter på investeringen: Investeringsbudgeten Miljöaspekter Sysselsättningsaspekter mm Är investeringen lönsam? BESLUT I INVESTERINGSFRÅGOR Vanliga metoder för investeringskalkyler Payoff-metoden (återvinningsmetoden, payback-metoden) Nuvärdes-metoden (kapitalvärdemetoden, diskonteringsmetoden) Annuitets-metoden Internränte-metoden Av dessa fyra metoder är Payoff-metoden den enklaste och mer inriktad på likviditetsaspekter medan de tre sistnämnda är inriktade på lönsamhetsaspekter
17 Investeringens ekonomiska konsekvenser I investeringskalkyler intresserar man sig för de inbetalningar och utbetalningar som en investering beräknas orsaka till skillnad från de flesta andra kalkyler där intäkter och kostnader brukar vara de centrala. Det är tidpunkterna då betalningarna sker som är väsentliga. Olika tidpunkter är ju inte direkt är jämförbara. Det är stor skillnad på en betalning idag eller om 20 år. Vid investeringskalkyler intresserar man sig därför för betalningsströmmarna. De ekonomiska konsekvenser som beaktas i investeringskalkylen är grundinvesteringen, G inbetalningsöverskott, a livslängd, n (teknisk och ekonomisk) brukstid (bedömd användningstid) restvärde, R (andrahandsvärde eller skrotvärde) kalkylränta, r (eftersträvad förräntning av investerat kapital)
18 Investeringens ekonomiska konsekvenser Grundinvestering (G) I allmänhet medför en investering först en större utbetalning i samband med anskaffningen ofta kallad grundinvestering. Hit räknas inköpspriset (exkl moms), installationskostnader, iordningställande av lokaler, anskaffning av tillbehör, ökad lagerhållning (större lager, produkter i arbete, färdiga produkter), större kundfordringar. Inbetalningsöverskott (a) En investering i t ex en maskin medför sannolikt ökad produktion och försäljning vilket ger löpande inbetalningar från kunderna. En investering kan också medföra reduktion av utbetalningar (rationaliseringar) vilket också betraktas som en löpande inbetalning. Utöver den utbetalning som grundinvesteringen innebär så kan t ex driftskostnader betraktas som löpande utbetalningar. Betalningar hänförs ofta till årsskiftena för att underlätta kalkyleringen och därför kan man i kalkylarbetet ta med skillnaderna mellan in- och utbetalningarna och då brukar man tala om inbetalningsöverskott. Löpande inbetalningar Inbetalningsöverskott år år Löpande utbetalningar Grundinvestering Grundinvestering
19 Investeringens ekonomiska konsekvenser Restvärde (R) När den ekonomiska livslängden är slut kan investeringsobjektet fortfarande ha ett visst värde, restvärde. Den fysiska livslängden kan ju vara längre, objektet kanske kan användas längre, säljas eller skrotas (skrotvärde). Kalkylränta (r) För att göra in- och utbetalningar vid olika tidpunkter jämförbara med varandra använder man sig vid investeringskalkylering i de flesta metoder av ränteräkning. Som hjälpmedel används räntetabeller eller datoriserade kalkylmodeller. Kalkylräntan är det förräntningskrav (avkastningskrav) som ställs på investeringen. Det finns ingen enhetlig metod för att fastställa kalkylräntan men hänsyn tas till den avkastning (ränta) som alternativa placeringar av kapitalet skulle kunna ge den ränta som det anskaffade kapitalet kostar den risk som är förknippad med investeringen
20 Investeringens ekonomiska konsekvenser Räntetabeller sidan i boken Kalkylering Slutvärde (slutvärdet av 1 kr efter n år) Slutvärdet får man genom att multiplicera det aktuella beloppet med slutvärdefaktorn (1+r) n i tabell A enligt den sk ränta på ränta -formeln. Nuvärde I en investeringskalkyl jämförs de olika betalningarna med varandra. Jämförelsen görs ofta vid nutidpunkten d v s tidpunkten för investeringsbeslutet. Alla framtida betalningar räknas om (diskonteras) till värden vid denna tidpunkt, nuvärden, enligt tabell B (enstaka belopp) och nuvärdefaktorn 1/(1+r) n eller tabell C (årligen återkommande lika stora belopp) och nusummefaktorn (1 - (1 + r) -n ) / r). Annuitet Annuiteten vid investeringskalkyler innebär årligen lika stora kapitalkostnader (summan av ränta och avskrivningar) under investeringens ekonomiska livslängd. Annuiteten erhålls genom att enligt tabell D multiplicera aktuellt belopp med annuitetsfaktorn r / (1 - (1 + r) -n )).
21 Vanliga metoder för investeringskalkyler Payoff-metoden (återvinningsmetoden, payback-metoden) Mycket enkel form av investeringskalkyl. Går ut på att ta reda på hur lång tid det tar att tjäna in en investering. Investeringen ställs mot det årliga driftsöverskottet (inbetalningsöverskottet). Man får fram en pay-off-tid dvs en tidpunkt när investeringen är betald och därefter skall ge överskott. Exempel: Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Inbetalningsöverskott kr/år Tid (år) Beräkning: Återbetalningstid = Grundinvestering (G)/Inbetalningsöverskott (a) / ) = 3,33 år Grundinvestering kr
22 Vanliga metoder för investeringskalkyler Nuvärdesmetoden (kapitalvärdemetoden, diskonteringsmetoden) Går ut på att man diskonterar (nuvärdesberäknar) samtliga framtida betalningar samt ett eventuellt restvärde till ett värde idag med hjälp av en kalkylränta med hjälp av olika räntetabeller. Omräkningen sker till en bestämd tidpunkt (tidpunkt 0), vanligen investeringstillfället. Differensen mellan nuvärdet av alla in- och utbetalningar under den ekonomiska livslängden kallas kapitalvärde. Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Kalkylränta: 20% (r) + Restvärde Beräkning: Kapitalvärde - Inbetalningsöverskott Tid (år) + - Nuvärde av inbetalningsöverskotten = x tabell C (20%, 8 år) = x 3,837 = Nuvärde av restvärde 0 Grundinvestering Kapitalvärde Grundinvestering Ju högre kalkylränta man använder ju lägre blir kapitalvärdet. Om kapitalvärdet blir 0 ger investeringen en ränta som exakt motsvarar kalkylräntan Vid ett positivt kapitalvärde är således investeringen lönsam
23 Vanliga metoder för investeringskalkyler Annuitetsmetoden I princip samma metod som nuvärdesmetoden och är en investering lönsam med ena metoden så är den också det med den andra. Vid annuitetsmetoden jämförs in- och utbetalningar varje år under den ekonomiska livslängden. Man slår ut grundinvesteringen i form av annuiteter dvs lika stora belopp över den ekonomiska livslängden. Vid beräkning använder man sig av en annuitetstabell. Annuiteten utgör kapitalkostnaden (avskrivning + ränta) för investeringen Inbetalningsöverskott kr/år Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Kalkylränta: 20% (r) Beräkning: Tid (år) - Inbetalningsöverskott Annuitet av grundinvesteringen = = x tabell D (20%, 8 år) = x 0, Grundinvestering kr Resultat (överskott per år) Vid olika stora inbetalningsöverskott är annuitetsmetoden i allmänhet olämplig att använda
24 Vanliga metoder för investeringskalkyler Internräntemetoden Går ut på att man räknar ut vad den procentuella avkastning som en planerad investering kommer att ge. Denna avkastning kallas internränta. Ju högre räntesats (kalkylränta) man använder vid diskontering (nuvärdesberäkning) av inbetalningsöverskott och restvärde, ju lägre blir nuvärdet. Vid internräntemetoden är man intresserad av att se vilken räntesats man högst kan använda vid nuvärdesberäkningen utan att kapitalvärdet blir negativt. En investering är lönsam om dess internränta är högre än den på förhand bestämda kalkylräntan. Det alternativ som har högst internränta vid rangordning är det mest lönsamma. Grundinvestering kr Inbetalningsöverskott kr/år Tid (år) Maskin: A Grundinvestering: kr (G) Restvärde: 0 kr (R) Ekonomisk livslängd: 8 år (n) Inbetalningsöverskott: kr/år (a) Kalkylränta: 20% (r) Internränta:? Beräkning: Om inbetalningsöverskottet ( ) är lika stort varje år och restvärdet = 0 ger grundinvestering ( ) / inbetalningsöverskott ( ) = värdet (3,333). I tabell C tittar vi på raden 8 år letar efter värdet som ligger närmast 3,333. Det är 3,329, vilket motsvarar ca 25% i internränta. Maskin A ger således en internränta på något under 25%
25 Kalkylsystemet Investeringskalkyler - sammanfattning Jämförelse mellan metoderna Pay-off metoden: Hur lång tid det tar att få tillbaka pengarna Nuvärdemetoden: Värdet av kapitalet i nuvärde Annuitetsmetoden: Värdet av kapitalet i genomsnitt per år Internräntemetoden: Årlig avkastning
26 Redovisningssystemet Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet
27 Redovisningssystemet I redovisningssystemet registreras systematiskt alla inträffade ekonomiska händelser. Dessa händelser brukar kallas för verifikationer och sammanhålls med hjälp av bokförings- och redovisningsrutiner. Verifikationerna skall attesteras och konteras. Konteringen görs med hjälp av en kontoplan. De konterade verifikationerna registreras i redovisningssystemet. Månadsavstämning av konton samt kund- och leverantörsreskontra. Rapporter tas fram från redovisningssystemet som t ex resultat- och balansräkning underlag för moms- och skatteredovisning olika uppföljningsrapporter där det verkliga utfallet ställs mot det budgeterade och förkalkylerade i syfte att följa upp och få underlag för planering och beslutsfattande.
28 Redovisningssystemet Alla företag är också enligt lag bokföringsskyldiga - måste känna till bokföringslagen deklarationsskyldiga - måste känna till skattelagstiftningen Aktiebolag är dessutom skyldiga att lämna en årsredovisning till Bolagsverket förvaltningsberättelse resultat-och balansräkning revisionsberättelse Nya regler för att underlätta företagande From 2011 slipper små aktiebolag tvånget att anlita revisor. Det innebär en besparing på minst kronor för de flesta. De nya reglerna gäller bolag med högst tre miljoner kronor i omsättning och högst tre anställda. Aktiekapitalet i ett bolag behöver numera bara vara kronor mot tidigare kr.
29 Ekonomisystem Ekonomisystemet Budgetsystemet Kalkylsystemet Budgetering Förkalkylering Budgetuppföljning Efterkalkylering Redovisning Analyser Rapporter Redovisningssystemet
30 Allmänna ekonomibegrepp och definitioner Utgift: Inkomst: En utgift uppstår när företaget köper - vid anskaffningstillfället. En inkomst uppstår när företaget säljer - vid försäljningstillfället. Utbetalning: Inbetalning: När själva betalningen för köpet görs. När betalning kommer till företaget. Kostnad: Intäkt: Utgift som periodiserats. Inkomst som periodiserats.
31 Uppföljning - nyckeltal Nyckeltal är ett sätt att kartlägga företagets starka och svaga sidor. Nyckeltal visar normalt effektivitet, likviditet och långsiktig stabilitet. Skilj på vinst och lönsamhet Vinst Vinst = Intäkter - Kostnader och uttrycks i kronor Lönsamhet Lönsamhet = Intäkter-Kostnader Kapital och uttrycks i procent Avkastning på arbetande kapital = Rörelseresultat efter avskrivningar Arbetande kapital (lager- och anläggningstillgångar)
32 Uppföljning - nyckeltal Soliditet i % Soliditeten är ett uttryck för hur stor del av företagets totala kapital som är egna och inte lånade pengar. Nyckeltalet mäter företagets finansiella styrka och visar därmed hur sårbart företaget är. Företagets egna kapital är företagets totala tillgångar minus skulderna. Att företaget har en hög soliditet gör det alltid lättare att få olika typer av lån. För tjänsteföretag är det oftast lättare att uppnå en hög soliditet eftersom de inte behöver investera i stora tillverkningslokaler, maskiner, lager mm vilket tillverkande företag måste göra. Om ett företags soliditet är 40 % så är deras skuldsättningsgrad 60 % vilket är ett annat nyckeltal som brukar användas. Att ha en skuldsättningsgrad på 60 % innebär att företaget är belånat till 60 % av sitt totala kapital.
33 Uppföljning - nyckeltal Vinstmarginal (%) Uttrycker hur stor del av intäkterna som är förtjänst, d v s företagets intjäningsförmåga. Visar hur företagets totala kostnader utvecklas i förhållande till intäkterna. Kapitalomsättningshastighet (antal ggr) Uttrycker hur många gånger per år som företagets totala kapital omsätts. Visar hur effektivt företaget använder sitt kapital, sina tillgångar. Avkastning på eget kapital (%) Uttrycker hur mycket pengar företaget tjänar i förhållande till det egna kapitalet. Visar vilken tillväxt det är på det egna kapitalet.
Vad är en investering?
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en
Läs merInvesteringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi
Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför
Läs mer» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering
» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition
Läs mer» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg
» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?
Läs merÖvningsuppgifter, sid 1 [25] investeringskalkylering - facit, nivå E
Övningsuppgifter, sid 1 [25] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt
Läs merInvesteringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar
Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella
Läs merInvesteringsbedömning
Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar
Läs merLämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.
Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt
Läs merInvesteringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar
Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella
Läs merRedovisning och Kalkylering
Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång
Läs merInvesteringskalkylering
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter
Läs merDISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION
DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION
Läs merInvestering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH
Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning
Läs merÖvningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A
Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt
Läs merKalkylering. Daniel Nordström
Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens
Läs merEmmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING
Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut
Läs merFÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007
FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna
Läs merInvesteringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning
Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringsbedömning Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merUPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor
UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000
Läs merOmtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013
Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per
Läs merGenomgång av Produktionsekonomianteckningar
Genomgång av Produktionsekonomianteckningar Planering Företagets produktion, resultatplanering, kalkylering (självkostnadskalkyl, bidragskalkyl, investeringskalkyl), repetition, kunskapstest. Företagets
Läs merFe2, investeringskalkylering, tentamen 1
sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-03-15 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merIEK 415 Industriell ekonomi
IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:
Läs merTentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)
Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merInvesteringsanalysering
Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel
Läs merSkrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp
Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merOBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar
Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merUppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...
1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin
Läs mer6 uppgifter och totalt 70 poäng
Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats
Läs merTentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]
Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt
Läs merInbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni
Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen
Läs merINTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering
1 INTRODUKTIONSFÖRELÄSNING Redovisning och kalkylering Tomas Mäkinen 2 INNEHÅLL, REDOVISNING 9 HP Grundläggande förståelse för de tekniker som används vid produktionen av redovisningsinformation Grundläggande
Läs merFråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)
Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:
Läs merTentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.
Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt
Läs merFastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder
Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare
Läs merEKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng
EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: ADM/OPUS Tentamensdatum: 2018-05-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Enkel miniräknare. Totalt antal frågor
Läs merProvkod: TEN1 Exam code: TEN1
TENTAMEN I TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: TER2, TER3 Antal uppgifter: 13 Antal sidor: 14 Max poäng: 50 poäng varav 27 poäng för 3a, 35 poäng för 4a och 43
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant
Läs merOBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar
Luleå tekniska universitet Instutionen för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Avd. för Företagsekonomi och Verksamhetsutveckling Magnus Konradsson (Uppgift 1 6) Kent Nilsson (Uppgift 7) Ted Karlsson
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1
Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:
Läs merAgenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering
Agenda F11 Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Investering En investering kan ses som uppskjutande av konsumtion idag till förmån för
Läs merTentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.
Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Hjälpmedel: Kalkylator Instruktioner: 1. Dina svar lämnas på svarsblanketten som finns sist i skrivningen. Kladdar får (och bör) lämnas
Läs merG:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER
1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Resurser Kostnader Förädling Produkter Intäkter
Läs merI4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)
Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning
Läs mer6 uppgifter och totalt 70 poäng
Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats
Läs merFinansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden
Läs merVad budgeteras? AJK Resultatbudget. Lividitetsbudget. Balansbudget. Budget (AJK kap 12-15) Definition. Planering
Budget (AJK kap 12-15) Definition Planering Budgetering är en metod för ekonomisk styrning vilken innebär uppställande och användandet av budgetar. Strategisk planering Vilka marknader etc långsiktighet
Läs merRedovisning och Kalkylering
Redovisning och Kalkylering Föreläsning 26 Sammanfattning Kalkylering Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Examination Kalkylering Kalkylering, 6 hp Skriftlig tentamen Duggor (4 st à max 0,5 SE) Seminarieuppgift
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:
Läs merAnsvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor:
Läs merFöretag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.
Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:
Läs merTentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015
Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merDe generella kalkylproblemen
De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen
Läs merAGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system
Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort
Läs merLösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK
Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Uppgift 1 (10p) Svar uppgift a: Rättningsmallen till denna uppgift utgår från att studenterna övergripande har sorterat de olika begreppen rätt. Med övergripande
Läs merEkonomiska grundbegrepp
Nedan skall vi gå igenom olika ekonomiska grundbegrepp som kommer att vara aktuella i samband med resursplanering och budgetering. Dessa grundbegrepp är viktiga att skilja på för att du ska kunna sammanställa
Läs merJan Gun Hans Karin Charlotte
Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen
Läs merInvesteringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff
Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar
Läs merVBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi
VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera
Läs merDatum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: TEN1
TENTAMEN I TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings universitet Datum & tid: 2012-04-12, kl. 14:00-18:00 Sal: Linköping: TER2, Norrköping: SP71 Antal sidor: 9 st Antal uppgifter: 4 st Kursadmin: Azra
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Finansieringsanalys Räkenskapsanalys Strategisk planering och Ekonomistyrning Samband strategisk planering och ekonomistyrning Strategisk planering Budgetering Budgetuppföljning
Läs merOlika typer av planering: strategisk, taktisk och operativ. Figuren är bearbetad från Samuelsson (1996) sid. 35.
Strategisk planering Taktisk planering Operativ planering Olika typer av planering: strategisk, taktisk och operativ. Figuren är bearbetad från Samuelsson (1996) sid. 35. Budgeterad balansräkning Likviditetsbudget
Läs merTentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering
Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)
Läs merCIBECO Lönsamhetsstyrning
CIBECO Lönsamhetsstyrning Lönsamhetsstyrningsprogrammet genomförs i samarbete med ledningsgrupp och nyckelpersoner som ledningen i företaget utser. Målet är att ta fram en handlingsplan med åtgärder som
Läs merProduktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering
Produktkalkyler Kap 17 Kalkylering Kap 18 ering Kap 19 Bidragskalkylering Ingår ej i kursen Sid 298-301 Linjär programmering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Grundbegrepp Repetition
Läs merInvesteringsbedömning
Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför
Läs merGrundläggande företagsekonomi 4p
Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-08-20 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-08-20 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merKod: Tentamensdatum: Tid:
Ekonomistyrning 1 Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Kod: Tentamensdatum: 180528 Tid: 9.00-12.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20 p För att få respektive betyg krävs: G=
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..
Läs merFråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)
Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 160531 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg
Läs merSeminarium 4 (kap 16-17)
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 4 Resultatplanering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Seminarium 4 (kap 16-17) Resultatplanering
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-18 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merKONTENTAN 249 S. Ekonomi för chefer av Mikael Carlson & Jonas Bernhardsson 9/2007
KONTENTAN 184 Ekonomi för chefer av Mikael Carlson & Jonas Bernhardsson 9/2007 249 S om chef har du ett ekonomiskt ansvar. Därför behöver du kunskaper i affärsekonomi. Du må arbeta med produktutveckling,
Läs merTentamen i Industriell ekonomi E
9 Tentamen i Industriell ekonomi E Kurskod: IEK415 Måndagen den 9e mars, fm (kl 08.30-11.30) i V-huset, år 2015 Tillåtna hjälpmedel: Tillåtna hjälpmedel (nivå 2) Typgodkänd räknare, linjal Presentation
Läs merProvkod: TEN1 Exam code: TEN1
TENTAMEN I TEIE53 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: SP71 Antal uppgifter: 10 st Antal sidor: 11 st Max poäng: 50 poäng varav 27 p för 3a, 34 p för 4a och 43 p för 5a
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Begrepp Organisation Byggproduktion 1 Ekonomiska grundbegrepp Byggproduktion 2 Kostnads och intäkts analys Huvudområden Budgetering / redovisning Produktkalkylering Investeringsbedömning
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska
Läs merRänteberäkning vid reglering av monopolverksamhet
1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar
Läs merSjälvkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska
Läs merABC Ekonomiska termer
Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver
Läs merES3. Nyckeltal för analys och styrning
ES3. Nyckeltal för analys och styrning Trostek, W., Företagsekonomi för icke-ekonomer Nyckeltal Hela kap. 17 och några sidor i kap. 11 och 12, se nedan räntabilitet på eget kapital (R E ), se sidorna 232-234
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ5 Produktkalkylering Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ5 Produktkalkylering» Välkommen» Syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 Case 1» Anna
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merB. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p).
Uppgift/Fråga: 1 (6p) A. Fyll i perspektiven (enligt Whittington) på rätt plats i bilden (2 p): B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p). --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer