Färdplan för reglering av betydande marknadsinflytande

Transkript

1 Plan 1 (25) Färdplan för reglering av betydande marknadsinflytande

2 Plan 2 (25) Innehåll 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning och anvisningar som påverkar regleringen av betydande marknadsinflytande EU-kommissionens rekommendationer Förordning om den inre marknaden Ändringar i kommunikationsmarknadslagen Sammanfattning av SMP-reglering och prissättningsmetoder i andra EUländer Färdplan för SMP-reglering SMP-reglering på relevanta kommunikationsmarknader Tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt (marknad 1) Samtalsoriginering i det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt (marknad 2) Samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt (marknad 3) Accessnät (abonnentförbindelser, marknad 4) Bredbandstillträde för grossistledet (marknad 5) Terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser (marknad 6) Samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät (marknad 7) Sändnings- och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll (Televisions- och radiosändningstjänster, marknad 18) Sammanfattning av SMP-regleringen

3 Plan 3 (25) 1 Inledning Kommunikationsverkets strategiska målsättning är att främja funktion och utveckling av kommunikationsnät, -marknader och -tjänster för att det skulle finnas ett så brett utbud av nya kommunikationstjänster som möjligt. För att uppnå målsättningen krävs att Kommunikationsverket åstadkommer en klok reglering och ingriper modigt i olägenheter på kommunikationsmarknaden. Även reglering av betydande marknadsinflytande (SMP) förnyas och utvecklas i enlighet med ämbetsverkets strategi. SMP-reglering riktas endast till de marknader där den utifrån marknadsanalyser har konstaterats vara nödvändig. Onödig reglering undanröjs. Kommunikationsverket ingriper i konkurrensproblem som upptäckts på marknader så effektivt som möjligt. Det betyder bland annat att regleringens tyngdpunkt övergår från efterhandsövervakning till en äkta förhandsreglering. För en effektiv övervakning krävs också att den fokuserar på att undanröja de missförhållanden som är centrala för marknadernas funktion. Denna färdplan för SMP-reglering är en preliminär plan för tyngdpunkterna i och utvecklingen av marknadsregleringen under de närmaste åren. Kommunikationsverkets slutliga beslut om SMP-reglering kan avvika från vad som föreslås, i synnerhet om det sker betydelsefulla förändringar i EU-regleringen, den nationella lagstiftningen eller i marknadsläget. 2 Bakgrund SMP-reglering baserar sig på Europeiska unionens rätt. Det svenska begreppet betydande marknadsinflytande har använts länge medan det finska begreppet huomattava markkinavoima lanserades år 2003 i samband med ett nytt regelverk för elektronisk kommunikation. Då gavs fyra direktiv om elektronisk kommunikation, varav ramdirektivet och tillträdesdirektivet är viktigaste för SMP-regleringen. I ramdirektivet 1 fastställs ramen för regleringsmyndigheternas ingripande i marknadsstörningar som avser elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. I tillträdesdirektivet 2 fastställs de medel med vilka marknadsproblem kan lösas. Europeiska unionens bestämmelser om betydande marknadsinflytande har satts i kraft i Finland genom kommunikationsmarknadslagen (393/2003 jämte ändringar). Reglering har riktats till SMP-operatörer redan före det nya regelverket för elektronisk kommunikation. Då ansågs att ett teleföretag har betydande marknadsinflytande, om det hade nått en marknadsandel på 25 %. Ett företag med betydande marknadsinflytande kunde redan då åläggas skyldigheter som gällde bl.a. tillträde till nätet, samtrafik, icke-diskriminering, insyn, särredovisning och grossistprisernas kostnadstäckning. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2002/21/EG) ändrat genom direktiv 2009/140/EG. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (2002/19/EG) ändrat genom direktiv 2009/140/EG.

4 Plan 4 (25) Målet med SMP-regleringen enligt kommunikationsmarknadslagen är att främja konkurrensen mellan teleföretagen och avlägsna hinder för konkurrensen på lång sikt. Med SMP-reglering försöker man redan i förväg inverka på funktionen av sådana marknader där man upptäckt särskilda konkurrensproblem. Till sin natur är SMP-reglering exceptionellt och endast avsedd för situationer där den allmänna konkurrenslagstiftningen inte räcker till för att åtgärda marknadsbrister. SMP-regleringen baserar sig alltid på regelbundna marknadsanalyser och reglering upphävs om det inte finns problem på marknaden. Utifrån marknadsanalysen kan företag med SMP-status åläggas skyldigheter som till exmepel kan gälla överlåtelse av nyttjanderätt, prissättning och ickediskriminering. Rättvis och rimlig prissättning av kommunikationsnät är en förutsättning för att nya tjänsteleverantörer kan komma in på marknaden. Den ökande konkurrensen sätter för sin del press på teleföretagen att utveckla nya tjänster och sänka de priser som slutanvändare betalar. Kommunikationsverket gav sina första SMP-beslut år Dåvarande kommissionens marknadsrekommendation omfattade 18 marknader. Under det första året gavs 323 SMP-beslut på nio marknader enligt kommissionens rekommendation. År 2004 analyserade Kommunikationsverket sju marknader och gav 151 SMP-beslut. Under åren har Kommunikationsverket analyserat de relevanta marknaderna enligt marknadsrekommendationen med 2 4 års mellanrum. Antalet SMP-beslut har minskat avsevärt under de senaste åren. 2.1 Lagstiftning och anvisningar som påverkar regleringen av betydande marknadsinflytande EU-kommissionens rekommendationer Kommissionen får utfärda rekommendationer om harmoniserad tillämpning av direktiv inom elektronisk kommunikation, om skillnader i de nationella regleringsmyndigheternas genomförande av de regleringsuppgifter som anges i direktivet kan skapa hinder för den inre marknaden. Även om kommissionens rekommendationer inte är juridiskt bindande, ska Kommunikationsverket ta största möjliga hänsyn till dem när det utför sina uppgifter. Om Kommunikationsverket inte följer en rekommendation från kommissionen ska det meddela kommissionen detta och motivera sin ståndpunkt. Nedan beskrivs närmare de rekommendationer och det förordningsförslag som är centrala för SMP-regleringen Kommissionens marknadsrekommendation (2007/879/EG) I kommissionens marknadsrekommendation fastställs på vilka produkt- och tjänstemarknader förhandsreglering kan komma i fråga. Kommissionen ska uppdatera rekommendationen regelbundet. Rekommendationen gavs första gången år 2003 och ersattes år 2007 genom en ny marknadsrekommendation. För tillfället är rekommendationen under revidering. Avsikten är att rekommendationen antas sommaren Om uppdatering av rekommendationen genomfördes ett offentligt samråd som löpte ut Kommunikationsverket var bland de 62 instanser som svarade på frågorna om uppdatering. 3 Både organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (BEREC) och Kommunikationsverket 3

5 Plan 5 (25) har i sina synpunkter betonat att konkurrensläget på slutkundsmarknaden bör synas bättre vid bedömning av relevanta marknader. Både BEREC och Kommunikationsverket anser att tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt (marknad nr 1) kan, under vissa förutsättningar, tas bort från rekommendationen. 4 Kommunikationsverket anser också att samtalsoriginering i det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt (marknad nr 2) och samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt (marknad nr 3) kan strykas. 5 Kommunikationsverket har dessutom föreslagit att sändnings- och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll (marknad nr 18) tas in i rekommendationen igen Termineringsrekommendation (2009/396/EG) Genom kommissionens rekommendation om terminering från år 2009 vill man inverka på prisreglering av samtalsterminering i fasta och mobila nät. Med samtalsterminering avses trafik från ett annat nät som i målnätets sammankopplingspunkter terminerar i mottagarens abonnemang. Förmedling av samtal från sammankopplingspunkten till mottagaren kallas i allmänhet terminering. Med andra ord tar operatörerna ut avgifter av varandra för användning av sitt eget nät. Enligt rekommendationen bör de nationella regleringsmyndigheterna fastställa de reglerade termineringstaxorna på en nivå som baserar sig på en effektiv operatörs kostnader. En effektiv operatörs kostnader ska enligt rekommendationen fastställas utifrån nukostnader och en LRIC- 6 modell. Rekommendationen utgår från en sk. ren LRIC-metod (pure LRIC) som bara bör medge återvinning av kostnader som skulle ha undvikits om en samtalstermineringstjänst på grossistnivå inte längre tillhandahölls till tredje parter. Kostnadsmodellen bör vara baserad på effektiva tekniker som är tillgängliga inom den tidsram som modellen utgår från. Enligt rekommendationen får en nationell regleringsmyndighet överväga att fastställa priser baserade på en alternativ modell endast under sådana exceptionella omständigheter som nämns i rekommendationen NGA-rekommendation (2010/572/EU) Syftet med kommissionens NGA- rekommendation är att bidra till den inre marknadens utveckling genom att öka rättssäkerheten och främja investeringar, konkurrens och nyskapande på marknaden för bredbandstjänster, i synnerhet i samband med övergången till nästa generations accessnät (NGA) 7. Rekommendationen har antagits år NGA-rekommendationen fastställer på förhand de skyldigheter som regleringsmyndigheterna under vissa förutsättningar bör ålägga på marknaderna för tillträde till nätinfrastruktur i grossistledet (marknad 4) och bredbandstillträde i grossistledet (marknad 5). På marknaden för tillträde till nätinfrastruktur är sådana skyldigheter bland annat tillträde till de kopparbaserade delaccessnäten, uthyrning av ledningar och terminerande avsnitt av accessnät som genomförts med optiska kablar, samt kostnadsorienterad prissättning för dessa. På marknaden för bredbandstillträde ska också åläggas en berecs-response-to-the-european-commissi_0 (1).pdf LRIC=Long-Run Incremental Cost 7 NGA= Next Generation Access

6 Plan 6 (25) skyldighet för kostnadsorientering. Rekommendationen förutsätter även att SMPoperatörer gör nya grossistprodukter tillgängliga senast sex månader innan motsvarande detaljisttjänster lanseras Rekommendation om icke-diskriminering och kostnadsberäkningsmetoder C(2013) 5761 Kommissionen gav år 2013 en rekommendation om icke-diskriminering och kostnadsberäkning på marknaden för tillträde till nätinfrastruktur i grossistledet och bredbandstillträde i grossistledet. Syftet med rekommendationen är att främja en effektiv konkurrens och den inre marknaden för elektronisk kommunikation i EU. Konkurrenternas effektiva tillträde till nätet främjas genom att ålägga SMP-operatörerna krav som gäller icke-diskriminering och användning av kostnadsberäkningsmetoder. Icke-diskriminering Rekommendationen definierar två metoder för att tillämpa ickediskrimineringsskyldigheten. Enligt rekommendationen ska de nationella regleringsmyndigheterna ålägga icke-diskrimineringsskyldigheten i princip med en sk. EoI-metod (Equivalence of Input, lika insatsresurser). Om EoI anses orimlig, ska ickediskrimineringsskyldigheten åläggas på basis av EoO (Equivalence of Output, likvärdiga resultat). Rekommendationen innehåller även bestämmelser om de metoder som ska användas vid övervakning av icke-diskrimineringsskyldigheten, inklusive kravet på sk. teknisk replikerbarhet. Rekommendationen förutsätter också att indikatorer som mäter utförandenivån (Key Performance Indicators, KPI), servicenivåavtal (Service Level Agreements, SLA) samt servicenivågarantier (Service Level Guarantees, SLG) används vid övervakning av icke-diskriminering. Kostnadsberäkning Enligt rekommendationen bör de nationella regleringsmyndigheterna vid kostnadsberäkning använda en nedifrån-och-upp-modell för att beräkna den långsiktiga marginalkostnaden (Lric 8 +). När de nationella regleringsmyndigheterna modellerar ett NGA-nät bör de definiera ett hypotetiskt effektivt NGA-nät som helt eller delvis består av optiska element. Rekommendationen omfattar även de förutsättningar med vilka en regleringsmyndighet kan fortsätta att använda den kostnadsberäkningsmetod som den använder även efter ikraftträdandet av rekommendationen. Rekommendationen omfattar även de förutsättningar (bl.a. användning av ekonomiskt replikerbarhetstest) under vilka man bör upphäva reglerade tillträdespriser för fiber Förordning om den inre marknaden Kommissionen offentliggjorde ett förslag till förordning 9 om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation (s.k. Single 8 LRIC + - modellen möjliggör beaktandet av allmänna kostnader som hänför sig till produktionen av en tjänst eller produkt i kostnadskalkyler. 9 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012

7 Plan 7 (25) Market Regulation). Förordningen, då den träder i kraft, kan medföra ändringar också i SMP-regleringen. Enligt förordningsförslaget kan en SMP-operatör åläggas en skyldighet att hyra ut en europeisk produkt för virtuell bredbandsaccess. Förordningen skulle också utöka kommissionens möjligheter att ålägga den nationella regleringsmyndigheten att ändra eller dra tillbaka sitt förslag till SMP-beslut. På basis av förordningen skulle kommissionen kunna ålägga den nationella regleringsmyndigheten att dra tillbaka sitt beslutsförslag även i fråga om SMP-skyldigheterna. Tidigare har denna rätt endast gällt regleringsmyndighetens marknadsdefinition och urval av SMP-operatör. Vid bedömning av skyldigheterna bör kommissionen fästa särskild uppmärksamhet vid att kommissionens rekommendationer följs. Avsikten var att förordningen skulle ha trätt i kraft våren 2014 men behandlingen kan ta längre än väntat. Om förordningen träder i kraft är den direkt tillämplig i medlemsstaterna och kräver inga nationella verkställighetsåtgärder. Kommunikationsverket och alla företag på branschen skulle vara skyldiga att följa förordningens bestämmelser. Kommunikationsverket kartlägger förordningens inverkan på SMP-regleringen när den slutliga förordningens innehåll och tidtabell är klara Ändringar i kommunikationsmarknadslagen I regeringens propositionsförslag till en informationssamhällsbalk föreslås att de åtgärder som Kommunikationsverket kan använda utökas så att alternativ för kostnadsorienterad prissättning skulle vara prissättning som baseras på avdrag från slutkundspriset (s.k. retail-minus) eller rättvis och rimlig prissättning. Med rättvis och rimlig prissättning avses enligt propositionen till exempel prissättning där priset som tas ut av en reglerad produkt eller tjänst bestäms på basis av den prissättning som tillämpas av marknadsledaren eller företag som annars är verksamma i motsvarande förhållanden. Det föreslås också en utökning av Kommunikationsverkets möjlighet att för ett företag med betydande marknadsinflytande fastställa ett kostnadorienterat maximipris så att maximipriset kan gälla förutom överlåtelse av nyttjanderätt också sammankopplingsprodukter. Att fastställa ett maximipris skulle inte längre kräva särskilda undantag. Maximipriset skulle vara en av de tillbudsstående prissättningsskyldigheterna som skulle kunna åläggas när en SMP-operatörs prissättning strider mot prissättningsskyldigheten och orsakar allvarlig skada för konkurrenter på marknaden eller för företagets andra kunder. En ytterligare förutsättning för maximipris är att skyldigheten att använda kostnadsorienterad prissättning inte enbart kan anses vara tillräcklig för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen på marknaden i fråga. Med kostnadsorienterat pris avses i propositionen ett pris som är rimligt med hänsyn till en effektiv aktörs kostnader för produktionen av en reglerad produkt eller tjänst. Bestämmelsen skulle möjliggöra bedömning av kostnadsorienterad prissättning på samma sätt som i dag på basis av de kostnader som föranleds teleföretaget (topdown-modellen). Enligt propositionen skulle Kommunikationsverket för en reglerad produkt också kunna använda en teoretisk nätteknikmodell för att beräkna kostnaderna utifrån en effektiv aktör (nedifrån-och-upp-modellen) som i rimlig mån också skulle beakta de allmänna kostnader som hänför sig till att producera produkten eller tjänsten. Därför kan Pure LRIC-modellen (Pure Long Run Incremental Cost) som föreslås i

8 Plan 8 (25) termineringsrekommendationen och som tillämpas i flera EU-länder i regel inte anses vara rimlig. I regeringens förslag till proposition preciseras också innehållet i de skyldigheter som gäller icke-diskriminering och särredovisning i bokföringen. I ickediskrimineringsskyldigheten inkluderas ett krav som betyder att ett teleföretag som tillhandahåller en tjänst för sitt dotterbolag eller någon annan sådan aktör ska tillhandahålla motsvarande tjänst på motsvarande villkor även för konkurrerande teleföretag. Det föreslås att särredovisningsskyldigheten ändras så att den bättre än tidigare skulle betjäna övervakningen av icke-diskrimineringsskyldigheten. Kommunikationsverket ålägger SMP-operatörer sådana skyldigheter som det utifrån en marknadsanalys anser behövliga. Vid framtida marknadsanalyser kommer Kommunikationsverket att bedöma hur de nya skyldigheterna som informationssamhällsbalken möjliggör kan användas vid sidan om de övriga skyldigheterna. 2.2 Sammanfattning av SMP-reglering och prissättningsmetoder i andra EU-länder I kommissionens marknadsrekommendation från år 2007 minskade antalet marknader som kan komma i fråga för förhandsreglering från 18 till sju. De flesta EUmedlemsstater reglerar alla dessa sju marknader. I vissa länder är marknader enligt den gamla rekommendationen fortfarande förhandsreglerade. Av bilden nedan kan man dra slutsatsen att Finland har minst SMP-reglering jämfört med de övriga EUländerna.

9 Plan 9 (25) Bild 1. Sammanfattning av SMP-reglering i EU-länder. Prissättningsmetoder BEREC har rett ut medlemsländernas prissättningsskyldigheter och metoder på de marknader som ingår i kommissionens gällande marknadsrekommendation (marknad 1 7). På basis av rapporten 10 är skyldigheten att tillämpa kostnadsorienterad prissättning den mest använda skyldigheten vid regleringen av prissättningen. Vid reglering av bredbandstillträde för grossistledet (marknad 5) används även retail minus i stor omfattning. En tredje skyldighet som används allmänt på grossistmarknader är en kombination av kostnadsorienterad prissättning och pristak. Användning av jämförelseuppgifterna (benchmarking) har minskat jämfört med år 2012 men används fortfarande i några enstaka länder på vissa marknader. 10 BEREC Report: Regulatory Accounting in Practice 2013

10 Plan 10 (25) Number or countries (absolute value) Mkt 1 - ex 1 Mkt 1 - ex 2 Mkt 2 Mkt 3 MKt 4 Mkt 5 Mkt 6 Mkt 7 Markets Cost Orientation (alone) Price Cap (Alone) Cost Orientation & Price cap Retail Minus Others Bild 2: Användning av prissättningsskyldigheter i EU-länder. Källa: BEREC. Den mest använda prissättningsmetoden på reglerade marknader är LRIC, utom på marknaden för bredbandstillträde för grossistledet och terminerande avsnitt av hyrda förbindelser (marknad 5 och 6), där den vanligaste metoden är FDC (Fully Distributed Cost). Under de senaste åren har förändringen varit stor i synnerhet på marknaden för samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät (marknad 7), där användningen av LRIC har ökat och användningen av FDC har minskat avsevärt genom kommissionens rekommendation. 35 Number or countries (absolute value) Mkt 1 - ex 1 Mkt 1 - ex 2 Mkt 2 Mkt 3 MKt 4 Mkt 5 Mkt 6 Mkt 7 Markets LRIC FDC Others (Others, combinations) Bild 3: Användning av prissättningsmetoder i EU-länder. Källa: BEREC.

11 Plan 11 (25) 3 Färdplan för SMP-reglering SMP-reglering på relevanta kommunikationsmarknader Med tanke på SMP-reglering under de närmaste åren är det väsentligt att betrakta utvecklingen av marknaderna i kommissionens marknadsrekommendation var för sig. I detta kapitel betraktas nuvarande reglering, skyldigheter som ålagts företagen samt Kommunikationsverkets åsikter om utvecklingen av SMP-regleringen och om övervakningens tyngdpunkter under de närmaste åren. 3.1 Tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt (marknad 1) Kommunikationsverket har analyserat marknaden för tillträde till det fasta telefonnätet år 2004 och I marknadsanalysen år 2010 ansåg Kommunikationsverket att det inte längre fanns behov för förhandsreglering på denna marknad. Grunden för beslutet var att ett abonnemang i mobilnätet kan anses vara ett substituerande alternativ för ett telefonabonnemang i det fasta nätet. Finland är det första EU-landet som helt upphävde förhandsregleringen på marknaden för tillträde till det fasta nätet. Detta förklaras genom att skillnaderna mellan telefonitjänsterna i slutkundsledet är avsevärda i EU-länderna. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning har det efter 2010 inte skett sådana förändringar på marknaden för tillträde till det fasta telefonnätet som skulle kräva en ombedömning av förhandsreglering. 3.2 Samtalsoriginering i det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt (marknad 2) Med samtalsoriginering i det fasta nätet avses användning av ett teleföretags telefonnät för att upprätta en förbindelse från teleföretagets telefonnät till ett annat teleföretags telefonnät. Kommunikationsverket har analyserat marknaden år 2004, 2008 och På basis av den senaste marknadsanalysen konstaterades att mobilabonnemang och samtal som rings från mobilabonnemang utgör ett substituerande alternativ till abonnemang i det fasta nätet och samtal från det fasta nätet. Enligt Kommunikationsverkets åsikt kan konkurrensen i slutkundsledet säkerställas utan förhandsreglering av samtalsoriginering i det fasta nätet. Eftersom EU-kommissionen inte heller hade någonting att anmärka på avsikten att upphäva reglering, upphävs förhandsreglering på denna marknad i enlighet med Kommunikationsverkets beslut Upphävande av reglering på marknaden för samtalsoriginering i det fasta telefonnätet är ett bra exempel på Kommunikationsverkets strävan att upphäva reglering alltid när det inte finns något behov för den. Finland är dessutom det första EU-landet som upphäver förhandregleringen på denna marknad.

12 Plan 12 (25) 3.3 Samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt (marknad 3) Med samtalsterminering i det fasta telefonnätet avses trafik från ett annat nät som i målnätets sammankopplingspunkter terminerar i mottagarens abonnemang. Förmedling av samtal från sammankopplingspunkten till mottagaren kallas i allmänhet terminering. Kommunikationsverket har analyserat marknaden år 2004 och I de SMP-beslut som gavs år 2008 ålades företagen sammankopplingsskyldighet, skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor samt skyldighet att tillämpa icke-diskriminerande priser och villkor. De största SMP-operatörerna ålades dessutom en skyldighet att tilllämpa kostnadsorienterad prissättning, en skyldighet att använda ett kostnadsredovisningssystem samt en skyldighet att särredovisa sina funktioner i bokföringen. På basis av Kommunikationsverkets nyaste förslag till marknadsanalys kan man avstå från förhandsreglering på marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet. Regleringen av denna marknad har förlorat sin betydelse i takt med den kraftiga ökningen av mobilabonnemang; så gott som alla slutanvändare har ett mobilabonnemang till sitt förfogande. På basis av analysen finns det inte längre sådana konkurrensproblem på marknaden som skulle behöva förhandsreglering. Kommunikationsverket skickade sitt beslutsförslag till kommissionen för yttrande Kommissionen inledde en andra fas av undersökningen av Kommunikationsverkets marknadsanalys och resultaten kom Kommissionen kräver att Kommunikationsverket drar tillbaka sitt beslutsförslag, då den anser att förslaget utgör ett hinder för den inre marknaden och strider mot gemenskapsrätten. Med anledning av kommissionens beslut ska verket dra tillbaka sitt beslutsförslag och göra en ny bedömning av regleringsbehovet. Trots marknadsanalysens resultat förblir förhandsreglering på marknaden för samtalsterminering i det fasta telefonnätet alltså i kraft. Följande marknadsanalys görs i början av SMP-besluten kunde då ges före mitten av Accessnät (abonnentförbindelser, marknad 4) Produkterna för tillträde till det fasta nätet, i praktiken en skyldighet att hyra ut accessnät (abonnentförbindelser) möjliggör att konkurrerande teleföretag kan tillhandahålla slutanvändare bredbands- och telefonitjänster. Kommunikationsverket har analyserat marknaden år 2006, 2009 och År 2012 gavs besluten till 27 teleföretag. Behovet av förhandsreglering Enligt Kommunikationsverkets uppfattning är det behövligt att förhandsreglera abonnentförbindelsemarknaden för att undanröja de konkurrensproblem som förekommer på slutkundsmarknaden för bredbandstjänster. Marknadsandelarna för SMP-

13 Plan 13 (25) operatörerna på abonnentförbindelsemarknaden är stora och varierar från över 50 procent till 100 procent i slutet av Marknadsandelarna har inte minskat avsevärt under de senaste åren, och deras betydande minskning är inte heller sannolikt i den närmaste framtiden. I slutkundsledet finns för tillfället inte några substituerande alternativ för fasta snabba bredbandsabonnemang. Dataöverföringsabonnemang i mobilnätet utgör endast ett delvis substituerande alternativ för bredbandsabonnemang i det fasta nätet. Dataöverföringsabonnemang i mobilnätet kommer inte heller i den närmaste framtiden att utgöra ett helt substituerande alternativ för bredbandsanbonnemang i det fasta nätet. Gällande SMP-reglering Kommunikationsverket gjorde år 2012 betydande ändringar till reglering på abonnentförbindelsemarknaden som för sin del återspeglar verkets strategiska målsättning. I syfte att ingripa i konkurrensproblem på marknaden på ett så effektivt sätt som möjligt, fokuserades reglering på de företag 11 som har mest märkbar effekt på marknaden och regleringens tyngdpunkt flyttades från efterhandsgranskning från fall till fall till en äkta förhandsreglering. Det blev strängare reglering för de åtta SMP-operatörer som har mest märkbar effekt på marknaden. De ålades en skyldighet att iaktta ett kostnadsorienterat maximipris vid prissättning av månadshyra och kopplingsavgift för både abonnentförbindelser med ledare av metall och abonnentförbindelser med fiber. 12 För första gången i SMP-regleringens historia ålade Kommunikationsverket de ovan nämnda åtta operatörerna en skyldighet att iaktta det maximipris som Kommunikationsverket i förväg har fastställt. Ändringen har varit störst för abonnentförbindelser av optisk fiber eftersom skyldigheten att tillämpa kostnadsorienterad prissättning inte tidigare gällde dem. Samtidigt lindrades SMP-regleringen för 19 SMP-operatörer med mindre märkbar påverkan på abonnentförbindelsemarknadens funktion så att operatörerna inte längre är skyldiga att tillämpa kostnadsorienterad prissättning. Dessa 19 operatörer ålades utöver skyldigheter att överlåta nyttjanderätt och offentliggöra prislistor och leveransvillkor enbart en skyldighet att iaktta icke-diskriminerande prissättning och att även i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkor. Kommunikationsverket följer aktivt de ålagda skyldigheternas effekter och i synnerhet att icke-diskrimineringsskyldigheten följs och att den är tillräcklig. Skyldigheterna behandlas på nytt, om det sker betydelsefulla förändringar i konkurrensläget på marknaden. I SMP-beslut år 2012 upphävde Kommunikationsverket skyldigheten för alla SMPoperatörer att särredovisa sina funktioner i bokföringen. Verket ansåg att det får de uppgifter som behövs för tillsyn över prissättningsskyldigheterna från de data SMPoperatörerna tillställer varje år samt i samband med fallspecifika undersökningar, om de är nödvändiga. Å andra sidan anser Kommunikationsverket att särredovisningsskyldigheten enligt nuvarande lagstiftning inte gör det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt utöva tillsyn över att prissättningen är icke-diskriminerande, emedan teleföretagens särredovisade funktion ofta även omfattar produkter som faller utanför SMPregleringen. Särredovisningskalkylerna har inte heller främjat insynen av verksamhet- 11 AinaCom Oy, Anvia Abp, DNA Oy, Elisa Abp, KYMP Oy, SSP Yhtiöt Oy, PPO-Yhtiöt Oy och TeliaSonera Finland Oyj. 12 Vid åläggande av skyldigheter på marknad 4 och 5 har Kommunikationsverket även beaktat kommissionens NGArekommendation med tanke på marknadens utveckling och konkurrens.

14 Plan 14 (25) en på ett sådant sätt som Kommunikationsverket önskat, då de främst innehåller uppgifter som anses vara sekretessbelagda. Om innehållet i särredovisningsskyldigheten ändras på ett sådant sätt som föreslås i informationssamhällsbalken, bedömer Kommunikationsverket om det är nödvändigt att ålägga denna skyldighet till stöd för övervakning av icke-diskrimineringsskyldigheten i samband med framtida marknadsanalyser. Övergång från övervakning i efterhand till förhandsreglering Införandet av ett maximipris vid reglering av tillträde till det fasta nätet medför en övergång från fallspecifik övervakning i efterhand till en äkta förhandsreglering. Genom förhandsreglering kan Kommunikationsverket effektivt ingripa i konkurrensproblem på marknaden i ett tillräckligt tidigt skede. Ett maximipris som fastställs på förhand ökar regleringens förutsägbarhet på längre sikt även ur SMP-operatörens och de konkurrerande teleföretagens synvinkel. Genom på förhand fastställda maximipriser övergår SMP-regleringens tyngdpunkt från att i efterhand övervaka att de ålagda skyldigheterna iakttas till att ålägga skyldigheter. För att fastställa maximipriset utvecklar Kommunikationsverket en metod som baserar sig på standardiserade komponentpriser. Metoden hjälper att fastställa en kostnadsorienterad prisnivå för månadshyror och kopplingsavgifter för accessnät (abonnentförbindelser). Med metod som baserar sig på standardiserade komponentpriser avses att nätets värde fastställs enligt samma i förväg definierade priser på komponenter och deras användningstider för alla operatörer. De viktigaste komponenterna i ett accessnät (koppar och fiber) har fastställts i samband med aktörer i branschen. Till stöd för enhetspriser och användningstider som fastställts för de standardiserade komponenterna har Kommunikationsverket utvecklat ett brett material som utgör basis för de fastställda värdena. Modellen tar också hänsyn till högsta domstolens förhandsavgöranden som gäller att fastställa kapitalkostnader och att bedöma verksamhetens effektivitet. Företagsspecifika maximipriser i euro fastställs i särskilda beslut. Avsikten var att teleföretagen ges tillfälle att blir hörda om nivån på maximipriser senast Det finns dock avsevärda brister i de uppgifter som teleföretagen har lämnat, vilket betyder att beredningen av besluten om maximipriser fördröjs med flera månader. För att säkerställa de företagsspecifika uppgifternas tillförlitlighet och att de maximipriser som ska fastställas är korrekta kommer Kommunikationsverket att göra inspektioner hos alla åtta företag. Inspektionerna utförs i januari februari 2014, och syftet är att fastställa maximipriserna under våren Skyldigheten att iaktta det maximipris som Kommunikationsverket fastställer träder i kraft den dag som ges i beslutet och gäller högst tre år. Kommunikationsverket ska samråda med EU-kommissionen om beslutet att införa ett maximipris och om prissättningsmodellen, vilket inverkar på tidpunkten för när de slutliga besluten ges. Kommunikationsverket ska i fortsättningen beakta kommissionens rekommendation om icke-diskriminering och kostnadsberäkning vid reglering av marknaden för tillträde till det fasta nätet. Enligt rekommendationen bör regleringsmyndigheten använda en nedifrån-och-upp-modell LRIC+ för att fastställa ett kostnadsorienterat pris. Kommunikationsverket bedömer möjligheterna att tillämpa modellen i framtiden genom att ta

15 Plan 15 (25) hänsyn till prissättningsbestämmelserna i informationssamhällsbalken och den respons som det fått av kommissionen om användningen av metoden för standardiserade komponenter. Det bör beaktas att enligt rekommendationen är den eftersträvade prisnivån för accessnät av koppar 8 10 euro. Om teleföretagens priser för accessnät av koppar är högre kan användningen av en alternativ prissättningsmodell vara utmanande. De åtta största SMP-operatörerna måste tillämpa kostnadsorienterad prissättning innan de lagakraftvunna maximipriserna träder i kraft. Kostnadsorienterad prissättning övervakas vid behov i efterhand i enlighet med de principer som hittills följts vid tillsyn över prissättningen. I enlighet med kommunikationsmarknadslagen ska företaget visa att prissättningen är kostnadsorienterad. Trots att ett maximipris fastställs på förhand ska Kommunikationsverket även i fortsättningen till sitt förfogande ha SMP-operatörernas kostnadsuppgifter som behövs för tillsyn över kostnadsorienterad prissättning. Avsikten är därför att fortsätta med den tidigare årliga tillsynen och att samla in kostnadsdata som hänför sig till den. Innehållet i den årliga tillsynen utvecklas dock under år 2014 så att fastställande av pristak och uppgifter som behövs vid metoden för standardiserade komponenter bekatas vid insamlingen av uppgifterna. Under år 2014 uppdaterar Kommunikationsverket även föreskrifterna om teleföretagens kostnadsredovisningssystem och beskrivningar av systemen (Kommunikationsverket 55 A/2009 M) och om granskningar av teleföretags kostnadsredovisningssystem (Kommunikationsverket 56 A/2009 M) så att de tar hänsyn till både utvecklingen av innehållet i den årliga tillsynen och de ändringsbehov som informationssamhällsbalken medför. På grund av kommissionens rekommendation om icke-diskriminering och kostnadsberäkning ska Kommunikationsverket i synnerhet också bedöma ickediskrimineringsskyldighetens innehåll och omfattning. Under åren kommer Kommunikationsverket att göra en närmare bedömning av tillämpningen av ickediskrimineringsskyldigheterna enligt rekommendationen och de medel som används vid övervakningen av skyldigheterna i Finland. Bedömningen av att ålägga skyldigheter enligt rekommendationen blir aktuellt i sista hand i samband med följande marknadsanalyser av marknad 4 och 5. Marknadsanalyser och SMP-beslut Kommunikationsverkets målsättning är att följande marknadsanalys av marknad 4 inleds i början av år 2015 och SMP-besluten ges senast i mitten av år Om det fortfarande anses vara nödvändigt att ålägga prissättningsskyldigheter, bedöms, i samband med SMP-besluten, även hur prissättningsmodellen på marknaden fungerar, nödvändigheten av att ålägga ett maximipris och prisnivån.

16 Plan 16 (25) Bild 4. Sammanfattning av regleringsåtgärderna på abonnentförbindelsemarknaden. 3.5 Bredbandstillträde för grossistledet (marknad 5) Med bredbandstillträde för grossistledet avses bitströmstillträde (sk. bitstream) eller en till egenskaperna motsvarande datatjänst som möjliggör förmedling av bredbandsdata till båda riktningar. För en sådan dataöverföringstjänst används benämningen överföringskapacitet i ett accessnät (i en abonnentförbindelse). Med överföringskapacitet i ett accessnät avses enbart en dataöverföringstjänst med hjälp av teknisk utrustning som hyresgivaren installerar för att förbättra accessnätets förmedlingskapacitet. Konkurrenten kan i detta arrangemang utan egen utrustning tillhandahålla användarna sin egen internettjänst. Kommunikationsverket har analyserat marknaden för bredbandstillträde för grossistledet år 2006, 2009 och År 2012 gavs SMP-besluten till 27 teleföretag. I den senaste marknadsanalysen år 2012 ansåg Kommunikationsverket att den relevanta nyttighetsmarknaden består av grossistprodukter för bredband som genomförts med DSLteknik eller i fibernät med Ethernet-teknik. Marknadens betydelse har minskat allteftersom konkurrerande teleföretag har investerat i egen aktiv utrustning och övergått från att hyra grossistprodukter för bredband till att hyra ett accessnät. Till följd av denna utveckling och på basis av marknadsanalysen år 2012 upphävde Kommunikationsverket SMP-regleringen från sju områden, inklusive huvudstadsregionen. Det är möjligt att konkurrensen i slutkundsledet även i andra områden utvecklas i den mån att regleringen kan upphävas eller lindras i framtiden. För tillfället uppskattar Kommunikationsverket dock att förhandsreglering av bredbandstillträde för grossistledet inte helt kan upphävas i den närmaste framtiden. Den tekniska utvecklingen och nätens genomförande bidrar till marknadens relevans i nära framtid. Om näten byggs så att bland annat hyrning av ett accessnät med optisk fiber blir tekniskt möjlig (s.k. P2P-teknik), är det sannolikt att betydelsen av marknaden för bredbandstillträde för grossistledet minskar. Eventuella konkurrensproblem kan då avgöras genom en effektiv förhandsreglering av accessnät. Om optiska fibernät baserar sig på en teknik där hyrning av ett accessnät i praktiken inte längre är möjligt (s.k. PON-teknik beroende på genomförande), kan marknaden för bredbandstillträde för grossistledet anses vara relevant åtminstone i ett optiskt fibernät även i framtiden. Vad gäller accessnät med ledare av metall kommer marknaden för bredbandstillträde för grossistledet antagligen att förlora sin relevans. I marknadsanalysen år 2012 ansåg Kommunikationsverket att dataöverföringstjänster i mobilnätet utgör ett substituerande alternativ till långsammare bredbandstjänster. Dataöverföringsabonnemang i mobilnätet konstaterades i slutkundsledet utgöra en direkt prisbegränsning för SMP-företagens slutkundsprissättning och en indirekt begränsning av prissättningen av bredbandstillträde för grossistledet. I SMP-beslut som gavs år 2012 kom Kommunikationsverket fram till att lindra SMP-reglering av bredbandstillträde för grossistledet när det gäller förbindelser under 8 Mbit/s. För förbindelser vars hastighet är under 8 Mbit/s ålades SMP-operatörer endast skyldighet att offentliggöra

17 Plan 17 (25) leveransvillkor och prislistor. För förbindelser vars hastighet är minst 8 Mbit/s ålades SMP-operatörerna en skyldighet att hyra ut bredbandstillträde för grossistledet, att offentliggöra priserna och leveransvillkoren för de grossistprodukter som de tillhandahåller samt att tillhandahålla grossistprodukter på ett icke-diskriminerande sätt. På marknaden för bredbandstillträde för grossistledet finns inte en skyldighet att tillämpa kostnadsorienterad prissättning, varför det fästs särskild uppmärksamhet vid att övervaka icke-diskrimineringsskyldigheten och dess tillräcklighet. Kommunikationsverket har tidigare övervakat att skyldigheterna på marknaden för bredbandstillträde för grossistledet iakttas främst på basis av kontakter från branschen. Avsikten är att flytta övervakningens tyngdpunkt från fallspecifik övervakning i efterhand till en mera planmässig och förhandsbetonad övervakning också på denna marknad. Övervakningen av att skyldigheterna iakttas på marknaden för bredbandstillträde för grossistledet sker i fortsättningen allt oftare med utredningar som gäller hela branschen samt anvisningar till branschen. Våren 2013 redde Kommunikationsverket ut utbudet av och tillgången till Ethernetbaserade operatörsprodukter. Utredningen gällde både marknaden för bredbandstillträde för grossistledet (marknad nr 5) och marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet (marknad nr 6). Företagen på vardera marknaden har ålagts skyldigheter för uthyrning, offentliggörande och icke-diskriminering. På basis av utredningen kunde man konstatera att företagen följde de ålagda SMP-skyldigheterna på varierande sätt. En av de största bristerna var att företagsabonnemang inte alltid ansågs vara reglerade produkter, och deras leveransvillkor och prislistor inte alltid hade offentliggjorts. Utredningen uppmanade även till att fästa uppmärksamhet vid icke-diskriminerande utbud av produkterna. Kommunikationsverket följer upp företagens åtgärder för att iaktta SMP-skyldigheterna för Ethernet-baserade grossistprodukter genom en ny utredning i början av år I och med ikraftträdande av kommissionens rekommendation om icke-diskriminering och kostnadsberäkning måste Kommunikationsverket bedöma innehållet i och övervakningen av icke-diskrimineringsskyldigheten även på marknaden för bredbandstillträde för grossistledet. Under åren kommer Kommunikationsverket att göra en närmare bedömning av tillämpningen av icke-diskrimineringsskyldigheterna enligt rekommendationen och de åtgärder som används vid övervakningen av dem i Finland. I fråga om innehållet i icke-diskrimineringsskyldigheterna för SMP-operatörerna ska Kommunikationsverket bedöma om likvärdigt tillträde i Finland bör säkerställas genom att helt eller till vissa delar tillämpa lika insatsresurser (EoI) eller om likvärdiga resultat (EoO) räcker. Kommunikationsverket ska dessutom bedöma hur man vid åläggande av icke-diskrimineringsskyldigheter och övervakning av dem kan säkerställa teknisk replikerbarhet av SMP-operatörens detaljisttjänster på grundval av de reglerade resurserna i grossistledet. För övervakning av icke-diskrimineringsskyldigheterna definierar Kommunikationsverket nyckeltal som mäter utförandenivån vid övervakningen och överväger om motsvarande servicenivåavtal också bör användas. Åläggande av skyldigheter på basis av rekommendationen bedöms i sista hand i samband med följande marknadsanalyser av marknad 4 och 5.

18 Plan 18 (25) Kommunikationsverkets målsättning är att följande marknadsanalys av marknad 5 inleds i början av år 2015 och SMP-besluten ges senast i mitten av år Terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser (marknad 6) Med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser avses dataöverföringsförbindelser som börjar och slutar på teleföretagets traditionella verksamhetsområde. Konkurrerande teleföretag kan använda produkter för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet, till exempel för att ansluta sina telefon- och bredbandskoncentratorer, basstationer för mobilnät och basstationer för andra trådlösa nät till sina egna lokala nät eller för att koppla ihop individuella lokala nät med varandra. Kommunikationsverket har analyserat marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser år 2004 och Utifrån den senaste marknadsanalysen ansåg Kommunikationsverket att teleföretag har SMP-status på sitt eget traditionella verksamhetsområde. På basis av marknadsanalysen har varje SMP-operatör en andel på över 50 procent av marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser på det egna traditionella verksamhetsområdet. Användningen av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser har ökat och kommer sannolikt att öka också i fortsättningen. Utvecklingen påverkas bland annat av att nya mobiltekniker kräver nya basstationer som kopplas till region- och stamnät med hjälp av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Å andra sidan kan antalet terminerande avsnitt av hyrda förbindelser som tillhandahålls i tjänster i det fasta nätet minska, om optiska fibernät byggs med P2P-teknik. Då är det möjligt att minska till exempel DSLkoncentratorer i nät med ledare av metall som finns mellan centralen och slutkunderna. Relevansen av marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser kan dock anses ha minskat i takt med att konkurrerande teleföretag har byggt egna region- och accessnät samt accessförbindelser på SMP-operatörernas verksamhetsområden. Till följd av denna utveckling kommer SMP-operatörernas marknadsandelar sannolikt att minska. I synnerhet i större städer och i tätt bebyggda områden kan SMPoperatörernas marknadsandelar vara mindre än 50 procent. I den närmaste framtiden kan det dock fortfarande finnas områden där en SMP-operatörs marknadsandel är över 50 procent. Vid bedömningen av om ett företag har betydande marknadsinflytande beaktas förutom marknadsandelen även andra eventuella inverkande faktorer. Även om en relativt låg (hög) marknadsandel är en avsevärd indikator på avsaknad (förekomst) av betydande marknadsinflytande, betyder det inte direkt att teleföretaget som bedöms inte har (har) SMP-status. Kommunikationsverket följer upp relevansen av produkterna på marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser bland annat vid byggande av LTE-nät och snabba bredbandsförbindelser. Ett annat uppföljningsobjekt är i vilken mån terminerande avsnitt av hyrda förbindelser substitueras med trådlösa lösningar. Substitution avser mer 13 Till följd av företagsomstruktureringar har 28 teleföretag SMP-status på marknad 6.

19 Plan 19 (25) sannolikt förbindelser med mindre kapacitet än förbindelser med stor kapacitet. Vid användning av trådlösa förbindelser ska man också beakta knappheten av den behövliga frekvenskapaciteten. På marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser har SMP-operatörerna ålagts en skyldighet att hyra ut terminerade avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser, skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor samt skyldighet att iaktta ickediskriminerande prissättning samt att även i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkor. Kommunikationsverket följer att de ålagda skyldigheterna iakttas främst på basis av kontakter som det får. Kommissionens rekommendation om kostnadsberäkning och icke-diskriminering gäller enbart marknad 4 och 5, men inte marknad 6. Under år 2014 kommer Kommunikationsverket att göra en mera omfattande bedömning av innehållet i icke-diskrimineringsskyldigheten på marknad 4 och 5. Kommunikationsverkets målsättning är att följande SMP-analys av marknad 6 inleds mot slutet av år 2014 och SMP-besluten ges före utgången av år Samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät (marknad 7) Med samtalsterminering i mobilnätet avses trafik från ett annat nät som i målnätets sammankopplingspunkter terminerar i mottagarens abonnemang. Samtalsterminering i ett mobilnät betyder alltid trafik mellan sammankopplade nät. Grossistprodukterna på marknaden gör det möjligt att samtalen från kunder i andra teleföretags mobilnät och fasta telefonnät kan styras till mottagaren som finns i nätet för det mobilnätföretag som tillhandahåller samtalsterminering. Kommunikationsverket har analyserat marknaden för samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät år 2004, 2006 och Utifrån den senaste marknadsanalysen konstaterades att fem företag har SMP-status. 14 Grossistprodukten på marknaden för samtalsterminering i ett mobilnät kan inte substitueras med produkter i ett annat mobilnät. Därför har varje mobilnätföretag monopolställning i sitt eget nät. Vid bedömning av betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering i mobilnät ska man fästa särskild uppmärksamhet även vid andra kriterier som används vid bedömning av om ett företag har SMP-status. Mobilnätföretagen har i praktiken marknadsinflytande för att prissätta sina grossistprodukter oberoende av andra aktörer och slutkunderna. Endast slutkundernas beteende kan indirekt begränsa företagens beteende i detta fall. Om slutkunderna har en faktisk möjlighet att substituera samtalen till mobilnät med samtalen till andra telefonnät (t.ex. till fasta telefonnät), kan det påverka mobilnätföretagens förmåga att prissätta samtalsterminering oberoende av andra aktörer och slutkunderna. På marknaden för telefonitjänster i slutkundsledet är det dock så att en allt mindre andel av samtalen rings till abonnemang i det fasta telefonnätet och allt större andel till mobilabonnemang. Den största delen av slutkunderna har dessutom endast ett mobilabonnemang till sitt förfogande som ännu mer minskar slutkundernas möjlighet att substituera samtal till mobilnät. 14 Företag med SMP-status är Elisa, DNA, TeliaSonera, TDC och Ålands Mobiltelefon.

20 Plan 20 (25) Reglering av samtalsterminering i mobilnät har en central betydelse för telefonitjänsternas funktion i slutkundsledet och för slutkundsprissättningen. Genom förhandsreglering har konkurrensen i slutkundsledet ökat, då mobilnätföretagen inte har haft möjlighet att prissätta grossistprodukten för samtalsterminering på ett icke-diskriminerande sätt beroende på det teleföretag (t.ex. en nykomling på marknaden eller ett teleföretag i det fasta nätet) som köper grossistprodukten. Reglering har även haft betydelse för slutkundsprissättningen. Det har bevisats att höga termineringspriser och höga slutkundspriser hänger ihop, och genom förhandsreglering har termineringspriserna även medfört sänkta slutkundspriser. Utan effektiv förhandsreglering kan mobilnätföretagen prissätta sina grossistprodukter för samtalsterminering på ett diskriminerande sätt och höja sina termineringspriser. I gällande SMP-beslut från år 2008 har företagen ålagts en skyldighet för sammankoppling, skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor samt skyldighet att iaktta icke-diskriminerande prissättning och att i övrig iaktta icke-diskriminerande villkor. Elisa, TeliaSonera och DNA har dessutom ålagts en skyldighet att iaktta kostnadsorienterad prissättning samt en skyldighet att använda ett kostnadsredovisningssystem. De är också skyldiga att särredovisa sina funktioner i bokföringen. Enligt kommissionens termineringsrekommendation bör priset för samtalsterminering i mobilnätet definieras med en ren LRIC-metod eller med en prisjämförelse som baserar sig på priserna i de länder som definierat priserna enligt denna metod. Pressen på att börja använda prissättningsmetoden enligt kommissionens rekommendation har ökat avsevärt också i Finland efter det att rekommendationens övergångsperiod löpte ut i slutet av Emedan informationssamhällsbalken, som är under beredning, inte heller möjliggör användning av en pure LRIC-metod, bedöms prissättningens kostnadsorientering vid samtalsterminering i mobilnätet sannolikt också i fortsättningen med en metod som avviker från kommissionens rekommendation. För tillfället övervakar Kommunikationsverket kostnadsorientering av priserna för samtalsterminering i mobilnätet med en s.k. FIFAC-modell (Ficora Fully Allocated Cost). Under har FIFAC-modellen uppdaterats så att den beaktar mobilnätens nuvarande teknologi samt användning av tjänsterna. Den uppdaterade modellen tar bättre hänsyn till nätens teknologiska utveckling och den ökade användningen av mobildata. På grund av kommissionens rekommendation finns det fortfarande press på att ändra metoden för bedömning av termineringspriserna för mobilnätet, trots att metoden har uppdaterats. Behovet att utveckla en ny metod utvärderas senast i samband med marknadsanalysen som inleds år Priset för samtalsterminering i Elisas, DNA:s och TeliaSoneras mobilnät är för tillfället 2,8 cent. Priset överstiger EU-genomsnittet och är klart högre än i de länder där prissättningen skett med pure LRIC-metoden. 15 Kommunikationsverket har under år 2013 diskuterat prisnivån med alla tre företag och uppmanat dem att förhandla om att sänka prisnivån 16. Vad gäller insamling av uppgifter om samtalsterminering i mobilnätet anser Kommunikationsverket att det får tillräckliga uppgifter från SMP-operatörerna för tillsyn över kostnadsorienterad prissättning i FIFAC-beräkningar och vid behov i fallspecifika under- 15 Jämförelse av avgifter för samtalsterminering i mobilnätet i EU i juli 2013 (Källa: Berec) 16 Ålands Mobiltelefon och TDC har inte ålagts en skyldighet att tillämpa kostnadsorienterad prissättning.

21 Plan 21 (25) sökningar. Kommunikationsverket samlar inte längre in särredovisningskalkyler eller rapporter över granskningen av särredovisningskalkylerna på denna marknad även om särredovisningsskyldigheten fortfarande existerar. Följande marknadsanalys av samtalsterminering i mobilnätet inleddes vid slutet av år 2013 och målet är att SMP-besluten ges senast i början av år Genom föreslagna ändringar i prissättningsbestämmelserna i informationssamhällsbalken skulle det vara möjligt att på förhand fastställa ett maximipris även på samtrafikmarknaden. År 2014 kommer Kommunikationsverket att bedöma om det finns behov att fastställa ett maximipris på marknaden för samtalsterminering i mobilnätet med hänsyn till marknadens utveckling och konkurrensläget. Om det utifrån analysen som inleddes år 2013 konstateras att marknaden fortfarande ska förhandsregleras, blir följande marknadsanalys aktuell i början av år SMPbesluten kunde då ges före mitten av Samtidigt granskas funktionen av prissättningsmetoden på marknaden på nytt. Bild 5. Sammanfattning av regleringsåtgärderna på marknaden för samtalsterminering i mobilnätet. 3.8 Sändnings- och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll (Televisions- och radiosändningstjänster, marknad 18) Televisions- och radiosändningstjänster består av överförings- och sändarnättjänst samt multiplexering av televisionsprogramutbud. Marknaden för televisions- och radiosändningstjänster ingår inte längre i kommissionens rekommendation. Att marknaden ströks från rekommendationen år 2007 medförde dock inte automatiskt några ändringar i regleringsläget. SMP-reglering kan upphävas eller ändras endast genom SMPbeslut, om det utifrån en marknadsanalys konstateras ha skett betydelsefulla förändringar i konkurrensläget på marknaden. Kommunikationsverket har analyserat marknaden för televisions- och radiosändningstjänster år 2004 och I senaste marknadsanalys var marknaden fortfarande relevant och Digita Ab konstaterades ha SMP-status på marknaden för riksomfattande digitala televisionssändningstjänster samt på marknaden för riksomfattande analoga radiosändningstjänster. Förhandsreglering på marknaden för analoga regionala radiosändningstjänster ansågs inte vara nödvändig, och förhandsregelring upphävdes till den del.

22 Plan 22 (25) I SMP-beslutet år 2008 ålades Digita, för digitala televisionssändningstjänster, en skyldighet att hyra ut en antennplats, skyldighet att upplåta kapacitet i markbundna masskommunikationsnät, skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor, skyldighet att iaktta icke-diskriminerande prissättning och att även i övrig iaktta ickediskriminerande villkor, skyldighet att iaktta kostnadsorienterad prissättning, skyldighet att använda ett kostnadsredovisningssystem samt skyldighet att särredovisa funktioner. För riksomfattande radiosändningstjänster har Digita ålagts en skyldighet att hyra ut en antennplats, skyldighet att hyra ut markbundna kommunikationsnät, skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor samt skyldighet att iaktta icke-diskriminerade prissättning och att även i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkor. Televisions- och radioprogramutbud finansieras till största delen av reklam eller samhället. Sändningstjänstens substitution kan inte enbart bedömas ur slutkundens synvinkel utan man ska bland annat beakta den ställning utövarna av programverksamheten har på marknaden samt den koncessionsreglering som hänför sig till utövandet av verksamheten. På marknaden för televisions- och radiosändningstjänster uppkommer stora och permanenta hinder för marknadstillträde som beror bland annat på den begränsade mängden radiofrekvenser som det finns tillgång till, programkoncessionernas bindning till vissa nätaktörers kanalknippen samt begränsade möjligheter att bygga överlappande distributionsnät med höga antennmaster. För tillfället har två nätaktörer (Digita och DNA) en nätkoncession samt behövliga radiofrekvenser för tillhandahållande av markbundna tv-sändningstjänster. DNA kan därför anses ha skapat en konkurrenspress på Digita vid utbudet av sändningstjänsterna. Digita är dock den enda som har ett distributionsnät som består av höga radiomaster. Ett distributionsnät som baserar sig på höga radiomaster möjliggör en kostnadseffektiv riksomfattande täckning för sändningar. I samband med följande marknadsanalys ska det uppskattas om tillträde till antennplatsen (inkl. tillträde till höga master samt behövliga utrustningsutrymmen och tjänster) ska bedömas som en egen grossistmarknad, skilt från grossistmarknaden för sändningstjänsterna. I regeringens proposition med förslag till informationssamhällsbalk föreslås en ändring enligt vilken utövare av televisionsprogramverksamhet har en möjlighet att överföra åtminstone sändningarna på avgiftsbelagda televisionskanaler från ett kanalknippe till ett annat. Programkoncessionernas oavhängighet av ett visst enstaka kanalknippe skulle göra det möjligt för utövarna av programverksamhet att konkurrensutsätta sändningstjänsterna. Samtidigt skulle det medföra en möjlighet för nätaktörerna att konkurrera om utövare av programverksamhet som kunder. De effekter som den lagändring som nu bereds har på marknadernas funktion och företagets SMP-status ska också beaktas vid analys av marknaden. Kommunikationsverket har hösten 2013 inlett en utredning som gäller att utveckla en metod för att fastställa ett kostnadsorienterat pris på den finländska tvsändningsmarknaden. Syftet med utredningen är att uppskatta om de olika bedömningsmetoder som lämpar sig för tv-sändningsmarknaden är lämpliga på den finländska marknaden samt att kartlägga de prissättningsmodeller som används i andra länder. Utredningens resultat ska vara en metod som gör det möjligt att fastställa ett

23 Plan 23 (25) kostnadsorienterat maximipris på marknaden. Avsikten är också att metoden ska förbättra insynen och förutsägbarheten av prissättningstillsynen ur synvinkel av de företag som utövar verksamhet på tv-sändningsmarknaden. Utredningen blir färdig i början av år Följande SMP-analys av marknaden för televisions- och radiosändningstjänster (marknad 18) har inletts vid slutet av Kommunikationsverkets syfte är att SMPbesluten ges senast i början av år Genom föreslagna ändringar i prissättningsbestämmelserna i informationssamhällsbalken skulle det vara möjligt att på förhand fastställa ett maximipris även på marknaden för televisions- och radiosändningstjänster. År 2014 kommer Kommunikationsverket att bedöma om det finns behov att fastställa ett maximipris på marknaden för tv-sändningstjänster med hänsyn till marknadens utveckling och konkurrensläget. Samtidigt bedöms också om det finns behov för en särredovisningsskyldighet. Om det utifrån analysen som inleddes år 2013 konstateras att marknad 18 fortfarande ska förhandsregleras, skulle följande marknadsanalys inledas i början av år Bild 6. Sammanfattning av regleringsåtgärderna på marknaden för televisions- och radiosändningstjänster. 4 Sammanfattning av SMP-regleringen Kommunikationsverkets SMP-reglering utvecklas inom de närmaste åren i enlighet med verkets strategiska målsättning. Kommunikationsverket styr och reglerar marknaderna på ett förnuftigt sätt och ingriper modigt i olägenheter på marknaderna. En sammanfattning av tyngdpunkterna i Kommunikationsverkets SMP-reglering och om åtgärderna åren finns i följande bild:

24 Plan 24 (25) Bild 7. Sammanfattning av färdplanen för SMP-reglering åren Kommunikationsverkets SMP-reglering gäller endast de marknader där den på basis av marknadsanalyser anses vara nödvändig. Reglering upphävs när den inte längre är nödvändig för en effektiv konkurrens. Kommunikationsverket har redan upphävt SMPregleringen på marknaden för tillträde till det fasta nätet i slutkundsledet och samtalsoriginering i det fasta telefonnätet (marknad 1 och 2). Kommunikationsverket föreslog också upphävande av reglering på marknaden för samtalsterminering i det fasta nätet (marknad 3), men EU-kommissionen hindrade det och kräver att verket tar tillbaka sitt förslag. Det är också möjligt att lindra eller delvis upphäva reglering, så som det redan gjorts på marknaden för bredbandstillträde för grossistledet (marknad 5) och marknaden för televisions- och radiosändningstjänster (marknad 18). Enligt Kommunikationsverkets uppskattning kommer SMP-regleringen att gälla sex marknader (marknad 3 7 och 18) under de närmaste åren. Även kommissionens uppdatering av marknadsrekommendationen påverkar vilka marknader som regleras. Enligt sin strategi fokuserar Kommunikationsverket även tillsynsåtgärderna på de marknader där de med tanke på marknadens funktion är nödvändiga. SMPregleringens och övervakningens tyngdpunkt är fortfarande i de produkter som är viktigaste för regleringen, nämligen uthyrning av accessnät (abonnentförbindelser) och samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät. Regleringen utvecklas på marknaden för televisions- och radiosändningstjänster.