Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Transkript

1 Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng

2 EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav för alla EUmedborgare (tillgång till grundläggande tjänster) enligt Lissabonagendan.

3 Vad bestäms av EU, vad avgörs på nationell nivå? Konkurrensreglering EU Nationell nivå Konsumentskydd Integritet och säkerhet Frekvenstilldelning Nummertilldelning

4 Grundläggande principer konkurrensområdet Regleringen ska eftersträva långsiktigt hållbar konkurrens (mindre beroende av dominerande operatörers nätstruktur) Regleringen ska främja innovation och investeringar Regleringen ska i första hand läggas på operatörsnivå (inte reglera förhållandet operatör slutkund) Regleringen ska vara teknikneutral (dock anger kommissionens rekommendation ibland vissa specifika nät/tjänster) Regleringen ska vara proportionerlig utvärdera om kan få samma effekt med mindre ingripande åtgärd (Källa: Ramdirektivet, Tillträdesdirektivet, Kommissionens rekommendation och riktlinjer, ERG:s gemensamma ståndpunkt om val och tillämpning av regleringsåtgärder)

5 Vilka 3 steg ingår i analysen? 1. Definiera vilka marknader som bör regleras (utgå från kommissionens europeiska lista) Kommissionen har vetorätt. 2. Analysera konkurrenssituationen på dessa har någon eller några aktörer betydande marknadsinflytande (significant market power, SMP)? Kommissionen har vetorätt. 3. Ålägga skyldigheter för operatörer med betydande marknadsinflytande (bildar spelregler för operatörer) Kommissionen har inte vetorätt men dess uppfattning stor betydelse.

6 Skillnader och likheter mellan allmän konkurrensrätt och ekomlagstiftningen Allmän konkurrensrätt Tillämpar konkurrensrättslig metodik och praxis, nationalekonomisk teori m.m. Analyserar missbruk av dominerande ställning, t.ex. efter anmälan, kan vidta sanktioner (ex post, d.v.s. i efterhand) Avgränsning av relevanta marknader görs utifrån ren konkurrensrätt Kan ålägga tillträde till essential facilities Ekomlagstiftningen Tillämpar konkurrensrättslig metodik och praxis, nationalekonomisk teori m.m. Analyserar f.f.a. potentiella konkurrensproblem som kan uppstå i avsaknad av reglering, vidta åtgärder för att skapa konkurrens och förebygga ( ex ante, d.v.s. på förhand) Avgränsning av relevanta marknader görs på förhand av kommissionen Doktrinen om essential facilities (väsentliga anläggningar) ej begränsande, d.v.s. kan bli mera långtgående för att skapa konkurrens MATS BERGMAN ibland har konkurrensrätten och sektorslagstiftningen, trots olika syften, samma (preventiva) effekt, t.ex. beträffande diskriminering men de har olika detaljnivå betr. t.ex. prisreglering

7 Förslag till bredbandsstrategi för Sverige

8 PTS presenterade förslag till bredbandsstrategi 15 feb 2007 Åtgärder för att nå kortsiktiga målet Bredband till alla Förslag för att samhället långsiktigt skall säkerställa tillgången till bredbandsinfrastruktur. Ny modell för likabehandling vid tillträde till TeliaSoneras fasta nät. Analys av bristande öppenhet i lokala fibernät och förslag till åtgärder.

9 Kort- och långsiktiga mål för tillgänglighet Kortsiktigt mål: Bredband till alla permanentbostäder och företag senast år 2010 Accessförbindelser som medger överföringshastigheter om minst 128 kb/s men som kan uppgraderas till en nedströmshastighet om minst 2 Mbit/s. Långsiktiga mål: PTS lämnar förslag till övergripande inriktning Överföringshastighet kbit/s Erbjuds delar av marknaden Samhällets krav på överföringshastighet till alla bostäder och företag

10 Hur skall alla i Sverige kunna få tillgång till bredband delar av lösningsförslag Fortsatta offentliga stödinsatser om MSEK (staten 500 MSEK, EU 567,5 MSEK och kommunerna resten). Regeringen bör uppställa minimikrav på infrastrukturen. Utvidgat krav på öppenhet i näten under nätens hela livslängd. Regeringen bör definiera långsiktiga mål, inklusive etappmål. Regeringen bör verka för att bredband blir USO och utvärdera finansieringsmodell. Uttalat samhällsplaneringssvar för bredbandsinfrastruktur för kommunerna, inklusive rätt att begära information. Kommuner som bedriver bredbandsverksamhet i konkurrensutsatta områden bör överväga att avyttra verksamheten eller säkerställa likabehandling och öppenhet på annat sätt.

11 Långsiktiga mål IT-kommissionen 1999: alla människor inom 5år minst 5 Mb/s till högst samma kostnad som ett busskort minst fem olika operatörer fiberkapacitet inom 100 meter från alla Eftersträva en säker och redundant infrastruktur med hög överföringskapacitet. Successiv förtätning med målet att alla skall anslutas med fiber eller teknik med motsvarande egenskaper. Mål bör även omfatta tillgänglighet och kvalitet. Samhället bör arbeta med etappmål. Tydlig ansvarsfördelning hushåll/företag, kommuner, regioner och staten.

12 Lokala bredbandsnät Många lokala nät mer än 150 st. Näten tillämpar olika affärsmodeller: Transmission Marknadsplats Slutkund Stort kommunalt inflytande ca 90% är helt eller delvis ägda av kommuner.

13 Lokala bredbandsnät inte så öppna Mer än hälften av de kommunala näten erbjuder inte transmissionsprodukter (t.ex. fiber, våglängd eller hyrda förbindelser) - oberoende av om de är finansierade med medel från kommuner eller stat/eu. Främsta konkurrensproblemen: Access till kapacitetskrävande kunder, t.ex. företag och offentlig verksamhet. Anslutning av accessnoder/nät; telestationer, huvudcentraler för kabel-tv, radiobasstationer och fastighetsnät. Begränsar parallelletablering och konkurrens på slutkundsmarknaden. Utveckling av tjänster och applikationer riskerar att hämmas. Allvarligt att samhällsfinansierad utbyggnad snedvrider eller förhindrar konkurrens.

14 Möjligheter att ingripa Kommunalt ägarinflytande kommunerna bör säkerställa konkurrensneutralitet och att verksamheten är förenlig med kommunallagen. Nät byggda med statliga bidrag aktiv tillsyn av länsstyrelserna av villkoren om öppenhet i bredbandsstödet. Konkurrensrätten: Hur avgränsas marknaden geografiskt? Kräver att marknadens egenskaper skiljer sig från andra definierande relevanta marknader. Är den lokala aktören dominerande? Kräver även bevisat missbruk Förhandsreglering: Fiber ej definierat som relevant marknad av EU-kommissionen Motsvarande avgränsning och dominansprövning som för konkurrensrätten

15 Vad innebär öppenhet? Ökad förädling Marktillträde Kanalisation Våglängd Marknadsplats Svart fiber Transportkapacitet Slutkundstjänster Ökad risk för snedvridning av konkurrensen Konkurrensneutrala tillträden på underliggande nivåer minskar risk för snedvridning av konkurrensen.