Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Transkript

1 Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS Post- och telestyrelsen

2 PTS styrs av regering, riksdag och EU PTS ska tillämpa lagen om elektronisk kommunikation (LEK) ( beslutad av riksdagen) Ge enskilda och myndigheter tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. LEK baseras på EU-direktiv PTS ska följa rekommendationer som beslutas av EUkommissionen Regeringen styr PTS genom: Regleringsbrev PTS instruktion (bl.a) Samlat ansvar inom postområdet och området elektronisk kommunikation Ska tillämpa lagen om elektronisk kommunikation PTS ska verka för att målen inom politiken för informationssamhället uppnås Myndigheten ska främja effektiv konkurrens 2

3 EU:s och regeringens syn på marknaden för elektronisk kommunikation En avgörande marknad för tillväxt i Europa Social integration Företagagande Miljö/Klimat Effektivisering (vård, skola, omsorg, företagande) I Sverige omsätter marknaden för elektronisk kommunikation 50 miljarder SEK 250 miljoner européer använder internet varje dag EU behöver ambitiösa mål för hållbar och smart tillväxt för alla fram till år 2020 Kräver investeringar i bredbandsinfrastruktur och ökad digital kompetens Konkurrens, slutkundernas efterfrågan, privat/offentliga investeringar ska möjliggöra/driva utbyggnad av bredbandsinfrastruktur för snabbt bredband.

4 Fiber /LTE rullas ut i Sverige! 49% av alla hushåll och företag har tillgång till bredband (koax/fiber) med en teoretisk hastighet om 100Mbit/s (ök 5%) Vi har nått målet om att 2015 bör 40% av HH och Ftg ha tillgång till 100 Mbit/s 48% har mobil täckning genom LTE (ök 100%) Det finns goda förutsättningar för att 60% av befolkningen och 50% av ftg ska få tillgång till 100Mbit/s med liten investering i närtid finns ca 350 m nära fiber (ök 6%)

5 Kan PTS välja att reglera/inte reglera? PTS styrd av LEK (EU-direktiv) och EU-kommissionens rekommendationer PTS ska vart tredje år fastställa vilka marknader som motiverar med förhandsreglering. (8 kap 5 ) (Komm har veto) Europeiska kommissionen har genom en rekommendation pekat ut vilka relevanta produkt- och tjänstemarknader som i första hand kan komma ifråga för förhandsreglering. PTS ska beakta dessa riktlinjer. Om analysen visar att det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, ska företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras (8 kap 5 ) (Komm har veto) PTS har identifierat att TeliaSonera har ett betydande inflytande på accessnätsmarknaderna Potential att nå över 80% av alla slutkundsanslutningar, stordrift, nätägare En operatör som har ett betydande inflytande på en viss marknad, ska åläggas en eller flera skyldigheter (4 kap 4 ) 5

6 HUR ålägger PTS skyldigheter? Åläggande av skyldigheter sker med utgångspunkt i om: En operatör med betydande inflytande verkligen missbrukat sin dominerande ställning eller om Det finns risk för att en operatör med betydande inflytande kommer missbruka sin ställning och därmed orsaka konkurrensproblem PTS får endast ålägga lämpliga och proportionerliga skyldigheter (om tillträde, pris, villkor för tillträde, öppenhet etc) Komm inget veto Tillträde Icke diskriminering Prisreglering Prisskyldigheter lagstiftaren har rekommenderat kostnadsorienterad prissättning enligt LRIC Rekommendationer från EU-kommissionen (NGA rek 2010) Priset för tillträde till fiber ska vara kostnadsorienterat Hänsyn ska tas till tillkommande och kvantifierabara risker Denna risk bör ev återspeglas i ett pålägg på kapitalkostnaderna 6

7 Så här tänker Kommissionen! Neelie Kroes EU kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor utlovar nya rekommendationer 2012 ( ) Rekommendation om icke diskriminering SMP-operatör ska använda samma insatsvaror vid intern/extern produktion av grossisttjänster + tydliga SLA:nivåer krävs Rekommendation om kostnadsmetod för grossistpriser på accessinfrastrukturtillträde Europa behöver investeringar i snabb bredbandsinfrastruktur (koppar (ADSL) duger ej långsiktigt) Investeringar ska ske i första hand av privata sektorn (off=komplement) Teknikneutralitet ska genomsyra regulativa åtgärder Prisreglering: Kostnadsorienterat pris (återanskaffningsvärde) + riskjustering vid behov Slutkunder kommer med tiden värdera snabbare bredband mer kommer då medföra sänkning av kopparpriset 7

8 Studie om prisregleringens påverkan på stadsnätens agerande Underlag till pågående SMP-analyser (marknad 4) Belysa prisregleringens effekt på stadsnäten Öka PTS kunskap generellt om stadsnäten Studien kommer bli tillgänglig! Genomförd i två steg Steg 1 Enkät till 28 nät utvalda efter samråd med SSNf Steg 2 Intervjuer med 8 av dessa stadsnät Urval: Geografisk spridning Storlek Tillhandahåller fibertillträde 8

9 Iakttagelser Stadsnäten är inte en enhetlig grupp försiktig med generaliseringar Prisregleringen har betydelse, men prisregleringen är endast en utav flera faktorer som påverkar stadsnätens agerande också: Politisk vilja Tillgång till kapital Konkurrenssituationen Efterfrågan hos slutanvändare Övrig lagstiftning och rådande politik Särskilt Konkurrenslagen och Kommunallagen påverkar stadsnäten och orsakar osäkerhet 9

10 Iakttagelser (forts) Svårigheter att uppnå effektivitet genom stordriftsfördelar God lönsamhet i många stadsnät Investeringarna sjunker men från en hög nivå De mest lönsamma förbindelserna är anslutna Anslutning flerbostadshus i första hand Anslutning villor i andra hand Krav att investeringar blir lönsamma på kort tid Avskrivningstider ofta korta men justeras uppåt Prispress på svart fiber även före prisreglering 10

11 The End 11

12 Kan flera operatörer (stadsnät)? bli reglerade på sikt? 12

13 Hur går det regulativa arbetet till exempelvis marknaden för nätinfrastruktur Utgå från Kommissionens rekommendation av marknader som kan vara relevanta för förhandsreglering (tex NIT) marknaden för nätinfrastruktur (marknad 4) = fysiskt tillträde till accessnätsinfrastruktur i grossistledet med syfte att leverera fasta bredbandstjänster till slutkund Analysen ska ta sin utgångspunkt i funktionaliteten i kopparnätet (den ursprungliga flaskhalsen) 1) Identifiera vilka grossistprodukter (nätinfrastrukturer) som efterfrågas och utbjuds på grossistnivå med syftet att leverera fasta bredbandstjänster PTS har identifierat koppar- och fiberaccessinfrastruktur 13

14 Så är metodiken vid förhandsreglering (SMP) 1) Utgå ifrån EU-kommissionens rekommendation avs relevanta markander, tex marknad 4: Tillträde (fysiskt) till nätinfrastruktur i grossistledet (inbegripet accessnät med gemensamt tillträde eller helt öppet tillträde via en fast anslutningspunkt i anslutning till slutkundsmarknaden för bredbandstjänster 2) Produkt- och marknadsmässig avgränsning: Produktavgränsning: Vilken/vilka grossistprodukter behövs för att kunna erbjuda slutkundsprodukten? Här ingår de produkter som är mellan varandra utbytbara på grossistnivå. Jämför objektiva egenskaper (användningsområde, pris, kvalitet samt analys av händelser vid prisförändring och förändring av utbud/efterfrågan) Marknadsmässig avgränsning: Omfattar det område inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande områden 14

15 Forts. Så analyserar PTS behovet av förhandsreglering 3) Fastställande av marknad som kan komma ifråga för förhandsreglering Har den avgränsade marknaden sådana särdrag att det är motiverat att införa skyldigheter för företag med ett betydande inflytande på denna? Finns stora och varaktiga hinder för marknadstillträde? Är marknadsdynamiken svag? Räcker ej den generella konkurrensreglering till för att avhjälpa konkurrensproblemen? 4) Prövning om någon operatör har ett betydande inflytande på den relevanta marknaden Om ngn operatör har en sådan särställning att den i betydande omfattning skulle kunna uppträda oberoende av sina konkurrenter, kunder och i sista hand konsumenterna (marknadsandelar, omsättning, antal anställda, kontroll över infrastruktur, stordriftsfördelar, vertikal integration etc) 5) Åläggande av skyldigheter: Om ngn/några operatör har betydande inflytande råder ej effektiv konkurren krav att ålägga minst en skyldighet (tex om tillträde) 15

16 Utbyggnad FTTH/B i Europa

17 Tusental Antal abonnemang på internettjänst xdsl Fiber-LAN Mobilt bredband fristående Uppringd anslutning Kabel-tv Övrigt Mobilt bredband tillägg

18 Tusentals abonnemang Kraftig utveckling för trådlösa bb-abonnemang! Fasta bredband Mobila bredband

19 Totala antalet FTTH/B abonnemang i Europa

20 Antal fasta abonnemang inom OECD fördelade på accesstekniker 40 OECD Fixed (wired) broadband subscriptions per 100 inhabitants, by technology, June 2011 Other Fibre/LAN Cable DSL OECD average Source: OECD

21 Antal trådlösa abonnemang inom OECD OECD wireless broadband subscriptions per 100 inhabitants, by technology, June 2011 Dedicated mobile data subscriptions Standard mobile broadband subscriptions Terrestrial fixed wireless Satellite

22 Tusentals abonnemang Utvecklingen av överföringshastighet för abonnemang på fast bredband (nedströms) >= 100 Mbit/s Mbit/s Mbit/s 2-10 Mbit/s < 2 Mbit/s

23 Tusentals abonnemang Utvecklingen av överföringshastighet för abonnemang på mobilt bredband (nedströms) >= 30 Mbit/s Mbit/s 2-10 Mbit/s < 2 Mbit/s