PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Verksamhetsområde: Furulund PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Laxöns förskola År 2015-11-10 2016-11-10 Ansvarig förskolechef/rektor: Yvonne Bergh Bengtsson

PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda.

ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn- och elever samt personal, oavsett kön, delta. En framgångsfaktor är samtliga vårdnadshavares deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. Vision så här vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, ha det! Främjande insatser Kartläggning så här ser det ut just nu! Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, oavsett kön, om detta! Förebyggande insatser så här gör vi, barn/elever och personal, oavsett kön! Mål detta vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, uppnå med åtgärden! Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn/elever och personal, oavsett kön! UTVÄRDERING och UPPRÄTTANDE AV NY PLAN VISION FRÄMJANDE INSATSER MÅL KARTLÄGGNING ANALYS FÖREBYGGANDE INSATSER

Grunduppgifter: Förskolans/skolans namn: Laxöns förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år Vår vision: På vår förskola ska alla känna sig väl bemötta och lika värdefulla Planen gäller från: 2015-11-10 Planen gäller till: 2016-11-10 Ansvariga för planen: Förskolechef och pedagoger Barnens/elevernas delaktighet: Efter ålder och förmåga, barnintervjuer, Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Genom utvecklingssamtal gör vi föräldrarna delaktiga i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalens delaktighet: Arbetar fram plan mot diskriminering och kränkande behandling samt kartläggning i barngrupp. Förankring av planen: För vårdnadshavare: vid inskolning och planen finns tillgänglig både på förskolan och på hemsidan. För barnen: aktiva pedagoger under vardagen

Utvärdering: Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: På arbetslagens pedagogiska utvecklingstid (PUtid). Utvärderingen har skett av Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 med kontinuerlig dokumentation som underlag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Pedagoger Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Krabban/ Korallen Vi är i stort sett nöjda. Vi har med de fem diskrimineringsgrunderna. Införskaffning av dockor och böcker som visar på mångfald införskaffades och har använts flitigt av barnen. Böckerna så flitigt att nya behöver inköpas. Den mångkulturella almanackan och musik som visar på mångfald behöver köpas nya och fler. Gällande enskilt samtal för vårdnadshavare under inskolning har dessa ej blivit av, troligtvis för att vi inte upplevt behovet. Därför bestämmer vi oss att ha samtal i samband med uppföljningssamtalet som vi erbjuder alla vårdnadshavare ca 1 månad efter avslutad inskolning. Vi tänker införskaffa mer utklädningskläder som bidrar till rollek och könsöverskridande identitet. Musslan Genom vår kartläggning har vi fått syn på orsaker som vi åtgärdat på ett positivt sätt. Pärlan De åtgärder vi vidtog hade en positiv effekt. Snäckan Vi har skapat förutsättningar för förståelse och empati för barn med funktionsnedsättning genom att inkludera barnen i alla aktiviteter utifrån deras förmåga. Pedagogerna fungerar som extra lekstöd vid behov i samspel med barnen. Vi är också öppna med att berätta varför barnet har vissa svårigheter. Vi har inte köpt in sagoböcker om olika funktionsnedsättningar. Det ska vi verkställa. Däremot inköp av dockor anser vi inte nödvändigt för tillfället. Sjöstjärnan/ Havsanemonen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Som främjande arbete har vi arbetat med att dela in barnen i olika lek/aktivitets- grupper, så att grupperna inte blir för stora och konflikter uppstår. Detta får det att bli lugnare i gruppen och att alla barn får komma till tals. Vi har också samtalat om empati med barnen, att man ska hjälpa varandra och uppmuntra barnen till att samtala om sina känslor och konflikter som hänt.

I vårt aktionsforskningsarbete om barnvisor, har vi tagit tillvara på barnens olika modersmål genom att tillsammans med familjerna tagit reda på vad olika ord i barnvisorna heter på just deras språk. Vid toalettbesök har vi bestämt att det alltid ska finnas en vuxen på plats om barnet vill det, då vissa barn tyckte det var obehagligt att vara där ensam. De barn som vill vara ensamma på toaletten, får vara det och vi har även införskaffat trådlösa ringklockor som innebär att vi på avdelningen hör när barnen behöver hjälp på toaletten. Trängsel i hallen uppstår fortfarande när alla barn ska ut efter middagen. Vi har försökt att åtgärda detta genom att gå ut bordsvis men det blir ändå oftast stress och trängsel. Hallen är för trång. Trängsel gör att barnen hamnar i många olika konfliktsituationer. Vi arbetar med valkort för att vi vill att barnen ska hamna i nya lekkonstellationer i barngrupperna. Vi vill att pojkar och flickor ska leka mer tillsammans. Vi vill även att barnen ska leka mer åldershetrogent. Främjande insatser: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar

Krabban/Korallen Mål och uppföljning: Verka för att flickor och pojkar bemöts likvärdigt och får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Insats Kontinuerligt observera pedagogers förhållningssätt till det enskilda barnet och barngruppen. (Talutrymme och lokalutrymme) Tänka på att bemöta alla likvärdigt vid t.ex. när barnet kommer, konflikt och tröstande Kontinuerligt uppdatera material och lärmiljöer Inte fastna i stereotypa könsaktiviteter Uppmuntra flickor och pojkar att prova olika aktiviteter. Musslan Mål och uppföljning: Vårt mål är att alla ska behandlas jämlikt oavsett kön och motverka stereotypa könsroller. Vi försöker skapa lärmiljöer där både pojkar och flickor inbjuds till lek och lärande. Vårt mål är att alla ska behandlas jämlikt oavsett kön och motverka stereotypa könsroller.här använder vi oss av bla valkort. Svaren från vår kartläggning ligger till grund för hur vi utformar lärmiljöerna Pärlan Mål och uppföljning: Vårt mål är att alla ska behandlas jämlikt oavsett kön och motverka stereotypa könsroller. Bemöta pojkar och flickor lika utifrån ett genusperspektiv, till exempel vid konflikthantering. Jobba med att få visa och prata om sina olika känslor, oavsett kön. Uppmuntra barnens egna initiativ till aktiviteter som bryter det traditionella könsrollsmönstret. T.ex. pojkar som vill väva och sy, flickor som vill spela fotboll och bandy. Snäckan Mål och uppföljning: Vi främjar att alla ska behandlas jämlikt oavsett kön.

Utmana till olika gruppkonstellationer och att använda oss av valkort. Valkort är: Pedagoger/barn väljer ut ett antal aktiviteter. Vi har minst 2 kort av varje aktivitet och lika många kort som antal barn, barnen turas om att välja först och sist. Utifrån genusperspektivet skapar vi då olika kompisrelationer oavsett kön och ålder. Bemöta pojkar och flickor lika. Uppmärksamma att leken är ömsesidig. Sjöstjärnan/Havsanemonen Mål och uppföljning: Vid planering av projekt kommer vi att ta hänsyn till att familjer ser olika ut och att det finns olika religioner och kulturer. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Vi ska använda oss utav barnböcker som visar detta. Barnen ska känna sig stolta över sina familjer. Böcker om funktionsnedsättning och andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, ålder osv. ska vi också arbeta med. Även en mångkulturell almanacka kommer vi att införskaffa och använda oss utav vid samlingar. X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Krabban/ Korallen Mål och uppföljning: Använda benämningen funktionsnedsättning inte funktionshinder. Hålla förskolan utformad så att alla kan delta i de dagliga aktiviteterna. Vi gör varandra uppmärksamma och påminner varandra att använda benämningen funktionsnedsättning inte funktionshinder. Etablera samarbete med Kärnhuset, landstinget och barnhabilitering och specialpedagog. Musslan Mål och uppföljning: Förståelse för alla människors lika värde.

Vi strävar efter att förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Förskolan skall vara utformad så att alla kan delta i de olika aktiviteterna. Genom vår resursavdelning på Laxöns förskola skapas spontana möten med barn som har funktionsnedsättningar och det ger upphov till samtal om människors likheter/olikheter. Pärlan Mål och uppföljning: Vi på Pärlan har som mål att ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sin funktionsnedsättning. Oavsett funktionsnedsättning ska alla barn få möjlighet att delta i alla förskolans aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Vi bemöter alla som vistas inom förskolans verksamhet likvärdigt oavsett funktionsnedsättning. Barn med speciell kost ska inte särbehandlas utan få så likvärdig kost som möjligt. Snäckan Mål och uppföljning: Vi främjar att det inte sker diskriminering och trakasserier pga funktionsnedsättning. Barnen inkluderas i verksamheten där de deltar utifrån sina egna förutsättningar och förmågor. Anpassa rutiner för hur vi tar emot barn med funktionsnedsättningar. Upprätta en god kontakt med barnens föräldrar. Föräldrarna har mycket kunskap som är värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnen. Att tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen/pedagoger/föräldrar behöver/ska få information om barnets funktionsnedsättning. Etablera samarbete med handikapporganisationer och landstingets barnhabilitering. Fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Sjöstjärnan/Havsanemonen Mål och uppföljning: Vid planering och projekt och aktivitet beaktar vi barn med individuella funktionhinder. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Detta innebär att vi vid planering säkerställer att alla kan delta vid planerad aktivitet genom att ta reda på vilka behov individen har vid inskolningssamtalet.

Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder X Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Krabban/ Korallen Mål och uppföljning: Alla ska känna lika värde oavsett religion eller annan trosuppfattning Vid inskolning informerar vi vårdnadshavarna om planen mot diskriminering och kränkande behandling och ber vårdnadshavarna att läsa planen. Vid inskolningssamtal/uppföljningssamtal är vi lyhörda inför vårdnadshavarens information och önskemål. Böcker ska finnas tillgängliga som påvisar olika trosuppfattningar. Vi erbjuder aktiviteter och kost för att ingen ska känna utanförskap. Musslan Mål och uppföljning: Förståelse för allas lika värde oavsett religion eller annan trosuppfattning. Vid inskolningssamtal är vi lyhörda inför vårdnadshavarens information och önskemål Vi har vår plan mot diskriminering och kränkande behandling tydligt framme i kapprummet så alla kan läsa om dom vill Vi visar också på den vid vårt informationsmöte Pärlan Mål och uppföljning: Vi har en öppen dialog med barn och föräldrar om religion och trosuppfattning. Vid inskolning, föräldramöte och utvecklingssamtal visar vi på vår likabehandlingsplan och respekterar föräldrarnas önskemål t.ex. kost och födelsedagsfirande. Föräldrar och barn ges valmöjlighet och annat alternativ inför kristna traditioner. T.ex. vid lucia-firande erbjuds de barn som ej deltar en annan aktivitet på förskolan. Snäckan

Mål och uppföljning: Vi vill ha en öppen kommunikation, vara lyhörda och anpassningsbara för olika religioner och trosuppfattningar. Vara lyhörda för föräldrarnas önskemål. Under inskolningssamtalet berättar vi om likabehandlingsplanen för att få reda på så mycket som möjligt om barnet och familjen så ingen diskriminering eller kränkning sker pga. okunskap. Ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad detta innebär, inklusive rättigheten att inte tro på någon gud. Sjöstjärnan/Havsanemonen Mål och uppföljning: Vid planering av projekt kommer vi att ta hänsyn till att familjer ser olika ut och att det finns olika religioner och kulturer. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Vi ska använda oss utav barnböcker som visar detta. Barnen ska känna sig stolta över sina familjer. Böcker om funktionsnedsättning och andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, ålder osv. ska vi också arbeta med. Även en mångkulturell almanacka kommer vi att införskaffa och använda oss utav vid samlingar. Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning X Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Krabban/ Korallen Mål och uppföljning: Bemöta alla likvärdigt oavsett etnicitet. Låna böcker, spela musik från olika kulturer Vi har dockor med olika hudfärg. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Tänk på att betona att vi är mer lika än olika. Musslan Mål och uppföljning: Förståelse för allas lika värde.

Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Detta gör vi genom att samtala mycket runt familjen, var man är född, vilket språk man pratar där, matkultur mm Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi är nyfikna på olika språk och vi räknar ofta på olika språk. Vi pratar också om olika dialekter på samma språk. Detta har väckt många diskussioner. Pärlan Mål och uppföljning: På pärlan ska vi respektera andra kulturer och värderingar. Leka lekar och läsa sagor från andra kulturer. Samtala om och synliggöra olika etniska tillhörigheter. Snäckan Mål och uppföljning: Bemöta alla likvärdigt oavsett etnicitet. Synliggöra olika etniska grupper såsom hudfärg, språk och kultur. Arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Sjöstjärnan/Havsanemonen Mål och uppföljning: Vid planering av projekt kommer vi att ta hänsyn till att familjer ser olika ut och att det finns olika religioner och kulturer. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Vi ska använda oss utav barnböcker som visar detta. Barnen ska känna sig stolta över sina familjer. Böcker om funktionsnedsättning och andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, ålder osv. ska vi också arbeta med. Även en mångkulturell almanacka kommer vi att införskaffa och använda oss utav vid samlingar. Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet X Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar

Krabban/ Korallen Mål och uppföljning: Allas lika värde oavsett sexuell läggning. Vi skriver vårdnadshavare på alla blanketter. Vi har en naturlig öppenhet för olika familjekonstellationer. Vi erbjuder litteratur som påvisar olika familjekonstellationer. Musslan Mål och uppföljning: Förståelse för allas lika värde oavsett sexuell läggning. Vi skriver vårdnadshavare på alla blanketter. Erbjuder litteratur som handlar om olikheter i relationer. Vi samtalar öppet om olika familjekonstellationer tillsammans med barnen. Pärlan Mål och uppföljning: Vi bemöter alla likvärdigt oavsett familjekonstellation. Vi lånar böcker om olika familjekonstellationer och är lyhörda för barnens tankar. Vi samtalar öppet om olika familjekonstellationer tillsammans med barnen. Snäckan Mål och uppföljning: Bemöta alla likvärdigt oavsett sexuell läggning Berätta om likabehandlingsplanen och prata om familjekonstellationen vid inskolning/över inskolning. Ha en naturlig öppenhet för olika familjerelationer. Införskaffa barnlitteratur som handlar om regnbågsfamiljer. Sjöstjärnan/Havsanemonen Mål och uppföljning: Vid planering av projekt kommer vi att ta hänsyn till att familjer ser olika ut och att det finns olika religioner och kulturer.

Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Vi ska använda oss utav barnböcker som visar detta. Barnen ska känna sig stolta över sina familjer. Böcker om funktionsnedsättning och andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, ålder osv. ska vi också arbeta med. X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Krabban/ Korallen Mål och uppföljning: Allas lika värde oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi strävar efter att bemöta alla likvärdigt. Vi erbjuder utklädningskläder, för rollek och könsöverskridande identitet, som båda könen vill använda. Musslan Mål och uppföljning: förståelse för allas lika värde. Vara förberedd genom kompetensutveckling inom detta område. Pärlan Mål och uppföljning: Vi har en öppenhet för olika könsidentiteter Erbjuda barnen utklädningskläder utifrån ett genusperspektiv. Snäckan Mål och uppföljning: Vi vill skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.

Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar normer och förväntningar som finns kring kön. Är förberedda på att välkomna och bemöta barn med transförälder. Sjöstjärnan/Havsanemonen Mål och uppföljning: Vid planering av projekt kommer vi att ta hänsyn till att familjer ser olika ut och att det finns olika religioner och kulturer. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Vi ska använda oss utav barnböcker som visar detta. Barnen ska känna sig stolta över sina familjer. Böcker om funktionsnedsättning och andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, ålder osv. ska vi också arbeta med. X Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Krabban/ Korallen Mål och uppföljning: Allas lika värde oavsett ålder. Reflektera över om det finns osynliga maktstrukturer i barngrupp som bygger på ålder. Tänka på att sätta ihop aktiviteter utifrån barnens förutsättningar och inte utifrån deras ålder. Tänka på att inte värdera ålder. Musslan Mål och uppföljning: Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Vi använder oss av valkorten. Reflekterar över om det finns osynliga maktstrukturer i barngrupp som bygger på ålder? Uppmärksammar kränkningar mellan barnen som bygger på ålder. Vi arbetar i åldersblandade och könsneutrala grupper. Ger barnen utmaningar utifrån deras intresse. Ger alla barn oavsett ålder talutrymme.

Pärlan Mål och uppföljning: Se till varje barns förmåga oavsett ålder. Vi arbetar i åldersblandade och könsneutrala grupper. Ger barnen utmaningar utifrån deras förutsättningar och inte utifrån ålder. Lyssnar och respekterar alla barns tankar oavsett ålder. Snäckan Mål och uppföljning: Vi vill skapa förutsättningar för att barnen ska utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder Uppmärksamma om det fins risk för att personalens förväntningar kring barnets mognad och funktionsförmåga i en viss ålder styr planeringen på bekostnad av barns individuella förutsättningar. Ser kränkningar mellan barnen som bygger på ålder Sjöstjärnan/Havsanemonen Vi delar in barnen efter deras utvecklingsnivå och inte efter deras ålder. X Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Krabban/ Korallen Mål och uppföljning: Inga kränkningar tillåts på vår förskola. Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap för att lösa konflikter. Sätta ord på barnets känslor och kroppsspråk. Vägleda barnet till att respektera andras känslor och åsikter.

Musslan Mål och uppföljning: Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter.. Följer upp alla sorters kränkningar med de inblandade och föräldrarna. Ger alternativa lösningar och förslag i konfliktsituationer. Samtala med barnen hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi arbetar jättemycket med begreppet sammarbete. Pärlan Mål och uppföljning: Vi arbetar aktivt med att motverka alla former av kränkande behandling Följer upp alla sorters kränkningar med de inblandade barnen och föräldrarna. Ger alternativa lösningar och förslag i konfliktsituationer. Vi pedagoger ska vara goda förebilder för barnen då det gäller bemötande av varandra. Uppmuntra barnen till att vara goda kompisar, hjälpa varandra och visa varandra respekt och empati. Snäckan Mål och uppföljning: Vi vill utveckla barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger de redskap för att lösa konflikter. Låt barnen lära sig hjälpa varandra. Det är viktigt att involvera både pojkar och flickor. Samtala med barnen hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi pedagoger skall föregå med gott exempel och visa barnen hur man bör bete sig mot varandra. Sjöstjärnan/Havsanemonen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Som främjande arbete har vi arbetat med att dela in barnen i olika lek/aktivitets- grupper, så att grupperna inte blir för stora och konflikter uppstår. Detta får det att bli lugnare i gruppen och att alla barn får komma till tals. Vi har också samtalat om empati med barnen, att man ska hjälpa varandra och uppmuntra barnen till att samtala om sina känslor och konflikter som hänt.

I vårt aktionsforskningsarbete om barnvisor, har vi tagit tillvara på barnens olika modersmål genom att tillsammans med familjerna tagit reda på vad olika ord i barnvisorna heter på just deras språk. Vid toalettbesök har vi bestämt att det alltid ska finnas en vuxen på plats om barnet vill det, då vissa barn tyckte det var obehagligt att vara där ensam. De barn som vill vara ensamma på toaletten, får vara det och vi har även införskaffat trådlösa ringklockor som innebär att vi på avdelningen hör när barnen behöver hjälp på toaletten. Trängsel i hallen uppstår fortfarande när alla barn ska ut efter middagen. Vi har försökt att åtgärda detta genom att gå ut bordsvis men det blir ändå oftast stress och trängsel. Hallen är för trång. Trängsel gör att barnen hamnar i många olika konfliktsituationer. Vi arbetar med valkort för att vi vill att barnen ska hamna i nya lekkonstellationer i barngrupperna. Vi vill att pojkar och flickor ska leka mer tillsammans. Vi vill även att barnen ska leka mer åldershetrogent. Alla barn ska få vara med och alla barn ska kunna få bestämma över sin lek. Insats (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Alla barn ska få vara med och leka. Är det ett barn som kommer in i en pågående lek, har det barnet rätt att vara med, men det måste ske på barnens villkor (som redan är med i leken). Krabban/ Korallen Kartläggning: Kartläggningsmetoder: Rumsobservationer, fotoobservationer. Områden som berörs i kartläggningen: Samtliga diskrimineringsgrunder och kränkningar. Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Barnen har blivit observerade. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Genom observation och reflektion. Resultat och analys: Makt förekommer i alla rummen. Barn som bits, puttas, rivs och drar i håret. Ensamma barn. Barn som ofta byter aktivitet. Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och

omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Namn på åtgärd: Makt Områden som berörs av åtgärden: Kränkningar Mål och uppföljning: Maktstrukturerna skall upphöra Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Titta på lärmiljön och pedagogers närvaro och åtgärda efter behov. Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: Återkommande reflektionstillfällen. Namn på åtgärd: Ensamma barn. Områden som berörs av åtgärden: Kränkningar Mål och uppföljning: Trygga och välmående barn. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Se barnet. Hjälpa barnet till lek med andra barn. Föra loggbok. Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: Återkommande vid reflektionstillfällen. Namn på åtgärd: Barn som ofta byter aktivitet. Områden som berörs av åtgärden: Eventuellt kränkningar Mål och uppföljning: Hitta orsak. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Observera för att hitta orsak, och därefter åtgärda. Se över lärmiljön. Föra loggbok. Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: Återkommande vid reflektionstillfällen. Namn på åtgärd: Bitning, putta, dra i håret, rivas, Områden som berörs av åtgärden: Kränkningar Mål och uppföljning: Förhindra och hitta orsak. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Pedagogerna arbetar nära barnen Observera för att hitta orsak, och därefter åtgärda. Föra loggbok. Dela in barnen i mindre grupper så ofta som möjligt. Samverka med vårdnadshavare.

Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: Återkommande vid reflektionstillfällen. Musslan Kartläggning: Kartläggningsmetoder: Intervjuat barnen på avdelningen om hur de har det på Musslans avdelning. Varje barn har intervjuats med frågeställningarna: Vilket rum tycker du om att vara i och varför? Finns det någonstans du inte tycker om att vara och varför? När du leker ute på gården, var tycker du om att leka och varför? Finns det någonstans på gården du inte tycker om att vara och varför? Vem eller vilka kompisar leker du med? Områden som berörs i kartläggningen: Både inne- och utemiljön. Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Vi har intervjuat barnen. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Genom observationer och samtal Resultat och analys: Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Namn på åtgärd: Kränkning Områden som berörs av åtgärden: Toaletterna, hallen och i nerförsbacken på baksidan. Mål och uppföljning: Alla ska känna trygghet vid toalettbesöken. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet). Toaletterna: Introducera våra skyltar bättre på toaletterna. Göra en stoppremsa för att markera att här väntar jag tills det blir min tur. Helst ska en pedagog alltid vara vid toaletterna när där är barn, för att skapa en lugn stund. Inget barn ska behöva vara rädd för att gå på toaletterna. Hallen: Av- och påklädning får ta tid.

Gå ut med några barn i taget. Använda fler rum på förskolan genom att ta kläderna med till ett annat rum. En pedagog går ut så snabbt som möjligt. Motivera åtgärd (beskriv vilken koppling som finns med kartläggningen). Ansvarig: Alla pedagogerna på avdelningen. Datum när det ska vara klart: Åtgärdas omedelbart. Gården : Vi har fått nya lekmiljöer ute på gården med fler dolda ytor Vi behöver se till att vi samarbetar med avdelningarna och täcker upp alla delar på gården. Barnen som är färdigklädda får vänta utanför vid trädet tills en vuxen kommit ut. Ansvarig: Alla pedagogerna på huset. Pärlan Kartläggning: Kartläggningsmetoder: Observationer och barnsamtal. Områden som berörs i kartläggningen: Utom/inomhusmiljön Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Barnen har involverats genom samtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Genom observationer och samtal. Resultat och analys: Vi har uppmärkssammat att barnen är otrygga när det inte finns någon pedagog på baksidan av gården. Genom intervjuerna har vi kommit fram till, att vi behöver omorganisera bil och dock rum, p.g.a. att det har blivit en stökig miljö. Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Namn på åtgärd: Baksidan Områden som berörs av åtgärden: Baksidan av gården.

Mål och uppföljning: Målet är att barnen ska känna sig trygga i sin lek utomhus. Åtgärd: Alltid en pedagog stationerad på baksidan av gården. Motivera åtgärd: För att barnen ska känna sig trygga att vistas på hela gården. Ansvarig: Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart: Delutvärdering Maj 2014. Snäckan Kartläggning: Kartläggningsmetoder: Pedagogers egna observationer. Områden som berörs i kartläggningen: Snäckans avdelning och utemiljön. Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Barn och vårdnadshavare har inte varit involverade. Hur pedagogerna har involverats i kartläggningen: Alla pedagoger har varit delaktiga med rumsobservationer. Vi ser inte att barnen känner någon rädsla eller otrygghet i något specifikt rum. Däremot har vi pedagoger sett att det förekommer en våldsam lek i lilla byggrummet, bråk och slag med klossar, oftast pojkar som använder rummet. Vi behöver göra kompensatoriska förändringar i det rummet. Barnen tycker om att vara på gården. Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Namn på åtgärd: Våldsam lek (bråk och slag med klossar) Områden som berörs av åtgärden: Diskriminering Mål och uppföljning: Våldsam lek skall upphöra Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Titta på lärmiljön, gruppstrukturen och pedagogers närvaro och åtgärda efter behov. Vi tänker göra om rummet till ett lego rum för att skapa en lugnare lärmiljö. Ansvarig: Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart: Återkommande vid reflektionstillfällen Sjöstjärnan/Havsanemonen Kartläggning:

Kartläggnings- metoder: Intervjuer med barnen samt personalens observationer. Områden som berörs i kartläggningen: Samtliga diskrimineringsgrunder samt Kränkningar Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Barnen har involverats genom intervjuerna. Föräldrarna har involverats i utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten. Hur personalen har involverats i kartläggningen: All personal har deltagit. Resultat och analys: Följer nedan Förebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Kartläggning: Vi fotograferade alla rum och alla utrymmen på avdelningen. Med fotografierna som underlag så intervjuade vi barnen. Vi frågade barnen vad dem tyckte var roligast att vara, var det var tråkigt att vara och om dem var rädda någonstans. Barnen fick berätta vilka rum och miljöer de tyckte om att leka i, och om det fanns miljöer de inte tyckte om att vara i. Barnen var inte rädda för att leka någonstans eller vara någonstans på avdelningarna. Dem tyckte i stort att det var roligt att leka i alla rum. Analys 1: Analysen vi gör nu baseras enbart på våra intervjuer med barnen och inte observationer. Hallen Vi har sett att problem uppstår i tamburen där det är trångt och många barn på en gång. Det är lätt att ett barn får en knuff eller slag av någon annan och att det uppstår konflikter. Mål och konkreta åtgärder: Vi tar ut några barn i taget. I rummet bredvid hallen får några klä på sig sina ytterkläder för att minska trängsel. Man undviker köbildning genom att ta ut barnen i olika grupper. Oavsett hur mycket vi försöker minska trängseln så gör de trånga lokalerna vårt arbete svårarbetat. Detta utvärderas i arbetslaget vid delutvärderingen i april. Samlingen Problem kan uppstå vid samlingen då barnen sitter trångt på grund av trånga lokaler och stora barngrupper. Mål och konkreta åtgärder:

Vi har samling i mindre grupper och det blir på så sätt lugnare och lättare för barnen att komma till tals. Detta diskuteras och utvärderas vid delutvärderingen i april. Den fria leken Problem kan uppstå under den fria leken då alla barn är tillsammans. Det kan vara att några barn vill vara på samma plats som några andra, att de vill leka med samma leksaker eller att ett barn vill vara med i leken men nekas av de andra. Då uppstår det konflikter som barnen behöver hjälp att lösa. Mål och konkreta åtgärder Vi vuxna och barnen tillsammans väljer lekaktivitet och i vilket rum barnen ska leka i. Det gör att barnen befinner sig på olika ytor eller i olika rum. En vuxen är alltid tillgänglig och hjälper till vid konflikter. Vid en konflikt uppmärksammar personalen vad som har hänt och hur barnen ska göra för att bli vänner igen. Vi talar mycket om hur man ska vara en bra kompis och hur det känns när man är ledsen. Vi hjälper barnen att utveckla empati och känna omsorg om varandra. Vi arbetar med valkort för att pojkar och flickor ska börja leka med varandra mer och för att barnen ska leka mer åldersblandat. Men även att nya och gamla barn ska lära känna varandra och dem nya barnen ska komma in i gemenskapen. Detta utvärderas vid delutvärderingen i april. Åtgärder vid konflikter: När en vuxen upplever att den blir utsatt för någon form av kränkande behandling hos oss på Laxöns förskola, så tar vi tag i problemet direkt och sätter oss ner och diskuterar saken. Kommer vi inte fram till någon lösning på konflikten kontaktar vi vår förskolechef. Vi strävar efter att ha en rak och ärlig kommunikation. När ett barn har utsatts för någon form av kränkande behandling av ett annat barn sätter vi oss ned med de inblandade. Alla inblandade får då komma till tals och berätta sin version av händelsen. Vi försöker komma fram till en lösning på konflikten och få den som utsätter den andre för en kränkande handling att sätta sig in i den kränktes situation. Vi vill lära barnen att vara empatiska mot varandra. Vi vill hjälpa barnen att klara av att leka flera barn tillsammans och pojkar/flickor, olika åldrar och att de får träna sig på att leka olika typer av lekar.

RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola/skola. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till: Alla pedagoger ansvarar för föräldrakontakten för de barn som är knutna till sin avdelning. Samtliga vårdnadshavare kan också vända sig direkt till förskolechefen/rektorn. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Enl. Skollagen 6 kap 10 Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnet att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagogiska personal som är kopplad till barnet. Avdelningspersonal samtalar enskilt med berörda barn då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och förskolechef/rektor ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef/rektor. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan och förskolechef/rektor för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga

berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Rutiner för att utreda åtgärder när barn kränks av personal: Den som ser att ett barn bli kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till förskolechef/rektor direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef/rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. Förskolechef/rektor kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning: På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation: Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. Ansvarig pedagog och förskolechef/rektor ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande: Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef/rektor och därefter hemmet. Förskolechef/rektor meddelar även huvudmannen. Bilagor: Bil: 1 Handlingsplan: Främjande insatser Handlingsplan: Förebyggande insatser Bil: 2 Lagar och centrala begrepp Bil: 3 Dokumentationsblankett Litteratur: Lika rättigheter i förskolan-handledning från diskrimineringsombudsmannen

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2012

Bil:1 Handlingsplan - Främjande insatser utifrån: kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet. Namn: Vi främjar likabehandling oavsett: VAD Mål och uppföljning VARFÖR Konkret handling HUR Ansvarig VEM/VILKA gör? Datum NÄR ska det vara klart? Reflektion inför utvärdering av planen KÖN ETNICITET RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING FUNKTIONSNEDSÄTTNING SEXUELL LÄGGNING ÅLDER KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK KRÄNKANDE BEHANDLING

Handlingsplan - Förebyggande insatser utifrån kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet och kränkande behandling NAMN Åtgärd likabehandling med avseende på (diskrimineringsgrund el. kränkande behandling) VAD har vi sett? MÅL och UPP- FÖLJ- NING ÅTGÄRD = konkret handling HUR? Motivera åtgärden koppling till VAD VEM/ VILKA genomför åtgärden REFLEK- TION UT- VÄRDERING - hur gick det?

Bil:2 Lagar och förordningar Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Samtliga vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgender personer (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.

BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m.

Bil: 3 DOKUMENTATIONSBLANKETT VID KRÄNKANDE BEHANDLING: BUF