Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Genusgruppen, pedagogistan, förskolechefen. Vår vision Förskolans uppgift är att aktivt forma en framtida demokratisk medborgare som tar ansvar för sina val och beslut. Vi ska låta alla barn hitta sin egen unika egenart och på ett positivt sätt lyfta detta. Förskolan ska vara en trygg plats där alla visar respekt för varandra. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i förskolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, allas människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan ska gestalta och förmedla. Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter och ska vara trygg för såväl barn som vuxna. Alla ska kunna vistas i en verksamhet som är trygg och respektfull. Inga barn inom vår verksamhet ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Så långt det är möjligt ska förskolechef, personal, barn och vårdnadshavare i samverkan motverka sådan behandling. Denna plan är en strategi för hur vi ska arbeta för att främja likabehandling samt förebygga, tidigt upptäcka och stoppa diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller från 2014-10-01 Planen gäller till 2015-09-30 Läsår Barnens delaktighet Hela vår verksamhet utgår från barnen. Barnen får ta del av likabehandlingsplanen på ett sätt som är adekvat för deras ålder. Det gör vi genom kontinuerliga samtal, diskussioner, reflektioner, böcker och aktiviteter som gör att barnen kan bearbeta konkreta händelser i vardagen. Barnen har inflytande och kan göra olika val under sin dag på förskolan och vi ska sträva efter att alla barnen ska förstå konsevenserna av sina val. Vi ger barnen tid och uppmuntran för att varje barn ska kunna utvecklas i sin egen takt. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna är delaktiga i likabehandlingsplanen genom att de erbjuds möjlighet att läsa och reflektera över den. De kan komma med förslag och kritik kring vår likabehandlingsplan och vår dagliga verksamhet vid lämning och hämtning, föräldramöte, drop-in, utvecklingssamtal och andra aktiviteter. Personalens delaktighet Det allra viktigaste är att pedagogerna delar helhetssynen på förskolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal ska arbeta förebyggande mot diskriminering och annan kränkande behandling och agera mot diskriminering och andra kränkningar när de uppstår. Pedagogisk personal har ett utökat ansvar under icke-arbetstid. Personalen är delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom att planen diskuteras aktivt i arbetslagen så att den hela tiden är ett levande dokument i vardagen. Det finns en grupp pedagoger (genusgruppen) som är språkrör för övrig personal. Den gruppen står som garant för att likabehandlingsplanen är ett levande dokument i arbetslagens arbete. De ansvarar också för att planen utvärderas samt utarbetar varje år tillsammans ett förslag till ny plan. Förankring av planen Genusgruppen har ett övergripande ansvar för att planen är ett levande arbetsredskap i personalgruppen, att den utvärderas och att ny plan upprättas varje år. Detta särskilda ansvar åvilar inte bara den gruppen, utan även alla pedagoger då likabehandlingsplanen går hand i hand med det uppdrag vi har enligt läroplanen. I denna likabehandlingsplan har gruppen tagit fram ett förslag som delas ut till övrig personal. Därefter fastställs den vid vårt första APT. Likabehandlingsplanen ska vara en stående punkt på olika möten, där pedagoger träffas i olika konstellationer. Barnen involveras genom att de har möjlighet att uttrycka sina åsikter och de blir lyssnade på. Det sker vid planerade tillfälle 1 gång/år, då vi pratar om innehållet i planen på ett sätt så barnen förstår. Till nästa år kommer föräldrar att involveras vid föräldramöte, utvecklingssamtal samt andra forum för att kunna vara delaktiga och lämna synpunkter. Vi bokar alltid tolk då detta behövs. Likabehandlingsplanen ska också finnas på vår hemsida. 2/9
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Föräldrars åsikter om förskolans arbete har efterfrågats under utvecklingssamtal. Arbetslagen har fört en dialog. Genusgruppen har gått igenom planen och utvärderat den. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Genusgruppen och pedagogistan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förankringen bland pedagoger och föräldrar har inte varit tillräckligt stark och måste förbättras. Vi har påbörjat arbetet med likabehandlingsplanen på ett systematiskt sätt och kommer att fortsätta med det framöver. Vi tycker att barns och pedagogers delaktighet har blivit bättre men föräldrarnas delaktighet måste förbättras. Likabehandlingsplanen och genusplanen måste bli ett levande dokument i vardagen. Värdegrunsarbete. Vi har genomfört de insatser vi planerat och är nöjda med resultatet. Ett genusmedvetet arbete. Vi har genomfört alla insatser utom att besöka andra förskolor men vi har tagit del av andra förskolors miljöer och genusarbete via media och internet. Närvarande pedagoger. Pedagogerna har varit närvarande i verksamheten. Diskussioner har förts om vad det innebär att vara en närvarande pedagog. Kartläggningen har till största del utförts genom spontana samtal mellan pedagoger och mellan pedagoger och barn. På apt finns en stående punkt psykosocial arbetsmiljö. På avdelningarnas utvecklingstid har vi diskuterat om barnens trygghet och välmående. Levandegöra likabehandlingsarbetet Vi har utfört de åtgärder som står i fjorårets plan. Vi diskuterar mycket med barnen kring vårt likabehandlingsarbete. Vi vill utveckla mer praktiska metoder som gör konkret skillnad i barngruppen. Vi vill att barnen ska ha värdegrunden i kroppen. Pedagogiska måltider Vi gör olika i matsituationerna. Vi behöver diskutera fram ett gemensamt förhållningssätt som ska gälla för alla. Diskussionerna ska föras i arbetslagen och gemensamma möten sidvis. Utevistelse Vi började med planerade aktiviteter ute men av olika anledningar har vi inte fortsatt. Vi vill gärna utveckla utevistelsen med tex "öppna dörrar" ute. Alla pedagoger är närvarande i närheten av barnen och agerar direkt när det uppstår konflikter och situationer som kan uppfattas kränkande. Sovvilan. Alla barnen är trygga under vilan men det finns barn som inte upplever vilan som en positiv stund för att deras behov krockar med föräldrarnas. Rutiner för akuta situationer. Det har inte förekommit några akuta situationer under året. Det är därför svårt att utvärdera rutinerna kring akuta situationer. Vi behåller våra rutiner för akuta situationer. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas *Diskutera med föräldrar på ett föräldraråd. *Vi gör en enkät med frågor utifrån de främjande insatserna och förebyggande åtgärder som barnen får svara på. De äldre svarar själv och hos yngre observerar pedagogerna utifrån frågorna. Enkäten ska delas ut senast 150401 *En gång/år diskuterar vi planen/enkäten på ett apt i maj. *Vi går igenom vilka insatser vi ska ha genomfört. *Har vi gjort det vi bestämt? *Är vi nöjda eller kunde något gjorts annorlunda? *Vad behöver förbättras? *Hur ska vi göra detta? för att årets plan utvärderas All personal, pedagogistan, genusgruppen, förskolechefen samt en grupp pedagoger. 3/9
Främjande insatser Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Mål: Att pedagogerna har levande diskussioner kring vår läroplan, barnsyn, förhållningssätt och vårt demokratiska uppdrag. Mål: Alla människors olikheter och likheter är en tillgång och ska lyftas fram i arbetet med barnen. Uppföljning och utvärderning sker i samband med att vi utvärderar planen. * Har vi gjort det vi har bestämt? * Hur blev det? Vad gick bra och vad kunde vi gjort annorlunda? * * Insats * Vi diskuterar vår barnsyn, vårt förhållningssätt och vårt demokratiska uppdrag under olika former av utvecklingstid, apt, och i vårt systematiska kvalitetsarbete. * Vi arbetar med människors olikheter och likheter i alla rutinsituationer (påklädning, toalettbesök, måltider) och i samlingar, i leken, i teman och projekt och vid högtider. * Vi ger barnen tid och utrymme för frågor, tankar och önskamål och stöttar dem i det. *Vi ger alla barn utrymme att uttrycka sina åsikter och önskemål, tex vid samlingar, måltider och under hela deras vistelsetid på förskolan. *Vi granskar vårt pedagogiska material så att det speglar människors olika etniska ursprung och trosuppfattning, olika kön, olika förmågor och olika familjekonstellationer. * Vi arbetar aktivt med att stötta och hjälpa barnen i deras förmåga att lösa konfliker som kan uppstå, missförstånd, kompromissa och respektera varandra. All personal, pedagogistan, förskolechefen och förskollärarna har ett särskilt ansvar. Genuspedagogiskt arbete. Områden som berörs av insatsen Mål: Vi ska implementera vår genusplan för alla barn, föräldrar och pedagoger. Genus i väggarna! Uppföljning och utvärdering sker i arbetslagen och i genusgruppen genom att vi går igenom våra insatser och ställer oss frågor som: * Har vi gjort de insatser vi har bestämt? * Vad gick bra? *Vad kunde vi gjort annorlunda? Insats * Diskutera våra miljöer, barnsyn och förhållningssätt under all utvecklingstid. * Reflekterar i våra dokumentationer. * Vi organiserar verksamheten för att barnen ska kunna ha inflytande och göra egna val utifrån deras intresse. * Alla barn har möjlighet till lika stort utrymme att uttrycka sina åsikter, önskemål och vi stöttar dem i det. * Vi pedagoger är med och deltar i barnens lärande och i barnens diskussioner. Vi tar tillvara spontana händelser, samtal och dilemman kring värdegrund/genusfrågor som uppkommer. *Vi iscensätter en miljö som ger alla barn utmaningar oavsett likheter eller olikheter. * Vi ser till att vårt pedagogiska material, böcker och sånger visar på många olika sätt att vara. Vi uppmuntrar och ger alla barn möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intresse utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. All personal, pedagogistan, förskolechefen, genusgruppen och förskollärarna har ett särskilt ansvar. 4/9
Närvarande pedagoger Områden som berörs av insatsen Mål: Göra alla pedagoger medvetna om vad vi menar med närvarande och delaktiga pedagoger. Pedagogerna ska vara delaktiga i barnens aktiviteter. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslagen genom att diskutera: Upplever vi att alla kollegor är närvarande och delaktiga? Insats * Pedagogerna är engagerade, nyfikna och delaktiga i barnens aktiviteter. * Barnen ska också ha möjlighet att leka för sig själva om de önskar det. Vid dessa tillfälle ska det finnas närhet till pedagoger som stöd ifall barnen behöver det. *Diskutera vad vi menar med närvarande pedagoger under utvecklingstider och i områdesgrupper. All personal 5/9
Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi observerar kontinuerligt tillsammans. På apt möten gör vi en allmän kartläggning kring kränkningar. Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll i likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Denna reflektion sker i personalens olika mötesforum och i genusgruppen. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Kartläggningen har till största del utförts genom spontana samtal mellan pedagoger och mellan pedagoger och barn. På apt finns en stående punkt psykosocial arbetsmiljö. På avdelningarnas utvecklingstid har vi diskuterat om barnens trygghet och välmående. Barnen har varit delaktiga genom leken och vardagens aktiviteter. Föräldrars åsikter om förskolans arbete har efterfrågats under föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi diskuterar med barn och föräldrar var på förskolan de upplever sig trygga/otrygga? På föräldraråd har föräldrarna möjlighet att diskutera detta. Finns det platser på förskolan som inte är trygga, både i inne som vår utemiljö? Hur personalen har involverats i kartläggningen Aktivt arbete med barnen. Diskussioner i genusgruppen och olika forum för all personal. Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Finns det platser i och runt vår förskola som inte är trygga för barnen? Resultat och analys Det finns barn som känner sig otrygga med att gå på toaletten ensam. Det är många barn som ska gå på toaletten på samma gång. Det finns flera dörrar som är låsbara och det gör att vissa barn känner sig rädda för att bli instängda. Vi undrar om alla barnen har tillgång till alla miljöerna? Finns det hierarkier bland barnen? tex vid legobordet och i byggrummet. Vid utevistelse är barnen ofta i buskarna och där vet vi inte alltid vad som sker. Det förekommer att barnen skrattar åt varandra när någon gör något utanför heteronormen eller på annat vis är annorlunda. tex, pojkar med långt hår eller hål i örat. Vi har märkt att vuxna har olika förhållningssätt under de pedagogiska måltiderna. 6/9
Förebyggande åtgärder Levandegöra likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Mål: Förankra värdegrund/likabehandlingssarbetet bland all personal, bland barnen och föräldrarna. Likabehandlingsarbetet ska vara ett levande dokument i vardagen liksom arbetsplanen och läroplanen. Genusgruppen tillsammans med övrig personal gör uppföljning genom att en gång/år utvärdera om åtgärderna vi bestämt har gjorts. Åtgärd *Genusgruppen tar anvar för att hålla diskussionen levande i arbetslagen. *Genusgruppen träffas kontinuerligt för att följa upp och utvärdera. *Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. *Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. *Barn ska få verktyg till positiva beteenden och att kunna visa hänsyn till varandra. Att ibland "göra förlåt" istället för att säga förlåt. *Vi har ett gemensamt ansvar för att hjälpa barnen att verkligen förstå vad respekt innebär. Motivera åtgärd All personal har ansvar för att delta i värdegrundsarbetet. Det är viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att känna empati för andra människors behov. Barnens självkänsla och integritet måste stärkas. Det förekommer att barnen skrattar åt varandra när någon gör något utanför heteronormen eller på annat vis är annorlunda. tex, pojkar med långt hår eller hål i örat. All personal. Särskilt ansvar åligger förskollärarna i arbetslagen. De pedagogiska måltiderna Områden som berörs av åtgärden Mål: Genom måltiderna ska barnen få positiva upplevelser av att äta och samtala tillsammans. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslagen genom att diskutera om åtgärderna har gjorts. Hur blev det? Vad har gått bra? Vad kunde vi gjort annorlunda? Åtgärd * Barnen lägger upp mat själv och de bestämmer själv vad de ska äta. * Det är pedagogernas ansvar att se till så alla barn har möjlighet att vara delaktiga vid samtal under måltiderna. * Pedagogerna lyssnar på barnens önskemål och stöttar dem i det. Motivera åtgärd Pedagogerna måsta tillsammans diskutera vilket förhållningssätt som ska råda under måltiderna. De diskussionerna ska vara utifrån en demokratisk grund. Förhållningssättet ska utgå från barnens inflytande och delaktighet. Barnens delaktighet under måltiderna gör att de känner att de kan och deras självkänsla ökar. All personal. Förskollärarna har ett särskilt ansvar. 7/9
Pedagogiska miljöer. Områden som berörs av åtgärden Mål: Eliminera risken för att diskriminering och kränkning förekommer på förskolan. Uppföljning och utvärdering utförs vid utvärdering av denna planen. Åtgärd Att pedagogerna roterar ute på gården och erbjuder planerade, pedagogiska aktiviteter för barnen. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen har identifierats som otrygga. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön inne och ute och dels om att stärka vuxennärvaron. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är begränsad. De behöver ofta vuxnas stöd för att reda ut situationer. Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön så att den är tillåtande och trygg för alla barn. Om pedagogerna arbetar engagerat i det barnen gör och utmanar barnen i olika aktiviteter minskar risken för konflikter, kränkningar, diskriminering. Vi uppmuntrar till normbrytande lek. Pedagogerna ska befinna sig där barnen finns, det är viktigt. Om barnen väljer att vara för sig själva finns det alltid pedagoger i närheten för stöd, vid behov. Motivera åtgärd Buskarna på gården kan upplevas som otrygga. Barnen upplever det rörigt och stökigt på toaletterna. Några barn är rädda för att bli inlåsta medan andra känner sig obekväma av att det inte går att låsa. Vissa toaletter går att låsa och vissa går inte att låsa. Vid legobordet leker nästan uteslutande av pojkar. All personal. Förskollärarna har ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet. Vilan Områden som berörs av åtgärden När barnen vilar ska de känna sig trygga och de ska uppleva en positiv stund på dagen. Uppföljning görs av pedagogerna i arbetslaget genom att diskutera om åtgärderna har gjorts. Åtgärd * Det finna alltid pedagoger närvarande vid vilan för att minimera risken för kränkningar och diskriminering. * Barnen ska veta att deras kudde och filt finns hos dem och om de behöver även napp, gosedjur, flaskor mm. Motivera åtgärd Pedagogerna finns alltid som en trygghet under hela vilan. Alla barnen är trygga under vilan men det finns barn som inte upplever vilan som en positiv stund för att deras behov krockar med föräldrarnas. All personal 8/9
Rutiner för akuta situationer Policy Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Om någon incident ändå skulle ske finns det rutiner som alla pedagoger känner till och dessa verkställs omedelbart. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt och en öppen diskussion, vid minsta misstanke om att ett barn kränkts eller diskrimineras måste detta anmälas till förskolechefen muntligt och/eller via In Control. Förskolechefen gör en utredning. Förskolechefen rapporterar till huvudman. Pedagogerna måste stå på barnens sida och se till barnens rättigheter gentemot kollegerna. Vi ska alla bli medvetna och inlästa på våra styrdokument och olika planer och genom detta kan vi se olika beteende/stress moment i vardagen och därmed är vi öppna för att hjälpa och stötta varandra. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal men förskolechefen har det yttersta ansvaret. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Alla pedagoger måste alltid reagera! Utifrån barnens ålder och situation samlas de berörda barnen och samtal förs om det inträffade. Ibland kan också hela gruppen samlas för t.ex. rollspel och diskussioner för att finna lösningar på olika problem. Den vuxne informerar övriga arbetslaget om det inträffade samt vilka åtgärder/insatser som gjorts. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Inom ett arbetslag är det viktigt med öppen och prestigelös kommunikation så att pedagoger inte hamnar i situationer där det finns risk för kränkning eller att någon utsätts för någon annans irritation. Om en kollega trots det kränker ett barn; Om en personal kränker ett barn: Var rak genom att reagera och säg till. Meddela även förskolechefen. Kontakt med vårdnadshavare tas av personalen eller av förskolechefen beroende på situation. Diskutera aldrig känsliga ämne mellan vuxna då barnen är närvarande. Vi pratar inte över barnen och vi talar heller inget annat språk över barnen eller personalen. Informera alltid förskolechefen i fall av kränkningar. Det är förskolechefen som ansvarar för att dessa utreds. Förskolechefen rapporterar kränkning enligt 6 kap. 10 till skollagen till huvudman Förskolechefen startar en utredning med eller utan skyddsombud/fackliga företrädare. Vid allvarligare ärende samarbetarförskolechefen med HR-avdelningen då det kan bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. Rutiner för uppföljning Då barn är inblandade är det varje pedagogs uppgift att ta ställning för barnet/barnen. Det är också pedagogernas uppgift att följa upp ärendet i form av samtal. Då personal är inblandad ansvarar förskolechefen för att uppföljning sker. Samtal med berörd(a) pedagog(er), med eller utan medverkan av fackliga företrädare eller HR-avdelningen. Vi har kontinuerliga samtal med barn och deras vårdnadshavare tills dess att diskriminering eller kränkande behandling har upphört. Allt måste diarieföras. Rutiner för dokumentation Alla händelser som misstänks vara allvarliga ska dokumenteras av förskolechefen. I förekommande fall används In Control. Dokumentationen skall omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av ärendet. All dokumentation i ärendet skall dateras och signeras. Ansvarsförhållande All personal har ansvar för att arbeta enligt likabehandlingsplanen. Under de olika punkterna finns ansvarsfördelningen. 9/9