Strategier vid generationsskifte - Ekonomiska implikationer för olika intressenter

Transkript

1 Stategie vid geneationsskifte - Ekonomiska implikatione fö olika intessente Osca Stampe ndeas an SLU, Depatment of Economics Tesis No 518 Degee Tesis in usiness dministation Uppsala, 8 D-level, 3 ECTS cedits SSN SRN SLU-EKON-E-518-SE iiii i

2 Osca Stampe ndeas an Sveiges lantbuksunivesitet nstitutionen fö ekonomi ox UPPSL SSN SRN SLU-EKON-E-518-SE Tyck: SLU, nstitutionen fö ekonomi, Uppsala, 8 ii

3 Stategies fo integeneational tansfe - Economical entailments fo diffeent stakeoldes Stategie vid geneationsskifte - Ekonomiska implikatione fö olika intessente Osca Stampe ndeas an Supeviso: Hans ndesson iii

4 Föod Geneationsskifte ä ett viktigt skede i de flesta familjekonstellatione oc fö att undvika osämja mellan intessentena bö övelåtaen tidigt involvea samtliga intessente i planeingen av skiftet. Föeliggande studie ä ett esultat av diskussione mellan pofesso Hans ndesson oc undetecknade om övelåtelsestategies betydelse fö födelning av fömögenet i lantbuksföetag vid geneationsskifte. Unde abetspocessen a skibentenas intesse oc engagemang fö poblematiken king kompensation vid geneationsskifte ökat. Vilket a bidagit till en ökad föståelse fö olika juidiska oc ekonomiska faktoe oc dess påvekan på möjligetena till planeing av geneationsskifte fö vaje föetag med dess unika föutsättninga. Föfattana känne sig edade oc glada öve att pofesso Hans ndesson vid institutionen fö ekonomi, Sveiges lantbuksunivesitet, a andlett oc stöttat abetet unde dess gång. Vidae a o nselmsson oc Uban Rydin vid LRF-konsult vait bidagande oc viktiga famgångsfaktoe till studiens utfomning oc dess inneåll. Med föoppning om att studien bida till en ökad föståelse oc ett ökat intesse fö ämnet geneationsskifte iktas ett stot tack till Dig som läsae. Uppsala den 8 maj 8, Osca Stampe ndeas an iv

5 bstact lage numbe of fams witin te agicultual secto will sotly be facing a point of time wee te fam will be tansfeed to te next geneation. Te ganto can coose between totally 8 diffeent stategies to tansfe te fam, of wic pucase, gift and a mixed fom of tese ae te most common. Duing 7 almost 1 tansfes of agicultual estates occued in Sweden and te expectation fo te coming yeas is tat about 15 estates will be tansfeed eac yea. y te time a tansfe is about to mateialize tee ae usually seveal stakeoldes tat in one way o anote is tying to influence te outcome of te tansfe. Te coice of tansfe metod affects te conditions and possibilities fo compensating te siblings. Neveteless te coice affects te possibilities fo te new fame to opeate te fam in te futue. Tis study analyses te economic implications fo eac goup of stakeoldes of te stategies pucase, gift and a mixed fom between tese. Te study assumes tat te stakeoldes possess a common inteest to ensue te maximal total wealt accumulated witin te family. teoetical model as been developed in ode to assess te optimal distibution between stakeoldes given tat income constaints fo vaious stakeoldes ae satisfied. Te teoetical model is applied to two case studies on family fams. Te fam families in tis study, may besides te ganto and te next fame geneation, also consist of siblings. Te siblings may ave an income constaint as well as te next geneation of fames. Tese income claims affect te distibution of wealt between stakeoldes. n inteesting esult of tis study is tat te distibution depends on te diffeent stakeoldes asset etun and tax situation. Te total wealt fo all stakeoldes afte a given peiod of time eaces te maximal level if te tansfe as been made as a gift. Te ganto of eac fam is assumed to be indiffeent to in wat way te tansfe is made. Te next geneation of fames, afte a tansfe as been caied toug as a gift, faces te lowest debt level and teeby te best conditions to opeate te fam in te futue. Te siblings may also be inteested in a tansfe toug gift as tis metod povides wit a lage sae of te wealt compaed to te case of a pucase. Te explanation is patly tat te next fame geneation obtains a ige ate of etun on equity in case e/se eceives te fam as a gift, wic povides im/e wit a lowe sae of te wealt. note explanation is patly tat te ate of etun and tax situation is typically moe favouable fo te ote siblings. t is impotant to ceate a beneficial and stuctued plan of action befoe it is time fo te integeneational tansfe. Te plan may ave to be modified if te cicumstances cange. No case is identical to anote and teefoe evey specific situation as to be analysed based on te own specific conditions. v

6 Sammanfattning Ett stot antal svenska lantbuksföetag stå infö geneationsväxling dä en ynge geneation föväntas öveta oc diva föetaget vidae i famtiden. Övelåtaen av lantbuksföetaget kan välja mellan totalt åtta olika övelåtelsestategie, vaav köp, gåva samt av ä de te vanligast föekommande. Unde å 7 genomfödes knappt 1 övelåtelse av lantbuksfastigete i Sveige oc föväntningana infö den kommande tioåspeioden ä cika 15 övelåtelse pe å. Vid geneationsskifte av ett lantbuksföetag finns vanligtvis ett fletal intessente som på ett elle annat sätt a intesse av u geneationsskiftet utfomas. Valet av övelåtelsefom påveka föutsättningana oc möjligetena fö kompensation till de intessente som inte öveta lantbuksfastigeten. Likväl påveka valet av stategi övetagaens möjligete att diva föetaget i famtiden. Föeliggande studie analysea de ekonomiska konsekvense som uppkomme os intessentguppena vid geneationsskifte av svenska lantbuksföetag nä stategiena köp oc gåva samt kombination av de båda, benämnt blandat fång tillämpas. Studien utgå fån att samtliga intessentguppe a ett gemensamt intesse av att den samlade fömögeneten tillfösäkas den bästa vädeutvecklingen öve tiden. En teoetisk modell a utvecklats fö att beäkna den ekonomiskt optimala födelningen av fömögeneten givet att samtliga intessentguppes kav på inkomst uppfylls. Vidae antas att samtliga intessente kompenseas motsvaande sin ättmätiga andel av maknadsvädet os nettofömögeneten, deas laglott. Den teoetiska modellen tillämpas på två fallföetag med lantbuksveksamet i söda Sveige. Fallföetagen a utöve övelåtaen oc övetagaen ytteligae intessentguppe med kav på inkomst vilket påveka födelningen av fömögeneten. En intessant aspekt som visas ä att den optimala födelningen av fömögeneten ske till den intessent som a de bästa föutsättningana öande avkastning samt skattesituation. Fö de båda fallföetagen gälle att intessentenas samlade fömögenet vid samtliga famtida tidpunkte kännetecknas av den bästa utvecklingen då övelåtelsestategin gåva tillämpas vid geneationsskiftet. Men skillnadena ä dock ganska små. Övelåtaen i de båda fallen antas vid födelningen vaa indiffeent betäffande vilken övelåtelsefom som tillämpas. Övetagaen eålle efte övelåtelse i fom av gåva den lägsta skuldsättningen oc ges dämed bätte föutsättninga att diva föetaget i famtiden. De öviga intessentena bö även vaa intesseade av att övelåtelsen ske i fom av gåva då detta lede till att de kan eålla en stöe andel av fömögeneten. Föklaingen till en öge andel fö öviga intessente ä, dels att övetagaen vid gåva få en öge avkastning på eget kapital oc dämed kan tilldelas en läge andel. Samt att öviga intessentes elativt födelaktiga skatte- oc avkastningssituation ge en bätte gund fö kapitalets utveckling än vad övetagaens ställning medge. nfö ett geneationsskifte ä det viktigt att skapa en väl genomabetad andlingsplan som kan evideas om föändinga uppstå mellan intessentguppena. nget fall ä det anda elt likt utan vaje situation käve öveväganden oc val med utgångspunkt fån de givna föutsättningana. vi

7 vii

8 nneållsföteckning 1 NLEDNNG KGRUND PROLEM Poblembakgund Fångets bedömning Tidigae studie Poblemfomuleing SYFTE VGRÄNSNNG DSPOSTON...14 MODELL TEORETSK MODELL Modell fö två intessente Modell med te intessente...3. TLLÄMPNNG V DEN TEORETSK MODELLEN - SMMNFTTNNG Ekvatione fö beäkning av andela samt lambda i simuleingsmodellen Modell fö två intessente Modell med te intessente METOD EMPRSK ERÄKNNGSGRUNDER ERÄKNNG V FÖRMÖGENHETSMSS, Vädeing av fast samt lös egendom Maknadsvädet Fast egendom Lös egendom Peiodiseingsfond Räntefödelning Expansionsfond Esättningsfonde Skogskonto Åteföinga av olika kaaktä vskivningsundelag Eventuellt undeskott i veksameten SKTTEKONSEKVENSER SOM PÅVERKR nkomstskatt Lagfatskostnad ERÄKNNG V SPECFK FÖRUTSÄTTNNGR FÖR NTRESSENTER vkastning oc kav om inkomst Skattesats oc Skattekonsekvens SMMNFTTNNG EMPR - FLLGÅRDR KLKYLER SVNTORP Övelåtae...61 viii

9 5.. Övetagaen Öviga intessente - syskon ngångsväden fö simuleingsmodellen FÅGELO Övelåtae Övetagaen Öviga intessente syskon ngångsväden fö simuleingsmodellen RESULTT SVNTORP Födelning av fömögenetsmassa enligt modell Resultat - Simuleing ytteligae en tidspeiod FÅGELO Födelning av fömögenetsmassa enligt modell Simuleing av ytteligae tidspeiode NLYS ÖVERGRPNDE SPEKTER VLDERNG V SKTT OCH VGFTSUTTG FÖRDELNNG V FÖRMÖGENHETSMSS KÄNSLGHETSNLYS - VKSTNNG KÄNSLGHETSNLYS SKULDSÄTTNNG KÄNSLGHETSNLYS - RÄNTEHÖJNNG KÄNSLGHETSNLYS LÄGRE RESULTT FÖRDELNNG V FÖRMÖGENHET VD RÄTTVS DELNNG SLUTSTSER...13 EPLOG...13 KÄLLFÖRTECKNNG LGOR ix

10 1 nledning 1.1 akgund Svenska lantbukae uppvisa den stösta famtidston på många å. den av LRF, LRF konsult oc Swedbank gemensamma undesökningen Lantbuksbaometen 7 ange ela 84 pocent av de tillfågade lantbukana att de to på en oföändad, altenativt föbättad lönsamet nästa å (Lantbuksbaometen, 7). Ton på bätte lönsamet a stäkts i samtliga poduktionsgena. Pisutvecklingen på jodbuksmak ä en indikato på u lantbukana uppleve lönsameten i sitt föetag vafö det ä intessant att analysea makens pisutveckling utifån föetagsekonomisk synvinkel (www, SJV,1). Jodbuksmaken ä den uvudsakliga esusen i fletalet lantbuksföetag oc utgö ofta 75 till 8 pocent av tillgångana i ett lantbuksföetag (www, SC,1). Således ä pisena på jodbuksmak avgöande fö eventuellt nödvändiga insatse av finansiellt kapital, vilket diekt påveka lantbuksföetagens esultat via äntekostnade fö lån. Pisets påvekan ä som stöst fö nystatande lantbuksföetag samt de lantbuksföetag som befinne sig i en expansionsfas. ealen jodbuksmak i Sveige a vait elativt konstant sedan 199-talet. En ökad eftefågan på jodbuksmak a medföt att piset på jodbuksmak a stigit kaftigt. Pocentuellt sätt visa den noländska maken på den stösta ökningen, medan pisena fotfaande ä som ögst i Sydsveige (www, Ja,1). Pisutvecklingen acceleeade efte intädet i Euopeiska Unionen 1995, se figu 1.1. Den mest makanta föändingen i pisutvecklingen fö jodbuksmaken a skett fån 3 oc famåt, efte gådsstödets inföande. Det åde följaktligen ett samband mellan utvecklingen av stöden till lantbuket oc maknadspisets utveckling. Enligt Jodbuksveket a pisutvecklingen tagit fat unde de senaste två åen. Den enskilt stösta bidagande osaken ä den jodbukspolitiska efom som tädde i kaft i EU den 1 januai 5 (www, SJV, ). Figu 1.1. Pisutvecklingen på svensk jodbuksmak (www, SJV, 1) 1

11 Ett liknande samband kan obseveas mellan pisutvecklingen oc änteutvecklingen. Fån 1995 gå tenden mot läge änto samtidigt som tenden fö makpiset gå åt motsatt åll, se figu 1.. Tots detta kan med dagens låga äntenivå om ungefä 5 pocent de öga pise som lantbukae betala fö jodbuksmak inte motiveas utifån jodbuksmakens avkastning. vkastningen ä inte tilläckligt ög fö att tillfullo täcka äntekostnadena vid lånefinansieing (www, SJV, 1). Utländska intessentes eftefågan på svensk jodbuksmak dive upp makpisena i Sveige ytteligae då fämst danska oc olländska lantbukae visa ett betydande intesse fö svensk mak (www, Ja, 1). Figu 1.. Utveckling av epoänta oc makpise (www, Sjv, 1) Sveige finns idag ca 55 lantbuksfastigete med ett bedömt maknadsväde om 1 miljade kono (LRF konsult, 1, 8). En sto del av de svenska lantbukana befinne sig i slutet av sin kaiä. Enligt statistik fån Jodbuksveket a älften av dagens aktiva lantbukae passeat 55 ås ålde oc så många som tjugo pocent ä älde än 65 å (Sjv, 5). Medelålden bland lantbuksföetagana ä idag unt 56 å vilket kan jämföas med å 199 då medelålden uppgick till 51 å. Situationen fö enodlade skogsägae ä av likatad kaaktä. Enligt NUTEK (4) ä det sannolikt att cika 6 pocent av landets småföetagae komme pensioneas inom en tioåspeiod. Utifån dessa fakta kan konstateas att ett stot antal lantbuksfastigete med ett betydande samlat maknadsväde stå infö ett ägabyte inom en sna famtid. LRF konsult beäkna att uppemot 1 fastigetsägae komme att avveckla sina fastigetsinneav inom en femåspeiod. figuen nedan pesenteas antalet beviljade lagfate på lantbuksfastigete fån 1973 till 4. De ljusa staplana makea de å allmän fastigetstaxeing genomföts.

12 Figu 1.3. ntalet lantbuksfastigetsövelåtelse (bid.) U Figu 1.3 kan utläsas att antalet fastigetsövelåtelse av lantbuksfastigete visat en avtagande tend de senaste åen, vilket toligen komme att ligga till gund fö en kommande peiod med ett stöe antal övelåtelse. Enligt en uppskattning av LRF konsult (8) kan genomsnittet på antalet beviljade lagfate fö lantbuksfastigete amna king 15 övelåtelse pe å. dagsläget beviljas cika 6 lagfate via köp samt lagfate via av espektive gåva, således totalt cika 1 beviljade lagfate pe å. En del av de lantbukae som välje att avsluta sitt ykesveksamma liv oc gå i pension föväntas avytta sin lantbuksfastiget på den öppna maknaden, vilket vid dagens pisnivåe föväntas säkeställa deas ekonomiska situation unde esteande livstid. Ett fletal lantbukae välje dock att övelåta tillgångana oc föetaget till någon inom den egna familjen. Övelåtelse inom familjen måste emelletid utfomas på ett välplaneat oc ättvist sätt. Men idag finns det inte i något fall någon entydig ekommendation king vilken övelåtelsefom som ä den ätta (LRF konsult, 3, 8). 3

13 1. Poblem 1..1 Poblembakgund Ägaen till ett lantbuksföetag föväntas vid en viss tidpunkt besluta om på vilket sätt föetaget skall ägas oc eventuellt divas vidae i famtiden. Ett fletal olika aspekte måste beaktas oc vägas samman till ett beslut om vad som skall ske, u det skall ske samt vid vilken tidpunkt beslutet skall genomföas (Calsson et al., 1999). Exempel på övegipande aspekte ä,! Familjens sammansättning, finns det någon lämplig övetagae! Vilken fömögenetsmassa finns att övelåta! Övelåtaens kav! Övetagaens kav! Kav fån öviga intessente, syskon Om det finns flea syskon som eventuellt kan öveta lantbuksföetaget finns ett fletal altenativa metode till att låta syskonen gemensamt äga föetaget elle fastigeten (Hydén, ). Exempel ä att ett syskon ansvaa fö diften, ett syskon kan vaa bosatt på gåden men utan aktivt ansva oc ett tedje syskon kan endast agea delägae. Ofta uppstå tyvä poblem med sin gund i på vilket sätt som föetaget skall divas oc skötas. En konsekvens kan bli att det uppstå poblem i den föetagsledande veksameten vilket kan leda till att föetaget inte sköts på ett u föetagsekonomisk synvinkel optimalt sätt. fölängningen kan det innebäa osämja mellan syskonen. Fö att undvika detta ekommendeas att eventuella öviga intessente löses ut så att lantbuksföetaget övelåts till endast en övetagae. Ett planeat geneationsskifte öka sannoliketen fö att skiftet komme att medföa positiva effekte på så sätt att alla inblandade pate komme att känna sig nöjda (Hult et al., 1985). Genom att planea geneationsskiftet kan övelåtaen välja att övelåta sin fömögenetsmassa via ett antal olika stategie. Likväl kan övelåtaen välja att övelåta ansvaet fö geneationsskiftet till sina eftelevande, vilket esultea i ett oplaneat geneationsskifte (Hydén & ibeg, ). En viktig aspekt att beakta ä att planeingspocessen ä kontinuelig fam till dess att skiftet vekställs. Föändinga som kan uppstå ä exempelvis skilsmässa, födsel av ban samt att pesone som beös av skiftet botfalle. Övelåtaen bö ständigt uppdatea oc föända planen om det uppstå nya ändelse som påveka geneationsskiftet. Även ny lagstiftning kan föända föutsättningana fö geneationsskiftet (Hydén & ibeg, ). Det mest tydliga exemplet på en föänding av lagstiftningen ä avskaffandet av avs- oc gåvoskatten, 1 januai å 5 (www, SKV, 1). Öveföingen av fömögenet mellan två geneatione kan ske via övelåtelse dä det utgå ett fullständigt vedelag fö tillgången, oneös övelåtelse, oc övelåtelse dä inget vedelag utgå, benefik övelåtelse. Om esättningen inte tillfullo motsvaa tillgångens väde uppstå en kombination av en oneös samt benefik del. Valet av övelåtelsefom påveka de ekonomiska föutsättningana fö geneationsskiftet, exempelvis med u mycket oc på vilket sätt som eventuella syskon kan kompenseas (Calsson et al., 1999). 4

14 Fömögenetstillgånga kan enligt Josefson (8) övelåtas till den ynge geneationen via nedan angivna type av föväv,! Köp! Gåva! yte! odelning! vskifte! Testamente! Fastigetsegleing! Klyvning Ett vanligt föekommande altenativ ä att tillämpa en kombination av köp oc gåva, vilket benämns blandat fång (Calsson et al., 1999). Övelåtelsen av tillgångana samt eventuell födelning begänsas av den legala avsodningen (Hydén & ibeg, ). Valet av övelåtelsefom ä föknippat med en del fö- oc nackdela. En av de viktigae aspektena ä att beakta skattekonsekvense fö olika altenativ. skivande stund åde ingen beskattning av gåva, av elle fömögenet. Den skatt som belasta ett geneationsskifte beo emelletid på valet av övelåtelsefom (Calsson et al., 1999). Exempelvis inkomstbeskattas övelåtaen vid en fösäljning av föetaget. Histoiskt a dock beskattningen aft en stöe påvekan. Viktiga föändinga oc åtal enligt nedan,! Å 199 genomfödes en inkomstskatteefom, exempelvis sänktes skatten på kapitalinkomste fån maximalt cika 75 pocent till 3 pocent. Maginalskatten på fövävsinkomste sänktes fån maximalt ca 75 pocent till ca 5 pocent. (Calsson et al., 1999)! Den 1 januai 5 avskaffades avs oc gåvoskatten (www, SkV, 1). Vid övelåtelse av ett lantbuk med tillöande jodbuksmak oc inventaie uppstå ett poblem king u tillgångana skall vädeas. Det väde som fastställs skall medge att övetagaen få en möjliget att diva vidae föetaget, övelåtaen säka sin famtida ekonomiska ställning samt eventuella öviga intessente kompenseas på ett ättvist sätt (Rydin, 6). Ett esonemang king att samtliga pate skall ges en ättvis födelning mynna ofta ut i att tillgångana vädeas till maknadsväde (Hult et al., 1985). 5

15 eäkningen av vädet på den fömögenet som finns att födela mellan intessentguppena påvekas enligt Rydin (8) av,! nkomstskatt, vid övelåtelse av diftstillgånga! Kapitalvinstskatt! Stämpelskatt, vid övelåtelse av fastiget! Uttagsbeskattning! Expansionsfonde! Eventuella esättningsfonde! Peiodiseingsfonde! Räntefödelning! Skogsavdag! Skogskonto! Åteföinga av olika kaaktä! vskivningsundelag! Eventuellt undeskott i veksameten Ovan nämnda faktoe få olika betydelse vid övelåtelse genom köp elle gåva. De nästkommande avsnitten syfta till att tydliggöa övelåtelsefomenas kaaktä samt att analysea vissa av dessa effekte. Effekte som uppkomme beoende på val av övelåtelsefom beandlas me ingående i det empiiska avsnittet (Kap 5). 1.. Fångets bedömning Vid bedömning av fångets kaaktä ä det enligt Josefson (8) te olika egelsystem som avgö om fångets skall betaktas oc bedömas som köp elle gåva. Dessa te egelvek ä enligt nedan,! Civilättsliga egle! nkomstskatteegle! Stämpelskatteegle Fotsättningsvis pesenteas de viktigaste beståndsdelana inom vat oc ett av egelveken samt de specifika föållanden som gälle vid blandat fång. Civilättsliga egle Enligt det civilättsliga gåvobegeppet ä en öveföing endast att betakta som gåva om nedan fya villko ä uppfyllda (Rydin et al., 6), En öveföing som medfö att! Givaens fömögenet minska! Gåvomottagaens fömögenet öka! Tansaktionen ske fivilligt! Det finns en gåvoavsikt 6

16 Om dessa fya villko inte uppfylls ä öveföingen av fömögenet inte att beakta som gåva utan klassificeas som köp. Ett köp kaakteiseas av att esättning lämnas vid övelåtelsen. Om esättningen ä av sådan kaaktä att övelåtaen esätts fullt ut ä övelåtelsen att betakta som ett ent köp. Viktigt vid geneationsskifte ä att det gå att föena en gåva med kav på att tillgången exempelvis skall vaa enskild egendom, vilket även kan gälla dess avkastning samt om den omfomas till annan egendom än vad den va vid övelåtelsetillfället. Vid köp kan föbeåll av denna kaaktä inte göas gällande. (bid.). nkomstskatteegle Enligt inkomstskatteeglena betaktas en övelåtelse alltid som antingen ett köp elle en gåva. Således kan inget blandat fång föeligga enligt detta pespektiv. Vid köp gälle att det uppstå skattekonsekvense os övelåtaen oc dämed få övetagaen elt nya ingångsväden, exempelvis skogsavdag oc inköpsväde. Vid gåva gälle alltid kontinuitetspincipen vilken innebä att övetagaen tillfullo öveta övelåtaens skattemässiga ställning (LRF konsult,, 8). Teminologin vid avytting av fastiget, åtefinns i inkomstskattelagen oc ges i sin elet enligt, Om vedelaget uppgå till elle övestige övelåtelseåets taxeingsväde skall öveföingen betaktas som en avytting (L,1) nkomstskatt tas ut på skattebetalaens inkomst. Gundegeln ä att all inkomst ä beskattningsba (Rydin, 6). De skattepliktiga inkomstena delas in enligt nedan! nkomst av näingsveksamet Öveskott beskattas med egenavgift, kommunal samt statlig inkomstskatt! nkomst av tjänst eskattas med kommunal samt statlig inkomstskatt! nkomst av kapital Löpande avkastning samt vädesteging beskattas vid avytting med 3 pocent Fö att skilja inkomstslagen åt ä inkomstskattesystemet utfomat enligt nedan figu nkomstskattesystemet Pesonligt system Näingsveksamet Tjänst llmänna avdag - Taxead fövävsinkomst Taxead fövävsinkomst Gundavdag - eskattningsba fövävsinkomst nkomst av kapital /- Skattefiet olagssystem Näingsveksamet Lön Utdelning (ej avdag) Skatteuttag Peliminä skatt - Öveskjutande elle kvastående skatt eskattningsba inkomst Skatteuttag Peliminä skatt - Öveskjutande elle kvastående skatt Figu 1.4. nkomstskattesystemet ämtat fån Rydin 6 sidan (Egen beabetning). 7

17 Stämpelskatteegle Om ett föväv klassificeas som köp skall alltid stämpelskatt betalas av övetagaen. Stämpelskatt utgö fö fysiska pesone 1,5 pocent av taxeingsvädet oc fö juidiska pesone 3 pocent av taxeingsvädet (Hydén & ibeg, ). Om fövävet betaktas som gåva oc vedelaget undestige 85 pocent av fastigetens taxeingsväde fö ået innan lagfat beviljades utgå ingen stämpelskatt. (SL, 1). Stämpelskatten kan således utgöa en betydande kostnad om övelåtelsen betaktas som ett köp. landade fång Då en övelåtelse bestå av en benefik oc en oneös del benämns övelåtelsen blandat fång. Gundpincipen ä att övelåtaen motta ett vedelag elle motpestation som undestige vädet på den egendom som övelåts, så kallad undepisövelåtelse. Vedelaget beöve inte vaa av monetä kaaktä utan kan exempelvis utgöas av en inskänkning i användningen av egendomen, vilket medfö att det måste infinna sig en viss begänsning av möjligeten att nyttja egendomen (Calsson et al., 1999). Ett exempel ä nä övelåtaen välje att beålla jaktätten på den fastiget som övelåts till mottagaen. Vid beäkning av inkomstskatt oc stämpelskatt ä det viktigt att fastställa u sto del av öveföingen som anses vaa gåvodel samt köpdel. U beskattningssynpunkt finns två pincipe som används fö att fastställa u sto del som skall anses belöpa på de olika övelåtelsefomena, enligt nedan,! Heletspincipen! Delningspincipen Pincipena skilje sig genom att eletspincipen utgå fån att ela övelåtelsen ä att beakta som en viss övelåtelsefom obeoende av dess kaaktä, dvs. öveföingen komme att beskattas på ett sätt. Delningspincipen utgå fån att öveföingen bestå av två dela vilket medfö att öveföingen skall beskattas på två olika sätt (Calsson et al., 1999). Vid tillämpning av delningspincipen används den oneösa delen som undelag fö exempelvis inkomstbeskattning. Således betaktas den benefika delen som icke skattepliktig (Rydin, 6). Geneellt gälle att eletspincipen används vid övelåtelse av fast egendom oc delningspincipen används vid övelåtelse av lös egendom Tidigae studie Tidigae studie inom ämnesomådet geneationsskifte i lantbuksföetag ä föållandevis begänsade. Sedan slutet av 198-talet a yttest få studie publiceats inom ämnet geneationsskifte, men de studie som anses a betydelse pesenteas nedan. oelje et al. (197) pesentea en modell fö öveföing av lantbuksföetag mellan två geneatione. Planeingen av övelåtelsen utgå ifån att en kombination av föetagets ekonomiska tillväxt oc en geneationsväxling skall va möjlig. Modellen utgå fån att pocessen king öveföingen ä en sekventiell beslutspocess dä begeppet planeing av famtida fastigetsledning intoduceas, således beakta modellen valet av övetagae utifån ett pespektiv fö att finna en lämplig fövaltae av fastigeten. Resultatet av studien beakta valet av föetagsledning utifån gällande lagum i kombination med vad som ä bäst fö 8

18 föetaget. Modellen beakta situatione dä föäldanas fånfälle ä ett faktum samt situatione dä föäldana medveka i föetaget. Vidae beskive Hal (1979) tillsammans med oelje den ökade komplexiteten i genomföandet av geneationsskiften i owa, US. Svåigetena som diskuteas anses vaa en konsekvens av ög inflation oc en snabb ökning av gådanas stolek. Själva fastigetsövelåtelsen stå i fokus i nämnd studie, likaså de vid tidpunkten nyinföda skattelaga. Petesson (1981) utveckla en abetsgång fö planeing av geneationsskifte. Studien vände sig i fösta and till ådgivae som abeta med geneationsskiftesfågo oc ä ämnad att utgöa ett jälpmedel fö att öka föståelsen fö planeingens betydelse. Studien ä övegipande oc beskive abetsgången vid planeing av ett geneationsskifte. Ett fletal intessanta aspekte beös såsom vädeing av fastigeten samt beäkning av fastigetens avkastningsväde. Poblematiken king kompensation av syskon vid en övelåtelse utgö en betydande del av studien, den faktiska esättningen såväl som de psykologiska aspektena. skedet diskuteas även ett fletal modelle. figu 1.5 visas den intessentmodell som Petesson pesentea oc som delvis kan sammanlänkas med det tankesätt som denna studie utgå ifån. Övelåtae Syskon, anöiga Geneationsskifte Omväld: - Samället - anke - Ganna - Med flea Övetagae Figu 1.5. Petesson (1981) sidan 5, intessentmodell fö geneationsskifte i lantbuk. ettemaks (1983) studie analyseas de ekonomiska föutsättningana fö geneationsskifte av gotländska lantbuksföetag i böjan av 198-talet. ettemak belyse fämst de ekonomiska föutsättningana fö övetagaen av föetaget oc visa att kavet på att kunna föväva tillgångana fömånligt ä en föutsättning fö att fövävaen som an uttycke det ska kunna klaa ett existensminimum. studien edogös fö de skillnade i föutsättninga fö geneationsskifte som föeligge mellan föetag med anläggningstillgånga av ög kvalitet oc de föetag dä en stöe investeing föutsätts genomföas av övetagaen. Övetagae som tvingas att göa betydande investeinga efte skiftet komme enligt ettemak toligen inte att klaa famtida likviditetskav tots en eventuellt ökad poduktivitet. Resultaten av studien visa att tillgångana i föetaget bö finansieas med cika 4-6% eget kapital efte geneationsskiftet. En läge andel eget kapital lede till ett öge kav på föäntning i diften, vilken endast kan uppnås genom ökad poduktivitet. Å 1987 genomföde Nodiska jodbuksfoskaes föening en utedning king planläggningen av geneationsskifte (NJF 8, 1987). Utedningen beö såväl de ekonomiska som sociala 9

19 aspektena vid geneationsskifte inom lantbuksnäingen. studien intoduceas begeppet intessente oc deas kav på ekonomisk kompensation vid geneationsskifte av lantbuksföetag. En födel med studien ä att den gundas på kunskap fån ela noden. De nodiska ländenas lantbuk a till sto del likatade föutsättninga men de skilje sig även åt. ntenationell foskning inom omådet ä föållandevis knapp. Studie av elevans fö geneationsskiftesstategie ä Kimi (1994) samt Pesquin et al.(1999). Pesquin et al analysea de olika säkeetsaspekte som uppstå fö den älde geneationen vid ett geneationsskifte. Fokus ligge på de eventuella poblem oc möjligete fö föäldageneationen att finansiea sin pension. En möjlig lösning enligt Pesquin et al. ä att delfinansieing av pensionen ske fån övetagaen. Kimi (1994) pesentea en modell fö att beäkna den optimala tidpunkten fö genomföande av ett geneationsskifte. Modellen ta änsyn till såväl övetagaens fömodade poduktivitet, beoende på fämst kunskap, samt övelåtaens poduktivitet fämst beoende på efaenet dä övelåtaens poduktivitet avta med ålden. Vid en specifik tidpunkt komme övetagaens poduktivitet att övestiga övelåtaens poduktivitet, vilket enligt studien bö vaa den optimala tidpunkten fö att genomföa en övelåtelse. Vidae kan nämnas Miljokovic () vas studie syfta till att utöna den optimala tidpunkten fö övelåtelse av familjeägda lantbuksföetag mellan två geneatione. Ett intessant antagande i studien ä att övelåtaen a möjligeten att invänta övetagaens aktiva livsval. Exempelvis kan övelåtaen välja att avgöa vem av banen i en syskonskaa som ä lämplig att öveta föetaget utifån om något av banen välje att utbilda sig inom lantbuk. Slutsatsen ä att övelåtaen utnyttja sin möjliget att skjuta upp övelåtelsen till dess att nyttan av att öveföa föetaget övestige nackdelana, vilket Miljokovic visa i sin modell. Ett annat aktuellt abete ä Olssons studie (4). Olsson beskive u de ekonomiska föutsättningana i lantbuksföetaget påvekas av investeinga i näa samband med geneationsskiftet. egeppet tillväxtkostnade intoduceas som en benämning på de kostnade som uppstå till följd av stöe investeinga. Olsson visa att tillväxtkostnadena ofta få betydande konsekvense fö föetagen oc då fämst vid animaliepoduktion. Olsson mena att den ekonomiska ställningen i föetaget beo av föetagaens kompetens, vilja, fömåga samt familjen. Samtliga dessa faktoe föväntas påveka geneationsskifte i lantbuksföetag. Nymans studie (5) beandlas geneationsskifte i pivata enskilda lant- oc skogsbuksföetag. betet analysea olika föetagsfome oc de psykologiska aspekte som uppstå vid geneationsskifte. De ekonomiska samt skattemässiga effektena beaktas övesiktligt oc inga kvantitativa analyse genomfös. Studien ge en god öveblick av de juidiska egle som gälle fö olika föetagsfome vid olika övelåtelsefome. 1

20 1..4 Poblemfomuleing De olika övelåtelsemöjligetena vid geneationsskifte av svenska lantbuksföetag ä intessanta u ett fletal pespektiv. Födela oc nackdela med de olika övelåtelsefomena föeligge, en viktig aspekt ä u skattekonsekvensena fö övelåtae oc övetagae te sig som ett esultat av geneationsskiftet. Däfö ä det vid geneationsskifte viktigt att genomföa en fångespövning fö att fastställa den övelåtelsefom som ä bäst att använda i det enskilda fallet, vilket lede till den fösta konketa poblemfomuleingen i abetet, Vilken övelåtelsestategi ge det bästa ekonomiska utfallet fö samtliga intessente efte en viss tidspeiod, t 1, unde föutsättning att samtliga tillgånga upptas till beskattning vid denna peiods slut samband med val av övelåtelsefom skall änsyn till kav os oc mellan de olika intessentguppena beaktas. ntessentenas olika kav på ekonomisk kompensation i samband med geneationsskiftet påveka u fömögenetsmassan bö födelas mellan intessentena. detta abete intoduceas ett nytt tankesätt. Fömögenetsmassan födelas med utgångspunkt fån en modell dä en optimal födelning av fömögeneten ske givet att samtliga intessentes sammanlagda fömögenet maximeas efte en given tidspeiod. Det anda poblemet fomuleas däfö enligt nedan, Hu skall fömögenetsmassan födelas mellan de te intessentguppena unde föutsättning att samtliga intessentes kav på avkastning/inkomst uppfylls! Övelåtaens kav på att säkeställa sin ekonomiska ställning efte det att föetaget a övelåtits! Övetagaens kav på att få godtagbaa ekonomiska oc finansiella föutsättninga att diva oc utveckla föetaget! Öviga intessentes kav på ättvis kompensation 11

21 1.3 Syfte Studien avse att mot bakgund av det aktuella poblemet analysea de ekonomiska föutsättningana oc konsekvensena som uppstå os de olika intessentguppena vid geneationsskifte av svenska lantbuksföetag. Med utgångspunkt fån den fömögenet som kan födelas mellan de te intessentguppena syfta studien till att utveckla en pincipiell teoetisk modell i syfte att maximea familjens samlade fömögenet vid en given tidpunkt. Studien syfta till att analysea vilka ekonomiska nyckelfaktoe som a stöst invekan på det ekonomiska utfallet vid val av stategi fö geneationsskifte av lantbuksföetag. Fö att testa modellen oc analysea u dessa faktoe påveka esultatet studeas två fallföetag dä geneationsskiften föväntas genomföas. Modellen i abetet tillämpas på vekliga data fån fallföetagen. Studien avse att ge sva på följande fågeställninga:! Vilken av övelåtelsefomena lede till att den samlade fömögeneten maximeas vid en famtida tidspeiod, t! Skilje sig skattekonsekvensena beoende på vilken övelåtelsefom som används! Vilken födelning mellan intessentguppena ge det bästa sammanlagda ekonomiska utfallet vid t 1 givet en viss övelåtelsefom! Vilka faktoe a stöst invekan på den optimala födelningen mellan intessentena 1

22 1.4 vgänsning nalysen avgänsas till att omfatta geneationsskiften på lantbuksföetag i Sveige. Vidae avgänsas abetet till att endast beakta geneationsskiften i lantbuksföetag som divs som enskild näingsveksamet. Följaktligen beaktas ej de ekonomiska konsekvensena fö de lantbuksföetag som divs i aktiebolagsfom. Dessa begänsninga motiveas av att såväl aktiebolag som utländska lantbuksföetag skilje sig betäffande skattelagstiftningen i föållande till den lagstiftning som tillämpas fö enskild näingsveksamet i Sveige. Den teoetiska modellen i studien bö inte betaktas som en exakt avbild av vekligeten utan istället som ett fösök att någolunda väl spegla de ekonomiska oc skatteättsliga konsekvense som uppstå vid geneationsskiftet fö att kunna ligga till gund fö en analys av lämplig stategi vid födelning av fömögeneten på fallföetagen. betet avgänsas till att enbat beöa övelåtelsefomena gåva, köp samt kombination av de båda, benämnt blandat fång. Således botses fån övelåtelsefome så som avskifte, bodelning, byte, fastigetsegleing, klyvning oc testamente. v detta följe att endast de skatteättsliga aspektena king gåva, köp oc blandat fång beandlas i abetet. Modellen beakta endast vedelag i monetä fom till övelåtae i samband med geneationsskiftet. Öviga fome av villko exkludeas följaktligen. Vidae komme inte ägandefomen samägande att ses som altenativ vid geneationsskifte utan enbat ägande av en enskild fysisk peson. Studien begänsas till att endast se till de skattemässiga oc ekonomiska konsekvense som följe av geneationsskifte. 13

23 1.5 Disposition föeliggande avsnitt pesenteas abetets stuktu samt skivpocessens skeden. Figu 1.6 visa en scematiskbild öve abetets disposition. Modell Kap Empii Kap 5 nledning Kap 1 Metod Kap 3 Resultat Kap 6 Slutsats Kap 8 Empiiska beäkningsgunde Kap 4 nalys Kap 7 Figu 1.6. Dispositionen i abetet. det inledande kapitlet pesenteas de gundläggande föutsättningana fö studien. Kapitel två beskive den teoetiska modell som utvecklats fö att beäkna det ekonomiska utfallet vid geneationsskifte av ett lantbuksföetag med utgångspunkt fån poblemfomuleingen oc avgänsningana. kapitel te ges en föståelse fö oc en beskivning av de metode som används i abetet. nfomationen i kapitel te fö läsaen vidae in i kapitel fya dä de olika empiiska beäkningsgundena katläggs oc fastslås. Kapitel två, te oc fya sammanlänkas till kapitel fem dä empiin sammanställs. sistnämnt kapitel tillämpas modellen på data fån fallgådana. Det empiiska bidaget fån kapitel fem med dess föutsättninga ge esultaten i kapitel sex. Resultaten analyseas i kapitel sju. vslutningsvis pesenteas i kapitel åtta en diskussion samt slutsatse av abetet. 14

24 Modell Gundtanken med den modell som utvecklas ä att analysea de te intessentguppenas andela av den fömögenet som kan födelas vid övelåtelse av lantbuksföetag. De olika paameta som modellen gundas på föutsätts a beäknats innan de appliceas i den analytiska modellen. En övesiktlig beskivning av modellen ges den scematiska bilden, figu.1. Fömögenetsmassan som ligge till gund fö födelning födelas till de te intessentguppena med utgångspunkt fån guppenas kav på inkomst, avkastning samt de skattekonsekvense som uppstå fö espektive intessentgupp beoende på val av övelåtelsefom, gåva, köp elle blandat fång. Objektsfunktionen föutsätts utgöa de te intessentguppenas sammanlagda fömögenet vid en famtida tidpunkt, t 1. Gundläggande föutsättninga Föutsättninga givna av intessente Kav på inkomst fån intessent F ö m ö g e n e t s m a s s a n Val av stategi fö geneationsskiftet, gåva, köp elle blandat fång ntessentgupp :s avkastning ntessentgupp :s skattesats Kav på inkomst fån intessent ntessentgupp :s avkastning ntessentgupp :s skattesats Kav på inkomst fån intessent C ntessentgupp C:s avkastning ntessentgupp C:s skattesats ntessent :s andel av o ntessent :s andel av o ntessent C:s andel av o Veksamet t = t = 1 Födelning av fömögenetsmassa till intessentguppena vveckling av samtliga intessentes tillgånga Figu.1. Scematisk bild öve den teoetiska modellen. 15

25 .1 Teoetisk modell Objektsfunktionen i modellen utgå fån att en ekonomiskt optimal födelning av fömögeneten ske med beaktande av de inkomstkav som vaje enskild intessentgupp a, oc utgö således estiktione i modellen. De paameta oc vaiable som används i modellen beskivs nedan, modellen används index fö övetagaen, fö övelåtaen samt C fö öviga intessente, således intessentgupp, samt C. Nedan ges en geneell beskivning av de paameta oc vaiable som tillämpas i modellen, beoende av vilken intessentgupp som beaktas skall index, elle C substitueas in istället fö., utgö den fömögenetsmassa som finns att födela mellan intessentguppena vid t. Vädet på utgös av övelåtaens fömögenet veksameten, eventuell pivat fömögenet, eventuella skulde samt latent skatteskuld. Notea att kan påvekas av valet av övelåtelsefom., ä den andel av fömögenetsmassan som en enskild intessentgupp tilldelas. Tillgångana i fömögeneten skilje sig beoende på val av övelåtelsefom. Figu. beskive skillnaden vid födelning av tillgånga beoende på övelåtelsens kaaktä vilket avgö om övelåtelsen skattemässigt definieas som köp elle gåva. Ytteligete vid födelning uppkomme vid övelåtelse i fom av köp elle gåva. landat fång ä en kombination av föutsättninga som ealiseas vid både köp oc gåva. Övetagae Övetagae Fastiget Fastiget nventaie nventaie Skulde Nya skulde Nya skulde Nya ingångsväden Latent skatteskuld Kontinuitetspincipen Gåva landat fång Köp Övelåtae Övelåtae Likvida medel Likvida medel nbetalning av skatt Öviga intessente Öviga intessente Likvida medel Likvida medel Figu.. Scematisk bild öve tillgångsfödelning vid köp elle gåva. Figu. visa att en av de fämsta skillnadena mellan övelåtelsefomena som påveka födelningen mellan intessentguppena ä vem av intessentena som skall betala de skatte som uppstå till följd av geneationsskiftet. Vid gåva gälle kontinuitetspincipen vilket innebä att övetagaen öveta ansvaet fö den latenta skatteskuld som följe föetaget. Vid 16

26 köp ealiseas den latenta skatten oc således betala övelåtaen den latenta skatteskulden i samband med övelåtelsen., S, uttycke den avkastning som en intessentgupp eålle efte det att en del av fömögeneten investeats i nytt tillgångslag. eoende på vilka tillgånga som födelas till intessentguppena påvekas den avkastning som vaje enskild intessentgupp eålle. Övetagaen eålle en avkastning i fom av eventuell avkastning på abetande kapital vilket innefatta såväl vädesteging i fastigete samt diektavkastning på samtliga tillgånga. Samtliga eventuella öviga intessentguppe som eålle likvida medel antas placea kapitalet i pivat bostadsfastiget altenativt i kapitalplaceinga såsom aktie, obligatione elle spaande. Valet av placeing påveka således vädet på fö vaje intessentgupp. ä den paamete som utgö vaje intessentgupps specifika genomsnittliga skattesats. Skattesatsen beo av te paameta,! a, basen fö den genomsnittliga skattesatsen. a x ange således den lägsta genomsnittliga skattesats som uppstå os en intessentgupp!, ä den pogessionsfakto som påveka skattesatsen beoende på den sammanlagda inkomsten. En ökad pogessivitet ge ett stöe väde på konstanten. paametiseas utifån ett antagande om att = 1.!, intessentguppens andel av fömögenetsmassan ntessentguppenas skattesats ges däfö av S x = ax x x x den teoetiska modellen beaktas inte att vädesteging samt diektavkastning beskattas olika, utan inkomstslagen antas beskattas på samma vis. Detta antagande gös fö att föenkla modellen. Om inte detta antagandet gös bli beäkningana betydligt me komplexa. Fö intessentguppe med enbat avkastning fån kapitalplaceinga i fom av aktie/obligatione botfalle pogessionsfakton, oc således åde en konstant skattesats vid inkomst av kapital. figu.3 visas beståndsdelana i intessentguppenas genomsnittliga skattesats. Viktigt att beakta ä att den totala skatten fö en enskild intessentgupp bestäms av funktionen, S = Skatt ( ) S Lutningen sty pogessionsfakton Pogessiv skatt a Konstant skatt a Figu.3. Skattesats fö intessentguppe. 17

27 18 ( ) C Z Maximea,, : ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 1 S 1 S 1 S 1 C C C C C ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) a K a K C = () ( ) 6 1, 1, 1 5 C C C x x x x x a S = = = = K, ä den paamete som definiea en intessentgupps lägsta kav på inkomst efte skatt. nkomsten efte skatt ges av ( ) S 1, stoleken på inkomsten påvekas således av avkastningen, andel av fömögenetsmassan samt skattesatsen. Fö att en intessentgupps kav på inkomst efte skatt skall uppfyllas gälle att inkomsten efte skatt övestige inkomstkavet efte skatt vilket ges av följande estiktionsekvation, ( ) S K 1. λ, vaiabeln ä den lagangska multiplikaton fö en given intessentgupp. Om en intessentgupp föända sitt inkomstkav efte skatt med en enet visa λ föändingen av den gemensamma objektfunktionens väde. λ Y, eglea födelningen i modellen, samtliga intessentes andela kan ej övestiga talet 1, vilket motsvaa 1 pocent av tillgångana. Den teoetiska modellen utgös av ekvation (1) som ä modellens objektsfunktion samt ekvationena (), (3) samt (4) som utgö bivillko till objektsfunktionen. Unde bivillko Obsevea att

28 19 ( ) L Max,λ, : ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 7 1 λ 1 - S λ S 1 S 1 Y K ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 8 1 λ a λ a 1 a 1 Y K ( ) Y L Max λ,λ,, :.1.1 Modell fö två intessente Lösningen till den teoetiska modellen eålles genom att fomulea lagange funktion fö maximeingspoblemet. Lagange s funktion bestå av en objektsfunktion, en estiktionsekvation samt en vaiabel som benämns lagange multiplikato (Debetin, 1986). Lagange s multiplikato visa maginalvädet. Maginalvädet ange u mycket den sammanlagda objektsfunktionen (1) föändas om paametevädet K föändas med en enet. Fö att fötydliga modellen oc på ett enkelt sätt visa effektena av föändinga i påvekande faktoes numeäa väde edovisas föst en modell med endast två intessentguppe, ( oc ) Substitution av x x x x x a S = i (7) ge,

29 Fösta odningens nödvändiga villko fö ett maximum, ges av ekvation (9) (1) givet att en ine lösning existea, vilket innebä att > samt >. ( ) () ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) a 1 9 = = = = = = = = Y Y Y L K L a L a a L λ λ λ λ λ Föenkling av ekvation (9) & (1) ge, () ( ) ( ) ( ) ( ) = = a a a Y Y λ λ λ Fö att beäkna samt sättes ekvation (8) lika med (9) enligt (15), ( ) ( ) ( ) ( ) & 13 a a a Y Y λ λ λ = Fån (9) följe att = 1- vilket substitueas i ekvation (15) ( ) ( ) ( ) ( ) a a a Y Y λ λ λ = Föutsatt att ( ) ( ) ( ) ( ) Y 1 λ a λ samt K icke ä bindande, det vill säga λ oc λ ä lika med noll, gälle att

30 1 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) a a a a a a a a a a a a = = = = = = Ekvationen fö ä spegelbilden av ekvationen fö, vilket innebä att index samt byte plats i (17) vilket ge (18). ( ) ( ) ( ) ( ) 18 a a = Utifån (17) oc (18), vilka definiea espektive intessentgupps optimala andel, kan någa föenklade antaganden göas fö att påvisa effektena av en föänding i paametanas väde. Fömögenetsmassan,, a enbat betydelse i (17) oc (18) i det fall det föeligge en skillnad i basen fö inkomstskatten elle då avkastningen skilje sig mellan intessentena, det vill säga att a a elle. Om det föeligge skillnade mellan basen fö inkomstskatt elle avkastningen kan inte ekvation (17) elle (18) föenklas vidae, oc då påveka födelningen. Om basen fö inkomstskatte samt avkastning ä lika fö de båda intessentguppena a ingen invekan på intessentguppenas optimala andela av fömögenetsmassan oc en föenkling enligt (14) kan genomföas. Om a = a oc = ges, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 19 = = = detta fall påvekas de optimala andelana av fömögeneten endast av skillnade i skattesatse mellan de två intessentena, vilka definieas av oc.

31 Om det vidae föutsätts att = eålls, ( ) ( ) 1 1 = = = Ekvation (19)-(1) visa således på ett intessant samband. det fall att såväl avkastningen samt beskattningssituation ä lika fö de båda intessentguppena ä en likadelning av fömögeneten mellan intessentguppena den u ekonomisk synvinkel bästa stategin. Det ä även intessant att analysea på vilket sätt en föänding av en intessentgupps skattesats elle avkastning påveka den samlade nyttan os samtliga intessente. Paameten λ beteckna maginalvädet fö objektfunktionen. λ ange u mycket objektsfunktionen föändas då K föändas med en enet. v () famgå även u λ påvekas av en intessentgupps skattesats elle avkastning, vilket även ange u nyttan fö den sammanlagda familjen påvekas. λ espektive λ Y ges av följande samband, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Y Y a a a = = λ λ λ Ekvation () inneålle vaiablen λ Y, som ges av (3), vafö uttycket fö λ Y kan substitueas in i ekvation (), vilket ge (4). ( ) ( ) ( ) 4 1 a a a = λ ekvation (4) utgö den optimala andelen fö vilken kan betecknas * användas. På motsvaande vis betecknas den optimala andelen fö, *. Således kan λ beäknas via ekvation (5), ( ) ( ) ( ) ( ) * * * a a a = λ

32 3 ( ) C L Max λ λ,,, : ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 6 K λ K λ S 1 S 1 S 1 C C C C C ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 7 K λ K λ C C C C C C ( ) C L Max λ λ,,, :.1. Modell med te intessente Denna modell gundas på te olika intessentguppe. Fö att påvisa att effektena på den optimala födelningen av fömögenetsmassan beoende på inkomstkav, skattesatse samt avkastningsnivåe os de olika intessentguppena ä likatad oavsett antalet intessentguppe analyseas den teoetiska modellen med te intessentguppe. Modellen ä en föenklad vesion av modellen med två intessente. Föenklingen bygge på ett föenklat antagande öande beskattningen i modellen. Uttycket x x x x x a S = föenklas till x x x S =. Om den inte föenklas bli komplexiteten i algeban alltfö sto. Den föenklade modellen påvisa dock på samma intessanta föållanden som i en modell med två intessente. Nästa steg ä att substituea in det föenklade uttycket fö S i modellen, vilket innebä S x = x x,

33 4 Nästa steg ä att analysea fösta odningens nödvändiga villko, dä de patiella deivatona sätts lika med noll, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) = = = = = = = = = = C C C C C K L K L L L L λ λ λ λ Föenkling av ekvationena (8), (9) & (3) ge, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) = = = C C C C λ λ Nu åtestå beäkning av,, oc C vilket ske genom att sätta ekvation (33) oc (34) samt (33) oc (35) lika med vaanda,

34 5 Om ekvation (33) sättes lika med ekvation (34) eålls, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) C C C C C = = = = = λ λ λ λ λ λ λ λ λ λ ä den andel av fömögeneten som tillfalle intessentgupp. samt C beäknas på motsvaande sätt som, se bilaga 1 fö samtliga beäkningssteg. ( ) ( ) 37 C = λ λ ( ) ( ) 38 C C C C = λ Ekvation (37) inneålle vaiabeln C som ges av (38), vafö uttycket fö C substitueas in i ekvation (37), vilket ge, ( ) ( ) ( ) 39 C C C = λ λ λ Om vi föutsätte att = = C samt att = = C eålles, ( ) ( ) ( ) 4 λ λ λ Föutsatt att estiktionena ä icke bindande, gälle att

35 6 ( ) ( ) ( ) 41 Efte elimineing av uttycket fö, som edovisas i sin elet i bilaga, eålls följande uttyck, ( ) 4,5 = ( ) ( ) /,5,75,5,5,5,5 = = = = Vid en optimal födelning av fömögenetsmassan ä :s andel således en tedjedel. Vidae beäknas av C:s andel fö att kontollea om likadelning mellan intessentguppena ä den ekonomiskt optimala födelningen i en modell med te intessentguppe. ntessentgupp C:s andel av fömögenetsmassan beäknas genom att ekvation (43) substitueas in i ekvation (4), ( ) ( ) ( ) 44 3) ( / 3) (1/ C C C C C C C = λ λ Om vi föutsätte att = = C,att = = C samt att estiktionena ä icke bindande eålles följaktligen, ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) / / 4 3) (4 / 4 3) ( / 3) ( / = = C

36 Fån (43) oc (45) eålles att andelana fö intessentgupp oc C ä totalt /3, vilket innebä att intessentgupp :s andel ä 1/3. Fömögeneten komme således att födelas lika mellan intessentguppena föutsatt att dessa kännetecknas av samma avkastning samt samma skattesituation. Den peliminäa slutsatsen ä däfö att om intessentena i ett geneationsskifte a samma skattemässiga oc finansiella föutsättninga ä den ekonomiskt optimala stategin en lika födelning av fömögenetsmassan mellan intessentguppena. Dock bö det beaktas att föutsättningana kan vaiea avsevät mellan olika intessentguppe i skilda planeingssituatione, vilket öka incitamenten att tillämpa modellen på fallgåda vilka pesenteas i kapitel 5. Fö en analys av avkastningsnivåenas påvekan på objektfunktionen intoduceas fån en modell med te intessente följande beäkninga av lambda. ( 33) ( 34) λ λ = = * * ( 1 ) ( 1 ) ( 46) ( 47) 7

37 . Tillämpning av den teoetiska modellen - sammanfattning Fö att visa på vilka effekte som uppstå vid en simuleing av data i modellen fö två espektive te intessentguppe analyseas de ekonomiskt optimala andelana *, * samt C *. Vädena på den lagangeska multiplikaton, λ, λ samt λ C beäknas med jälp av funktionen SOLVER i Excel. Viktigt att notea ä att modellen med två intessente ä något me komplex oc me detaljead än en modell med te intessente. De båda modellena visa dock på samma intessanta samband, nämligen att vid lika föutsättninga mellan intessentguppena ä den optimala stategin att födela fömögenetsmassan lika mellan intessentguppena. Den optimala födelningen mellan intessentguppena föändas dock om föutsättningana skilje sig mellan de enskilda intessentguppena. Simuleingsmodellen edovisas i bilaga numme 3. simuleingsmodellen ske te gundläggande antaganden som ge olika utfall vid en simuleing av väden.! Lika föutsättninga mellan intessentguppena! ntessentguppena föutsätts kaakteiseas av olika avkastningsnivåe på genomföda investeinga! Skatte- oc avgiftsuttaget skilje sig mellan intessentguppena! Kavet på lägst inkomst vaiea Utifån gundvädena i simuleingen föändas paametevädena,, K vilket påveka den optimala födelningen av fömögenetsmassan. Vädet på den lagangenska multiplikaton, λ, som visa på föändingen i objektsfunktionens väde givet att inkomstkavet os en elle två intessentguppe föändas. Slutsatsen ä således att om ett specifikt inkomstkav existea os en elle flea intessentguppe bli objektsfunktionens optimala väde alltid något läge jämföt med den ekonomiskt optimala födelningen. Det ä således intessant att analysea u mycket ett inkomstkav elle en föänding av kavet minska den samlade fömögeneten vid t = t 1 fö samtliga intessente. nalysen pesenteas i avsnitt..1 som beandla de två vesionena av modellen me ingående. De gundväden som antagits i simuleingen gundas på väden enligt nedan,! Fömögenetsmassan ä 1 kono! vkastningsnivå om 5 till 1 pocent! asen fö skatte- oc avgiftsuttag uppgå till mellan 5 oc 35 pocent! Vid inkomst av kapital ä kapitalskatten 3 pocent! Den genomsnittliga skatten vid inkomst av näingsveksamet ä 6 pocent vid en inkomstnivå på 5 kono! Kavet på lägsta kapitalinkomst vaieas fö intessent oc C mellan oc 157 5k 8