7 Elektricitet. Laddning
|
|
- Sara Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva laddningen, s.k. influens. Detta esultea i en sned laddningsfödelning inom ledaen. Ledaen få ett öveskott av negativ laddning näa den positiva laddningen och ett öveskott av positiv laddning länge in i ledaen. Den attaheande kaften på den positiva laddningen bli med stöe än den epelleande kaften och den positiva laddningen attaheas av den neutala ledaen. -e -e e e -e -e e e Sva: Sant 7. De den tedje, positivt laddade, metallkulan C placeas näa B attaheas de lättöliga, negativt laddade, elektonena, i A, B och ledaen mellan de två av C. Vi få ett öveskott av negativ laddning i B och ett undeskott i A. Då ledaen avlägsnas kvastå den laddningsfödelningen oavsett om kula C ä kva elle inte. esultatet bli att A ä positivt laddad och B ä negativt laddad. Sva: c)
2 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Se bokens Sva till övninga plus bild nedan. 7.4 Se bokens Sva till övninga plus bild nedan. 7.5 Se bokens Sva till övninga plus bild nedan.
3 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Kaft, spänning och elektiska fält 7.6 Föst: F k Sen: 4 F k k k F 4 ( ) d.v.s. kaften ä oföändad. b) Elektiska fält ha, i vaje punkt, samma iktning som kaften på en positiv laddning man tänke sig placead i punkten, d.v.s. bot fån positiv laddning och mot negativ laddning. Sva: a) Falskt och b) sant 7.7 Den sökta Coulombkaften fås som F k 0, Fö att kunna äkna ut F behöve vi k. Detta fås fån situationen föe vilket ge 0 k 0,040 k 0 0, 040 Den sökta kaften fås nu som F Sva:, N k 0, 0 0,040 0, N, N
4 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Den esulteande kaften på A fås som kaften fån B plus kaften fån C. och med att alla te laddninga ä positiva ä båda dessa epelleande, d.v.s. iktade åt vänste. F F BpåA F CpåA B k AB A C k CB A k A B AB C CB 9,6 0 C, A 9,4 0 C, B 9 7, 0 C, C AB,7 0 3 m och 3,7 0 m CB 3 3,4 0 m Detta ge,4 0 7, 0 F 8,99 0, (,7 0 ) ( 3,4 0 ) N 0,059 N Sva: 6 mn åt vänste 7.9 Kulonas öveskottsladdning födela sig jämnt på de te då de ä i kontakt med vaanda. Detta ge att vaje kula få laddningen 0,0 6,0 µc,0 µc 3 Kaften på fås sedan som kaften fån plus kaften fån 3. och med att alla te kulo ha samma laddning och det ä lika långt mellan och som mellan och 3 ä de två kaftena också lika stoa. De ha dock inte samma iktning, tots att de båda ä epelleande. F 3 på 3 a F F på
5 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel (,0 0 ) Hä ä F på 8,99 0 k 3 (,5 0 ) N 5754 N och F 3 på F på 5754 N, dock med annan iktning. Stoleken på summan av de två fås med Pythagoas sats F F F på på N 837 N och dess iktning med lämpligt tigonometiskt samband F 5754 på a tan tan tan ( ) F 5754 på 45 3 Sva: 8, kn iktad 45 snett nedåt vänste. 7.0 Den elektiska kaften F k ska vaa lika sto som tyngdkaften F mg d.v.s. k mg u vilket det sökta avståndet fås som k mg Dä stoleken på laddningana ä och 9,5 0,60 0 m 0,0 kg C 400,5 C k vilket ge k mg mg 400,5 9 8,99 0 m 3,8 0 0,0 9,8 7 m Sva: m
6 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7. Spänning W E u vilket den sökta anegiomvandlingen fås som Sva: 0,65 GJ 6 8 E 5, J 6,5 0 J 7. Elektiska fältet k F E k 9 75 C och 0 0 0, m Detta ge E 8,99 0 V/m 0,0 Sva: 4,7 MV/m 6 4,68 0 V/m 7.3 Potonen sväva om kaft uppåt F E ä lika sto som kaft nedåt d.v.s. F mg E mg u vilket den sökta fältstykan fås som mg E m m 7 on,673 0 kg,60 9 on 0 7, ,8 7 vilket ge E V/m,06 0 V/m 9,60 0 Sva: 03 nv/m C
7 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Den elektiska fältstykan mellan plattona: E V/m,0 0 V/m d 3,0 0 Sva: 0 MV/m 7.5 Newtons :a lag ge F m a es F E es d vilket ge patikelns massa som F m es d a a, 5 V, ad,0 0 Detta ge patikelns massa som Sva:, 0 6 C, a m/s och d 0,00 m. 6,5,0 0 m kg,4 0 0,00 5 kg 5 kg
8 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel a) Det esulteande elektiska fältet, E, i P fås som summan av fälten fån och. Fälten fån och.ha samma styka men olika iktninga. Deas styka ä E E k 6,0 0 C och 0, 50 m och deas iktninga famgå av figuen nedan. P De två fälten ta ut vaanda i vetikalled. Summan av de två fås med som summan av deas hoisontella komposante. E E E,hoisontell,hoisontell och E,hoisontell E E,hoisontell E cos50 cos50 Detta ge E E cos50 E cos50 k cos50 k cos50 k cos50,0 0 0, ,99 0 cos50 N/C 9459 N/C åt höge
9 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 b) Newtons :a lag ge acceleationen som Fes E a m m 4,0 µc, E 9459 N/C och m, 0 6 4, Detta ge a m s 68 m s åt höge. 3, 0 Sva: a) 9 kn/c åt höge och b) 70 m s åt höge 3 kg Potentiell enegi och ential 7.7 Den entiella enegins nollnivå väljs godtyckligt. Potential ä diekt beoende på den entiella enegin så dess nollpunkt ä med också godtycklig. Ett elektiskt fält, emot, ha fasta nollpunkte. Det elektiska fältet kan alltså vaa noll entialen ä noll, men behöve inte vaa det. Sva: Falskt 7.8 Ett homogent elektiskt fälts styka ges av E d V 88V och d 0,05 m vilket ge V E d Sva: 3,5 kv/m 88 0,05 V/m 350 V/m
10 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel a) Den positivt laddade onen påvekas av en kaft i fältets iktning. Den komme med att acceleeas i fältets iktning och dess elektiska entiella enegi minska då med E Es 9,60 0 C, E 3,5 0 N/C och s 0,070 m 9 3 vilket ge E,60 0,5 0 0, 070 J, J b) Elektonen skjuts iväg i fältets iktning. Den negativt laddade elektonen påvekas av en kaft motsatt iktad fältet, tvätom som i a). Dess elektiska entiella enegi öka fö med E Es, c) Minskningen i elektisk entiell enegi ge hä en motsvaande ökning i öelseenegi. mv E Ek u vilket den sökta hastigheten fås som J v E m E, J och m m,673 kg 7 on 0 7, Detta ge v m/s,83 0 m/s 7,673 0 d) Enegin bevaas alltid. Då elektonen öt sig de 7,0 cm ha en del av dess uspungliga öelseenegi blivit till elektisk entiell enegi, esten ä kva som öelseenegi. Detta ge E k,0 Ek E elle mv 0 mv E v v 0
11 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 vilket ge mv 0 v0 m E u vilket den sökta uspungshastigheten v 0 fås mv 0 mv 8 0 E m m v 0 E 8 4m m v 0 E 8 8 3m v 0 E 8 v 0 8E 3m v 0 8E 3m E, J och melekton 9,09 0 Detta ge elektonens uspungshastighet som m kg 7 8,80 0 v0 m/s 3 3 9, ,053 0 m/s Sva: a) Minska med,8 0 7 J, b) Öka med,8 7 0 J, c) 5,8 0 m/s och d) 6 9, 0 m/s 7.0 a) Potentialen fås som V E E Es vilket ge Es V Es E F
12 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Hä ä F k on on k vilket ge E k on som ge den sökta entialen som Hä ä s k on V så V k on s k 9 on,60 0 on C och 0,05 m. Potentialen,5 cm fån en on fås då som 9 9,60 0 V 8,99 0 J/C 0,05 5, J/C on on b) V V V k k kon 0, 00 m och 0, 05 m vilket ge 9 9 V 8,99 0,60 0 J/C 0,00 0,05 8, J/C c) Spänningen mellan två punkte ä lika sto som skillnaden i ential mellan punktena. 8 V 8,64 0 V 8,64 0 μv Sva: a) 5,8 8 J/C, b) 0 8,6 8 0 J/C och c) 8,64 0 μv
13 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Elektiska ketsa Stöm och esistans 7. Ohms lag ge att vilket ge t t Om ändas till så ändas alltså spänningen fån till. Detta betyde att om antalet laddninga som passea genom en esistans vaje sekund födubblas, födubblas spänningen öve esistansen. Sva: Falskt 7. En metalltåds esistans ges av ρl A vilket ge den sökta esistiviteten som ρ A l Hä ä 3,8 Ω, A 7, mm 7, 0 6 m och l,5 m Detta ge 6 3,8 7, 0 5 ρ Ωm,08 0 Ωm,5 5 Sva:, 0 Ωm Esättningsesistans 7.3 Ohms lag ge stömmen som A och B ä paallellkopplade och med spänningen samma öve de två. Den få heta.
14 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 A ha dubbelt så sto esistans som B. Det kan skivas som A B Stömmen i A fås nu som A A och stömmen i B fås som B B B A Stömmen i B ä alltså dubbelt så sto som den i A, Sva: Sant 7.4 Ohms lag ge spänningen som ä ketsens esättningsesistans. Vid paallellkoppling fås den fån A som vilket ge de sökta spänningen som,0 A,,0 Ω och 3,0 Ω.,0 3,0 Detta ge,0 V,4V,0 3,0 Sva:,4 V 7.5 Vid seiekoppling ä stömmen densamma öveallt. -
15 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Ohms lag ge spänningen öve den anda esistans som fås, med hjälp av Ohms lag, fån den fösta esistansen Detta ge den sökta spänningen som 0,50 V, Ω och 5,0 Ω Detta ge 0,50 5, 0 V 0,08 V Sva: 0, V 7.6 Vid paallellkoppling ä spänningen densamma öve kopplingens alla gena. Ohms lag ge stömmen genom den anda esistans som fås, med hjälp av Ohms lag, fån den fösta esistansen Detta ge den sökta stömmen som - 0,50 A, Ω och 5,0 Ω
16 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Detta ge Sva:, A 0,50 A, A 5,0 7.7 Stömmen i A ä ketsens huvudstöm och stömmen i B ä stömmen genom. A: Ohms lag ge stömmen i A som A ä ketsens esättningsesistans. Den beäknas i två steg: i) Föst beäknas esättningen till de seiekopplade och Ω 0 Ω es ii) Sedan beäknas esättningen till de paallellkopplade och 3 es. es - elle es es es 0 7 Ω 64,03 Ω 0 7 Nu kan stömmen i A beäknas som
17 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 B A 7 64,03 A,98 A Ohms lag ge stömmen i B som B Sva:,0 A och 0,74 A Ohms lag ge den sökta esistansen som A 0,738 A 0,35 0 V 7,0 V 0Ω 0Ω 0Ω och Ω 0Ω Ohms lag ge stömmen genom Ω esistansen Ω Ω Ω Ω 0Ω vilket ge Ω Ω 0Ω 0Ω 3 7,0 och 0Ω 0, 35 A 0,95 A Ω Ohms lag ge den sökta esistansen som Sva: 36 Ω 7,0 0,95 Ω 35,9 Ω 7.9 a) Ketsens esättningsesistans beäknas i två steg: i) Föst beäknas esättningen till de två seiekopplade 4 Ω motstånden es 4 4 Ω 8 Ω ii) Sedan beäknas esättningen till de paallellkopplade 56 Ω och 8 56 es.
18 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 elle 8 56 Ω 8,67 Ω 8 56 b) Ohms lag ge stömmen genom 56 Ω-motståndet som 56Ω 56 Ω 56Ω 56 Sva: a) 9 Ω och b) 0, A A 0,4 A 7.30 Spänningskällans spänning kan beäknas som spänningen öve 9 Ω-motståndet plus spänningen öve paallellkopplingen. 9 Ω paallell Spänningen öve paallellkopplingen bestäms föst. Ohms lag ge ( Ω ) Ω paallell 0Ω 0Ω 0Ω 0 0 0Ω 0Ω 0Ω paallell 0Ω 0Ω 0 0 vilket ge 0Ω 4, ( ) ( ) 0 0Ω V,6 V Spänningen öve 9 Ω-motståndet fås, enligt Ohms lag, som 9Ω 9Ω9Ω 9Ω paallell paallell paallell vilket ge paallell 9Ω 9Ω paallell Paallellkopplingens esättningsesistans fås fån som paallell paallell Ω Ω paallell,6 vilket ge 9 Ω 9Ω 9 V,4 V paallell Spänningskällans spänning kan nu beäknas enligt Sva: 4 V 9 Ω paallell,4,6 V 4 V
19 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Enegi och effekt i elektiska ketsa 7.3 Då en stöm flyte genom en esistans utvecklas effekten P P som, med Ohms lag, kan skivas som P Om stömmen 3 flyte genom samma esistans utvecklas effekten ( 3 ) 9 P P 9 3 Om stömmen bli 3 gånge stöe bli alltså effekten 9 gånge stöe. Sva: Sant 7.3 LED-ns effekt ä 50 W läge än glödns. På ett å motsvaa det enegin: E Pt P 50 W och t s s Detta ge E Pt J J 576,8 MJ Om 3,6 MJ kosta,0 k kosta 576,8 MJ Sva: 440 k 576,8 k 438 k 3, Effekten fås som P A 7,98 W 5,5 W Sva: 50W 7.34 Spänningen öve n ska vaa 5,0 V 5,0 V samtidigt som spänningen öve och motstånd ska vaa 0 V motstånd motstånd 0 V Detta ge 5,0 och ( ) 0 motstånd
20 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 vilka tillsammans ge 5,0 ( ) 0 motstånd u vilket det sökta motståndet fås enligt motstånd 0 5, ,0 5,0 motstånd 3 Ett uttyck fö ns esistans fås fån uttycket fö effekten P elle P Detta ge det sökta motståndet uttyckt i givna stohete som 3 P motstånd 5,0 V och P 0 W vilket ge Sva: 7,5Ω motstånd 5,0 3 Ω 7, 5Ω 0 ne esistans 7.35 Spänningen mellan polena på ett battei ä beoende på stömmen genom batteiet vilken ä beoende av ketsen som kopplas till batteiet. Sva: Falskt 7.36 Fö ett battei gälle ε i vilket ge den ine esistansen som
21 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 i ε Fö ketsen som kopplas till batteiet gälle även u vilket ett uttyck fö stömmen fås som Detta ge i ε ( ε ) ε V, V och 7,0 Ω vilket ge batteiets ine esistans som Sva: i 0,64Ω ( ) 7,0 Ω 0, 636Ω 7.37 a) Fö batteiet gälle ε i Fö ketsen som kopplas till batteiet gälle även Detta ge ε ( ) i i och den sökta stömmen fås som ε i ε V, 4,0 Ω och 0, 30Ω Stömmen bli då A,79 A 4,0 0,30 b) Polspänningen bli,79 4,0 V, V Sva: a),8 A och b) V i
22 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Lampan lyse med angiven effekt vid angiven stöm om spänningen öve den ä P Batteiets polspänning ges av ε i,5 0,40 V 3,75 V och Detta ge ε i u vilket den sökta esistansen fås som ε i ε 9, 0V, 0,40 A, i 0, 5Ω och 3,75 V Detta ge Sva: 3 Ω 9,0 0,40 0,5 3,75 Ω, 98Ω 0,40 Att mäta spänning och stöm 7.39 Ytte voltmetekoppling ä lämplig att använda vid stoa. Sva: Falskt 7.40 Se bokens Sva till övninga 7.4 a) Voltmeten visa spänningen öve paallellkopplingen. Den kan bestämmas med hjälp av att effekten i en av esistoena ges av P vilket ge P P 3,9 W och,6/ A 0,8 A Stömmen genom den ena esistansen ä lika sto som stömmen genom den anda i och med att de ä paallellkopplade och lika stoa.
23 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Voltmeten visa 3,9 0,8 V 4,88 V b) Ampeemeten mäte den totala stömmen i ketsen. nnan gå sönde fås ketsens totala esistans fån innan innan som innan esistoena ä likadana så vilket ge innan Då gå sönde öka ketsens esistans till efte och med att ketsens esistans öka minska den totala stömmen i ketsen och ampeemetens utslag minska. Voltmeten mäte spänningen öve paallellkopplingen som hä ä samma som spänningen öve batteiet. och med att batteiets ine esistans kan fösummas ä denna spänning obeoende av stömmen i ketsen och med obeoende av ketsens esistans. Voltmetens utslag ä med oföändat. Sva: a) 4,9 V och b) altenativ C)
Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Läs merUPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
Läs merLösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10
Läs merDatum: Tid:
Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
Läs merTENTAMEN I FYSIK. HF0022 Fysik för basår I TENA / TEN1, 7,5 hp Tekniskt basår/bastermin TBASA Svante Granqvist, Niclas Hjelm, Staffan Linnæus
TENTAMEN I YSIK Kusnumme: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omattning och betygsgänse: Övig inomation: H00 ysik ö baså I TENA / TEN1, 7,5 hp Tekniskt baså/bastemin TBASA
Läs merAngående kapacitans och induktans i luftledningar
Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns
Läs merLösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09
Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan
Läs mer14. Potentialer och fält
4. Potentiale och fält Vågekvationena fö potentialena educeas nu till [Giffiths,RMC] Fö att beäkna stålningen fån kontinueliga laddningsfödelninga och punktladdninga måste deas el- och magnetfält vaa kända.
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Läs merLösningsförslag nexus B Mekanik
Lösningsföslag 1 Mekanik 101. Stenen falle stäckan s. s gt 9,8 1, 6 m 1,6 m Sva: 1 m 10. Vi kan använda enegipincipen: mv mgh v gh Hastigheten vid nedslaget bli då: v gh 9,85 m/s 6 m/s Sva: 6 m/s 10. a)
Läs merGravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar
Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade
Läs merFöreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.
1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte
Läs mer9 Elektricitet LÖSNINGSFÖRSLAG. 9. Elektricitet. 4r 2, dvs. endast en fjärdedel av den tidigare kraften. 2, F k Q 1 Q 2 r 2
LÖSNNGSFÖSLAG 9 Elektricitet 90. Se lärobokens facit. 90. Elektronens laddning är, 0 9 C. För att neutralisera den positiva laddningen på klotet måste man,5 0 9 därför tillföra, 0 9,6 0 0 st elektroner.
Läs merMekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Mekanik 2010 05 28 Mekanik fö I, SG1109, Lösninga till poblemtentamen, 2010 05 28 Uppgift 1: En lätt glatt stång OA kan otea king en fix glatt led i O. Leden i O sitte på en glatt vetikal vägg. I punkten
Läs merFöreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.
Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga
Läs mer1 Rörelse och krafter
1 Röelse och kafte 101. Man bö da vinkelätt mot vektyget. Kaften F beäknas då genom att momentet M = F! l " F = M l Sva: 40 N = 110 0,45 N = 44 N 10. a) Maximalt moment få Ebba i de ögonblick då kaften
Läs merMatematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic
Tentamen TEN, HF0, juni 0 Matematisk statistik Kuskod HF0 Skivtid: 8:-: Läae och examinato : Amin Halilovic Hjälpmedel: Bifogat fomelhäfte ("Fomle och tabelle i statistik ") och miniäknae av vilken typ
Läs merI ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0
Föeläsning 3 Motsvaa avsnitten 3. 3.2.4, 3.3.2 3.4 i Giffiths Laplace och Poissons ekvation (Kap. 3.) I ett omåde utan elektiska laddninga satisfiea potentialen Laplace ekvation 2 () = 0 och i ett omåde
Läs merÖvning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Läs merω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led
y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.
Läs merOmtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 18 augusti
Omtentamen IF33 Elläa tisdagen den 8 augusti 5 9.-3. Samtidigt gå en liknande tentamen fö IE6 välj ätt tentamen! Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79
Läs merTentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 5 juni
entamen i IF33 Elläa tosdagen den 5 juni 4 9.-3. Samtidigt gå en liknande tentamen fö IE6 välj ätt tentamen! Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79 4487
Läs merDen geocentriska världsbilden
Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2
LEDNINGA TILL POBLEM I KAPITEL LP Satelliten ketsa king joden oc påvekas av en enda kaft, gavitationskaften fån joden Enligt Newtons v e allänna gavitationslag ä den = G M e () v dä M oc ä jodens espektive
Läs merVågräta och lodräta cirkelbanor
Vågäta och lodäta cikelbano Josefin Eiksson Sammanfattning fån boken Ego fysik 13 septembe 2012 Intoduktion Vi ska studea koklinjig öelse i två dimensione - i ett plan. Våätt plan och lodätt plan Exempel
Läs merTvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.
villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och
Läs merUpp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE6 Inbyggd Elektonik F F3 F4 F Ö Ö PIC-block Dokumentation, Seiecom Pulsgivae I, U, R, P, seie och paallell KK AB Pulsgivae, Menypogam Stat ö pogammeingsguppuppgit Kichos laga Nodanalys Tvåpolsatsen RR
Läs merLösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism
Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h
Läs merTemperaturmätning med resistansgivare
UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad
Läs merθ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
Läs merLösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola
Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl
Läs merTentamen IF1330 Ellära torsdagen den 4 juni
entamen IF33 Elläa tosdagen den 4 juni 5 9.-3. Samtidigt gå en liknande tentamen fö IE6 välj ätt tentamen! Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79 4487
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF33 Elläa F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Stömketsläa Mätinstument Batteie ikstömsnät Tvåpolsatsen KK AB Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkets Kondensato Tansiente KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK3 AB3
Läs merOmtentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 22 augusti
Omtentamen i F33 Elläa tosdagen den augusti 3 9.-3. Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista), entamensuppgiftena behöve inte åtelämnas
Läs merErgo Fysik 2 Lösningar till Ergo Fysik 2, 47-10672-1, kp 1-8
Ego Fysik Lösninga till Ego Fysik, 47-067-, kp - Tyckfel (fösta tyckningen) Sida Va Stå Skall stå Exepel ad 4,6 0 9 J,6 0 9 J 40 Exepel ad 5 600,5 N 500 N 600,5 N 500 N 4 Rad 5-6 centalkaft centipetalkaft
Läs merUpp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)
Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm
Läs merFöreläsning 7 Molekyler
Föeläsning 7 Molekyle Joniska bindninga Kovalenta bindninga Vibationsspektum Rotationsspektum Fyu0- Kvantfysik Kovalenta och joniska bindninga Atomena få en me stabil odning av elektonena i de yttesta
Läs merOmtentamen med lösningar i IF1330 Ellära tisdagen den 15 augusti
Omtentamen med lösninga i F Elläa tisdagen den 5 augusti 7 4.-8. Samtidigt gå en liknande tentamen fö E6 väl ätt tentamen! Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist,
Läs merXV. Elektriska fält. XV.1. Kraften mellan laddningar: Coulombs lag F E ( ) 2 ( ) N F E.
XV. lektiska fält Fö tillfället vet vi av baa fya olika fundamentala kafte i univesum. Dessa ä: Gavitationskaften Bekant fån mekanikenkusen Den elektomagnetiska kaften Detta kapitels ämne, osaken till
Läs mer2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)
1 Föeläsning 11 9.1-9.2.2 i Giffiths Randvillko (Kap. 7.3.6) (Vi vänta till föeläsning 12 med att ta upp andvillkoen. Dä används de fö att bestämma eflektion och tansmission mot halvymd.) De till Maxwells
Läs merTentamen med lösningar i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj
Tentamen med lösninga i F lläa måndagen den 9 ma 7 8.-. Samtidigt gå en liknande tentamen fö 6 väl ätt tentamen! Allmän infomation xaminato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79
Läs mer1 Två stationära lösningar i cylindergeometri
Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes
Läs mersluten, ej enkel Sammanhängande område
POTENTIALFÄLT ( =konsevativt fält). POTENTIALER. EXAKTA DIFFERENTIALER Definition A1. En kuva = ( t), och ändpunkten sammanfalle. a t b ä sluten om ( a) = ( b) dvs om statpunkten Definition A. Vi säge
Läs merREDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK
Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken
Läs mer2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)
Tentamen i Matematik HF9 (H9) feb Läae:Amin Halilovic Tid:.5 7.5 Hjälpmedel: Fomelblad (Inga anda hjälpmedel utöve utdelat fomelblad.) Fullständiga lösninga skall pesenteas på alla uppgifte. Betygsgänse:
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF33 Elläa F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Stömketsläa Mätinstument Batteie ikstömsnät Tvåpolsatsen KK AB Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkets Kondensato Tansiente KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK3 AB3
Läs merFYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.
FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften
Läs merTentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik
Tentamen i Mekanik I del Statik och patikeldynamik TMME8 0-0-, kl 4.00-9.00 Tentamenskod: TEN Tentasal: Examinato: Pete Schmidt Tentajou: Pete Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöke salana ca 5.00 och 7.30) Kusadministatö:
Läs merGrundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: Ladokkod: tentamen 145TG (41N19) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 1 juni 17 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Läs merFysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9
Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Skrivtid: kl. 14:15-17:15 Hjälpmedel: Formelsamling, grafritande miniräknare, linjal Lärare: ASJ, HPN, JFA, LEN, MEN, NSC Möjliga poäng: 20 E-poäng + 12 C-poäng
Läs merKontrollskrivning Mekanik
Institutionen fö fysik, kemi och biologi (IFM) Macus Ekholm TFYA6/KTR Kontollskivning Mekanik novembe 06 8:00 0:00 Kontollskivningen bestå av 3 uppgifte som totalt kan ge 4 poäng. Fö godkänt betyg (G)
Läs mer1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att
MEKANIK KTH Föslag till lösninga vid tentamen i 5C92 Teknisk stömningsläa fö M den 26 augusti 2004. Kaftekvationens pojektion i plattans nomaliktning ge att : F ṁ (0 cos α) F ρv 2 π 4 d2 cos α Med givna
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl
Tentamen i Matematik, HF9, septembe, kl 8.. Hjälpmedel: Endast fomelblad (miniäknae ä inte tillåten) Fö godkänt kävs poäng av 4 möjliga poäng (betygsskala ä A,B,C,D,E,FX,F). Betygsgänse: Fö betyg A, B,
Läs mer=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räta linje och plan RÄTA LINJER OCH PLAN Räta linje: Låt L vaa den äta linjen genom punkten P = x, y, som ä paallell med vekton v = v, v, v ) 0. 2 3 P v Räta linjens ekvation
Läs merPROV ELLÄRA 27 oktober 2011
PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar
Läs merTFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kei och biologi (IM) Macus Ekhol TYA16/TEN2 Tentaen Mekanik 29 as 2016 14:00 19:00 Tentaen bestå av 6 uppgifte so vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välotiveade sat
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 205-2-22 för W2 och ES2 (FA54) Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Skrivtid:
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merLösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)
Institutionen fö Matematik, KTH, Olle Stomak. Lösningsföslag till tentamen i 5B117 Diffeential- och integalkalkyl II fö F1, 2 4 1. 1. Funktionen f(x, y) = xy x 2 +y 2 (x, y) (, ), (x, y) = (, ) ä snäll
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)
LEDIGR TILL ROLEM I KITEL 3-48) L 3. α Mg ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften
Läs merx=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.
Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z LINEARISERING NORMALVEKTOR NORMALRIKTNING TILL YTAN Låt z vaa en dieentieba unktion i punkten a b
Läs merVärt att memorera:e-fältet från en punktladdning
I summy ch.22 och fomelld ges E fån lddd lednde sfä, linjelddning, cylindisk lddning, lddd isolende sfä, lddd yt och lddd lednde yt Vät tt memoe:e-fältet fån en punktlddning Fån fö föeläsningen: Begeppet
Läs merKortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:
Kortfattat lösningsförslag Fsik, Tentamensdatum: 06011 1. Lösning: För att räkna ut den totala kraft som verkar på kan vi använda superposition. F C F res r =,0 mm B α r =,0 mm C F B Riktningen på kraften
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs merHjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0)
Prov ellära, Fya Lugnetgymnaset, teknkprogrammet Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, lnjal, mnräknare, formelsamlng. Ej tllåtet med nternetuppkopplng: Elektrsk laddnng. Skrv dtt för och efternamn : (/0/0).
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 05-06-04 för F och Q (FA54) Skrivtid: 5 tim Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Hjälpmedel:
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs merRepetition Elektriska fält & ellära Heureka 1: kap. 6 8 version 2016/2017
Repetition Elektriska fält & ellära Heureka 1: kap. 6 8 version 2016/2017 Statisk elektricitet När man gnider en ebonitstav med ett kattskinn, förs det över elektroner från skinnet till staven. Staven
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 7
LÖIGAR TILL PROLEM I KAPITEL 7 LP 7.1 Hissen komme uppifån och bomsas så att acceleationen ä iktad uppåt. Filägg pesonen fån hissgolvet. Infö nomalkaften som golvet påveka föttena med. Tyngdkaften ä. Kaftekvationen
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs merFö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)
Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt
Läs merXVI. Magnetiska fa lt
XV. Magnetiska fa lt Dessa a ndo, kallas fo magnetiska ole, sydol och nodol. odol, kallas den magnetiska olen, som sva nge sig mot no (nodso kande ol) i jodens magnetfa lt. En magnetisk diol kallas en
Läs merSkineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!
14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8
LÖSIGR TILL PROLEM I KPITEL 8 LP 8. Vi anta föst att den gina bomsande kaften F k ä den enda kaft som påeka öelsen och dämed också intängningsdjupet. Men eka ingen kaft i öelseiktningen? Fastän man i talspåk
Läs mer21. Boltzmanngasens fria energi
21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet
Läs mer= + = ,82 = 3,05 s
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når
Läs merr 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merUppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt
Kontollskivning 8 sep 7 VRSION A Tid: 8:5- Kus: HF6 Linjä algeba och anals (algebadelen) Läae: ik Melande, Nicklas Hjelm, Amin Halilovic aminato: Amin Halilovic Fö godkänt kävs 5 poäng Godkänd KS ge bonus
Läs merPotentialteori Mats Persson
Föeläsning 3/0 Potentilteoi Mts Pesson Bestämning v elektiskt fält Elektosttikens ekvtione: Det elektisk fältet E bestäms v lddningsfödelningen ρ vi Guss sts E d = ρdv elle uttyckt på diffeentilfom V E
Läs merGrundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: tentamen Ladokkod: A145TG (41N19A) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 18-6-1 Tid: 14.-18. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Läs merÖvningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt
Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer
Läs mer6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER
Kvantstatistik fö ideala gase 6 6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER 6. Fomuleing av det statistiska poblemet Vi betakta en gas av identiska patikla inneslutna i en volym V vilken befinne sig i ämvikt vid
Läs merUpp gifter. 2. Två elektroner befinner sig på ett avstånd av 0,42 nm från varandra. Beräkna den repellerande kraften på en av elektronerna.
1. På vintern har många bilägare problem med frost på bakrutan. På många bilar har man därför lagt in värmeslingor i glaset på bilens bakruta. Anta att värmeslingan har resistansen,24 Ω. a. Hur stor effekt
Läs merKurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15
Kus: HF9 Matematik Moment TEN Linjä Algeba Datum: 8 augusti 5 Skivtid 8:5 :5 Examinato: Amin Halilovic Undevisande läae: Elias Said Fö godkänt betyg kävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg A B C D E kävs
Läs merSammanfattning av STATIK
Sammanfattning av STATIK Pete Schmidt IEI-ekanik, LiTH Linköpings univesitet Kaft: En kafts vekan på en kpp bestäms av kaftens stlek, iktning ch angeppspunkt P. Kaftens iktning ch angeppspunkt definiea
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs mer1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på
Läs merr 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merNovenco Radialfläktar CAL
Novenco Radialfläkta CAL Poduktfakta Podukt Kaftigt byggd adialfläkt av medeltyckstyp, avsedd fö dift i aggessiv miljö. Användningsomåden Fö pocessluft i komposteingsanläggninga och anda installatione
Läs mer10 Dimensionering av balkar med varierande tvärsnitt och krökta balkar
x ap 0 Dimensioneing av balka med 0 Dimensioneing av balka med vaieande tväsnitt oc kökta balka Tabell 0. Allmänna balkfome. Pulpetbalk l Sadelbalk l ap l Kökt balk 'x 'ap 0 x x 0 l/-c/ l/ c/ γ = c/ =
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Tisdagen den 25 maj 2010 klockan 08.30-12.30 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniäknae samt en egenhändigt skiven A4 med valfitt
Läs merHeureka Fysik 2, Utgåva 1:1
Heueka Fysik, 978-91-7-5678-3 Utgåva 1:1 Sidan Va Rättelse 30 Rad 6 neifån 1 gt ska esättas med 1 gt 78 Lösning, ad 3 N -6 ska esättas med N 88 Rad 8 neifån e ev ska esättas e ev och v ska esättas med
Läs merGRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
Läs mer