7 Elektricitet. Laddning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7 Elektricitet. Laddning"

Transkript

1 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva laddningen, s.k. influens. Detta esultea i en sned laddningsfödelning inom ledaen. Ledaen få ett öveskott av negativ laddning näa den positiva laddningen och ett öveskott av positiv laddning länge in i ledaen. Den attaheande kaften på den positiva laddningen bli med stöe än den epelleande kaften och den positiva laddningen attaheas av den neutala ledaen. -e -e e e -e -e e e Sva: Sant 7. De den tedje, positivt laddade, metallkulan C placeas näa B attaheas de lättöliga, negativt laddade, elektonena, i A, B och ledaen mellan de två av C. Vi få ett öveskott av negativ laddning i B och ett undeskott i A. Då ledaen avlägsnas kvastå den laddningsfödelningen oavsett om kula C ä kva elle inte. esultatet bli att A ä positivt laddad och B ä negativt laddad. Sva: c)

2 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Se bokens Sva till övninga plus bild nedan. 7.4 Se bokens Sva till övninga plus bild nedan. 7.5 Se bokens Sva till övninga plus bild nedan.

3 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Kaft, spänning och elektiska fält 7.6 Föst: F k Sen: 4 F k k k F 4 ( ) d.v.s. kaften ä oföändad. b) Elektiska fält ha, i vaje punkt, samma iktning som kaften på en positiv laddning man tänke sig placead i punkten, d.v.s. bot fån positiv laddning och mot negativ laddning. Sva: a) Falskt och b) sant 7.7 Den sökta Coulombkaften fås som F k 0, Fö att kunna äkna ut F behöve vi k. Detta fås fån situationen föe vilket ge 0 k 0,040 k 0 0, 040 Den sökta kaften fås nu som F Sva:, N k 0, 0 0,040 0, N, N

4 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Den esulteande kaften på A fås som kaften fån B plus kaften fån C. och med att alla te laddninga ä positiva ä båda dessa epelleande, d.v.s. iktade åt vänste. F F BpåA F CpåA B k AB A C k CB A k A B AB C CB 9,6 0 C, A 9,4 0 C, B 9 7, 0 C, C AB,7 0 3 m och 3,7 0 m CB 3 3,4 0 m Detta ge,4 0 7, 0 F 8,99 0, (,7 0 ) ( 3,4 0 ) N 0,059 N Sva: 6 mn åt vänste 7.9 Kulonas öveskottsladdning födela sig jämnt på de te då de ä i kontakt med vaanda. Detta ge att vaje kula få laddningen 0,0 6,0 µc,0 µc 3 Kaften på fås sedan som kaften fån plus kaften fån 3. och med att alla te kulo ha samma laddning och det ä lika långt mellan och som mellan och 3 ä de två kaftena också lika stoa. De ha dock inte samma iktning, tots att de båda ä epelleande. F 3 på 3 a F F på

5 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel (,0 0 ) Hä ä F på 8,99 0 k 3 (,5 0 ) N 5754 N och F 3 på F på 5754 N, dock med annan iktning. Stoleken på summan av de två fås med Pythagoas sats F F F på på N 837 N och dess iktning med lämpligt tigonometiskt samband F 5754 på a tan tan tan ( ) F 5754 på 45 3 Sva: 8, kn iktad 45 snett nedåt vänste. 7.0 Den elektiska kaften F k ska vaa lika sto som tyngdkaften F mg d.v.s. k mg u vilket det sökta avståndet fås som k mg Dä stoleken på laddningana ä och 9,5 0,60 0 m 0,0 kg C 400,5 C k vilket ge k mg mg 400,5 9 8,99 0 m 3,8 0 0,0 9,8 7 m Sva: m

6 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7. Spänning W E u vilket den sökta anegiomvandlingen fås som Sva: 0,65 GJ 6 8 E 5, J 6,5 0 J 7. Elektiska fältet k F E k 9 75 C och 0 0 0, m Detta ge E 8,99 0 V/m 0,0 Sva: 4,7 MV/m 6 4,68 0 V/m 7.3 Potonen sväva om kaft uppåt F E ä lika sto som kaft nedåt d.v.s. F mg E mg u vilket den sökta fältstykan fås som mg E m m 7 on,673 0 kg,60 9 on 0 7, ,8 7 vilket ge E V/m,06 0 V/m 9,60 0 Sva: 03 nv/m C

7 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Den elektiska fältstykan mellan plattona: E V/m,0 0 V/m d 3,0 0 Sva: 0 MV/m 7.5 Newtons :a lag ge F m a es F E es d vilket ge patikelns massa som F m es d a a, 5 V, ad,0 0 Detta ge patikelns massa som Sva:, 0 6 C, a m/s och d 0,00 m. 6,5,0 0 m kg,4 0 0,00 5 kg 5 kg

8 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel a) Det esulteande elektiska fältet, E, i P fås som summan av fälten fån och. Fälten fån och.ha samma styka men olika iktninga. Deas styka ä E E k 6,0 0 C och 0, 50 m och deas iktninga famgå av figuen nedan. P De två fälten ta ut vaanda i vetikalled. Summan av de två fås med som summan av deas hoisontella komposante. E E E,hoisontell,hoisontell och E,hoisontell E E,hoisontell E cos50 cos50 Detta ge E E cos50 E cos50 k cos50 k cos50 k cos50,0 0 0, ,99 0 cos50 N/C 9459 N/C åt höge

9 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 b) Newtons :a lag ge acceleationen som Fes E a m m 4,0 µc, E 9459 N/C och m, 0 6 4, Detta ge a m s 68 m s åt höge. 3, 0 Sva: a) 9 kn/c åt höge och b) 70 m s åt höge 3 kg Potentiell enegi och ential 7.7 Den entiella enegins nollnivå väljs godtyckligt. Potential ä diekt beoende på den entiella enegin så dess nollpunkt ä med också godtycklig. Ett elektiskt fält, emot, ha fasta nollpunkte. Det elektiska fältet kan alltså vaa noll entialen ä noll, men behöve inte vaa det. Sva: Falskt 7.8 Ett homogent elektiskt fälts styka ges av E d V 88V och d 0,05 m vilket ge V E d Sva: 3,5 kv/m 88 0,05 V/m 350 V/m

10 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel a) Den positivt laddade onen påvekas av en kaft i fältets iktning. Den komme med att acceleeas i fältets iktning och dess elektiska entiella enegi minska då med E Es 9,60 0 C, E 3,5 0 N/C och s 0,070 m 9 3 vilket ge E,60 0,5 0 0, 070 J, J b) Elektonen skjuts iväg i fältets iktning. Den negativt laddade elektonen påvekas av en kaft motsatt iktad fältet, tvätom som i a). Dess elektiska entiella enegi öka fö med E Es, c) Minskningen i elektisk entiell enegi ge hä en motsvaande ökning i öelseenegi. mv E Ek u vilket den sökta hastigheten fås som J v E m E, J och m m,673 kg 7 on 0 7, Detta ge v m/s,83 0 m/s 7,673 0 d) Enegin bevaas alltid. Då elektonen öt sig de 7,0 cm ha en del av dess uspungliga öelseenegi blivit till elektisk entiell enegi, esten ä kva som öelseenegi. Detta ge E k,0 Ek E elle mv 0 mv E v v 0

11 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 vilket ge mv 0 v0 m E u vilket den sökta uspungshastigheten v 0 fås mv 0 mv 8 0 E m m v 0 E 8 4m m v 0 E 8 8 3m v 0 E 8 v 0 8E 3m v 0 8E 3m E, J och melekton 9,09 0 Detta ge elektonens uspungshastighet som m kg 7 8,80 0 v0 m/s 3 3 9, ,053 0 m/s Sva: a) Minska med,8 0 7 J, b) Öka med,8 7 0 J, c) 5,8 0 m/s och d) 6 9, 0 m/s 7.0 a) Potentialen fås som V E E Es vilket ge Es V Es E F

12 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Hä ä F k on on k vilket ge E k on som ge den sökta entialen som Hä ä s k on V så V k on s k 9 on,60 0 on C och 0,05 m. Potentialen,5 cm fån en on fås då som 9 9,60 0 V 8,99 0 J/C 0,05 5, J/C on on b) V V V k k kon 0, 00 m och 0, 05 m vilket ge 9 9 V 8,99 0,60 0 J/C 0,00 0,05 8, J/C c) Spänningen mellan två punkte ä lika sto som skillnaden i ential mellan punktena. 8 V 8,64 0 V 8,64 0 μv Sva: a) 5,8 8 J/C, b) 0 8,6 8 0 J/C och c) 8,64 0 μv

13 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Elektiska ketsa Stöm och esistans 7. Ohms lag ge att vilket ge t t Om ändas till så ändas alltså spänningen fån till. Detta betyde att om antalet laddninga som passea genom en esistans vaje sekund födubblas, födubblas spänningen öve esistansen. Sva: Falskt 7. En metalltåds esistans ges av ρl A vilket ge den sökta esistiviteten som ρ A l Hä ä 3,8 Ω, A 7, mm 7, 0 6 m och l,5 m Detta ge 6 3,8 7, 0 5 ρ Ωm,08 0 Ωm,5 5 Sva:, 0 Ωm Esättningsesistans 7.3 Ohms lag ge stömmen som A och B ä paallellkopplade och med spänningen samma öve de två. Den få heta.

14 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 A ha dubbelt så sto esistans som B. Det kan skivas som A B Stömmen i A fås nu som A A och stömmen i B fås som B B B A Stömmen i B ä alltså dubbelt så sto som den i A, Sva: Sant 7.4 Ohms lag ge spänningen som ä ketsens esättningsesistans. Vid paallellkoppling fås den fån A som vilket ge de sökta spänningen som,0 A,,0 Ω och 3,0 Ω.,0 3,0 Detta ge,0 V,4V,0 3,0 Sva:,4 V 7.5 Vid seiekoppling ä stömmen densamma öveallt. -

15 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Ohms lag ge spänningen öve den anda esistans som fås, med hjälp av Ohms lag, fån den fösta esistansen Detta ge den sökta spänningen som 0,50 V, Ω och 5,0 Ω Detta ge 0,50 5, 0 V 0,08 V Sva: 0, V 7.6 Vid paallellkoppling ä spänningen densamma öve kopplingens alla gena. Ohms lag ge stömmen genom den anda esistans som fås, med hjälp av Ohms lag, fån den fösta esistansen Detta ge den sökta stömmen som - 0,50 A, Ω och 5,0 Ω

16 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Detta ge Sva:, A 0,50 A, A 5,0 7.7 Stömmen i A ä ketsens huvudstöm och stömmen i B ä stömmen genom. A: Ohms lag ge stömmen i A som A ä ketsens esättningsesistans. Den beäknas i två steg: i) Föst beäknas esättningen till de seiekopplade och Ω 0 Ω es ii) Sedan beäknas esättningen till de paallellkopplade och 3 es. es - elle es es es 0 7 Ω 64,03 Ω 0 7 Nu kan stömmen i A beäknas som

17 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 B A 7 64,03 A,98 A Ohms lag ge stömmen i B som B Sva:,0 A och 0,74 A Ohms lag ge den sökta esistansen som A 0,738 A 0,35 0 V 7,0 V 0Ω 0Ω 0Ω och Ω 0Ω Ohms lag ge stömmen genom Ω esistansen Ω Ω Ω Ω 0Ω vilket ge Ω Ω 0Ω 0Ω 3 7,0 och 0Ω 0, 35 A 0,95 A Ω Ohms lag ge den sökta esistansen som Sva: 36 Ω 7,0 0,95 Ω 35,9 Ω 7.9 a) Ketsens esättningsesistans beäknas i två steg: i) Föst beäknas esättningen till de två seiekopplade 4 Ω motstånden es 4 4 Ω 8 Ω ii) Sedan beäknas esättningen till de paallellkopplade 56 Ω och 8 56 es.

18 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 elle 8 56 Ω 8,67 Ω 8 56 b) Ohms lag ge stömmen genom 56 Ω-motståndet som 56Ω 56 Ω 56Ω 56 Sva: a) 9 Ω och b) 0, A A 0,4 A 7.30 Spänningskällans spänning kan beäknas som spänningen öve 9 Ω-motståndet plus spänningen öve paallellkopplingen. 9 Ω paallell Spänningen öve paallellkopplingen bestäms föst. Ohms lag ge ( Ω ) Ω paallell 0Ω 0Ω 0Ω 0 0 0Ω 0Ω 0Ω paallell 0Ω 0Ω 0 0 vilket ge 0Ω 4, ( ) ( ) 0 0Ω V,6 V Spänningen öve 9 Ω-motståndet fås, enligt Ohms lag, som 9Ω 9Ω9Ω 9Ω paallell paallell paallell vilket ge paallell 9Ω 9Ω paallell Paallellkopplingens esättningsesistans fås fån som paallell paallell Ω Ω paallell,6 vilket ge 9 Ω 9Ω 9 V,4 V paallell Spänningskällans spänning kan nu beäknas enligt Sva: 4 V 9 Ω paallell,4,6 V 4 V

19 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Enegi och effekt i elektiska ketsa 7.3 Då en stöm flyte genom en esistans utvecklas effekten P P som, med Ohms lag, kan skivas som P Om stömmen 3 flyte genom samma esistans utvecklas effekten ( 3 ) 9 P P 9 3 Om stömmen bli 3 gånge stöe bli alltså effekten 9 gånge stöe. Sva: Sant 7.3 LED-ns effekt ä 50 W läge än glödns. På ett å motsvaa det enegin: E Pt P 50 W och t s s Detta ge E Pt J J 576,8 MJ Om 3,6 MJ kosta,0 k kosta 576,8 MJ Sva: 440 k 576,8 k 438 k 3, Effekten fås som P A 7,98 W 5,5 W Sva: 50W 7.34 Spänningen öve n ska vaa 5,0 V 5,0 V samtidigt som spänningen öve och motstånd ska vaa 0 V motstånd motstånd 0 V Detta ge 5,0 och ( ) 0 motstånd

20 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 vilka tillsammans ge 5,0 ( ) 0 motstånd u vilket det sökta motståndet fås enligt motstånd 0 5, ,0 5,0 motstånd 3 Ett uttyck fö ns esistans fås fån uttycket fö effekten P elle P Detta ge det sökta motståndet uttyckt i givna stohete som 3 P motstånd 5,0 V och P 0 W vilket ge Sva: 7,5Ω motstånd 5,0 3 Ω 7, 5Ω 0 ne esistans 7.35 Spänningen mellan polena på ett battei ä beoende på stömmen genom batteiet vilken ä beoende av ketsen som kopplas till batteiet. Sva: Falskt 7.36 Fö ett battei gälle ε i vilket ge den ine esistansen som

21 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 i ε Fö ketsen som kopplas till batteiet gälle även u vilket ett uttyck fö stömmen fås som Detta ge i ε ( ε ) ε V, V och 7,0 Ω vilket ge batteiets ine esistans som Sva: i 0,64Ω ( ) 7,0 Ω 0, 636Ω 7.37 a) Fö batteiet gälle ε i Fö ketsen som kopplas till batteiet gälle även Detta ge ε ( ) i i och den sökta stömmen fås som ε i ε V, 4,0 Ω och 0, 30Ω Stömmen bli då A,79 A 4,0 0,30 b) Polspänningen bli,79 4,0 V, V Sva: a),8 A och b) V i

22 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel Lampan lyse med angiven effekt vid angiven stöm om spänningen öve den ä P Batteiets polspänning ges av ε i,5 0,40 V 3,75 V och Detta ge ε i u vilket den sökta esistansen fås som ε i ε 9, 0V, 0,40 A, i 0, 5Ω och 3,75 V Detta ge Sva: 3 Ω 9,0 0,40 0,5 3,75 Ω, 98Ω 0,40 Att mäta spänning och stöm 7.39 Ytte voltmetekoppling ä lämplig att använda vid stoa. Sva: Falskt 7.40 Se bokens Sva till övninga 7.4 a) Voltmeten visa spänningen öve paallellkopplingen. Den kan bestämmas med hjälp av att effekten i en av esistoena ges av P vilket ge P P 3,9 W och,6/ A 0,8 A Stömmen genom den ena esistansen ä lika sto som stömmen genom den anda i och med att de ä paallellkopplade och lika stoa.

23 LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 Voltmeten visa 3,9 0,8 V 4,88 V b) Ampeemeten mäte den totala stömmen i ketsen. nnan gå sönde fås ketsens totala esistans fån innan innan som innan esistoena ä likadana så vilket ge innan Då gå sönde öka ketsens esistans till efte och med att ketsens esistans öka minska den totala stömmen i ketsen och ampeemetens utslag minska. Voltmeten mäte spänningen öve paallellkopplingen som hä ä samma som spänningen öve batteiet. och med att batteiets ine esistans kan fösummas ä denna spänning obeoende av stömmen i ketsen och med obeoende av ketsens esistans. Voltmetens utslag ä med oföändat. Sva: a) 4,9 V och b) altenativ C)

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28 Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,

Läs mer

Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09

Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09 Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan

Läs mer

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Angående kapacitans och induktans i luftledningar Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns

Läs mer

1 Rörelse och krafter

1 Rörelse och krafter 1 Röelse och kafte 101. Man bö da vinkelätt mot vektyget. Kaften F beäknas då genom att momentet M = F! l " F = M l Sva: 40 N = 110 0,45 N = 44 N 10. a) Maximalt moment få Ebba i de ögonblick då kaften

Läs mer

Lösningsförslag nexus B Mekanik

Lösningsförslag nexus B Mekanik Lösningsföslag 1 Mekanik 101. Stenen falle stäckan s. s gt 9,8 1, 6 m 1,6 m Sva: 1 m 10. Vi kan använda enegipincipen: mv mgh v gh Hastigheten vid nedslaget bli då: v gh 9,85 m/s 6 m/s Sva: 6 m/s 10. a)

Läs mer

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1. 1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte

Läs mer

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik 2010 05 28 Mekanik fö I, SG1109, Lösninga till poblemtentamen, 2010 05 28 Uppgift 1: En lätt glatt stång OA kan otea king en fix glatt led i O. Leden i O sitte på en glatt vetikal vägg. I punkten

Läs mer

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths. Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga

Läs mer

Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 18 augusti

Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 18 augusti Omtentamen IF33 Elläa tisdagen den 8 augusti 5 9.-3. Samtidigt gå en liknande tentamen fö IE6 välj ätt tentamen! Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79

Läs mer

Vågräta och lodräta cirkelbanor

Vågräta och lodräta cirkelbanor Vågäta och lodäta cikelbano Josefin Eiksson Sammanfattning fån boken Ego fysik 13 septembe 2012 Intoduktion Vi ska studea koklinjig öelse i två dimensione - i ett plan. Våätt plan och lodätt plan Exempel

Läs mer

Den geocentriska världsbilden

Den geocentriska världsbilden Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade

Läs mer

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2 LEDNINGA TILL POBLEM I KAPITEL LP Satelliten ketsa king joden oc påvekas av en enda kaft, gavitationskaften fån joden Enligt Newtons v e allänna gavitationslag ä den = G M e () v dä M oc ä jodens espektive

Läs mer

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC. villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och

Läs mer

Temperaturmätning med resistansgivare

Temperaturmätning med resistansgivare UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism

Lösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h

Läs mer

Omtentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 22 augusti

Omtentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 22 augusti Omtentamen i F33 Elläa tosdagen den augusti 3 9.-3. Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista), entamensuppgiftena behöve inte åtelämnas

Läs mer

Ergo Fysik 2 Lösningar till Ergo Fysik 2, 47-10672-1, kp 1-8

Ergo Fysik 2 Lösningar till Ergo Fysik 2, 47-10672-1, kp 1-8 Ego Fysik Lösninga till Ego Fysik, 47-067-, kp - Tyckfel (fösta tyckningen) Sida Va Stå Skall stå Exepel ad 4,6 0 9 J,6 0 9 J 40 Exepel ad 5 600,5 N 500 N 600,5 N 500 N 4 Rad 5-6 centalkaft centipetalkaft

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF33 Elläa F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Stömketsläa Mätinstument Batteie ikstömsnät Tvåpolsatsen KK AB Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkets Kondensato Tansiente KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9 KK3 AB3

Läs mer

Tentamen IF1330 Ellära torsdagen den 4 juni

Tentamen IF1330 Ellära torsdagen den 4 juni entamen IF33 Elläa tosdagen den 4 juni 5 9.-3. Samtidigt gå en liknande tentamen fö IE6 välj ätt tentamen! Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79 4487

Läs mer

Föreläsning 7 Molekyler

Föreläsning 7 Molekyler Föeläsning 7 Molekyle Joniska bindninga Kovalenta bindninga Vibationsspektum Rotationsspektum Fyu0- Kvantfysik Kovalenta och joniska bindninga Atomena få en me stabil odning av elektonena i de yttesta

Läs mer

XV. Elektriska fält. XV.1. Kraften mellan laddningar: Coulombs lag F E ( ) 2 ( ) N F E.

XV. Elektriska fält. XV.1. Kraften mellan laddningar: Coulombs lag F E ( ) 2 ( ) N F E. XV. lektiska fält Fö tillfället vet vi av baa fya olika fundamentala kafte i univesum. Dessa ä: Gavitationskaften Bekant fån mekanikenkusen Den elektomagnetiska kaften Detta kapitels ämne, osaken till

Läs mer

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes

Läs mer

sluten, ej enkel Sammanhängande område

sluten, ej enkel Sammanhängande område POTENTIALFÄLT ( =konsevativt fält). POTENTIALER. EXAKTA DIFFERENTIALER Definition A1. En kuva = ( t), och ändpunkten sammanfalle. a t b ä sluten om ( a) = ( b) dvs om statpunkten Definition A. Vi säge

Läs mer

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets. FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften

Läs mer

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen fö fysik, kei och biologi (IM) Macus Ekhol TYA16/TEN2 Tentaen Mekanik 29 as 2016 14:00 19:00 Tentaen bestå av 6 uppgifte so vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välotiveade sat

Läs mer

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9 Skrivtid: kl. 14:15-17:15 Hjälpmedel: Formelsamling, grafritande miniräknare, linjal Lärare: ASJ, HPN, JFA, LEN, MEN, NSC Möjliga poäng: 20 E-poäng + 12 C-poäng

Läs mer

=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,

=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1, Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Räta linje och plan RÄTA LINJER OCH PLAN Räta linje: Låt L vaa den äta linjen genom punkten P = x, y, som ä paallell med vekton v = v, v, v ) 0. 2 3 P v Räta linjens ekvation

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

x=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

x=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN. Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z LINEARISERING NORMALVEKTOR NORMALRIKTNING TILL YTAN Låt z vaa en dieentieba unktion i punkten a b

Läs mer

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum:

Kortfattat lösningsförslag Fysik A, Tentamensdatum: Kortfattat lösningsförslag Fsik, Tentamensdatum: 06011 1. Lösning: För att räkna ut den totala kraft som verkar på kan vi använda superposition. F C F res r =,0 mm B α r =,0 mm C F B Riktningen på kraften

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 05-06-04 för F och Q (FA54) Skrivtid: 5 tim Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Hjälpmedel:

Läs mer

Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0)

Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, linjal, miniräknare, formelsamling. Ej tillåtet med internetuppkoppling: 1. Skriv ditt för- och efternamn : (1/0/0) Prov ellära, Fya Lugnetgymnaset, teknkprogrammet Hjälpmedel: Penna, papper, sudd, lnjal, mnräknare, formelsamlng. Ej tllåtet med nternetuppkopplng: Elektrsk laddnng. Skrv dtt för och efternamn : (/0/0).

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår

Läs mer

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

Potentialteori Mats Persson

Potentialteori Mats Persson Föeläsning 3/0 Potentilteoi Mts Pesson Bestämning v elektiskt fält Elektosttikens ekvtione: Det elektisk fältet E bestäms v lddningsfödelningen ρ vi Guss sts E d = ρdv elle uttyckt på diffeentilfom V E

Läs mer

21. Boltzmanngasens fria energi

21. Boltzmanngasens fria energi 21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet

Läs mer

Sammanfattning av STATIK

Sammanfattning av STATIK Sammanfattning av STATIK Pete Schmidt IEI-ekanik, LiTH Linköpings univesitet Kaft: En kafts vekan på en kpp bestäms av kaftens stlek, iktning ch angeppspunkt P. Kaftens iktning ch angeppspunkt definiea

Läs mer

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel. Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Novenco Radialfläktar CAL

Novenco Radialfläktar CAL Novenco Radialfläkta CAL Poduktfakta Podukt Kaftigt byggd adialfläkt av medeltyckstyp, avsedd fö dift i aggessiv miljö. Användningsomåden Fö pocessluft i komposteingsanläggninga och anda installatione

Läs mer

10 Dimensionering av balkar med varierande tvärsnitt och krökta balkar

10 Dimensionering av balkar med varierande tvärsnitt och krökta balkar x ap 0 Dimensioneing av balka med 0 Dimensioneing av balka med vaieande tväsnitt oc kökta balka Tabell 0. Allmänna balkfome. Pulpetbalk l Sadelbalk l ap l Kökt balk 'x 'ap 0 x x 0 l/-c/ l/ c/ γ = c/ =

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för

Läs mer

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper: Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def

Läs mer

Heureka Fysik 2, Utgåva 1:1

Heureka Fysik 2, Utgåva 1:1 Heueka Fysik, 978-91-7-5678-3 Utgåva 1:1 Sidan Va Rättelse 30 Rad 6 neifån 1 gt ska esättas med 1 gt 78 Lösning, ad 3 N -6 ska esättas med N 88 Rad 8 neifån e ev ska esättas e ev och v ska esättas med

Läs mer

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens

Läs mer

U U U. Parallellkretsen ger alltså störst ström och då störst effektutveckling i koppartråden. Lampa

U U U. Parallellkretsen ger alltså störst ström och då störst effektutveckling i koppartråden. Lampa FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICEINGS- OCH LAGTÄVLING 6 febuai 1997 SVENSKA FYSIKESAMFNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. Seieketsen ge I s + Paallellketsen ge I p + / + I s I p Paallellketsen ge alltså stöst stöm och å stöst

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-12-20 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( ) Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa

Läs mer

Föreläsnng Sal alfa

Föreläsnng Sal alfa LE1460 Föreläsnng 2 20051107 Sal alfa. 13.15 17.00 Från förra gången Ström laddningar i rörelse laddningar per tidsenhet Spännig är relaterat till ett arbet. Arbete per laddningsenhet. Spänning är potetntialskillnad.

Läs mer

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar. 3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen

Läs mer

Longitudinell dynamik. Fordonsdynamik med reglering. Longitudinell dynamik: Luftmotstånd. Longitudinell dynamik: Krafter

Longitudinell dynamik. Fordonsdynamik med reglering. Longitudinell dynamik: Luftmotstånd. Longitudinell dynamik: Krafter Lonitudinell dynamik Fodonsdynamik med elein Modell med kaftjämvikt i lonitudinell led F tot = ma Jan Åslund jaasl@isy.liu.se Associate Pofesso Dept. Electical Enineein Vehicula Systems Linköpin Univesity

Läs mer

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti

Läs mer

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Ellära. Lars-Erik Cederlöf Ellära LarsErik Cederlöf Elektricitet Elektricitet bygger på elektronens negativa laddning och protonens positiva laddning. nderskott av elektroner ger positiv laddning. Överskott av elektroner ger negativ

Läs mer

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass: Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä

Läs mer

Centripetalkraft. Den resulterande kraften i centralrörelse

Centripetalkraft. Den resulterande kraften i centralrörelse Centipetalkaft Den esulteande kaften i centalöelse Kapitel 1: Tyngd u otation intoduktion Kapitel 2: Li och centipetalkaftena en faktabasead saga Text och idé: Nikodemus Kalsson Oiginal chaacte at by Esa

Läs mer

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3.1 Potentiell energi i elfält Vi betraktar en positiv testladdning som förs i närheten av en annan laddning. I det första fallet är den andra laddningen

Läs mer

===================================================

=================================================== min Halilovic: EXTR ÖVNINGR 1 av 8 vstånsbeäkning VSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERT KOORDINTSYSTEM ) vstånet mellan två punkte Låt = ( x1, och B = ( x, y, z) vaa två punkte i ummet

Läs mer

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd. I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att

Läs mer

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T. 1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad

Läs mer

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk

Elektriska komponenter och kretsar. Emma Björk Elektriska komponenter och kretsar Emma Björk Elektromotorisk kraft Den mekanism som alstrar det E-fält som driver runt laddningarna i en sluten krets kallas emf(electro Motoric Force trots att det ej

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn Eic Sandstöm Diekt telefon 044-781 46 29 E-post:eic.sandstom@fuuboda.se 2003-10-20 Till Folkbildningsådet Sammanfattande edovisning av ådslag/konfeens om Folkbildningens famsyn 1. Fakta om seminaiet/ådslaget

Läs mer

===================================================

=================================================== Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 1 av 9 Avstånsbeäkning AVSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERAT KOORDINATSYSTEM ) Avstånet mellan två punkte Låt A = ( x1, och B = ( x, y, z ) vaa två punkte

Läs mer

Final i Wallenbergs fysikpris

Final i Wallenbergs fysikpris Final i Wallenbergs fysikpris 5-6 mars 011. Teoriprov. Lösningsförslag. 1) Fysikern Hilda leker med en protonstråle i en vakuumkammare. Hon accelererar protonerna från stillastående med en protonkanon

Läs mer

Ta ett nytt grepp om verksamheten

Ta ett nytt grepp om verksamheten s- IT ä f f A tem, sys knik & Te Ta ett nytt gepp om veksamheten Vå övetygelse ä att alla föetag kan bli me lönsamma, me effektiva och me välmående genom att ha ätt veksamhetsstöd. Poclient AB gundades

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3

Läs mer

Bestäm den sida som är markerad med x.

Bestäm den sida som är markerad med x. 7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyning, MSN320/TMS070 Lödag 2006-12-16, klockan 14.00-18.00 Examinato: Holge Rootzén Jou: Jan Rolén, tfn: 0708-57 95 48 Betygsgänse GU: G: 12-21.5,

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Finansiell ekonomi Föreläsning 2 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid

Läs mer

3.7 Energiprincipen i elfältet

3.7 Energiprincipen i elfältet 3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 22 januari 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Rörelsemotståndsarbetet på nervägen är A n = F motst s = k mg s = k (2 180 + 52 100)

Läs mer

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning

Geometrisk optik reflektion och brytning Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:

Läs mer

Mina videos Jag har satt samman en snabbkurs för er som behöver repetera grundskolans matematik:

Mina videos Jag har satt samman en snabbkurs för er som behöver repetera grundskolans matematik: Behov av förkunskaper i matematik För att du ska kunna följa med i undervisningen i rörelselära (IB4) krävs förkunskaper i grundskolans matematik, samt lite trigonometri. Jag medsänder därför ett förkunskapstest

Läs mer

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika En intoduktion (v1.0) en intoduktion En intoduktion (v1.0) Innehåll 1.0 Olika fome av solenegi... 3 1.1 Passiv solinvekan...3 1.2 Solfångae...3 1.3 Solcelle...3 1.4 Koncentation av solljuset...4 2.0 Hu

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

Repetition kapitel 21

Repetition kapitel 21 Repetition kapitel 21 Coulombs lag. Grundbulten! Definition av elektriskt fält. Fält från punktladdning När fältet är bestämt erhålls kraften ur : F qe Definition av elektrisk dipol. Moment och energi

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentmen ellär 92FY21 och 27 201-08-22 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och eteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt löst

Läs mer

0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen

0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts GAUSS IVERGESSATS Låt v ett vektofält definied i ett öppet oåde Ω Låt Ω v ett kopkt oåde ed nden so bestå v en elle fle to lödet v vektofält ut u koppen geno

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince

Läs mer

Elektriska laddningar

Elektriska laddningar Statisk elektricitet 4 Varför häftar ibland klädesplagg fast i varandra? Vad menas med statisk elektricitet? Vad är elektrisk spänning? inns det elektriska fält överallt? Vad är en van de Graaf-generator?

Läs mer

Nivåmätning Fast material Flytande material

Nivåmätning Fast material Flytande material Nivåmätning Fast mateial Flytande mateial Nivåmätning fö pocessindustin Nivåkontoll fö: Övefyllnadsskydd Batchkontoll Poduktmätning Lagekontoll Säkehetslam Skiljeyto Industie: Koss o Asfalt Olja o Gas

Läs mer

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97 Tal Se kurslitteraturen. Möjliga lösningar till tentamen 069, TFYY97 Tal Det finns oändligt många lösningar till detta tal. En möjlig lösning skulle vara följand. Börja med att titta i -led. Masscentrum

Läs mer