Kartläggning av brandrisker

Transkript

1 Bandskyddsbeskivning v4.3 y:\1132 geby 14 mfl\dokumentation\1132 pt 199.doc Katläggning av bandiske : Revidead: - Uppdagsansvaig: Håkan Rönnqvist - Bandingenjö : - Bandingenjö Kungsgatan 48 B Götebog Telefon Fax Västelånggatan Stockholm Telefon Fax Lövingsgatan Jönköping Telefon

2 2 / 11 Pojektinfomation Uppdagsnumme: 1132 : Fastighet: Kommun Uppdagsgivae: Uppdagsgivaens ef: Geby 1; 4 mfl, Gebbestad Geby 1:4 mfl Gebbestad Stig Andesson genom AnnaKain Sjölén Geby Gebbstad Stig Andesson Oganisation Pevecon Band& Riskkonsult AB Uppdagsansvaig: : Intenkontoll:. Håkan Rönnqvist- Bandingenjö.. - Bandingenjö.. Håkan Rönnqvist - Bandingenjö Dokumenthistoik MS HR Anmäkning Intenkontoll

3 3 / 11 INNEHÅLL 1 Inledning 4 2 Bandtekniska iske Bensinstation Väg 163 och väg Industie Båthall Bandscenaio Beäkninga Resultat: Bandgasspidning Resultat 1 3 Refeense 11

4 4 / 11 1 Inledning Denna handling beskive de bandiske som finns vid omådet Geby 1:4 mfl, Gebbestad. Handlingen ä ingen fullständig iskanalys utan definiea de iske som finns i pogamomådet samt ekommendeande skyddsavstånd. Pogamomådet, beläget 2,5 km no om Gebbestad, ä cika 11,4 ha stot. Omådet bestå idag av jodbuksmak samt skogsmak. Stax no om väg 113 finns te befintliga bostäde, i anslutning till omådet finns ytteligae 5 bostäde samt i omådets sydvästa del ligge en befintlig hall fö vintefövaing av fitidsbåta. Pogamomådet ä tänkt att innehålla bostäde, lättae industie, konto samt en bensinstation. Undelag till denna handling ha vait: Sjölén & Hansson Akitekte: Detaljplan fö del av Geby 1:4 m fl, Tanum.

5 5 / 11 2 Bandtekniska iske Nedan följe katläggning av de bandtekniska iske som föeslås finnas inom omådet. 2.1 Bensinstation En bensinstation som även skall sälja biogas ä enligt föslag tänkt att placeas på någon av tomtena vid infaten till omådet som ä belägen i pogamomådets nodösta del. I Hanteing av bandfaliga gase och vätsko på bensinstatione /1/ anges iktlinje fö avstånd mellan olika objektet och utustning vid hanteing av bandfaliga vätsko klass 1 på en bensinstation. Mellan lossningsplats och bostäde (A-byggnad) skall avstånd vaa minst 25 mete, mellan lossningsplats och stationsbyggnad (Bbyggnad) skall avståndet uppgå till minst 12 mete. Avstånd mellan mätaskåp och bostad skall övestiga 18 mete. Råden gälle endast fö hanteingen av fodonsbänsle på bensinstatione och omfatta inte tanspote till bensinstationen. Lossningsplats skall planeas så att tankfodonet med lätthet kan köa till och fån uppställningsplatsen utan att backa. Om bensinstationen skall inymma även biogas, skall följande avstånd beaktas: - Avstånd mellan lossningsplats fö tankfodon med bandfalig vätska klass 1 och gaslage öve 4 l skall övestiga 25 mete. - Avstånd mellan gaslage öve 4 l och stationsbyggnad (A- och B-byggnad) skall övestiga 12 mete. Om cisten med etanolbänsle placeas ovan mak skall en iskanalys utföas fö att katlägga isken fö att cistenen påvekas av band utifån och möjliga konsekvense av detta. I Bätte plats fö abetet /2/ ekommendeas som iktväde ett skyddsavstånd på 1 mete fån bensinstatione till bostäde, dä 5 mete motiveas av iskhänsyn och det av på bulle, lukt, ljusstöninga och luftföoeninga. Hu stot skyddsavstånd som behövs kan påvekas av lokala föutsättningana. Avstånd till väg dä faligt gods tanspoteas skall vaa 1 mete.

6 6 / Väg 163 och väg 113 Pogamomådet gänsa i öste till väg 163 mot Tanumshede och i no mot väg 113 mot Havstenssund. Väg 163 ä inte utpekad som ekommendead tanspotled fö faligt gods vaken som pimä elle sekundä led fö faligt gods /3/. Faligt gods tanspoteas dock på vägen men omfattningen ä inte katlagd. I samband med etableing av en bensinstation komme faligt gods tanspotena att öka. 2.3 Industie Tänkta industie i omådet ä lättae industie, hantvek samt affäsveksamhet. Eftesom sto och tung industi inte planeas i omådet ställs kavet mellan byggnade skall ett avstånd om minst 8 mete mellan byggnadena om de ä belägna på olika tomte. Om industie och byggnade ä stoa i stolek elle inymme sto bandbelastning kan länge avstånd och åtgäde komma att kävas. 2.4 Båthall I omådets sydösta del finns idag en hall dä vintefövaing av båta ske. Hallen ä cika 1 m 2. Byggnaden ä en stålkonstuktion med öppet i nock Rymme 64 båta i vaiead stolek (5-9 m) Röklucko saknas Bandlam saknas Utomhus fövaas ett 4-tal båta i vaiead stolek (5-9m) fövaade på käa altenativt bocka Bandscenaio Båta med plastskov bestå till stösta delen av polyeste men även polyeten, polypopylen, tä och polyuetan ä typiska mateial. Totalt beäknas cika 6 båta finnas i lokalen. Båtana ä vanligtvis fyllda med bänsle, antingen diesel elle bensin. Efaenhete visa att bände i båthalla bli kaftiga och lokalena snabbt övetända. Banden komme att spidas mellan båtana och toligt komme en ceiling jet (flamutbedning hoisontellt längs tak) att bidaga till en övetänd lokal innan äddningstjänst ä på plats.

7 7 / 11 Beäknat bandscenaio baseas på att cika 2 minde båta binne samtidigt, detta med hänsyn till att någa båta inte ännu antänts och någa edan ha föbänts. Taket och hela väggen beäknas kollapsa i ett tidigt skede vilket innebä att flamman kan binna bänslekontolleat (d.v.s. med fi tillgång till sye). Valt fall ä ett wostcase då antaget ä att hela väggen asa. I BBR, Bovekets Byggegle, anges ett acceptanskiteium fö infallande stålning mot bännbaa yto på 15kW/m 2 /4/. En människa klaa däemot inte me än cika 7 kw/m 2 unde 1 minut innan 2:a gadens bännskado kan uppkomma Beäkninga Fö att beäkna bandens effekt antogs polyeste som bännbat mateial. Enligt /5/ dä bandeffekten fån motobåta beäknats med empiiska fösök samt litteatu och sedan simuleats med visas att en båtband komme utveckla maximalt 685 kw/m 2. Denna siffa motsvaa en bandeffekt på cika 8,6 MW/båt. Bandeffekten beäknas med: Q m' ' H c Band med cika 2 båta inblandade motsvaa en effekt på cika 172 MW. Flamhöjden beäknas med Heskestads fomel /6/. 5 L,235Q 2 / 1, 2D Bandens diamete: 15 m Flamhöjden hos beäknad band ä 13,9 m, vilket ä höge än taket på båthallen. I fallet wost-case antas att tak och vägg komme att asa vilket innebä att stålning beäknas fån hela flamman. Ansatt tempeatu 1273K vid beäknad avgiven stålning fån banden.

8 8 / 11 Beäkning av infallande stålning mot intilliggande byggnade. Beäkninga enligt FOA handboken /7/. Synfakton mellan en cylinde, vilken bandens fom antas vaa, och ett vetikalt bestålat plan beläget på avståndet x [m] fån axeln på cylinden, och dä cylindens adie ä [m] och höjden h [m] kan beäknas som: h h A 2x 1 x 1 A h 1 x 1 F12 tan tan tan x 2 x 1 x 1 1 x AB B x x Med: A x 2 h x 2 h B h h/ x x/ 1 h x Enligt Stefan-Bolzmanns lag kan stålningen fån en svat kopp beäknas som: 4 P s T Svatkoppstålnigen educeas med emissiviteten,, hos koppen och ge då den vekliga stålningen P: P P s Nä stålningen falle fån en yta A1 på en annan A2 så utgös den infallande delen av stålningen P 12 (om man botse fån stålningseduktione i atmosfäen) av: P P 12 1 F12 Dä F 12 ä de s.k. synfakton mellan A1 och A2.

9 9 / Resultat: Den infallande stålningen visas i diagam nedan: Diagammet visa att cika 21 mete fån banden ä den infallande stålningen 15 kw/m 2.

10 1 / Bandgasspidning Emissione fån en band kan bestå av ett stot antal ämnen med olika hälso- och miljöeffekte. Vid föbänning av plast bildas ett stot antal oganiska föeninga. Föbänningspoduktena ä beoende av den aktuella plastens sammansättning. Fösök på polyeste visa att vid okontollead föbänning bildas koloxid, koldioxid, metanol, etanol, metan, etan, bensen, styen samt etylbensen /2/. Ämnen som föbänns ge olika type av hälsoiske vilka delas upp i akuttoxiska, exempelvis koloxid och pesistenta ämnen som ge långvaig effekt, ex bensen som ä cancefamkallande. Koncentationena vad en människa tål ä även beoende på hu unde hu lång tid människan exponeas. Föbänningen ä i högsta gad okontollead och svåighetena vid en mätning av emissionena ä betydande. Dessutom påvekas föhållandena såsom mateialsammansättning, tempeatu, lagingssätt, etc. vilka vaiea stot. Spidningen utomhus beo till stösta delen på vädeföhållanden så som åstid, topogafi, tempeatu och vindhastighet men även bandgastempeatu och bandgashastighet /8/. Tidigae efaenhete och simuleade fösök visa att en bandgasplym kan spidas flea kilomete vid liknade bände. Plymens utseende kan också vaiea vilket innebä att koncentationen inte nödvändigtvis behöve vaa stöt nämast bandkällan. En icke hälsofalig koncentation i luften ä svå att beäkna eftesom flea av faktoena ä okända. Vid tidigae intäffade bände uppmanas näboende att stänga fönste och ventilation samt hålla sig inomhus Resultat Beäkninga visa att 21 mete fån byggnaden uppfylls BBRs kiteium på 15kw/m 2. Vid utfomning av boendemiljöe ä det också nödvändigt att beakta pesoniskena. Utymningsväga i näomådet skall däfö ej vetta mot båthallen. En båtband ge även stoa mängde toxiska bandgase som komme att spidas i näomådet. En exponeing utomhus unde flea minute bedöms påveka människos hälsa negativt, sannolikt komme inte människo i näheten att vaa kva utomhus utan gå in i bostaden/byggnaden. Boende med stängda fönste och ventilation i näomådet bedöms inte påvekas negativt av bandgasenas toxicitet.

11 11 / 11 3 Refeense /1/ Utymningsdimensioneing, Boveket, juni 26. /2/ Bätte plats fö abete Allmänna åd 1995:5, Boveket, 1995 /3/ Väginfomation om faligt gods, Räddningsveket, 28. /4/ Bovekets byggegle - BFS 1993:57 med ändinga t.o.m.26:12 (BBR 14), Boveket, 26. /5/ Bandskydd i samband med landfövaing av fitidsbåta Holmgen C-H, Lundblad A, Repot 5295, Lund 29 /6/ "Enclosue Fie Dynamics Kalsson B, Quintiee J.G; CPS Pess, Boca Raton, 22 /7/ FOA, Vådautsläpp av bandfaliga och giftiga gase och vätsko, Fösvaets foskningsanstalt, 1997 /8/ Emissione fån bände Lönnemak A m.fl, Räddningsveket, 27