PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8.

Transkript

1 PM RISKINVENTERING Daftö Feriecenter Strömstad kommun Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8 Upprättad av: Kontrollerad av: Erik Midholm Hanna Langéen

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Styrande dokument Områdesbeskrivning Transport av farligt gods Identifiering av risker Uppskattning av riskernas omfattning Trafikolycka med transport av farligt gods på väg Värdering av risk... 7 Referenser (8)

3 1 Inledning Exploatering och utbyggnad planeras i Daftö Feriecenter strax söder om Strömstad. Önskemål finns om att utöka befintlig campingplats med bl.a. en ny turistanläggning med boende och möjlighet till evenemang. Denna riskinventering har upprättats för att studera de risker som finns i närheten av den planerade bebyggelsen och syftet med inventeringen är att undersöka möjligheten att ur risksynpunkt genomföra planerad exploatering. Utifrån riskinventeringen bedöms ett dimensionerande skadescenario vars konsekvenser sedan ligger till grund för bedömning av behov av riskreducerande åtgärder. De risker som har studerats är uteslutande de som är förknippade med plötsligt inträffade olyckor med konsekvenser ur ett personsäkerhetsperspektiv. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis eventuella miljörisker, skador orsakade av långvarig exponering eller liknande. 1.1 Styrande dokument Det finns idag styrande dokument i form av lagar eller förordningar som anger att riskanalys (eller motsvarande) ska genomföras. Det anges t ex i Plan- och Bygglagen [1] att om en detaljplanen kan antas medföra en miljöpåverkan (bl a påverkan på miljö och människors hälsa) skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas i enlighet med Miljöbalken [2]. Miljökonsekvensbeskrivningen kan då innefatta en riskanalys med avseende på olycksriskers påverkan på människor i detaljplaneområdet. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut en del riktlinjer på området som ger rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i vilka sammanhang och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Det finns i dagsläget inga specifika riktlinjer för det aktuella området i Strömstads kommun. Däremot har exempelvis Räddningstjänsten Storgöteborg tagit fram rekommendationerna Riktlinjer för riskbedömningar [3] och Länsstyrelsen i Stockholms Län har tagit fram rekommendationerna Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag och Riskanalyser i detaljplaneprocessen [4, 5]. Dessa utgör generella rekommendationer beträffande vilka krav som bör ställas på riskanalyser för bland annat planärenden. Utöver ovan nämnda rekommendationer och riktlinjer för innehållet i en riskanalys finns det ett antal dokument som anger hur riskhänsyn kan tas i olika sammanhang. Enligt Väglagen (1971:948) får t ex inte byggnader som kan inverka menligt på trafiksäkerheten uppföras inom ett avstånd av tolv meter från ett vägområde utan länsstyrelsens tillstånd. Länsstyrelsen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock högst till 50 meter [6]. Beträffande ny bebyggelse har desstuom Länsstyrelsen i Västra Götalands län en policy och strategi för Länsstyrelsens arbete med riskhänsyn i samhällsbyggnad, som bl a anger hur nära transportleder för farligt gods som ny bebyggelse kan planeras [7]. Enligt detta dokument krävs en riskbedömning om bebyggelse planeras inom 100 meter från transportled för farligt gods (väg och järnväg). I riskbedömningen ska faktorerna typ av verksamhet, typ av bebyggelse, utformning av bebyggelse, riskkälla, landskapsutformning samt tekniska åtgärder, alternativa lösningar och räddningstjänstens insatsmöjligheter beaktas. 40 meter kring transportleder med farligt gods rekommenderas att lämnas bebyggelsefritt. Enligt uppgifter är Länsstyrelsen i Västra Götalands läns policy och strategi under omarbetning i samarbete med Länsstyrelserna i Stockholms län och i Skåne [8]. Vid genomförandet av föreliggande riskinventering har ovan nämnda dokument beaktats. 3 (8)

4 2 Områdesbeskrivning Daftö Feriecenter ligger strax söder om Strömstad. Området avgränsas i öster av väg 176 och sträcker sig på båda sidor om väg Förslaget till detaljplan (upprättad av WSP Samhällsbyggnad Strömstad ) medger bl.a. bostäder, camping samt turistanläggning med boende och evenemang enligt nedanstående figur. Placering av önskad ny bebyggelse i området är ännu ej fastställd. Väg 1029 Väg 176 Figur 2.1. Detaljplan för Dafter 1:2, 1:3 m.fl. (Samrådshandling) [9]. - Gula fält: Bostäder - Bruna fält: Turistanläggning med boende och evenemang. Camping. - Mörkgröna fält: Camping. Väg 176 går från E6 i höjd med Risäng ca 1 mil söder om Strömstad och går sedan genom östra Strömstad innan den viker av österut och återansluter till E6 ungefär i höjd med Hee. Väg 176 utgörs av landsväg med två körfält och hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Trafikflödet på väg 176 är relativt lågt. Enligt mätningar från 2005 är årsmedeldygnstrafiken på väg 176 förbi Daftö Feriecenter ca fordon/dygn söder om väg 1029 och fordon/dygn norr om väg 1029 varav ca 8-10 % utgörs av tung trafik. Väg 1029 går från väg 176 i höjd med Daftö Feriecenter västerut till Daftö och 4 (8)

5 vidare ut till Saltö. Hastighetsbegränsningen på väg 1029 är 70 km/h och trafikflödet är enligt Vägverkets mätningar från 2004 ca fordon/dygn, varav ca 5 % utgör tung trafik [10]. 2.1 Transport av farligt gods Väg 176 utgör sekundär transportled för farligt gods [11], vilket innebär att vägen bör användas för transporter av farligt gods mellan primär transportled för farligt gods (E6) och lokala avnämare eller producenter längs vägen. Väg 1029 utgör varken primär eller sekundär transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. Farligt gods delas in i nio klasser enligt tabellen nedan. Tabell 2.1.ADR-klasser. ADR-klass Kategori ämnen 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen (klass 4.2) 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider (klass 5.1) 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Under fjärde kvartalet 1998 utförde Räddningsverket en mätning av de mängder av respektive farligt godsklass som transporterades på Sveriges vägar [12]. Enligt denna mätning transporterades det enbart ämnen ur en av ovannämnda klasser på väg 176, nämligen brandfarliga vätskor (ADR-klass 3), varav samtliga transporter innehöll petroleumprodukter. Mängden som transporterades under fjärde kvartalet 1998 var ton. Om det grovt antas att antalet transporter av farligt gods är jämnt fördelat över året, dvs. samma mängd transporterades under de övriga tre kvartalen år 1998 innebär det att ca ton farligt gods transporterades på väg 176 år Identifiering av risker Riskidentifieringen är utförd genom en studie av närområdet kring Daftö Feriecenter, med avseende på att identifiera riskkällor som bedöms kunna påverka personsäkerheten i ny bebyggelse. Vid identifieringen beaktas bl.a. avstånd till olika riskkällor för att i ett första skede bedöma huruvida respektive riskkälla påverkar den nya bebyggelsen eller ej. Det har enbart identifierats en riskkälla som, med avseende på personsäkerhet, bedöms kunna påverka planerad ny bebyggelse, nämligen trafiken på väg 176 och de risker det rör sig om förknippas i huvudsak med transporter av farligt gods på vägen. Då väg 1029 ej utgör rekommenderad transportled för farligt gods har det inte identifierats någon risk på denna väg som bedöms kunna påverka personsäkerheten i planområdet. Den identifierade risk med påverkan på ny bebyggelse är: 1. Utsläpp av brandfarlig vätska vid olycka med farligt godstransport på väg Brandfarliga vätskor 5 (8)

6 4 Uppskattning av riskernas omfattning 4.1 Trafikolycka med transport av farligt gods på väg 176 Enligt ovan transporteras endast ämnen ur en av nio ADR-klasser på väg 176, nämligen brandfarliga vätskor. Utifrån en mätning från Räddningsverket som genomfördes 1998 uppskattas det transporteras ca ton brandfarliga vätskor per år på väg 176. Transportmängder per tankbil varierar något beroende på godstyp och destination. En dragbil kan rymma ca ton petroleum, medan ett släp rymmer upp till 29 ton (d.v.s. tankbil med släp rymmer ca ton). Om det antas grovt att samtliga transporter på väg 176 utgörs av tankbil med släp skulle detta innebära ca transporter per år. De petroleumtransporter som går på väg 176 går uppskattningsvis främst till bensinstationer i och omkring Strömstad. I tabellen nedan har de bensinstationer som identifierats, vars transporter uppskattningsvis går på väg 176 till och från E6. Tabell 4.1. Identifierade bensinstationer i anslutning till väg 176. Bensinbolag Adress Uno-X Oslovägen 37 Uno-X Tångenvägen 1 OKQ8 Solviksgatan 2 Statoil Oslovägen 42 Statoil Truck Diesel Sältegatan 2 Statoil (sjöstation) Myrens varv Det uppskattas att resp. bensinstation får cirka 2-3 leveranser brandfarlig vätska (bensin och diesel) per vecka (En genomsnittlig bensinstation säljer cirka m 3 brandfarlig vätska (diesel och bensin) per år, vilket motsvarar cirka 45 m 3 per vecka [13]). Stationer som tillhör samma bensinbolag bedöms samordna sina leveranser, vilket minskar antalet transporter. Utifrån tabellen ovan antas det grovt räknat ske ca transporter per år, vilket bedöms vara rimligt med avseende på ovan redovisad statistik. De bensinstationer som redovisas i tabellen ovan är samtliga belägna i anslutning till Strömstad och transportsträckan från E6 (primär transportled för farligt gods) till respektive bensinstation bedöms vara betydligt kortare från E6:ans norra avfart till väg 176 än från dess södra avfart till väg 176. Då dock hela väg 176 utgör sekundär transportled för farligt gods går det inte att utesluta att samtliga transporter tar den kortaste vägen till och från E6 utan det finns en möjlighet att samtliga farligt godstransporter passerar Daftö feriecenter. Detta skulle innebära ca 1-2 petroleumtransporter förbi campingen per dag, vilket bedöms vara relativt mycket med avseende på en sekundär transportled. Sannolikheten för att det skulle inträffa en trafikolycka med farligt godstransport inblandad bedöms vara mycket låg, men i relation till andra transportleder för farligt gods bedöms den ändå vara relativt omfattande. Stockholms brandförsvar har i sin rapport Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad [14] tagit fram en dimensionerande brand med avseende vilka konsekvenser en olycka kan medföra för människor och byggnader. Det dimensionerande skadescenariot är framtaget efter försök med vattenutsläpp och utgörs av en 300 m 2 pölbrand. Med avseende på skador på både människor och byggnader (vilket i sin tur kan leda till skador på människor) är det vanligtvis den värmestrålning som uppkommer vid branden som beaktas. För att kunna få en uppfattning av vilken strålning som är tolerabel jämförs strålningsnivåer med följande värmepåverkan och gränsvärden [14]. 6 (8)

7 Tabell 4.2. Effekter på människor och material avseende olika strålningsnivåer samt avstånd inom vilka respektive strålningsnivå uppnås vid en 300 m 2 stor pölbrand med bensin. Effekt på människor och material Strålningsnivå Avstånd från brandens centrum Gräns för icke obehag under längre tid 1,6 kw/ m m Andra gradens brännskador 6,5 kw/m 2 50 m Obehandlad, laserad eller tryckimpregnerad träyta antänds 15 kw/ m 2 26 m efter ca 5 minuter, motsvarar 399 C. Minsta strålningsnivå för att antända de flesta trämaterial 25 kw/ m 2 17 m Enligt Boverkets Byggregler anges dessutom att för strålning mellan byggnader bör strålningen understiga 15 kw/m 2 i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder utförs i form av brandklassad fasad [15]. 5 Värdering av risk Risk innebär en sammanvägning av sannolikheten för att en olycka ska inträffa och konsekvenserna av att olyckan inträffar. I denna riskinventering har det inte genomförts några beräkningar avseende sannolikheten för den olycksrisk som bedöms kunna påverka personsäkerheten i det aktuella planområdet utan det har enbart utförts kvalitativa uppskattningar utifrån en inventering av farligt godstransporter. Detta innebär att riskvärderingen enbart utgår från de avstånd inom vilket personer kan skadas och brandspridning till byggnader kan uppstå om det brandscenario som enligt ovan utgör dimensionerande scenario inträffar, d.v.s. en 300 m 2 stor pölbrand. Vid bedömning av konsekvenserna med avseende på personskador i ny t ex bostads- eller kontorsbebyggelse anges vanligtvis kritisk strålningsnivå till 15 kw/m 2, vilket dels kan leda till brandspridning till byggnader (som indirekt kan leda till svåra personskador och dödsfall) samt dels orsakar outhärdlig smärta efter 1-3 sekunder [16], vilket bedöms motsvara mycket svår personskada eller dödsfall. Detta då personer i planområdet i huvudsak antas befinna sig inomhus, d.v.s. mer skyddade än utomhus. Den planerade exploateringen av Daftö Feriecenter innebär inte enbart normal ny bebyggelse (d.v.s. byggnader) utan även större områden för camping och områden där stora antal personer uppmuntras till att vistas stadigvarande utomhus och i mindre tåliga bostadsformer, t ex tält. Detta innebär att riskvärderingen bör utföras med förutsättningen att flertalet personer i området befinner sig utomhus merparten av vistelsetiden. Med avseende på områden som uppmuntrar till stadigvarande vistelse utomhus (t ex lekplatser, parkbänkar och camping) bör därför kritisk strålningsnivå anges till 6,5 kw/m 2. Utifrån ovanstående diskussion anges att följande skyddsavstånd skall upprättas vid ny bebyggelse i Daftö Feriecenter: - Avståndet mellan ny bebyggelse i planområdet och väg 176 ska ej understiga minst 26 meter. - Områden inom minst 50 meter från väg 176 ska ej utföras så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse utomhus. - För att ha möjlighet att erhålla en mer nyanserad bild av risken förknippad med transporter av farligt gods på väg 176 krävs det att detaljerade bedömningar och beräkningar utförs även med avseende på sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Om dessa beräkningar inte genomförs bör ovanstående rekommendationer avseende riskreducerande åtgärder i form av skyddsavstånd till bebyggelse och områden som uppmuntrar till stadigvarande vistelse användas vid exploatering av Daftö Feriecenter. Om det önskas att utföras avsteg från ovanstående skyddsavstånd eller om det önskas genomföras alternativa riskreducerande åtgärder bör en mer detaljerad riskanalys genomföras för att visa huruvida detta är lämpligt ur risksynpunkt. 7 (8)

8 Referenser [1] Plan- och bygglag (SFS 1987:10), utfärdad , med ändringar till och med SFS 2005:1212 [2] Miljöbalk (SFS 1998:808), utfärdad , med ändringar till och med SFS 2005:939 [3] Riktlinjer för riskbedömningar, Räddningstjänsten Storgöteborg, Göteborg, 2004 [4] Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag, Länsstyrelsen i Stockholms län, Faktablad nr 4:2003 [5] Riskanalyser i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2003:15, 2003 [6] Väglag (1971:948), utfärdad , med ändringar till och med SFS 2006:419 [7] Policy och strategi för Länsstyrelsens arbete med Riskhänsyn i samhällsbyggnadsprocessen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, diarienr , [8] Samtal med Ulf Gustafsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, [9] Detaljplan för Dafter 1:2, 1:3 m fl (Daftö Feriecenter) plankarta, Samrådshandling, Strömstads kommun, Västra Götalands län, Upprättad av WSP Samhällsbyggnad Strömstad, [10] Årsmedelsdygnstrafik från stickprov och helårsmätning, i form av tabeller, med hjälp av klickbar karta, Statistik från Vägverkets hemsida [11] Sverigeatlas 2004: Vägval, Räddningsverket, Karlstad 2004 [12] Mätningar av trafikflödet av transporter av farligt gods på väg under fjärde kvartalet 1998, Räddningsverkets hemsida [13] Kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län 1998, rapport 1999:0375, Vägverket [14] Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad, Stockholms brandförsvar, 1998 [15] BBR, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2002:19, Boverket, 2002 [16] Konsekvensanalys av olika olycksscenarior vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, (8)