Behovsbedömning, detaljplan för del av Lillängen 2:1, östra

Transkript

1

2 Nä en kommun uppätta en detaljplan ska kommunen alltid ta ställning till behovet att genomföa en miljöbedömning av planen i enlighet med eglena i 6 kap miljöbalken (MB). En behovsbedömning fungea som ett undelag fö ställningstagandet. I behovsbedömningen uteds om detaljplanen kan medföa betydande miljöpåvekan (BMP) utifån de kiteie som finns i bilaga 2 och 4 till föodningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskivninga, nedan MKBföodningen. Om den samlade bedömningen ä att planen kan medföa betydande miljöpåvekan ska en miljökonsekvensbeskivning (MKB) uppättas. Om bedömningen ä att detaljplanen inte kan antas medföa betydande miljöpåvekan kan edovisningen av miljöeffekte ske i planbeskivningen. Vid bedömning av betydande miljöpåvekan ä det skillnaden mellan den miljöpåvekan som genomföandet av planen, pogammet elle ändingen medfö och den miljöpåvekan som bli följden av om planen, pogammet elle ändingen inte genomfös som ä i fokus. Vid bedömningen bö man ta hänsyn till miljöpåvekan i absoluta teme, det vill säga både den positiva och negativa påvekan. Vidae ska bedömningen av påvekan inbegipa sekundäa, kumulativa, samvekande, pemanenta och tillfälliga, positiva och negativa effekte på kot, medellång och lång sikt. Beskivningen av den betydande miljöpåvekan genomföandet av en plan kan antas medföa ska inkludea all betydande miljöpåvekan och inte begänsas till planens elle pogammets geogafiska omfattning. Detaljplanen syfta till att skapa föutsättninga fö ny småhusbebyggelse i den nodösta delen av fastigheten Lillängen 2:1. Planomådet ligge i den nodösta delen av Joahnnesbegsomådet, stax söde om Stockholmsvägen. Omådet utgös idag i huvudsak av ett tätotsnäa gönomåde. Planomådet omfatta ca m². Se kata. 2

3 Behovsbedömningen genomfös genom en checklista. Checklistan ska ge en helhetsbild av effektena av en detaljplan. Utgångspunkten ä bilaga 2 och 4 till föodning om MKB (1998:905). Checklistan ge kunskap om vilka fågo som beös samt vilka fågo som innebä isk fö betydande miljöpåvekan fö aktuell detaljplan. Avslutningsvis ske en sammanvägd bedömning av de fågeställninga som bedömts medföa isk fö betydande miljöpåvekan. Checklistan inkludea skyddsväden, på miljön samt effekte på hälsa och säkehet. 3

4 Det ska alltid antas vaa betydande miljöpåvekan om genomföandet kan antas innefatta en veksamhet elle åtgäd som käve tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Dessa ä de veksamhete elle åtgäde kan påveka miljön i ett natuomåde som ha fötecknats enligt 27 fösta stycket 1 elle 2 miljöbalken (7 kap. 28 a MB): 1. Säskilda skyddsomåden enligt Euopapalamentets och ådets diektiv 2009/147/EG av den 30 novembe 2009 om bevaande av vilda fågla, 2. Säskilda bevaandeomåden enligt ådets diektiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevaande av livsmiljöe samt vilda dju och växte (Natua 2000) Om planen ange föutsättningana fö kommande tillstånd fö sådana veksamhete elle åtgäde som anges i 3 avdelningen MB (elle bilaga 3 till föodningen om miljökonsekvensbeskivninga) ä det betydande miljöpåvekan, såvida planen inte avse användningen av små omåden på lokal nivå. Ange planen föutsättningana fö sådana veksamhete elle åtgäde som anges i 3 avdelningen MB elle bilaga 3 till föodningen om miljökonsekvensbeskivninga, och samtidigt omfatta ett stöe omåde än vad som menas med små omåden på lokal nivå (vilket inbegipe en detaljplan av nomal omfattning)? Oavsett vad som följe av anda stycket skall en miljökonsekvensbeskivning uppättas, om detaljplanen kan antas medföa en betydande miljöpåvekan på gund av att planomådet få tas i anspåk fö (5 kap. 18 PBL): 1. industiändamål, 2. köpcentum, pakeingsanläggning elle annat pojekt fö sammanhållen bebyggelse, 3. skidbacke, skidlift elle linbana med tillhöande anläggninga, 4. hamn fö fitidsbåta, 5. hotellkomplex elle fitidsby med tillhöande anläggninga, utanfö sammanhållen bebyggelse, 6. pemanent campingplats 7. nöjespak, elle 8. djupak 1.1 Beös iksintesse? 1.2 Beös Natua 2000? (Plane som innefatta veksamhete elle åtgäde som kan komma att käva tillstånd fö påvekan på ett Natua 2000-omåde ska alltid miljöbedömas.) 4

5 1.3 Beös väldsav? 1.4 Beös nationalpak? 1.5 Beös natuesevat? 1.6 Beös kultuesevat? 1.7 Beös natuminnen? 1.8 Beös biotopskydd? 1.9 Beös dju- och växtskyddsomåden? 1.10 Beös standskyddsomåden? 1.11 Beös miljöskyddsomåden? 1.12 Beös vattenskyddsomåden? 1.1 Del av geogafiskt iksintesse fö Vänen Beös omåde som utpekas i Länsstyelsens elle 2.1 kommunens natuvådsplan som högt natuväde? 2.2 Beös omåde som utpekas i skogsvådsstyelsens nyckelbiotopsinventeing? Beös omåde som utpekas i skogsvådsstyelsens 2.3 sumpskogsinventeing? Beös omåde som utpekas i kommunens 2.4 övesiktsplan som ekologiskt säskilt känsligt? 3.1 Beös fonlämninga? 3.2 Beös kultuhistoiskt vädefull miljö? 4.1 Finns isk att pojektet påveka landskapsbild? 5.1 Beös viktiga tanspot- elle kommunikationslede? 6.1 Finns isk att pojektet påveka kvalitén elle kvantiteten på någon ekeationsmöjlighet 5

6 (stövomåde, vandingsled, filuftsanläggning etc.) 6.1 Skogspatiet utgö den noa delen av ett stöe ekeationsomåde. Omådet ä upptaget i en inventeing fån 1989 dä det konstateas stoa väden som nästövomåde. Omådet bö enligt inventeingen skyddas fån exploateing Finns isk att pojektet innebä instabilitet i mak- elle de geologiska gundföhållandena: isk fö sked, as etc? Finns isk att pojektet innebä skada elle föänding av någon vädefull geologisk fomation? Finns isk att pojektet innebä föändade sedimentationsföhållanden i vattendag, sjö? 8.1 Finns isk att pojektet innebä väsentliga luftutsläpp elle 8.2 Finns isk att pojektet innebä obehaglig lukt? Finns isk att pojektet innebä föändinga i 8.3 luftöelse, luftfuktighet, tempeatu elle klimat (egionalt elle lokalt)? 8.4 Finns isk att pojektet innebä skado på byggnade? Finns isk att pojektet innebä föänding av gundvatten- elle ytvattenkvalitén? Finns isk att pojektet innebä föänding av flödesiktningen fö gundvattnet? Finns isk att pojektet innebä minskning av vattentillgången i någon yt- elle gundvattentäkt? Finns isk att pojektet innebä föändade infiltationsföhållanden, avinning elle däneingsmönste med isk fö övesvämning/uttokning? Finns isk att pojektet innebä föändat flöde elle iktning elle stömföhållanden i något vattendag, sjö? Finns isk att pojektet innebä föändinga i antalet elle sammansättningen av växtate elle växtsamhällen? Finns isk att pojektet innebä påvekan av någon hotad växtat elle växtsamhälle (enligt Atdatabankens ödlista elle EU:s at elle habitatdiektiv, fidlysta)? Finns isk att pojektet innebä inföande av någon ny växtat? 6

7 11.1 Påvekas jodbuk, skogsbuk, djuhållning elle fiske? Finns isk att pojektet innebä föändinga av antalet elle sammansättningen av djuate? Finns isk att pojektet innebä påvekan på någon hotad djuat enligt Atdatabankens ödlista elle EU:s at elle habitatdiektiv? Finns isk att pojektet innebä fösäming av fiskevatten elle jaktmake? Finns isk att pojektet innebä ökning av nuvaande 14.1 ljudnivå så att människo exponeas fö ljudnivåe öve ekommendeade gänsväden? 14.2 Finns isk att pojektet innebä nya ljussken som kan vaa bländande? 14.3 Finns isk att pojektet innebä isk fö vibatione? 14.4 Finns isk att pojektet innebä isk fö explosion? 14.5 Finns isk att pojektet innebä isk fö utsläpp? 14.6 Finns isk att pojektet innebä isk fö lukt? 14.7 Finns isk att pojektet innebä att människo utsätts fö joniseande stålning (adon)? 14.8 Finns isk att pojektet innebä 14.9 övesvämningspoblematik? Finns isk fö påvekan fån magnetfält fån kaftledning? Ha omådet tidigae använts som tipp, utfyllnadsplats elle dylikt vavid miljö- och hälsofaliga ämnen kan finnas lagade i maken? Finns målpunkt elle tanspotled fö faligt gods inom 150 mete? 15.1 Planomådet angänsa till Stockholmsvägen som ä sekundä tanspotväg fö faligt gods. 7

8 Finns isk att pojektet innebä att tafikpoblem skapas elle äventyas tafiksäkeheten? Finns isk att pojektet innebä ökning av fodonstafik? Finns anda pojekt som innebä miljöpåvekan på planomådet? Ha detta pojekt betydelse fö anda planes elle pogams miljöpåvekan? Miljökvalitetsnome (MKN) ä ett juidiskt stymedel som egleas i 5 kap. MB. Nome kan meddelas av egeingen i föebyggande syfte elle fö att åtgäda befintliga miljöpoblem, fö att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås elle fö att kunna genomföa EGdiektiv. Dessa beskivs nedan detta fomulä. I fåga om detaljplane gälle att en detaljplan inte få antas, om dess genomföande skulle medveka till att MKN övetäds, enligt 5 kap 3 MB Innebä planföslaget att miljökvalitetsnome iskea att öveskidas fö föoeninga i utomhusluft (SFS 2010:477) 18.2 Innebä planföslaget att miljökvalitetsnome iskea att öveskidas fö fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) 18.3 Innebä planföslaget att miljökvalitetsnome iskea att öveskidas fö vattenföekomste? (SFS 2004:660) 8

9 18.4 Innebä planföslaget att miljökvalitetsnome iskea att öveskidas fö bulle? (SFS 2017:359) 9

10 Med utgångspunkt fån ovanstående fågeställninga gös en sammanvägd bedömning och ett motiveat ställningstagande till om planens genomföande kan antas medföa en betydande miljöpåvekan. Nedan sammanfattas bedömningsgunde, miljö- och kvalitetsmål samt miljökvalitetsnome som beös fö aktuellt planomåde och åteigen ett ställningstagande till om de bedöms innebäa en betydande miljöpåvekan. 1.1 Beös iksintessen? Nej 6.1 Finns isk att pojektet påveka kvalitén elle kvantiteten på någon ekeationsmöjlighet (stövomåde, vandingsled, filuftsanläggning etc.) Nej 15.2 Finns målpunkt elle tanspotled fö faligt gods inom 150 mete? Nej Planomådet ligge inom det geogafiska iksintesset fö filuftsliv och tuism (Vänen). I iksintessebeskivningen famhålls famföallt vädet av akipelagen, öana och ständena som känväden. Planföslaget bedöms inte påveka detta med tanke på dess lokaliseing mitt i tätoten. I och med planens genomföande komme en del av ett gön- och nästövomåde tas i anspåk fö småhusbebyggelse. Omådet genomskäs av ett finmaskigt nät av gångstiga och ä en del av en länge motionsslinga i Johannesbegsomådet. I en inventeing fån 1989 pekas omådet ut som vädefullt u denna aspekt och ekommendeas inte bli föemål fö vidae exploateing. Ny bostadsbebyggelse i det aktuella omådet innebä natuligtvis att möjlighetena till näa tillgång till ett skogsomåde begänsas något. Samtidigt ligge omådet i diekt anslutning till Stockholmsvägen, Maiestads mest tafikeade gata, vilket föta de ekeationella kvalitéena något. Dessutom kvastå hela Johannesbegsomådet som en näa plats fö ekeation, motion och åtehämtning. En utgångspunkt fö detaljplanen ä att kunna behålla den motionsslinga som passea planomådet, om än i något föändad stäckning. Av bulleskäl ä det inte lämpligt att placea bebyggelse nämae Stockholmsvägen än 40 m, däfö lämnas en gön kil nämast gatan. Gönomåden och skogspatie spaas unt hela planomådet. Riskhanteingen ska genomföas fö nya detaljplane inom 150 mete fån en tanspotled fö faligt gods enligt Länsstyelsens Riskpolicy fö makanvändning intill tanspotlede fö faligt gods (Länsstyelsena i Skåne, Stockholm och Västa Götalands län, 2006). Stockholmsvägen, som ä utpekad som sekundä tanspotväg fö faligt gods, angänsa till planomådet. De veksamhete i anslutning till planomådet som ge upphov till tanspote av faligt gods ä småindustie i Katthavet, divmedelstatione längs Stockholmsvägen och i Maiestads hamn. På Stockholmsvägen antas mepaten av faligt 10

11 godstanspote utgöas av bandfaliga vätsko (petoleumpodukte). Veksamhetena i Katthavet utgös till sto del av handel och vekstäde som ge upphov till elativt få faligt gods-tanspote. Detta ligge även i linje med vad som nationellt sett ä det mest vanligt föekommande faligt gods-ämnet som tanspoteas på väg. Myndigheten fö samhällsskydd och beedskap ange att mepaten av faligt gods-tanspote utgös av bandfaliga vätsko, ca 70 %. Dygt 50 % av appoteade olycko med faligt gods på väg ske i samband med lastning och lossning, öviga olycko ske unde tanspot, dä avåkninga på landsväg ä de vanligaste olyckona. Sannolikheten att en avåkning ska ske unde tanspot vid planomådet bedöms däfö som liten. Sannolikheten att en olycka intäffa vid målpunkt/divmedelstation bedöms som något stöe, men konsekvensen av en sådan olycka uppskattas ha måttlig påvekan eftesom dessa ä lokaliseade långt fån planomådet. Famkomligheten fö utyckningsfodon ä god, vilket ä den viktigaste fakton fö att vid en eventuell olycka elle allvalig händelse kunna föhinda skado på liv, hälsa, miljö och egendom. Tilläckliga skyddsavstånd komme kunna espekteas i och med planläggningen. Mot bakgund av avstående esonemang samt antaganden om faligt godstanspote bedöms föeslagen lokaliseing av ny bostads- och centumbebyggelse inte medföa betydande miljöpåvekan. Detaljplanen föväntas få stöst påvekan på ekeation och filuftsliv. Enligt ovanstående esonemang kan många av de nämnda kvalitéena behållas samtidigt som man utveckla omådet fö småhusbebyggelse. Risken fö påvekan fån faligt godstanspote ä begänsad, både med tanke på avstånd till Stockholmsvägen och isken fö en olycka. Det geogafiska iksintesset fö Vänen bedöms inte påvekas alls. Bedömningen, utifån ovanstående checklista och ovanstående esonemang, ä att ett genomföande av planen inte komme att medföa en betydande miljöpåvekan, en miljökonsekvensbeskivning komme däfö inte att uppättas. STADSPLANEAVDELNINGEN Eic Alnema Planakitekt Tina Kaling-Hellsvik Stadsplanechef 11