1 Etnicitet i rekryteringssammanhang -En jämförelse mellan privat och offentlig sektor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Etnicitet i rekryteringssammanhang -En jämförelse mellan privat och offentlig sektor"

Transkript

1 1 Etnicitet i ekyteingssammanhang -En jämföelse mellan pivat och offentlig sekto Chistina Ekdahl Madelene Gustafsson Elin Spaman Maia Svedbeg Pojektabete 5 poäng Våteminen 2002 Handledae: Staffan Nilsson Pogammet fö Pesonal- och Abetsvetenskap Linköping univesitet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgund Syfte Definition av centala begepp 4 2 Teoetisk efeensam Lag (1999:130) om åtgäde mot etnisk diskimineing i abetslivet Diekt abete med ekyteing Homogena oganisatione Bedömning av utländsk utbildning Abetsbeskivning och meitmall Intevjutillfället Rekyteingskanale Social kompetens och spåkets betydelse Konketa ekommendatione fö det diekta abetet med ekyteing Det måliniktade abetet fö etnisk mångfald i oganisationen Inställninga till att abeta med etnisk mångfald 11 3 Poblempeciseing 12 4 Metod Val av uppsatsämne Population och uval Undesökningsmetod Databeabetning 14 5 Resultat Beskivning av oganisationena Beskivning av espondentena Lagkunskape Diekt abete Måliniktat abete inom oganisationena Inställninga till abete med etnisk mångfald Öviga kommentae 22 6 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Kunskape om lag (1999:130) om åtgäde mot etnisk diskimineing i abetslivet Det diekta abetet med ekyteingen Meitmall och kompetenskiteie Oganisationenas bedömning av utländsk utbildning Heteogena elle homogena abetsguppe Infomella kontaktnät Svenska spåkets betydelse Den svenska sociala kompetensen 28

3 Intevjuguppenas sammansättning Oganisationenas måliniktade abete Kunskap om etnisk mångfald En uttalad etnisk mångfaldspolicy Definition av begeppet etnisk mångfald Deltagande i mångfaldspojekt öande etnicitet Mätninga av pesonalsammansättning Respondentenas inställning till att abeta med mångfald Faktoe som gynna utvecklingen av etnisk mångfald i oganisationen Effekte av det etniska mångfaldsabetet Slutsats Föslag till fotsatt foskning 32 Källföteckning 33 Bilaga 1 Bilaga 2

4 2 Inledning Sveige ä ett demokatiskt land dä idéena om människos lika väde oavsett kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning elle etnisk tillhöighet ä gundläggande. Tyvä diskimineas människo tots detta dagligen i abetslivet p.g.a. att de på något sätt ses som annolunda och inte uppfylle abetsgivaens kav. Fö att föhinda att sådant ske ä det viktigt att oganisatione abeta fö att öka mångfalden på abetsplatsen och medvetandegöa de existeande födomana. Omådet fö denna uppsats ä den etniska mångfalden på abetsplatsen. Det ä ett i dagens läge uppmäksammat omåde då antalet anmälninga om etnisk diskimineing ökat makant unde de senaste åen. 1 Att abeta fö etnisk mångfald i abetslivet handla inte baa om att bekämpa diskimineing och att föbätta invandanas situation på abetsmaknaden, utan även om att föända oganisationes sätt att betakta mångfald som föeteelse. Det gälle att människona lä sig att se födelana med mångfald på abetsplatsen. Om mångfald ska bli något positivt på abetsplatsen måste oganisationen läa sig att tillvaata människos olikhete. Det äcke alltså inte att ekytea människo med olika etnisk bakgund om oganisationen inte ä edo att ta tillvaa mångfalden. Att i oganisatione abeta med mångfald kan som mycket annat ses som en pocess. Vi se det som att ekyteing ä ett av de inledande stegen in denna pocess. Om oganisationen välje att undvika att ekytea människo med annan etnisk bakgund än svensk ä det omöjligt att abeta vidae med att tillvaata mångfald. Det finns en uppfattning som gö gällande att pivata oganisatione skulle vaa bätte på mångfald än de offentliga. 2 Ä denna uppfattning ogundad elle ligge det någon sanning i den? Vi avse i denna studie att göa en jämföelse mellan pivata och offentliga oganisatione med avseende på etnisk mångfald i samband med ekyteing. 2.1 Bakgund Enligt en undesökning genomföd av Svenskt Näingsliv och Malmö stads näingslivskonto famgå det att taxichaufföena i staden ä me utbildade än Malmöbona i genomsnitt. Bland 212 slumpvis utvalda chaufföe visade det sig att 44 pocent hade högskoleutbildning. 70 pocent av dessa pesone va invandae elle ban till invandae. 3 Ovanstående exempel visa på att vi många gånge inte tillvaata den kompetens som människo med annan etnisk bakgund besitte. En anledning till att vi valde etnisk mångfald i abetslivet som uppsatsämne ä att det på många sätt ä aktuellt idag. Abetslösheten bland invandae ha ökat och i samhället finns en ökad medvetenhet om att diskimineing mot invandae föekomme. 4 Nu finns det laga som skydda mot diskimineing, inte baa i abetslivet utan även på högskolo och univesitet. 5 Nä Eueka Maknadsfakta i decembe 2001 genomföde 300 intevjue med beslutsfattae i stoa och medelstoa föetag visade det sig att 85% va positiva till en mångfaldig abetsstyka. Många tillade dessutom att de to att samabetsfömågan och innovationstakten öka av mångfald. Samtidigt visa det sig att antalet anmälninga om etnisk diskimineing i abetslivet föa ået ökade med 60% i jämföelse med ået innan. Å 2001 inkom 273 anmälninga mot etnisk diskimineing i abetslivet, de flesta handlade om diskimineing vid tjänstetillsättninga. Den stösta andelen av de anmälninga som gös sluta med att ombudsmannen mot etnisk diskimineing, DO, inte kan finna att det handla om etnisk diskimineing. 6 Det ha visat sig att dygt hälften av de anmälninga om etnisk diskimineing som inkommit till DO gälle offentliga abetsgivae. Detta tots att endast 30% av abetskaften abeta i denna sekto. Andes Kandelin, infomationsansvaig hos DO, to inte att detta behöve betyda att den offentliga sekton ä me diskimineande. Han mena att skillnaden kan gunda sig i att det ä lättae att upptäcka om man utsatts fö diskimineing i en offentlig oganisation eftesom insynen ä stöe dä än i en pivat. Kandelin spekulea också i att det kanske ä så att offentliganställda ä me medvetna om sina ättighete än de som abeta inom pivat sekto. 7

5 2.2 Syfte Syftet med denna uppsats ä att undesöka föutsättningana fö etnisk mångfald i ekyteingsföfaandet hos pivata och offentliga oganisatione, samt att se om det föeligge någa skillnade oganisationstypena emellan med avseende på detta. Syftet ä således inte att fösöka föklaa eventuella skillnade utan endast att se om någa sådana övehuvudtaget föeligge. Det ä svåt att uttala sig om hu ba en oganisation ä på att ekytea människo med olika etnisk bakgund. Vi ha däfö iniktat oss på att studea de föutsättninga som vi anse kunna bida till att ekyteingen skapa etnisk mångfald på abetsplatsen. 2.3 Definition av centala begepp Hä följe definitione av de begepp som används fekvent i uppsatsen. Mångfald ä ett vitt begepp som avse alla de egenskape och attibut som gö en människa unik. Den mest vedetagna kategoiseingen dela upp mångfaldsbegeppet i skillnade som ö kön, etnicitet, ålde och funktionshinde. 8 I denna uppsats avses endast etnisk mångfald. Etnisk bakgund används i denna uppsats synonymt med uttycket etnisk tillhöighet. Med begeppet etnisk tillhöighet avses i lagen att någon tillhö en gupp av pesone som ha samma as, hudfäg, nationellt uspung elle tosbekännelse. 9 Synonymt med begeppen etnisk bakgund och etnisk tillhöighet föekomme i uppsatsen även begeppen invandae, peson fån etnisk minoitet samt peson med utländsk bakgund. Det vi i uppsatsen fämst avse med begeppet ä pesone med utomnodisk nationalitet. Diskimineing innebä att utsätta någon fö oättvis behandling på gund av tillhöighet till viss gupp. 10 Med föutsättninga avses i denna uppsats de faktoe som olika föfattae mena kan fämja etnisk mångfald vid ekyteing. Föutom att det behövs vissa föutsättninga i det diekta abetet med ekyteingen utgö också kunskape om lagen, måliniktat abete i oganisationen och en positiv inställning till etnisk mångfald, föutsättninga fö att etnisk mångfald skapas på abetsplatsen. Då begeppet måliniktat abete föekomme i uppsatsen menas det som oganisationen gö konket och med stöd fån ledningen fö att fämja etnisk mångfald på abetsplatsen. Med diekt abete avses föeteelse i ekyteingspocessen som antingen fämja elle inte fämja att etnisk mångfald utvecklas. Den distinktion som gjots i uppsatsen mellan pivata och offentliga oganisatione gunda sig på huuvida oganisationen ä pivat elle offentligt finansiead. Begeppet oganisationstyp används ibland fö att benämna denna uppdelning. Då abetsguppes homogenitet espektive heteogenitet nämns avses huuvida abetsguppen ä sammansatt av pesone med liknande egenskape och bakgund espektive pesone med olika egenskape och bakgund. Då begeppet lagen används menas lag (1999:130) om åtgäde mot etnisk diskimineing i abetslivet. 3 Teoetisk efeensam Den teoetiska efeensamen ä uppbyggd i enlighet med de omåden som hela undesökningen följe. Den inleds med en edogöelse fö valda dela av lagen om diskimineing i abetslivet. Sedan följe en edogöelse fö de föutsättninga som bö föeligga i det diekta abetet med ekyteingen fö att etnisk mångfald ska kunna skapas på abetsplatsen. Däpå följe en beskivning av hu oganisatione kan abeta måliniktat fö

6 att fämja etnisk mångfald. Slutligen följe ett avsnitt angående inställninga till abete med etnisk mångfald. Hela den teoetiska efeensamen ä uppbyggd king antagandet att det finns vissa föutsättninga som bida till att ekyteingen skapa etnisk mångfald på abetsplatsen. 3.1 Lag (1999:130) om åtgäde mot etnisk diskimineing i abetslivet I boken Rekytea utan att diskiminea som ä skiven av Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskimineing (DO), Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskimineing på gund av sexuell läggning (HomO) kan vi läsa att abetsgivae i allmänhet inte vill diskiminea utan gö det till sto del omedvetet på gund av bistande kunskape om lagana. Föfattana skive att de som abeta med ekyteing måste kunna huvuddagen i diskimineingslagstiftningen och veta hu denna ska tillämpas. JämO m.fl. peka på att den bäande idén i ett demokatiskt land ä övetygelsen om alla människos lika väde. 11 De laga Sveige ha gällande diskimineing i abetslivet ha tillkommit fö att slå vakt om detta. JämO m.fl. påpeka att den diskimineingsfia ekyteingen givetvis ä abetsgivaens ansva. Om inte abetsgivae ä engageade ske ingen föänding i iktning mot ett abetsliv dä mångfald åde. 12 Den 1 maj 1999 fick vi i Sveige en ny lag mot etnisk diskimineing i abetslivet: Lag (1999:130) om åtgäde mot etnisk diskimineing i abetslivet. Nedan följe de paagafe som ä elevanta fö uppsatsen samt kommentae till vissa av dem. 1 Denna lag ha till ändamål att i fåga om abete, anställningsvillko och anda abetsvillko samt utvecklingsmöjlighete i abetet fämja lika ättighete och möjlighete oavsett etnisk tillhöighet. 2 Abetsgivae och abetstagae skall samveka fö att fämja etnisk mångfald i abetslivet. De skall säskilt motveka alla fome av etniskt diskimineing. 4 Abetsgivaen skall inom amen fö sin veksamhet bediva ett måliniktat abete fö att fämja etnisk mångfald i abetslivet. 13 Att lagen innehålle kav på aktiva åtgäde fö att fämja etnisk mångfald i abetslivet ä ingen tillfällighet 14, säge Göansson och Kalsson. Pesone med annan etnisk bakgund än svensk ä i svenskt abetsliv i en utsatt situation. Svåighete med att få en ättvis bedömning av utbildning och bist på abetslivsefaenhet fån Sveige esultea i att de ha svåt att hävda sig konkuensmässigt. De ha vidae inte det välbehövliga infomella kontaktnät som ä så viktigt på abetsmaknaden. Diskimineing och takasseie föekomme och enbat skydd mot detta i lagen ä inte tilläckligt. Me måste till. Diskimineingslagana och de aktiva åtgädena ska fungea som ett komplement till vaanda. 15 I det aktiva abetet skall en planmässighet och en målsättning finnas och abetsgivaen bö så långt som möjligt ha en abetsstyka som spegla den etniska mångfalden i samhället med avseende på den tillgängliga abetskaften. 16 De mål som föetagen sätte upp bö vaa av både kvalitativ och kvantitativ kaaktä. Med kvalitativ menas att ny kompetens ska tillföas föetaget elle veksamheten 17 och med kvantitativ menas att andelen pesone fån / /en etnisk minoitet ska öka i en viss typ av abete elle fö en viss kategoi av abetstagae Abetsgivaen skall veka fö att pesone med olika etnisk tillhöighet ges möjlighet att söka lediga tjänste. 19 Att alla ska ha möjlighet att söka den lediga tjänsten en abetsgivae påannonsea föutsätte att alla ha vetskap om att tjänsten ä ledig. Däfö bö fomella kanale fö annonseing användas, inte infomella såsom pesonliga kontaktnät. Då pesone som tillhö en annan etnisk minoitet ofta sakna denna typ av kontaktnät kan de missgynnas om infomation spids infomation genom denna kanal. I annonseingen bö abetsgivaen säskilt påpeka att föetaget gäna se pesone med annan etnisk bakgund som sökande. 20 I skiften Mångfald som veksamhetsstategi ge föfattana tips om hu oganisatione kan bedda sitt ekyteingsundelag och sin ekyteingspocess. Exempelvis kan annonseingen iktas till pesone med anda etniska bakgunde än svenska genom att medie såsom invandatidninga elle näadio används En abetssökande som inte ha anställts elle en abetstagae som inte ha befodats elle tagits

7 ut till utbildning fö befodan ha ätt att på begäan få en skiftlig uppgift av abetsgivaen vilken utbildning, ykesefaenhet och anda meite den ha som fick abetet elle utbildningsplatsen. Sökande som nekats anställning ha ätt till delgivande om meite på den som fick jobbet istället. Abetssökande få då allmänt skadestånd fö känkning och abetsgivaen måste betala skadestånd till den som diskimineats Diekt abete med ekyteing Med diekt abete avses föeteelse i ekyteingspocessen som antingen fämja elle inte fämja att etnisk mångfald utvecklas. Nedan följe någa av dessa, men föst komme ett inledande stycke om vafö oganisatione bli etniskt homogena Homogena oganisatione Boomé ange i atikeln Vafö bli oganisatione etniskt homogena? humankapitalteoin som en föklaingsmodell till vafö oganisatione bli etniskt homogena. Enligt teoin beskivs vädet av en människa i teme av poduktivitet. Poduktiviteten bedöms utifån gad av utbildning. Invandae antas ofta ha en läge poduktivitet än svenska och även om så inte voe fallet ha de svåae att fömedla sin utbildningsnivå och kompetens. Detta medfö höge tansaktionskostnade fö abetsgivaen då det kävs me tid och esuse att föstå och omvandla utländska utbildninga och meite till poduktivitetsnivå. Att ekytea fån den etniska majoiteten ge således läge tansaktionskostnade och dessa favoiseas däfö i ekyteingspocessen. 23 Boomé och Bäcklund tala även i boken S-mäkt om att det ofta handla om en favoiseing av svenska snaae än diskimineing av invandae. 24 Ytteligae en anledning till att oganisatione bli allt me etniskt homogena tas upp av föfattana till S- mäkt. De mena att då föetag idag ha tillgång till samma teknik, infomation och kunskap ä det enda som finns kva att konkuea med abetskaftens sammansättning. Många föetag satsa då på att bygga upp en specifik föetagskultu, en anda, genom att ekytea individe med vissa egenskape. De peka även på att abetsplatsen fö många blivit en aena fö utveckling och självfövekligande. I och med detta bli elationena på abetsplatsen allt viktigae. Det bli viktigae vem som släpps in och kultukocka vill undvikas i så sto utstäckning som möjligt Bedömning av utländsk utbildning Enligt Boomé och Bäcklund stäva både abetsgivae och abetstagae efte att öka kunskapsinnehållet i abetet. Abetsgivana vill undvika de lägst kvalificeade abetstagana som tack vae den solidaiska lönepolitiken och abetsättslagstiftningen / / blivit en elativt sett dy och svåavskedad abetskaft. 26 Samtidigt vill abetstagana ha me utvecklande abeten. Då kunskapsnivån stige bli kaven på fomell kompetens höge. I ett land dä man inte ä van vid ett heteogent utbildningssystem fölita man sig helst på utbildningsmeite fån offentliga svenska utbildningsinstitutione. 27 JämO m.fl. hävda i boken Rekytea utan att diskiminea att ett vanligt poblem vid anställning av pesone med utländsk bakgund kan vaa svåigheten att bedöma kvaliteten på en utländsk utbildning. Det bästa tillvägagångssättet i sådana situatione ä att vända sig till Högskoleveket, intenationella avdelningen, fö att få en utländsk utbildning vädead. Vädeingen ä kostnadsfi och tillsammans med utvädeingen lämnas ett sva på vilken svensk utbildning som den utländska motsvaa Abetsbeskivning och meitmall JämO m.fl. skive även att ett objektivt uval undelättas av att en på föhand uppgjod mall fö vädeing av de sökandes meite finns tillgänglig. Det ä annas lätt att ekyteana inte länge hålle sig till objektiva och abetselateade uvalskiteie och att meitvädeingen anpassas efte dem ekyteana komme i kontakt med vid intevjuena. Denna mall bö utfomas efte att ekyteae tillsammans bestämt vilka baskaven fö en befattning ä. Läggs ett utföligt abete ne på att beskiva abetet och vad som kävs i det öka chansen att den lämpligaste pesonen få jobbet Intevjutillfället Det ä abetsgivaen som ansvaa fö att intevjuena genomfös på ett ättvist och konsekvent sätt. Ingen

8 diskimineing få göas vae sig vid intevjutillfället elle nä esultatet av den vädeas. Fö att undvika diskimineing ä det dessutom viktigt att intevjuguppen ä allsidigt sammansatt. Ju bedae och djupae efaenhete en intevjugupp tillsammans ha desto stöe bli möjlighetena att infomationen vädeas ätt. 30 Det ä enligt lag inte föbjudet att fåga den abetssökande om dennes etniska tillhöighet. Abetsgivaen måste dock föklaa vafö fågan ställs. Finns inget sakligt skäl till att fåga om detta bö denna typ av fågo undvikas. 31 Bune visa på ett poblem vid intevjutillfället. Hon ha intevjuat ekyteae om deas inställning till att anställa invandae och funnit att det uppfattas som svåt att bedöma individe fån anda kultue. Då satsas det helle på säka kot, som svenska. Det föekomme också en hel del genealiseinga om olika invandaguppe. Egenskape som uppmäksammats hos en peson av ett visst etniskt uspung genealiseas lätt till anda individe med samma bakgund Rekyteingskanale Olika foskae visa vilken betydelse valet av ekyteingskanale ha fö hu mångfalden på abetsplatsen komme att se ut. Ylva Bune ta i sin appot öande invandaes svåighete att få abete på den svenska abetsmaknaden upp möjliga osake till detta. En betydande osak ä att det på dagens abetsmaknad ä vanligt att abetsgivae använde sig av infomella ekyteingskanale nä de ska nyanställa. Detta innebä att du helst ska känna någon som kan ekommendea dig på den abetsplats du vill söka till. Nykomna invandae ha ofta små kontaktyto inom abetslivet och bli däfö hänvisade till abetsfömedlingen som enda sökkanal. Bune skive att det finns många exempel på invandae som fått uppfattningen att de inte få söka jobb på annat sätt än genom abetsfömedlingen. 33 I elation till detta bö en atikel u Dagens Nyhete sättas. Atikelföfattaen mena dä att abetsplatse övelag inte åtespegla samhällets etniska mångfald. En abetsfömedlae uppleve ofta att en abetsgivae utfö etniskt diskimineande handlinga men anmäle nästan aldig dessa fall. Istället välje de att lyda abetsgivaen och möta dennes kav som innebä att undvika sökande av utländsk häkomst. 34 Även Boomé uttala i en appot att oganisationenas stoa användande av infomella ekyteingskanale missgynna pesone med utländsk bakgund. Han hävda att etnisk homogenitet uppkomme genom ett slags utinmässigt beteende då det i ekyteingssammanhang föst letas i det infomella kontaktnätet efte nya medabetae. Eftesom majoiteten av föetags anställda ä av svensk häkomst bli det infomella kontaktnätet däfö av samma kaaktä. 35 Antaganden om de infomella ekyteingsväganas betydelse då oganisatione ska nyanställa stöds vidae av den appot som IFAU, Institutet fö abetsmaknadspolitisk utvädeing, givit ut. Rappoten katlägge vilka ekyteingskanale som abetsgivana använde sig av. Dygt 2000 abetsgivae ha undesökts. Av dem som nyanställt ha majoiteten använt sig av infomella kanale vid ekyteing. 80% av dessa infomella kontakte ha lett till anställning, vilket kan jämföas med att baa 45% av kontaktena som fåtts genom abetsfömedlingen ha gjot det. Rappoten visa att föhållandevis dya ekyteingskanale, såsom tidningsannonse och pivat abetsfömedling används mest av stoa föetag. Infomella kanale ä den ekyteingsväg som utnyttjas i sto utstäckning av alla abetsgivae, men fämst av abetsgivae inom pivata sekton. Abetsfömedlingen nyttjas huvudsakligen av offentliga abetsgivae Social kompetens och spåkets betydelse JämO m.fl. peka på att det idag blivit alltme vanligt att ställa kav på social kompetens. Bedömningen av social kompetens ä dock mycket subjektiv. De hävda att kavet på social kompetens i sto utstäckning diskiminea pesone med icke-svensk bakgund då begeppet inte ä kultuellt neutalt. Begeppet ha idag nästan samma inneböd som svenskt uppföande i ekyteingssammanhang. Det föeligge en kla tendens

9 till att abetsgivae känne sig säkae på att bedöma t.ex. samabetsfömåga hos pesone som likna henne/ honom själv än hos pesone fån anda kultue. Det finns dock inga belägg fö att den sociala kompetensen ä bätte hos svenska än hos människo fån öviga lände i välden. Av dessa skäl bö social kompetens definieas i föväg av abetsgivaen. 37 Pe Boomé och Ann-Katin Bäcklund ä i boken S-mäkt inne på samma spå. De mena att den sedan 70-talet ökade abetslösheten bland invandae till sto del beo på att det skett en föänding av kompetenskaven i abetslivet i iktning mot en me kultuspecifik kompetens. 38 En utveckling som innefattat ökad tjänstepoduktion, me kommunikation och infomationshanteing, plattae oganisatione och me självstyt abete anse föfattana ha medföt ökade kav på social kompetens, spåkliga och anda kommunikativa fädighete. Dessa kav anses vaa S-mäkta vilket innebä att det ä svensk social kompetens och svenska spåkfädighete som eftefågas Konketa ekommendatione fö det diekta abetet med ekyteing Många av de omåden vi beöt ovan king det diekta abetet i ekyteingspocessen kan sammanfattas i de punkte som föfattana till boken Mångfald som veksamhetsstategi ekommendea att oganisatione se öve fö att integea mångfaldsabetet i ekyteingspocessen. Föfattana anse att oganisationen bö abeta utifån följande fågo: Hu se våa platsannonse ut? Ställs idag onödiga och omotiveade villko elle kav i platsannonsena? Kävs fädighete och egenskape som sakna samband med det lediga abetet? Ha vi en utvädead mall fö hu meite skall vädeas? Mäts meitena mot uvalskiteiena? Vilka ekyteingskanale använde vi? Vilka uvalsteste använde vi? Ha de abetsguppe som intevjua jobbsökande en allsidig sammansättning? Ä alla fågo som ställs unde intevjuena objektiva och elevanta fö kaven i det sökta abetet? Ha våa ekyteae och ekyteingsansvaiga fått mångfaldsutbildning? Det måliniktade abetet fö etnisk mångfald i oganisationen I skiften Mångfald som veksamhetsstategi finns en abetsdel med konketa tips till föetag och oganisatione om hu abete med mångfald kan bedivas. Det fösta som tas upp ä vikten av ett stot engagemang fån högsta ledningen. Ledningen bö exempelvis se till att mångfald ingå i stategiska dokument som policydokument. Vidae ä det viktigt att mångfaldsabetet ä kopplat till veksamhetsstategin. Fö att kunna göa detta måste begeppet mångfald definieas. Många oganisatione ha inte definieat begeppet vilket kan leda till att mångfaldsabetet bli inkonsekvent. 41 Vidae mena föfattana att det ä viktigt att fastställa långsiktiga och kotsiktiga mål fö mångfaldsabetet. Man bö även fundea öve hu dessa ska följas upp. Ä de mål som ställts upp mätbaa? Ett exempel på mål kan vaa att öka andelen medabetae med utländsk bakgund med viss pocent. 42 I samma skift ges exempel på olika pojekt som ha till syfte att tillvaata den kompetens som invandae besitte och som i dagsläget många gånge föbises. I Stockholm statades å 2000 ett ekyteingspogam dä pesone med utländsk bakgund efte godkänd paktikpeiod få fast abete elle länge vikaiat inom våd och omsog. Pogammets mål ä bl.a. att ge deltagana abetslivsefaenhet och kontakte på abetsmaknaden samt att undelätta fö de aktuella enhetena att ekytea pesonal. Ett annat pojekt syfta till att ta tillvaa kompetensen hos utländska läkae genom att exempelvis ge dem individanpassad svenskutbildning. 43 Med dessa exempel vill vi belysa hu oganisatione genom deltagande i pojekt kan utvecklas mot att bli me etniskt heteogena. I boken S-mäkt kan vi läsa att ameikansk diskimineingslagstiftning, liksom svensk, syfta till att få en abetskaftssammansättning som spegla samhällets heteogena utseende. I USA ä det dock så att vaje oganisations sammansättning enligt lag måste edovisas åligen fö att icke tillvaatagande av mångfald skall

10 kunna upptäckas. Det föekomme också en ad estiktione och anvisninga till stöd fö lagens anda som t ex att entepenöe inte kan få ett stöe kontakt med staten om inte föetaget bedive åtgäde som syfta till divesity, vilket ä det begepp man använde i sammanhanget. 44 I USA finns en lagstiftning om positiv säbehandling av etniska minoitete, s.k. affimative actions Inställninga till att abeta med etnisk mångfald Enligt skiften Mångfald som veksamhetsstategi finns det flea faktoe som bida till att oganisatione böja abeta med mångfald. En av dessa ä abetskaftsutvecklingen. En pognos fån näingsdepatementet visa att den abetsföa befolkningen komme att böja minska å Dämed komme abetsgivana att behöva finna nya sätt att tillgodose behovet av kompetenta medabetae. Ett sätt kan vaa impot av abetskaft, men enklae ä att föst utnyttja den abetskaft som edan finns i landet. 46 Vidae skive Helg och Vakoufai att en ytteligae divkaft fö mångfaldsabetet ä den växande mångfalden bland kunde och konsumente. Inte baa svenska expotföetag behöve idag kunskap om kultuella skillnade i konsumtionsvano. Påtyckninga fån intessente kan även få oganisatione att böja abeta med mångfald och föetag ganskas idag i allt höge gad av sin omväld. Kommuninvånae, intesseoganisatione, kunde, medabetae, leveantöe, investeae, aktieägae och anda käve i allt stöe utstäckning att föetag och oganisatione ta ett socialt ansva. 47 Vad kan då abetet med mångfald få fö esultat i oganisatione? Göansson och Kalsson skive att etnisk mångfald kan bida till ett bätte socialt klimat, effektivae abetsguppe, bätte kommunikation med kunde, en positiv bild av föetaget utåt och stöe möjlighete att locka kunde med olika etnisk bakgund. 48 Helg och Vakoufai ange bl.a. ökad keativitet som ett esultat av aktivt mångfaldsabete. De ta upp ameikansk foskning som visat att heteogena guppe ä me keativa än homogena guppe. Detta fö att fle altenativa synsätt och altenativa lösninga på poblem fös fam av pesone som tillhö en minoitet. 49 Även Boomé och Bäcklund ta upp exemplet USA dä man kommit föhållandevis långt i sitt mångfaldsabete. De skive om de positiva effekte som buka anges av de ameikanska föetag som abeta med mångfald. En av dessa ä att oganisationens effektivitet föbättas. Anledningen till detta ä som nämnts ovan att heteogent sammansatta abetsguppe skulle vaa me keativa samt att den psykosociala miljön föbättas i blandade guppe. Ytteligae en positiv effekt som anges ä att en god image ge ba ekyteingsmöjlighete. 50 Den unga geneationen ställe kav på abetsplatsens människosyn. Ett föetag dä god moal och socialt engagemang ä en del av imagen få gott ykte även bland toppstudente på univesiteten, vilket öka chansen att ekytea de bästa u alla guppe Poblempeciseing Utifån den teoetiska efeensamen, samtalet med pojektledaen fö mångfaldspojektet och diskussion med vå handledae ha vi kommit fam till följande fågeställninga: 1. Vilka föutsättninga fö etnisk mångfald finns i det diekta abetet med ekyteingen samt föeligge det någa skillnade mellan pivata och offentliga oganisatione med avseende på detta? 2. Hu se det måliniktade abetet fö etnisk mångfald ut i oganisationena samt föeligge det någa skillnade mellan pivata och offentliga oganisatione med avseende på detta? 3. Besitte pesonal- och ekyteingsansvaiga i oganisationena kunskape om lagen om etnisk diskimineing i abetslivet samt föeligge det någa skillnade mellan pivata och offentliga

11 oganisatione med avseende på detta? 4. Vad ha pesonal- och ekyteingsansvaiga fö inställning till abete fö etnisk mångfald på abetsplatsen samt föeligge det någa skillnade mellan pivata och offentliga oganisatione med avseende på detta? 5 Metod I uppsatsens inledningsfas tilldelades vi ett antal kiteie att följa. Uppsatsen skulle vaa av kvantitativ kaaktä och ett kav va att ca enkäte skulle distibueas. Insamlade data skulle sedan beabetas i datapogammet SPSS. Utifån detta skulle sedan esultatet pesenteas och analyseas. 5.1 Val av uppsatsämne Då vi skulle välja omåde fö uppsatsen fångades våt intesse av ett föslag till uppsatsämne som lämnats in till IBV, Institutionen fö Beteendevetenskap, vid Linköpings univesitet. Föslaget kom ifån en pojektledae fö ett mångfaldspojekt i Östegötland. Pojektet syfta till att göa Östegötland till den fämsta mångfaldsegionen inom EU. Föslaget inneba att undesöka hu ekyteingen oganiseas samt att se om mångfaldspespektivet finns med. Pojektledaen intoduceade oss i ämnet och tillsammans föde vi en diskussion king begeppet etnisk mångfald. Pojektledaen uppmäksammade oss också på att det idag finns en ådande mening om att pivata oganisatione ä bätte på etnisk mångfald än offentliga. Han såg det som intessant att undesöka om denna skillnad vekligen finns. Vi enades om att detta skulle utgöa syftet med uppsatsen Population och uval Syftet med uppsatsen ä att göa en jämföelse mellan pivata och offentliga oganisatione med avseende på etnisk mångfald i ekyteingssammanhang. Eftesom vi endast va intesseade av oganisatione med en enodlad pesonalfunktion begänsade vi uvalet till oganisatione med fle än 50 anställda. Vi antog att det på sådana abetsplatse fanns anställda som va lämpade att svaa på vå enkät. Däfö utgös populationen av pesone med pesonal- och ekyteingsansva inom såväl pivata som offentliga oganisatione med fle än 50 anställda. Vi valde att begänsa oss till oganisatione inom Östegötland. Fö att kunna genealisea esultatet till populationen bestod våt uval av 30 pivata oganisatione och 30 offentliga. Genom en kontakt med Svenskt Näingsliv tilldelades vi 30 pivata oganisatione. Utifån deas databas gjodes ett systematiskt uval av föetag odnade efte begynnelsebokstav dä va femte föetag bestående av minst 50 anställda dogs. Denna databas innehöll alla pivata oganisatione i Östegötland anslutna till Svenskt Näingsliv. Meningen va att vi skulle göa ett liknande uval fö de offentliga oganisationena. Vi kontaktade olika pesone inom offentlig sekto men dock utan esultat. Någon databas fö offentliga oganisatione i Östegötland gick inte att få tag på. Genom den pojektledae som vi tidigae nämnt fick vi dock kontakt med en anställd på Länsstyelsen som gav oss en föteckning öve ett nätvek med pesonalmän inom offentlig sekto. Detta nätvek bestod av 21 pesonalmän fån olika oganisatione. Samtliga av dessa fick ingå i stickpovet bestående av offentliga oganisatione. De åtestående nio oganisationena valdes slumpmässigt u telefonkatalogen. Samtliga av dessa oganisatione bestod också av minst 50 anställda. Vi ingde unt till de olika oganisationena fö att få tag på namn på någon anställd med pesonal- och ekyteingsansva. Detta gjodes då vi bedömde att det extena botfallet skulle minska om enkäten va adessead till en specifik peson. 5.3 Undesökningsmetod Vi böjade med att stämma möte med ovan nämnda pojektledae på dennes abetsplats. Mötet vaade cika en och en halv timme och han intoduceade oss då i ämnet och tillsammans föde vi en diskussion king etnisk

12 mångfald. Ett kiteium fö uppsatsen va, som tidigae nämnts, att ansatsen skulle vaa av kvantitativ kaaktä och enkäte skulle användas som datainsamlingsmetod. Enkäten utfomades efte en genomgång av tidigae studie king ekyteing och etnisk mångfald. Litteatuen hittade vi fämst på Linköpings Univesitetsbibliotek och på Linköpings Stadsbibliotek. Utifån fågeställningana och litteatuen utfomades enkätfågona. Fågona ingick i olika omåden beoende på vilken fågeställning som geneeat fågan. Omådena va: Måliniktat abete fö tillvaatagande av etnisk mångfald, kunskape om lagen öande samma ämne, det diekta ekyteingsabetet och inställninga till aktivt abete fö etnisk mångfald. Omådesindelningen i od va inte synlig fö espondentena utan makeades baa med en tjock linje i enkäten. Detta syftade till att undvika att leda espondentena till att svaa vad de todde att vi ville ha som sva. Indelning undelättade våt abete med att tolka esultatet. Teoidelen ligge som ovan nämnts till gund fö konstuktionen av enkätfågona och vaje fåga hö till en specifik del i litteatuen. Fågona utabetades med omådesindelningen vi gjot utifån litteatuen. Ett exempel få visa på våt abetssätt i utfomandet av enkäten och hu vi abetade fam fågona: Det ä enligt lagen ett måste att som ekyteingsansvaig besitta kunskap om huvuddagen i diskimineingslagstiftningen. Det fö att kunna handla på ett adekvat sätt i ekyteingssammanhang. I teoin kunde vi läsa att denna typ av kunskap ä bistfällig unt om i oganisatione. Vi ville testa denna kunskap hos espondentena och omådet i enkäten benämndes lagkunskape. Fågo utfomades utifån lagpaagafe öande lagen om åtgäde mot etnisk diskimineing. Det va inte uttalat att fågona hade sitt uspung i paagafe utan utfomades som geneella fågo med svasaltenativen ja/nej/vet ej. Svaen skulle ge oss infomation om hu det stod till med kunskapena om hu man få och inte få handla i en anställningssituation. Den fädiga enkäten skickades till den tidigae nämnda pojektledaen samt till en konsult som sedan 1999 abeta med fågo öande oganisationsutveckling mot ökad mångfald i abetslivet. 53 Då vi fått synpunkte på enkäten gjodes en evideing av denna. Eftesom tiden va knapp genomfödes dock ingen pilotstudie. Ett missivbev (se bilaga 1) utfomades och skickades pe post tillsammans med de 60 enkätena (se bilaga 2) till espondentena i de valda oganisationena. Respondentena fick åtta daga på sig att fylla i enkäten och sända tillbaka den. Efte dessa tio daga skickades en påminnelse ut till dem som ännu inte svaat. Vi fick slutligen in sammanlagt 39 enkäte, d.v.s. 65%. 5.4 Databeabetning Mepaten av den data som geneeades genom enkätena sammanställdes och analyseades i pogammet SPSS. Detta skedde fämst genom hypotespövningsmetodena chi-tvåtest och t-test vas esultat skulle visa på statistiskt signifikanta skillnade mellan sektoena: pivat och offentlig. Chi-två testningen och t-testningen skedde på en signifikansnivå på 5%. Det absoluta signifikansvädet (p-vädet) som famtogs vid testningen anges i esultatet inom paentes. De pocentuella födelninga vi visa på äknades också ut med hjälp av SPSS och i vissa fall med miniäknae. Det alla fösta som gjodes va dock att med hjälp av pogammet att ta fam en fekvensfödelning öve samtliga enkätfågo. Detta gav oss en ba öveblick av mateialet. Den fösta delen av esultatet bestå av en beskivande del dä inga statistiskt signifikanta skillnade äknats ut eftesom vi endast vill ge läsaen en sammanfattande bild av mateialet. Hä äknades i stället pocentsatse ut eftesom det ansågs me elevant. Svaen på de öppna fågona samt de kommentae som lämnats i enkäten sammanställdes fö att se om det gick att hitta någa geneella tendense och kävde inte helle de någa utäkninga. Dessa edovisas löpande i esultatet samt unde en egen ubik i slutet, kallad öviga kommentae. I esten av det pesenteade mateialet användes det ovan beskivna chi-två testet fö kategoisead, icke angodnad data, d v s infomation på nominalskalenivå. T-test användes fö behandling av data på odinal-,

13 intevall- och kvotskalenivå d.v.s. fö infomation som gå att angodna och/elle ha ekvivalenta skalsteg. T-test används vanligtvis endast fö data på intevall- och kvotskalenivå men fö att kunna äkna på mateialet gav oss kusansvaig tillåtelse att göa t-test även på odinalskalenivå. På vissa av de fågo dä inga statistiskt signifikanta skillnade famkommit utan enbat tendense, ha pocentuella mått äknats fam fö att belysa tendensena oavsett oganisationstyp. 6 Resultat En pesentation av det som famkom av enkätena komme att göas nedan (fö me detaljead infomation king fågonas utfomning se bilaga 2). Resultatet edovisas i sju dela. Föst gös en allmän pesentation av oganisationena och espondentena basead på den bakgundsinfomation som famkom, sedan pesenteas det som hö till kategoin lagkunskape. Efte det edovisas data som ä elateat till diekt abete fö etnisk mångfald på abetsplatsen. Däefte pesenteas data som famkommit öande espondentenas måliniktade abete följt av data gällande deas inställning till etnisk mångfald på abetsplatsen och slutligen edovisas öviga kommentae till enkäten. Öppna fågo komme att pesenteas i anslutning till de fågo till vilka dessa tillhö. 6.1 Beskivning av oganisationena Av 60 utskickade enkäte besvaades 39 stycken d.v.s. 65%. Det va alltså ett botfall på 35%. De besvaade enkätena födelade sig så att 20 stycken besvaades av pivata och 19 stycken av offentliga oganisatione. De pivata oganisationena ha i allmänhet fäe antal anställda än de offentliga. Dygt hälften (55%) av de pivata oganisationena ha inte fle än 100 anställda, medan de offentliga ä elativt jämnt födelade i de olika kategoiena. (se figu 1) Figu 1. Födelning öve antal anställda i pivata espektive offentliga oganisatione (fåga 6). Majoiteten av oganisationena, 87% ä svenskägda. 13% ä utlandsägda. Samtliga av dessa ä pivata. De flesta espondentena angav att deas oganisation ha nästan enbat svenskfödd pesonal. 60% av de pivata samt 74% av de offentliga angav detta altenativ. Resteande oganisatione (40% pivata espektive 26% offentliga) beskevs ha en sto andel anställda med invandabakgund. Majoiteten av de anställda ä dock svenska även i dessa oganisatione. Det visade sig att i 15 av de pivata oganisationena ha ingen av dem som abeta med ekyteing annan etnisk

14 bakgund än svensk. Motsvaande siffa fö offentliga oganisatione ä åtta. Inom esteande oganisatione abeta minst en peson med annan etnisk bakgund än svensk med ekyteing. Vi kan dock se att det ä me föekommande i de offentliga oganisationena än i de pivata att ekyteana ä av annan etnisk bakgund än svensk. 6.2 Beskivning av espondentena Vad gälle könsfödelningen bland espondentena va 13 pesone män. Fem av männen jobbade inom pivat sekto och åtta inom offentlig sekto. 26 av espondentena va alltså kvinno dä 15 jobbade inom pivat sekto och elva inom offentlig sekto. Majoiteten av espondentena va svenska. 19 pesone av dessa jobbade inom pivat sekto och 17 inom offentlig. En peson angav att han/hon va nodisk, hade annan nationalitet än svensk och abetade inom offentlig sekto. Två pesone visade sig ha euopeiska nationalitete, anda än nodiska, dä den ena pesonen befann sig inom pivat sekto och den anda inom offentlig sekto. Ingen av espondentena hade utomeuopeisk nationalitet. 6.3 Lagkunskape Vad gälle espondentenas kunskape om de valda delana u lagen om etnisk diskimineing visade det sig att fletalet gav koekta sva på fågona angående detta. Svaen födelade sig även elativt jämnt mellan oganisationstypena. Endast en fåga visa på en statistiskt signifikant skillnad i svaen mellan de båda oganisationstypena. Det ö sig om fågan om en abetssökande som nekats anställning ha ätt att på begäan få en skiftlig uppgift av abetsgivaen om vilka meite den peson ha som fick abetet. Det va hä de offentliga oganisationena som i stöst utstäckning svaade ätt på denna fåga (p= 0,009). I tabell 1 edovisas hu svaen födelat sig. a) Få en platsannons iktas fö att locka en viss gupp av människo att söka abete? b) Ha en abetssökande som nekats anställning ätt att på begäan få en skiftlig uppgift av abetsgivaen om vilka meite den peson ha som fick abetet? c) Ä det föbjudet att fåga en abetssökande om etnisk bakgund? Rätt Fel Vet ej P (%) O (%) P(%) O(%) P(%) O(%) Tabell 1. Pocentuell födelning av svaen på fågo king kunskape om lagen om etnisk diskimineing (fåga 12-14). De ätta svaen på fågona lyde som följe: a) ja b) ja c) nej. P= pivat oganisation, O= offentlig oganisation. 6.4 Diekt abete Vad gälle givna kompetenskiteie fö mepaten av tjänstena visade det sig att 87 % av samtliga oganisatione ha sådana uppsatta. Det föeligge alltså ingen skillnad mellan pivata och offentliga oganisatione i det avseendet. Dessa kompetenskiteie används alltid elle ofta av majoiteten av oganisationena. Dessutom utvädeas kiteiena i de flesta fallen egelbundet. Vi kan däemot se en statistiskt signifikant skillnad mellan oganisationstypena avseende huuvida det finns en given mall fö hu meite vädeas vid anställning. De offentliga oganisationena ha i stöe utstäckning en given mall (p=0,019). Vi finne ingen statistiskt signifikant skillnad angående hu oganisationena gå tillväga fö att bedöma kvaliteten på en utländsk utbildning. Däemot svaa 60% av espondentena i de pivata oganisationena att de aldig kommit i kontakt med en abetssökande vas meite behövts övesättas. Motsvaande siffa fö de espondentena i de offentliga oganisationena ä 26%. Endast en espondent inom pivat sekto och fem inom offentlig svaade att de vände sig till Högskoleveket fö bedömning. Kvaliteten av utbildningen bedöms intent hos fya av de pivata oganisationena och åtta av de offentliga oganisationena.

15 På fågan om hu sto hänsyn som tas till kundenas önskemål, abetsguppens åsikte, oganisationens anseende, abetsguppens homogenitet espektive heteogenitet och oganisationens policy vid ekyteing svaa majoiteten av espondentena i oganisationena att de alltid elle ofta ta hänsyn till samtliga av dessa faktoe. Vad gälle abetsguppens homogenitet svaa 46% av samtliga espondente att de alltid elle ofta ta hänsyn till abetsguppens homogenitet. Samtidigt ta 77% av samtliga svaande alltid elle ofta hänsyn till abetsguppens heteogenitet. Av samtliga oganisatione ta 79% alltid elle ofta hänsyn till oganisationens policy vid ekyteing. Det föeligge ingen statistiskt signifikant skillnad mellan pivata och offentliga oganisatione vad gälle dessa te faktoe. Svaen ha födelat sig elativt jämt mellan pivata och offentliga oganisatione. Alltid Ofta Sällan Aldig Kundenas önskemål Abetsguppens åsikte Oganisationens anseende Abetsguppens homogenitet A b e t s g u p p e n s heteogenitet Oganisationens policy Tabell 2. Pocentuell födelning öve hu ofta hänsyn tas till olika faktoe vid ekyteing i pivata espektive offentliga oganisatione (fåga 18). P= pivat oganisation, O= offentlig oganisation. Det skilje sig mellan pivata och offentliga oganisatione med avseende på vilka ekyteingskanale de använde sig av. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden finne vi i användningen av nätvek och kontakte (p= 0,015). I övigt finns inga statistiskt signifikanta skillnade. Som vi kan se i tabellen ovan ä det de pivata oganisationena som i stöst utstäckning använde sig av nätvek och kontakte vid ekyteing. Endast en av espondentena ange att han/hon använde sig av annons i tidning fö invandae. Denna espondent abeta inom offentlig sekto. De vanligast föekommande ekyteingskanalena i espektive oganisationstyp visas i tabell 3. Offentlig Pivat 1 Dagstidning 100 % Dagstidning 90 % 2 Abetsfömedlingen 68 % Nätvek och kontakte 80 % 3 Banschtidning 68 % Abetsfömedling 70 % 4 Nätvek och kontakte 42 % Spontanansökninga 55% Tabell 3. Rangodning av de fya mest använda ekyteingskanalena (fåga 19). Pocentsatsen visa hu sto andel av espondentena inom pivata espektive offentliga oganisatione som angivit att kanalena används. Majoiteten av espondentena i de offentliga oganisationena anse att kunskape i det svenska spåket alltid ska vaa goda oavsett befattning. Av espondentena i de pivata oganisationena anse de flesta att goda kunskape i det svenska spåket ibland ä av sto betydelse, men baa om befattningen käve det. Det föeligge en signifikant skillnad mellan oganisationstypena i hu de ha svaat (p= 0,038). 92% av samtliga oganisatione uppleve sällan elle aldig att kaven på goda kunskape i det svenska spåket ä onödigt höga i föhållande till de abetsuppgifte som ska utföas. Bland de kommentae som ö det svenska spåkets betydelse vid anställning ä det fämst ä två anledninga som beös. Dels betonas vikten av att kunna läsa instuktione i handböcke, dels lyfts det fam att spåket i

16 vissa oganisatione ä det fämsta abetsedskapet. En kommenta som famkommit i enkäten visa på detta: Abetet käve ofta kundkontakte dä spåket ä en föutsättning. På fågan angående vad som ha betydelse fö vilken peson som anställs då två pesone ha samma kompetens finns ingen statistiskt signifikant skillnad i hu svaen födela sig mellan de två oganisationstypena (se tabell 4 nedan). Samtliga oganisationes espondente svaa att social kompetens ha sto elle ganska sto betydelse. 92% av samtliga espondente svaa att efeense ha sto elle ganska sto betydelse. Motsvaande siffa fö betydelsen av den upplevda pesonkemin mellan abetssökande och intevjuae ä 74%. Resultat på pesonlighetstest och på spåktest i svenska veka inte ha lika sto betydelse. Svaen på dessa altenativ födela sig elativt jämt öve hela skalan. Sto betydelse Ganska sto betydelse Liten betydelse Ingen betydelse P (%) O (%) P (%) O (%) P (%) O (%) P (%) O (%) Social kompetens Refeense Resultat på pesonlighetstest Resultat på spåktest i svenska U p p l e v d pesonkemi Tabell 4. Pocentuell födelning öve vad som ha betydelse fö vilken peson som anställs om två sökande ha samma kompetens (fåga 24). P= pivat oganisation, O= offentlig oganisation. Det föeligge en statistiskt signifikant skillnad mellan oganisationstypena gällande i vilken utstäckning det föekomme att den abetssökande intevjuas av fle än en peson vid samma intevjutillfälle. I de offentliga oganisationena ä det vanligae att den abetssökande intevjuas av fle än en peson vid samma tillfälle (p= 0,023). Majoiteten av espondentena i både de pivata och offentliga oganisationena svaa att anställningsintevjuena ä delvis stuktueade. Det föeligge inte helle någon statistiskt signifikant skillnad mellan oganisationstypena angående om det ställs fågo om den sökandes etniska bakgund vid intevjutillfället. Majoiteten svaade att det sällan elle aldig ställs sådana fågo. De flesta kommentae om vafö fågo om etnisk bakgund ställs vid anställningsintevjun visa att det gös p.g.a. allmänt intesse fö pesonen ifåga, fö att läa känna pesonen bätte. Ett exempel på kommenta i samband med denna fåga ä: Det buka falla sig natuligt. Inte mäkvädigae än nä man pata med en svensk om han/hon ha uspung fån Dalana elle Skåne. Kommentaena till denna fåga visa också att anda spåkkunskape än svenska ses som meiteande och vissa fåga om etnisk bakgund fö att kunna matcha de anställda med kundena. Det kan t.ex. handla om att den anställde ska kunna tala samma spåk som vådtagae. Någa espondente ta upp aspekten att fågan om etnisk mångfald ställs fö att undvika konflikte mellan anställda, exempel på detta följe hä: Efaenhet ha också visat att vissa guppe kan ha svåt att abeta tillsammans, t.ex. seb och koat. 6.5 Måliniktat abete inom oganisationena Det famgå att ekyteana i offentliga oganisatione i stöe utstäckning i sitt abete fått ökade kunskape om etnisk mångfald än pivata. Det föeligge en statistiskt signifikant skillnad mellan de två oganisationstypena vad gälle föekomste av seminaie och föeläsninga i ämnet (p= 0,002). Detta åskådliggös i tabell 5.

17 Föeläsning/ Seminaium Pivat (%) Offentlig (%) Utbildning Abete i mångkultuella abetsguppe Möten i abete med människo med annan etnisk bakgund Annat Tabell 5. Redogöelse i pocent fö hu espondentena i sitt abete fått ökade kunskape om etnisk mångfald i abetslivet (fåga 11). Pocentsatsen visa hu sto andel av espondentena inom pivata espektive offentliga oganisatione som angivit espektive kunskapskälla. Det gavs möjlighet att kyssa i flea altenativ vilket gö att summan av kolumnena inte bli 100%. Vi kan se en statistiskt signifikant skillnad mellan offentlig och pivat sekto huuvida de inneha en egen definition av begeppet etnisk mångfald. Respondentena i den offentliga sekton svaa i mycket stöe utstäckning att oganisationen ha en egen definition av begeppet (p= 0,001). Ytteligae ett test gjodes fö att se om det va någon skillnad mellan sektoena vad det gällde att ha en uttalad policy fö att fämja etnisk mångfald. Även hä skilje sig de olika sektoena åt. Det föeligge en statistiskt signifikant skillnad mellan ogansiationstypena dä offentlig sekto i mycket stöe utstäckning än pivat ha en uttalad mångfaldspolicy (p= 0,001). Det visa sig att nästan 50% av espondentena inom den offentliga sekton delta i något mångfaldspojekt öande etnicitet. Lika många av de offentliga deltog inte i något pojekt. Ingen av de pivata oganisationena delta i något mångfaldspojekt och vi kan däfö se en statistiskt signifikant skillnad mellan sektoena (p= 0,002). På fågan om kvoteing används i ekyteingspocessen, fö att öka den etniska mångfalden, finns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan sektoena (p= 0,517). Nästan alla oganisatione med undantag av någa vet ej sade sig inte använda kvoteing. 79% av alla tillfågade espondente oavsett sekto ansåg sig tveksamma till kvoteing, tog delvis elle helt avstånd fån ett sådant föfaande. Skillnaden mellan sektoena på fågan om egelbundna mätninga av andelen anställda med annan etnisk bakgund än svensk gös va statistiskt signifikant. Mepaten av espondentena i de båda sektoena svaade dock att de inte gjode dessa type av mätninga men på det stoa hela va det fle offentliga oganisatione än pivata som gjode mätninga (p= 0,016). 6.6 Inställninga till abete med etnisk mångfald På fågan om vilka faktoe som gynna att fämjandet av etnisk mångfald utvecklas i oganisationen födela sig svaen elativt jämnt mellan de fem angivna altenativen som stäckte sig fån instämme helt till ta helt avstånd. Dock kan vi skönja en viss dagning mot de instämmande altenativen. 65% av espondentena fån de pivata oganisationena samt 32% av espondentena fån de offentliga oganisationena instämme helt elle delvis i påståendet att påtyckninga fån intessente skulle bida till att etniskt mångfaldsabete utvecklas. Vad gälle behov hos kunde instämme 75% av de pivata oganisationenas espondente samt 68% av de offentliga oganisationenas espondente helt elle delvis i påståendet att denna fakto gynna mångfaldsabetet. Att bist på abetskaft skulle gynna mångfaldsabete instämme 70% av espondentena fån de pivata oganisationena samt 68% av espondentena fån de offentliga helt elle delvis i.

18 De öviga faktoe som fanns med som påståenden va lagstiftning om kvoteing (som edovisats ovan), utmäkelse vid fämjandet av mångfald, att nå nya maknade utanfö Sveige samt att nå nya kundsegment i Sveige. På de te sistnämnda födelade sig svaen fån samtliga espondente till stösta del på altenativen instämme helt, instämme delvis och tveksam. Ökad etnisk mångfald skulle bida Pivat (medelväden) Offentlig (medelväden) till: a) ökad effektivitet 3,17 3,84 b) fle konflikte 3,39 3,58 c) ökad segegeing 4,28 4,26 d) ökad keativitet 3,83 4,29 e) bedae kompetens 4,06 4,58 f) positiva eaktione fån intessente 3,65 3,83 g) avståndstagande fån kundes sida 4,11 3,94 h) minskad konkuenskaft 4,11 4,29 i) bedae ekyteingsbas 4,33 4,61 j) ökad integation 4,41 4,68 Tabell 6. Pivata och offentliga oganisationes medelväden på fågan om vilka effekte ökad etnisk mångfald skulle få på abetsplatsen (fåga 34). Svasaltenativen till fågan ä: instämme helt, instämme delvis, tveksam, ta delvis avstånd samt ta helt avstånd. Vi ha poängsatt de olika altenativen så att en femma alltid innebä en positiv syn på etnisk mångfald i abetslivet. På de negativa altenativen (b, c, g, h) ge svaet instämme helt en etta. Ju höge medelväde desto me positiv syn på etnisk mångfald i abetslivet. I tabell 6 ovan kan vi se vilka effekte espondentena to etnisk mångfald kan få på abetsplatsen. Övelag kan vi se att samtliga to att ökad etnisk mångfald skulle få me positiva än negativa effekte. Detta gunda vi på att samtliga medelväden ligge öve 3,00. På alla faktoe utom ökad segegeing samt avståndstagande fån kundes sida ha espondentena fån de offentliga oganisationena höge medelväden. Nedan följe me ingående kommentae till vissa av påståendena. På fågan om ökad etnisk mångfald på abetsplatsen skulle bida till ökad effektivitet svaa de flesta att de instämme delvis elle föhålle sig tveksamma till detta påstående. Den stösta tveksamheten stå den pivata sekton fö och de som fämst instämme delvis ä epesentante fö den offentliga. Endast två espondente tog helt avstånd till påståendet. Dessa två abeta inom pivat sekto. De flesta av espondentena svaa att de inte to att ökad etnisk mångfald på abetsplatsen skulle leda till fle konflikte elle ökad segegeing. Ingen av de tillfågade tog delvis elle helt avstånd fån påståendet att etnisk mångfald lede till ökad keativitet elle bedae kompetens. Tendensen va snaae åt den anda polen, 60% av espondentena fån de pivata oganisationena samt 88% av espondentena fån de offentliga oganisationena instämde helt elle delvis i påståendet att etnisk mångfald skulle bida till ökad keativitet. Fle offentliga än pivata instämde helt i påståendet att kompetensen bli bedae. Respondentena i de pivata oganisationena instämde delvis övelag i fågan. Ingen tendens kunde uskiljas på fågan om mångfalden på abetsplatsen skulle bida till positiva eaktione fån intessente. Inställningen till om ökad etnisk mångfald skulle bida till avståndstagande fån kundens sida och minskad konkuenskaft va övelag att de flesta oavsett sekto tog helt avstånd fån dessa påståenden. Däemot ansåg de flesta föetag att mångfalden bida till bedae ekyteingsbas. En något positivae inställning till detta fanns hos espondentena inom offentlig sekto. Samma tendens kan vi skönja vad det gälle om espondentena anse att mångfalden bida till ökad integation.

19 Slutligen se vi att espondentena övelag ha en positiv inställning till att abeta fö etnisk mångfald på abetsplatsen och då fämst i den offentliga sekton. Respondentena i tolv offentliga espektive fya pivata oganisatione anse detta abete vaa mycket viktigt. Respondentena i åtta pivata espektive fem offentliga oganisatione anse detta vaa ganska viktigt. Anmäkningsvät ä att sju espondente fån de pivata oganisationena och endast en espondent fån de offentliga oganisationena anse detta abete vaa vaken viktigt elle oviktigt. (se figu 2) Figu 2. Fekvensfödelning öve hu viktigt espondentena anse det vaa att abeta fö etnisk mångfald på abetsplatsen (fåga 35). 6.7 Öviga kommentae På slutet av enkäten lämnades plats fö öviga kommentae. Det som famkom dä va bl.a. att någa oganisatione stäva efte att pesonalsammansättningen ska spegla samhället. Anda oganisatione, som käve specialkompetens, veka i fösta hand fokusea på det vid nyanställning och inte alls på etnisk bakgund. Vissa veka inte föstå poblemet och tycke inte att fågan om etnisk mångfald på abetsplatsen ä viktig. Nedanstående kommentae ge exempel på detta. Jag tycke inte att fågan ä viktig! Jag ha inget behov att se någon skillnad på folk. Vi se inte uspunget som ett poblem däfö fokusea vi inte på det. Dessa uttalanden kan även ses som positiva om det tolkas så att espondentena inte gö skillnad mellan olika människo utan behandla alla lika.

20 7 Diskussion Nedan följe metoddiskussion samt esultatdiskussion. 7.1 Metoddiskussion Övelag ä vi nöjda med vad vi åstadkommit med uppsatsen. Vi anse att en noggann genomgång av litteatu samt en väl genomabetad enkät ha givit oss en ba gund och undelättat fö det esteande abetet med uppsatsen. Ett poblem vi hade i inledningsfasen av uppsatsabetet va att göa uvalet av offentliga oganisatione till studien på ett ba sätt. Meningen va att vi skulle använda oss av ett egiste med offentliga oganisatione att göa våt uval ifån, men inget sådant fanns att hitta. Hjälp på vägen fick vi av en anställd på länsstyelsen som gav oss namn på pesone som ingick i ett nätvek fö pesonalmän inom offentlig veksamhet. Då dessa inte va tilläckligt många till antal fick vi komplettea med ett slumpmässigt uval u telefonkatalogen. Det ä svåt att säga hu detta ha påvekat våt esultat. Kanske hade det vait bätte att välja alla oganisatione med samma uvalsmetod, t.ex. genom att blädda i telefonkatalogen. Ett poblem med att välja u telefonkatalogen ä att det inte famkomme hu många anställda oganisationen ha. Vi ville att oganisationena skulle ha minst 50 anställda. Detta fö att det skulle finnas en enodlad pesonalfunktion inom oganisationen. Dessutom ä det ett mycket tidskävande abete att leta upp 60 passande oganisatione u telefonkatalogen. Vi tyckte däfö att det voe dumt att inte använda oss av de pivata och offentliga som vi edan fått oss tilldelade. Däfö valde vi att endast använda telefonkatalogen fö att komplettea stickpovet offentliga oganisatione med det antal oganisatione som fattades. Vi ä medvetna om att det inte ä det bästa tillvägagångssättet. Då det inte fanns någon databas motsvaande den fö pivat sekto ansåg vi detta vaa det enda möjliga föfaandet. På gund av bl.a. tidsbist genomfödes ingen pilotstudie. Den fädiga enkäten skickades istället till två sakkunniga inom omådet etnisk mångfald i abetslivet. De kom med konstuktiv kitik och föslag till vissa ändinga. Det va ba att få synpunkte på enkäten fån utomstående. Det som hade vait ba med att göa en pilotstudie hade vait att biste med enkäten lätt kunnat upptäckas. Någa fågo ha ganska högt intent botfall bland de offentliga oganisationena, på dessa fågo finns det isk att eliabiliteten ä låg. Detta hade toligtvis gått att föhinda om en pilotstudie genomföts. Vi to att en del av botfallet beo på att offentliga oganisatione kan ha svåt att elatea till sådant som handla om kunde och att nå anda maknade utanfö Sveige. Om vi kunde modifiea enkäten nu så skulle vi med stösta sannolikhet plocka bot fågan om att nå maknade utanfö Sveige. Anmäkningsvät ä dock att dygt 75% av espondentena fån den offentliga sekton faktiskt svaat på denna fåga. Med uttycket kunde menade vi även t.ex. patiente, men detta famgå inte tydligt i fågan och det ä nog däfö många espondente i de offentliga oganisationena inte ha kunnat identifieat sig med detta. Vidae fanns det en fåga i enkäten dä vi bad espondentena angodna de vanligast föekommande ekyteingskanalena. Fågan missuppfattades av många som istället fö att angodna endast makeade de fya vanligast föekommande altenativen med ett kyss. Vi blev däfö tvungna att tolka svaen på ett annat sätt än vad vi föst avsett. Rangodningen som edovisas i esultatet ä de fya altenativ som flest espondente makeat. Även hä kan eliabiliteten vaa läge än önskvät. Med tanke på att det inte gjodes någon pilotstudie to vi att eliabiliteten vad gälle enkäten i övigt ä elativt hög. Vi anse att vi i de flesta av fågona ha täckt in möjliga sva med de givna altenativen. Detta gunda vi på att yttest få espondente ha skivit dit egna altenativ. Det va också på de flesta fågo en hög svasfekvens. Ytteligae infomation som kunnat fås ut av en pilotstudie va huuvida enkäten va fö omfattande och hu lång tid det tog att fylla i den. En del av det extena botfallet kan ha beott på att enkäten uppskattades ta fö lång tid och att en del espondente inte ansåg sig ha den tiden. Vi ä medvetna om att enkäten ä väldigt omfattande men ansåg samtliga fågo vaa elevanta fö det aktuella omådet.

Granskningsrapport. Projektredovisning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fördjupad granskning

Granskningsrapport. Projektredovisning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fördjupad granskning Pojektedovisning vid Sahlgenska Univesitetssjukhuset födjupad ganskning Ganskningsappot 2008-03-06 Pe Settebeg, Enst & Young, Pojektledae Chistina Selin, Enst & Young, Aukt. eviso Patik Bjökstöm, Enst

Läs mer

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn Eic Sandstöm Diekt telefon 044-781 46 29 E-post:eic.sandstom@fuuboda.se 2003-10-20 Till Folkbildningsådet Sammanfattande edovisning av ådslag/konfeens om Folkbildningens famsyn 1. Fakta om seminaiet/ådslaget

Läs mer

NU-SJUKVÅRDEN. EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Granskning ur ett ledningsperspektiv

NU-SJUKVÅRDEN. EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Granskning ur ett ledningsperspektiv NU-SJUKVÅRDEN EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Ganskning u ett ledningspespektiv Ganskning genomföd på uppdag av Västa Götalandsegionens evisoe Vilhelm

Läs mer

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109 PCA/MFFM, ES/NS 2-4-29 (7) Föetagens ekonomi Tillbakaäkning i SNI27 NV9 Innehållsföteckning. Sammanfattning... 2 2. Bakgund... 2 2. Den nya näingsgensindelningen (SNI27)... 2 2.2 Föetagens ekonomi... 2

Läs mer

Ta ett nytt grepp om verksamheten

Ta ett nytt grepp om verksamheten s- IT ä f f A tem, sys knik & Te Ta ett nytt gepp om veksamheten Vå övetygelse ä att alla föetag kan bli me lönsamma, me effektiva och me välmående genom att ha ätt veksamhetsstöd. Poclient AB gundades

Läs mer

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass: Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Enköpings Biodlae c/o Mattias Blixt Kykvägen 3 749 52 GRILLBY Jounalnumme 2012-1185 E-postadess mattias.blixt@enviotaine.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn

Läs mer

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar 1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme

Läs mer

Vi kan printlösningar

Vi kan printlösningar Pintlösninga Vi kan pintlösninga l en l i t n e Väg e a t a sm iljö m a v i sk UTMANINGARNA Fågona hopa sig fö dig som ansvaa fö pint Va femte skivae som säljs i Sveige komme fån Dustin. Vi ä väl medvetna

Läs mer

Föräldrabarometer 2013

Föräldrabarometer 2013 Föbundet Hem och Skola i Finland Föäldabaomete 2013 Cilla yman (ed.) Innehåll Föod... 2 1 Inledning... 3 2 Undesökningens genomföande... 4 2.1 Föäldabaomete 2013... 4 2.2 De svaandes bakgundsuppgifte...

Läs mer

Vänersborgs kommun. Fördjupad granskning av Samhällsbyggnadsnämnden

Vänersborgs kommun. Fördjupad granskning av Samhällsbyggnadsnämnden Vänesbogs kommun Födjupad ganskning av Samhällsbyggnadsnämnden Götebog 2005-12-14 Enst & Young AB Vilhelm Rundquist 1 Sammanfattning Enst & Young ha fått i uppdag av evisoena i Vänebogs kommun att genomföa

Läs mer

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC. villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och

Läs mer

MIS årsmöte 14:e april

MIS årsmöte 14:e april N 1 Mas 2011 Ågång 21 Medlemsblad Föeningen Miljöevisoe i Sveige MIS åsmöte 14:e apil Boka edan nu in MIS åsmöte den 14:e apil i Stockholm. Föutom åsmöteshandlinga bjude MIS på senaste nytt om ISO-standade,

Läs mer

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3

Läs mer

Kunskapskatalogen. Allt arbetsmiljöarbete. En sund arbetsmiljö. hos chefen! Coca-Cola arbetsmiljöutbildar sina chefer. Sid 4

Kunskapskatalogen. Allt arbetsmiljöarbete. En sund arbetsmiljö. hos chefen! Coca-Cola arbetsmiljöutbildar sina chefer. Sid 4 Kunskapskatalogen utbildninga & inom abetsmiljö hösten 2012 Allt abetsmiljöabete stata med BAM! Den ekända gundutbildningen inom abetsmiljö. Sid 8 En sund abetsmiljö böja hos chefen! Coca-Cola abetsmiljöutbilda

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Rappot fån Team Stockholms län Vt 2011 Bätte liv fö sjuka älde - team Stockholms län - Åsappot 1/1 2011 31/12 2011 Anna Lasson, Äldecentum Chistina Riddebäck, FOU nu Magita Jacobsson, Nesto Ingeli Simmoss,

Läs mer

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449

Läs mer

E-handel Ur ett geografiskt konsumentperspektiv

E-handel Ur ett geografiskt konsumentperspektiv Södetöns högskola Institutionen fö Ekonomi och Föetagande Kandidatuppsats 15 hp Höstteminen 2012 Maknadsföing E-handel U ett geogafiskt konsumentpespektiv Av: Maielle Olsson, Pete Sundstöm Handledae: Las

Läs mer

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten Byggmax miljöappot Inledning Unde 2009 påböjade Byggmax sitt miljöabete genom att skapa en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyabete ha en miljöappot uppättats och ett kontinueligt föbättingsabete

Läs mer

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd. I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att

Läs mer

Strategier vid generationsskifte - Ekonomiska implikationer för olika intressenter

Strategier vid generationsskifte - Ekonomiska implikationer för olika intressenter Stategie vid geneationsskifte - Ekonomiska implikatione fö olika intessente Osca Stampe ndeas an SLU, Depatment of Economics Tesis No 518 Degee Tesis in usiness dministation Uppsala, 8 D-level, 3 ECTS

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Destination Stömsholm Bige Jals väg 9 734 51 Kolbäck Jounalnumme 2009-2686 E-postadess ulla.b-son@telia.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn och adess Sigwad

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2004:1. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2004:1. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation 2004:1 Statsupplåning pognos oh analys Statens lånebehov Åspognosen fö 2004 3 Lånebehovet justeat fö tillfälliga betalninga 4 Jämföelse med anda lånebehovspognose 5 Månadspognose 5 Statsskulden 5 Finansieing

Läs mer

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nationell satsning fö ökad patientsäkehet delappot med esultat och efaenhete NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 1 Sveiges Kommune och Landsting 2010 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: info

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Ängsövägen-Västeås c/o Ängsö GK Box 1007 721 26 VÄSTERÅS Jounalnumme 2010-2587 E-postadess kiste.fost@jkf.se B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn och adess Kiste

Läs mer

Temperaturmätning med resistansgivare

Temperaturmätning med resistansgivare UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad

Läs mer

Kartläggning av brandrisker

Kartläggning av brandrisker Bandskyddsbeskivning v4.3 y:\1132 geby 14 mfl\dokumentation\1132 pt 199.doc Katläggning av bandiske : Revidead: - Uppdagsansvaig: Håkan Rönnqvist - Bandingenjö : - Bandingenjö Kungsgatan 48 B 411 15 Götebog

Läs mer

Att leda förändring. Vad orsakar en förändring? Exempel:

Att leda förändring. Vad orsakar en förändring? Exempel: Att leda föänding Rune Olss www.iei.liu.se/pie/olss-une Vad osaka en föänding? Exempel: Nya investeinga Ny teknik i poduktien Svikande fösäljning Oganisatien ha fö höga kostnade Omoganisati Sto stess Vaje

Läs mer

Projekt sent anmälda barn

Projekt sent anmälda barn 2013-03-04 Pjekt sent anmälda ban Bakgund I Åsappt 2012 fö Kvalitetsegiste CPUP anges syftet vaa: Gunden fö CPUP ä att alla ban med CP identifieas ch ebjuds deltagande så snat CP-liknande symtm ses, dvs.

Läs mer

Bibel ordet. sommarprogram. Nr: 25. Detta nummer innehåller: Pastorns penna. På G, från styrelsen. Högst personligt. Presentation: Hela människan

Bibel ordet. sommarprogram. Nr: 25. Detta nummer innehåller: Pastorns penna. På G, från styrelsen. Högst personligt. Presentation: Hela människan sommapogam N: 25 13 maj 2 sept. Detta numme innehålle: Pastons penna På G, fån styelsen Högst pesonligt Pesentation: Hela människan Pogam fö sommaen Info: Medvind UV-scout stoläge mm. mm. Bibel odet te

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte, 13:e april 2011 kl:17.15

Protokoll Styrelsemöte, 13:e april 2011 kl:17.15 Potokoll Styelsemöte, 13:e apil 2011 kl:17.15 1 Fomalia 1.1 Mötets öppnande Mötet föklaas öppnat kl 17.17 1.2 Mötets behöiga utlysande Mötet anses behöigt utlyst 1.3 Val av seketeae Maco Sätheblom väljs

Läs mer

Tänk även på lönen när du väljer utbildning

Tänk även på lönen när du väljer utbildning den 8 mas 2000 Pessmeddelande Fån FöeningsSpabanken Institutet fö pivatekonomi Stockholm Tänk även på lönen nä du välje utbildning Det ä viktigt att välja ätt utbildning om högskolestudie ska löna sig.

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Finansiell ekonomi Föreläsning 2 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid

Läs mer

Analys av mätdata för beräkning av noggrannhet i fordonsklassificering och hastighetsregistrering. Rapport 01

Analys av mätdata för beräkning av noggrannhet i fordonsklassificering och hastighetsregistrering. Rapport 01 Analys av mätdata fö beäkning av noggannhet i sklassificeing och hastighetsegisteing Rappot 01 Mätning i Klett nov 2011 och Amsbeg januai 2012 Kund Tafikveket Mottagae Pe Melén, Dennis Andesson Vesion

Läs mer

... !rlt{; I Å L. Sammanfattning av energideklaration Operan 12 2010-09-06

... !rlt{; I Å L. Sammanfattning av energideklaration Operan 12 2010-09-06 I I :Iti 'xni hi[^]t ;:N!lt{; I Å L Sammanfattning av enegideklaation Opean 12 2010-09-06 lndependia Enegi AB nu godkänt och skickat in e enegideklaation till Boveket Vi skicka en kopia på deklaationbn

Läs mer

FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs årsmöte 2007-05-30

FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs årsmöte 2007-05-30 FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs åsmöte 2007-05-30 Utabetad i samabete mellan FRII och Öhlings PicewatehouseCoopes Jämtlands läns Cance- och Omvådnadsfond å 2012. 1. Övegipande pincipe i FRIIs kvalitetskod

Läs mer

Sammanfattning av STATIK

Sammanfattning av STATIK Sammanfattning av STATIK Pete Schmidt IEI-ekanik, LiTH Linköpings univesitet Kaft: En kafts vekan på en kpp bestäms av kaftens stlek, iktning ch angeppspunkt P. Kaftens iktning ch angeppspunkt definiea

Läs mer

Förbättrad hantering vid evakuering från tåg

Förbättrad hantering vid evakuering från tåg Föbättad hanteing vid evakueing fån tåg Kommunikation och samvekan mellan inblandade aktöe Rappot oktobe 2012 Föfattae: Saa Petteson Macus Avidsson Lena Kecklund Föbättad hanteing vid evakueing fån tåg

Läs mer

Portfoliouppgift i engelska år 7 Ht 2014 TIMELINE This is me!

Portfoliouppgift i engelska år 7 Ht 2014 TIMELINE This is me! Potfoliouppgift i engelska å 7 Ht 2014 TIMELINE This is me! MUNTLIG OCH SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING Din uppgift ä att göa en tidslinje öve ditt liv så hä långt samt vad du to komme att hända i famtiden. Det

Läs mer

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5 LABORATIONSINSTRUKTIONER Laboationsinstuktione Fysik fö D BILDFYSIK INNEHÅLL Laboationsegle sid 3 Expeimentell metodik sid 5 Svängande fjäda och stava sid 17 Geometisk optik sid 21 Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07 find you space find you space Plantonics Bluetooth -headset Upplev fiheten Vå/somma 07 Med Plantonics sotiment av tådlösa headset med Bluetooth-teknik innebä mobil vekligen att du ä ölig hela vägen fån

Läs mer

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen i y n io a ä m S som info s a d n e (.! ) e ck ll läa I boken Sebasian de ä jag de! elle Hu Hu den Ovala bollen följe vi Sebasian fån ban ill ungdom. Han gö efaenhee som få honom a fundea. Vad eflekea

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Beslut Psykiatrinämnden beslutade utse Hans-Jörgen Wahlhed (s) att jämte ordföranden justera protokollet

Protokoll Sammanträdesdatum Beslut Psykiatrinämnden beslutade utse Hans-Jörgen Wahlhed (s) att jämte ordföranden justera protokollet Potokoll Sammantädesdatum 2004-04-28 Psykiatinämnden Tid: 2004-04-28 Klockan 15.00 16.00 Plats: Kungsbacka, Vuxenpsykiatiska mottagningen Ledamöte Chistina Nillius (m) Hans- Jögen Wahlhed (s) Beit Ozolins

Läs mer

LC Östersund har gjort en samhällsinsats.

LC Östersund har gjort en samhällsinsats. LC Östesund ha gjot en samhällsinsats. Lions Club Östesund ha gjot en samhällsinsats som också ä en humanitä insats unde skidskytte-vm i vintas fö en gupp som annas inte skulle ha haft möjlighet att få

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R 2 0 0 9 a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N

Läs mer

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 3

Finansiell ekonomi Föreläsning 3 Fiasiell ekoomi Föeläsig 3 Specifika tillgåga ätebäade - aktie Hu bestäms Avkastig? Utbud och eftefåga S = I Vad påveka utbud och eftefåga på spaade medel (spaade och låade) Kapitalets fövätade avkastig

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. 160 kwh/m2 och år. Krav vid uppförande av. ny byggnad [jan 2012]: Radon mätning: Inte utförd. Har lämnats

ENERGIDEKLARATION. 160 kwh/m2 och år. Krav vid uppförande av. ny byggnad [jan 2012]: Radon mätning: Inte utförd. Har lämnats sammanfattning av ENERGIDEKLARATION DENNA BYGGNADS ENERGIKLASS 160 kwh/m2 och å ny byggnad [jan 2012]: Inte utföd Ha lämnats.... 2025-02-12 www. boveket.se/enegideklaation (2007:4) om enegideklaation fö

Läs mer

Sluta blanda ihop begreppen jämställdhet och jämlikhet!

Sluta blanda ihop begreppen jämställdhet och jämlikhet! NR 1 2006 INFORMATION FRÅN FREDRIKA- BREMER- FÖR BUN DET Sluta blanda ihop begeppen jämställdhet och jämlikhet! Allt många blanda ihop begeppen jämställdhet och jämlikhet. Det lede till missstånd, fågetecken

Läs mer

Relationsalgebra. Relationsalgebra består av en mängd operatorer som tar en eller två relationer som input och producerar en ny relation som resultat.

Relationsalgebra. Relationsalgebra består av en mängd operatorer som tar en eller två relationer som input och producerar en ny relation som resultat. Database: Relationsalgeba 2-11 Relationsalgeba Relationsalgeba bestå av en mängd opeatoe som ta en elle två elatione som input och poducea en ny elation som esultat. De fundamentala opeationena ä unäa

Läs mer

En debatt på http://www2.vansterpartiet.se/debatt/

En debatt på http://www2.vansterpartiet.se/debatt/ En debatt på http://www2.vanstepatiet.se/debatt/ Åke Eiksson: Sluta slia i fedsfågan! [2005-03-14] - Fösvasuppgöelsena i iksdagen gös alltid mellan valen. Fågan om kig och fed bli aldig en valfåga. Det

Läs mer

^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B

^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B ^Boveket Enegideklaation Vesion: 1.5 Dekl.id: 154799 Byggnadens agae - Kontaktuppgifte Agaens namn Bostadsattsfoeningen Olofsbog Adess Maiagatan 4 B Land E-postadess magnussvensson234@hotmail.com Pesonnumme/Oganisationsnunme

Läs mer

tl Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17

tl Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17 tl Fakka ab Stockholm 2010-05-17 Enegideklaationsabetet HSB:s Bf Kubena i Stockholm Vi ä nu fädiga med enegideklaationsabetet fö HSB:s Bf Kubena i Stockholm, Enegideklaationena ä inskickade och godkända

Läs mer

Den geocentriska världsbilden

Den geocentriska världsbilden Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade

Läs mer

Tillsammans med Film i Västerbottens togs konceptet fram kring festivalen.

Tillsammans med Film i Västerbottens togs konceptet fram kring festivalen. Bakgund Västebotten ha unde de senaste åen poduceat filme som visats och vunnit pise på intenationella festivale. Nämnas kan vinst kitikeveckan i Cannes, Oscas nomineing bästa kotfilm, Oska fö bästa studentfilm

Läs mer

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths. Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga

Läs mer

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Angående kapacitans och induktans i luftledningar Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28 Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,

Läs mer

Rutin för källsortering vid Campus Valla, LiU

Rutin för källsortering vid Campus Valla, LiU Sid 1 (5) Rutin fö källsoteing vid Campus Valla, LiU Fö samtliga faktione utom pappe och tidninga gälle att Hussevice tanspotea avfallet fån men i kulvet till centala uppsamlingsplatsen no om Hus A. Däifån

Läs mer

ll Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17

ll Frakka ab - vårt arbete i programmet Energivision (2 rapporter per ED) Energideklarationsarbetet HSB:s Brf Kuberna i Stockholm Stockholm 2010-05-17 ll Fakka ab Stockholm 2010-05-17 Enegideklaationsabetet HSB:s Bf Kubena i Stockholm Vi ä nu fädiga med enegideklaationsabetet fö HSB:s Bf Kubena i Stockholm. Enegideklaationena ä inskickade och godkända

Läs mer

Fosterhem En studie av fosterhem kopplat till fosterföräldrar i tidiga 1900-talets Stockholm

Fosterhem En studie av fosterhem kopplat till fosterföräldrar i tidiga 1900-talets Stockholm C-uppsats En studie av fosteh kopplat till fosteföälda i tidiga 900-talets Stockholm. Föfattae: Axel Hellstand Handledae: Fabian Pesson Examinato: Andes Föjmak Temin: VT- 07 Ämne: Histoia Nivå: C-uppsats

Läs mer

Mölndals Stad. Ensamkommande flyktingbarn i Mölndal fördjupad granskning av rutiner för intäktskontroll samt genomlysning ur ett barnperspektiv

Mölndals Stad. Ensamkommande flyktingbarn i Mölndal fördjupad granskning av rutiner för intäktskontroll samt genomlysning ur ett barnperspektiv Revisionsappot 2008 Genomföd på uppdag av evisoena novembe 2008 Mölndals Stad Ensamkommande flyktingban i Mölndal födjupad ganskning av utine fö intäktskontoll samt genomlysning u ett banpespektiv Innehåll

Läs mer

Halmstadsnämnden - Aktivitetsplan 2012 Uppdaterad: 2012-10-11 Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Internkontroll

Halmstadsnämnden - Aktivitetsplan 2012 Uppdaterad: 2012-10-11 Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Internkontroll 11-jan 25-jan 25-jan 01-feb Diftnämnden Näsjukvåd Konfeens "Famtidens hemsjukvåd" täffas infö nämnden Diskussion om gemensamma fågo med odföande Tommy Rydfeldt och vice odföande Kestin Zande, Diftnämnden

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Säskild ubildning fö vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskape och fädighee fö ETT GOTT LIV www.viadidak.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-pos: info@viadidak.se Viadidak ä en gemensam fövalning

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN Sveige I kothet De oa majoitete av sveskaa betala sia äkiga i tid och iämme i att äkiga ska betalas i tid. Både ude 01 och 01 to sveskaa att abetslöshet och att spedea fö

Läs mer

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt

Läs mer

UTESERVERING FÖR HOTELL OCH RESTAURANG VILLA ANNA - urban odling i uteserveringsmiljö med storytelling som gestaltningsverktyg

UTESERVERING FÖR HOTELL OCH RESTAURANG VILLA ANNA - urban odling i uteserveringsmiljö med storytelling som gestaltningsverktyg Fakulteten fö natuesuse och lantbuksvetenskap UTESERVERING FÖR HOTELL OCH RESTAURANG VILLA ANNA - uban odling i uteseveingsmiljö med stoytelling som gestaltningsvektyg kandidatabete i landskapsakitektu

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Badelunda hembygdsföening c/o Ulla Wallén Skälby 6 /25 96 Västeås Jounalnumme 2010-638 E-postadess kykskolan@badelunda.se B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn och

Läs mer

m a g a s i n n y h e t s s a j t n y h e t s b r e v e t n d i r e k t t i d n i n g e n s o m ä l s k a r e l e k t r o n i k å r e t r u n t

m a g a s i n n y h e t s s a j t n y h e t s b r e v e t n d i r e k t t i d n i n g e n s o m ä l s k a r e l e k t r o n i k å r e t r u n t Mediakit 2015 m a g a i n n y h e t a j t n y h e t b e v e t n d i e k t t i d n i n g e n o m ä l k a e l e k t o n i k å e t u n t Sid 2 (7) Elektoniktidningen ha edan taten 1992 föett venk elektonikinduti

Läs mer

Med frihet att välja. Centerpartiet i Östergötland. Östergötland ska vara en grön framtidsregion!

Med frihet att välja. Centerpartiet i Östergötland. Östergötland ska vara en grön framtidsregion! Östegötlad ska vaa e gö famtidsegio! Fö e göae famtid Med fihet att välja Det ä vi som vill abeta fö Östegötlads bästa i iksdage! Rösta på Cetepatiet de 19 septembe! Dia ladstigskadidate få Cetepatiet:

Läs mer

Inlämningsuppgifter till 21/2 2003

Inlämningsuppgifter till 21/2 2003 Inlämningsuppgifte till / 003. Föenkla µ / µ / Lena A.,9,0,7,83 Niklas E.,5,,73,8 My E. 9,3,,7,9 Sanda F. 8,33a,3,7,9. Skiv om följande uttyck utan ottecken i nämnaen: x + x 3. Skiv om utan ottecken i

Läs mer

ÄR DITT FÖRETAG REPRESENTERAT?

ÄR DITT FÖRETAG REPRESENTERAT? EN PRODUKT FRÅN OFFICIELLT MEDIA FÖR Nyhetskanalen fö säkae affäe numme 6 2013 Säkehet fö Näingsliv & Samhälle OCH SäkehetsBanschen Ba med debatt om upphandlinga Åke Andesson, SNOS-odföande Den nya polis

Läs mer

Press Judicata. tema: terminsstart. Due Diligence. Om innebörden och den praktiska betydelsen av ett av affärsjuridikens

Press Judicata. tema: terminsstart. Due Diligence. Om innebörden och den praktiska betydelsen av ett av affärsjuridikens Pess Judicata ogan juidiska eningen numme fya tvåtusenåtta ågång åttiotvå tema: teminsstat Due Diligence. Om inneböden och den paktiska betydelsen av ett av affäsjuidikens vanligaste begepp. : FRA-lagen

Läs mer

GEHRMANS MUSIKFÖRLAG MEPP: 6JAFFAN \5&ÄC\C

GEHRMANS MUSIKFÖRLAG MEPP: 6JAFFAN \5&ÄC\C GEHRMANS MUSIKFÖRLAG MEPP: 6JAFFAN \5&ÄC\C Mateialet B Ett musikaliskt och tekniskt genomtänkt, koncenteat och stimuleande mateial som klinga väl och ä gjot fö gehösundevisning. Så hä fungea det B Läaen

Läs mer

sluten, ej enkel Sammanhängande område

sluten, ej enkel Sammanhängande område POTENTIALFÄLT ( =konsevativt fält). POTENTIALER. EXAKTA DIFFERENTIALER Definition A1. En kuva = ( t), och ändpunkten sammanfalle. a t b ä sluten om ( a) = ( b) dvs om statpunkten Definition A. Vi säge

Läs mer

Offentlig eller privat sjukvård?

Offentlig eller privat sjukvård? Offentlig elle pivat sjukvåd? Göan Dahlgen Maia Sundvall Bengt Jähult Offentlig elle pivat sjukvåd 1 Huvudtexten i denna skift (sidona 13-43) abetades fam in en konfeens i Stockholm i oktobe 2005. Den

Läs mer

Ångestrapporten 2013. Om kvinnors erfarenheter som patienter och anhöriga

Ångestrapporten 2013. Om kvinnors erfarenheter som patienter och anhöriga Ågestappote 2013 Om kvios efaehete som patiete och ahöiga 1 Måga eve sitt iv med ågest Måga fe kvio ä mä dabbas ågo gåg i ivet av e ågestsjukdom. Nämae 1 800 kvio ha i de hä udesökige svaat på vad de ha

Läs mer

REKOMMENDATIONER FÖR DIG SOM ARBETAR MED PR OCH MARKNADSFÖRING I SOCIALA MEDIER

REKOMMENDATIONER FÖR DIG SOM ARBETAR MED PR OCH MARKNADSFÖRING I SOCIALA MEDIER REKOMMENDATI ONFÖRDI GSOM ARBETAR MEDPROCHMARKNADSFÖRI NGI BLOGGAR& SOCI ALAMEDI ER Sv gesannons ö A tmat adennapub kat onäs kyddadavupphovs ät t s agena f o m avkop nge annat upphovs ät t s gtf ö f ogandek

Läs mer

Förändringar av landstingens och kommunernas regelverk och förskrivning av hjälpmedel mellan åren 2006 2008. - en kartläggning genomförd hösten 2008

Förändringar av landstingens och kommunernas regelverk och förskrivning av hjälpmedel mellan åren 2006 2008. - en kartläggning genomförd hösten 2008 Föändinga av landsingens och kommunenas egelvek och föskivning av hjälpmedel mellan åen 2006 2008 - en kaläggning genomföd hösen 2008 Hjälpmedelsinsiue (HI) 2008 Handläggae: Ann Lund, Hjälpmedelsinsiue

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince

Läs mer

Kontinuerligt Skogsbruk - Optimala lösningar och jämförelser med slutavverkningsskogsbruk

Kontinuerligt Skogsbruk - Optimala lösningar och jämförelser med slutavverkningsskogsbruk Kontinueligt Skogsbuk - Otimala lösninga och jämföelse med slutavvekningsskogsbuk Pete Lohmande Pofesso i skoglig föetagsekonomi med iniktning mot ekonomisk otimeing SLU, Fakulteten fö Skogsvetenska, 9

Läs mer

NU BLICKAR VI FRAMÅT

NU BLICKAR VI FRAMÅT ÅRSREDOVISNING 2012 NU BLICKAR VI FRAMÅT Att abeta med åsedovisning handla pe definition om blicka bakåt. Fö oganisation som The Pape Povince innebä det man påminns om hu mycket som hände unde ett å hu

Läs mer

Nivåmätning Fast material Flytande material

Nivåmätning Fast material Flytande material Nivåmätning Fast mateial Flytande mateial Nivåmätning fö pocessindustin Nivåkontoll fö: Övefyllnadsskydd Batchkontoll Poduktmätning Lagekontoll Säkehetslam Skiljeyto Industie: Koss o Asfalt Olja o Gas

Läs mer

Uppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt

Uppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt Kontollskivning 8 sep 7 VRSION A Tid: 8:5- Kus: HF6 Linjä algeba och anals (algebadelen) Läae: ik Melande, Nicklas Hjelm, Amin Halilovic aminato: Amin Halilovic Fö godkänt kävs 5 poäng Godkänd KS ge bonus

Läs mer

Novenco Radialfläktar CAL

Novenco Radialfläktar CAL Novenco Radialfläkta CAL Poduktfakta Podukt Kaftigt byggd adialfläkt av medeltyckstyp, avsedd fö dift i aggessiv miljö. Användningsomåden Fö pocessluft i komposteingsanläggninga och anda installatione

Läs mer

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens

Läs mer

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar. 3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen

Läs mer

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med

Läs mer

Transmissionsegenskaper av material i frekvensområdet 2-110 GHz och möjligheter att se igenom

Transmissionsegenskaper av material i frekvensområdet 2-110 GHz och möjligheter att se igenom Tansmissionsegenskape av mateial i fekvensomådet 2-11 GHz och möjlighete att se igenom ANNA JÄNIS STEFAN NILSSON FOI ä en huvudsakligen uppdagsfinansiead myndighet unde Fösvasdepatementet. Känveksamheten

Läs mer

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika

Solenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika En intoduktion (v1.0) en intoduktion En intoduktion (v1.0) Innehåll 1.0 Olika fome av solenegi... 3 1.1 Passiv solinvekan...3 1.2 Solfångae...3 1.3 Solcelle...3 1.4 Koncentation av solljuset...4 2.0 Hu

Läs mer

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti

Läs mer

r - -- ~YGGFORSKNINGSRADET Kantor med naturlig kyla r-, Ans lags rapport All:l996 Eje Sandberg Per Wickman I :.

r - -- ~YGGFORSKNINGSRADET Kantor med naturlig kyla r-, Ans lags rapport All:l996 Eje Sandberg Per Wickman I :. !.. ol '' i::_,. ' -:'... ;Jtt /' ' : f"... _i;,. :. Ans lags appot All:l996 10475 - -- -, Kanto med natulig kyla Eje Sandbeg Pe Wickman c YGGFORSKNNGSRADET J b Anslagsappot Al 1:1996 Konto med natulig

Läs mer

otur Har du skickar vi Michael STORT TEMA OM HUR VI HJÄLPER DIG PÅ SIDORNA 2, 4, 5 OCH 9 Vinn en Guldkänsla för dig och din vän SIDA 3

otur Har du skickar vi Michael STORT TEMA OM HUR VI HJÄLPER DIG PÅ SIDORNA 2, 4, 5 OCH 9 Vinn en Guldkänsla för dig och din vän SIDA 3 hemmaplan NR 1 2015 LÄNSFÖRSÄKRINGAR SKARABORG INFORMERAR otu Ha du skicka vi Michael STORT TEMA OM HUR VI HJÄLPER DIG PÅ SIDORNA 2, 4, 5 OCH 9 Vinn en Guldkänsla fö dig och din vän SIDA 3 Det ta tid att

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 0-0-7 Hjälpmedel: Fomelsamlig med tabelle i statistik oc äkedosa Fullstädiga lösiga efodas till samtliga uppgifte. Lösigaa skall vaa väl motiveade

Läs mer

7 Elektricitet. Laddning

7 Elektricitet. Laddning LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva

Läs mer

Ditt nya drömboende finns här. I Nykvarn. 72 toppmoderna hyresrätter 1-4 rum och kök i kv. Karaffen.

Ditt nya drömboende finns här. I Nykvarn. 72 toppmoderna hyresrätter 1-4 rum och kök i kv. Karaffen. Ditt nya dömboende finns hä. I Nykvan. 72 toppmodena hyesätte 1-4 um och kök i kv. Kaaffen. Fötätning i centalt läge. Kaaffen bestå av två punkthus om sex våninga samt två tevånings vinkelhus, samtliga

Läs mer

Kartan över översvämningsområdet i Helsingfors och Esbo kustområde

Kartan över översvämningsområdet i Helsingfors och Esbo kustområde Övesvämning i hav, /a ( %) 8 m,8 ) (N ) (N m,8 ) (N m,8 m, ) (N Lantmäteiveket licens numme /L/ km Utskivna:.. Föklaing till katona öve övesvämningshotade omåden och öve övesvämningsiske Utbedningsomåden

Läs mer

21. Boltzmanngasens fria energi

21. Boltzmanngasens fria energi 21. Boltzmanngasens fia enegi Vi vill nu bestämma idealgasens fia enegi. F = Ω + µ; Ω = P V (1) = F = P V + µ (2) Fö idealgase gälle P V = k B T så: F = [k B T µ] (3) men å anda sidan vet vi fån föa kapitlet

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons från AR Media International

Hela denna bilaga är en annons från AR Media International Hela denna bilaga ä en annons fån AR Media Intenational En tidning fån om säkehet fö föetag och offentlig miljö. Ingå som bilaga i Dagens industi septembe 2012 SK YDD 2012 säkehet i fokus Den 18 21 septembe

Läs mer